Kategoriarkiv: Donald Trump

Ingen aborträtt i USA: Fängelse i stället för vård

Tatyana Fazlalizadeh: To Be Without Choice, 2019

I USA diskuteras nu hur Trumps utnämningar av två konservativa domare i högsta domstolen/Supreme Court påverkar samhället under decennier. Allra mest handlar det om ”Row v Wade”, ett av de mest kända rättsfall som behandlats av den Högsta domstolen i USA. 

Året var 1973 och domstolen slog fast i sin dom i fallet att fri abort ingår i den konstitutionellt skyddade rätten till privatliv. Då domen avkunnades hade endast ett begränsat antal delstater infört fri abort, och de flesta delstater var därför tvungna att revidera sin lagstiftning.

Nästan femtio år senare ser det ut som om klockan kommer att vridas tillbaka i tiden genom att ”en konstitutionell rätt kriminaliseras”, när domstolen förbjuder abort nationellt i USA. Så är rubriken på en artikel i senaste numret av New York Review of Books (3 december 2020), skriven av Madeleine Schwartz, en av tidskriftens regelbundna medarbetare.

Hon menar att för de flesta amerikanska kvinnor är rätten till reproduktiv hälsa och abort redan så inskränkt att ett totalt abortförbud inte skulle göra någon större skillnad.

Många kvinnor lever i distrikt utan tillgång till fungerande abortklinik. Eller så har de inte råd att uppsöka en sådan eller för den delen söka vård över huvud taget.

Delstaternas lagstiftning har i större delen av USA gjort abort till ett omöjligt val för de allra flesta amerikanska kvinnor. Enbart under första halvåret 2019 infördes över 400 delstatslagar med syfte att inskränka möjligheten till abort eller förbjuda den helt. Under valet beslöt väljarna i Louisiana att delstatens konstitution skulle ändras och slå fast att abort var förbjudet.

Restriktionerna har lett till att många kliniker som kunnat erbjuda abort nu har stängts. Schwartz nämner att sedan 2013 har åtminstone 275 sådana klinker tvingats slå igen, enligt New York Times. Aborter kan heller inte utföras på de flesta sjukhus och kan sällan bekostas av sjukvårdsförsäkringar, Medicaid.

Det handlar också om pengar. En abortklinik är ett förlustföretag. De krafter som arbetar mot aborter har ofta tillgång till kapital för antiabortkampanjer.

I ett uppmärksammat fall i universitetsstaden Austin i Texas 2016 gav Supreme Court sitt stöd till en klinik i staden. Samma klinik tvingades ändå stängas två år senare sedan en antiabortorganisation tagit över lokalerna.

Till det kommer att kvinnors val när det gäller reproduktiv hälsa saknar stöd och drivs av, med Madeleine Schwartz ord, en ”aptit att straffa”, ”med fängelsestraff i ställt för medicinsk vård, åtal i stället för diagnos”.

Det här handlar inte bara om abort utan om så mycket mer, om flickors och kvinnors värdighet och medborgerliga rättigheter, skriver Schwartz vidare.

The Roberts Court, November 30, 2018. Seated, from left to right: Justices Stephen G. Breyer and Clarence Thomas, Chief Justice John G. Roberts, Jr., and Justices Ruth Bader Ginsburg and Samuel A. Alito. Standing, from left to right: Justices Neil M. Gorsuch, Sonia Sotomayor, Elena Kagan, and Brett M. Kavanaugh. Photograph by Fred Schilling, Supreme Court Curator’s Office.

Irene Svenonius: TRUMP PÅ SVENSKA i sjukvården

Stockholms finansregionråd  Irene Svenonius (M) beklagade nyligen att Trump förlorade valet och twittrade ”Må nu republikanerna ta senaten och huset, så att inte politiken går fööör långt åt vänster” (Twitter). Foto: FOTO: EMMA-SOFIA OLSSON/SVD/TT

Härförleden beklagade Stockholms finansregionråd  Irene Svenonius (M) att Donald Trump förlorade det amerikanska presidentvalet: ”Må nu republikanerna ta senaten och huset, så att inte politiken går fööör långt åt vänster” (Twitter).

Moderata Irene Svenonius är en av få svenska politiker utanför Sverigedemokraterna som aktivt sympatiserat med Donald Trump.

I sin krönika i söndagens Aftonbladet betecknar Jan Guillou henne som Sveriges mest inflytelserika sjukvårdspolitiker. Han tycker att det är skrämmande att hon sympatiserar med de amerikanska republikanerna, vars ”sjukvårdspolitik” (som måste sättas inom citationstecken) under Trumps presidentskap i huvudsak gått ut på att slå sönder Obamacare och därmed beröva flera tiotals miljoner ”mindre bemedlade” amerikaner möjlighet till subventionerad eller fri sjukvård.

I det amerikanska klassamhället har fortfarande stora grupper ingen ekonomisk möjlighet att söka sjukvård annat än vid närmast livshotande akuta tillstånd. En diagnos på en svår sjukdom som cancer är den vanligaste orsaken till personlig konkurs i USA. Den privatiserade vården som leder till stora förtjänster för försäkringsbolag och vårdföretag är en skam för landet som modern demokrati.

Att en person som Svenonius ställer sig bakom Trumps försök att förstöra Obamacare borde diskvalificera henne från varje form av sjukvårdspolitiska uppdrag.

I en ledare i Aftonbladet skrev i förra veckan Jonna Sima om två aktuella svenska rapporter som tecknar en dyster bild av hur den privata vården snabbt växer fram i Sverige. Tankesmedjan Katalys beskriver konsekvenserna av att var tionde vuxen svensk i dag har tecknat en privat vårdförsäkring. Det skapas gräddfiler som borde bryta mot hälso- och sjukvårdslagen stadgar att vård ska ges ”på lika villkor för hela befolkningen”. 

Så kan svensk demokratisk sjukvård steg för steg amerikaniseras med destruktiva konsekvenser för den allmänna vården.

Guillou skriver vidare:  ”Gång på gång lovade Trump sina hängivna åskådarmassor att avskaffa ”Obamacare”. Och möttes var gång av ett stormande jubel. Få ting är nämligen så förhatligt för nutidens republikaner som tanken på fri sjukvård. Eftersom det skulle innebära att vilken fattig och till och med svart jäkel som helst skulle kunna få sjukvård på samma villkor som en rik eller vit person. Vilket alltså vore ”kommunism”, eller än värre ”socialistisk kommunism”.”

Som finansregionråd i Stockholm är Svenonius ansvarig för såväl korruptionsskandalen Nya Karolinska, världens dyraste sjukhus, som den under 14 år idogt privatiserade och försämrade sjukvården i Stockholm.

I en blogg för en vecka sedan berättade jag om hur samma Svenonius handskades lättsamt med vårdmiljoner när hon utan att frågan stod på dagordningen på ett möte klubbade igenom ett köp på en kvarts miljard av skyddsutrustning, främst andningsskydd, köpt av ett företag som dessutom hade regionens uppdrag att testa och även döma ut konkurrenters andningsskydd.

Om de så kallade nationellt konservativa partierna, M, KD och SD, tar makten vid valet 2022 kan Irene Svenonius förmodligen räkna med att få politiskt nationellt ansvar för sjukvårdsfrågor i Sverige. Väntar oss i så fall en Trump på svenska? Risken är överhängande.

Mordet på tidningarna. Tjugo år efter nedläggningen av Arbetet

Tidningen Arbetet i Malmö lades ner den 30 september år 2000. Mats Ekdahl, som blev tidningen siste chefredaktör var besviken och bestört. På bilden står Ekdahl till höger om porträttet på tidningens grundare Axel Danielsson – framför tidningens samlade personal och tidningshuset.

Mordet på en tidning” ljöd Ekdahls ursinniga rubrik i Arbetet lördagen den 23:e september. Sveket var fullbordat.

Under tidningens sista dagar filmade Fredrik Gertten, Erik Bäfving och Ulf Södergren dag och natt den historiska veckan då Arbetet dog. Deras film ”Mordet på en tidning” skulle i dagarna ha visats för medlemmar i Publicistklubben i Malmö, men visningen blev – coronainställd.

Att läsa om Axel Danielsson och om Arbetet är som att snabbspola Sveriges historia de senaste 133 åren.

Danielsson grundade tidningen Arbetet 6 augusti 1887 i Malmö, vilket kunde ske genom det stöd han hade hos facket. Föregående år hade han översatt Kommunistiska manifestet. I Malmö bildade han även ett socialdemokratiskt arbetarparti med facket som kärna, en kärna som var mycket radikal, läser jag på Wikipedia.

1888 dömdes Axel Danielsson till 18 månaders fängelse för sina texter i Arbetet. Under straffets verkställande skrev han för tidningen och blev något av en legend eller martyr. Även det skönlitterära verket Genom gallret. Skizzer på vers och prosa tillkom i fängelset. På 1890-talet var han delaktig i studentkretsarna i Lund kring Bengt Lidforss och tuakotteriet. Till vilket en period också August Strindberg sällade sig.

Längre fram i tiden fick Arbetet som sista stora socialdemokratiska tidning en speciell roll i det politiska Sverige. På Wikipedia läser jag vidare:

”Som socialdemokratisk tidning i en av Sveriges största städer hade Arbetet ett starkt inflytande jämfört med motsvarande lokaltidningar i andra städer. Chefredaktören under 1970-talet, Frans Nilsson, och Olof Palme umgicks flitigt med varandra även privat och många utspel av socialdemokratiska statsråd och politiker publicerades först i Arbetet.”

I en blogg 2012 skrev Expressens f d chefredaktör Thomas Mattsson om Arbetets nedläggning och om filmen, som han såg som en ”sorglig skildring av hur läsarna i Malmö förlorar en konkurrent till främst Sydsvenskan och Skånska Dagbladet”. Mattsson skriver vidare:

”Konkurrensen på tidningsmarknaden i Malmö med lokala aktörer som Sydsvenskan, Skånska Dagbladet, Expressen Kvällsposten, Metro och City är stenhård och det är svårt att se hur förlusttyngda Arbetet skulle ha kunnat klara sig, när problemen hade pågått så länge.” Till det kom att ”LO inte var så sugna på att satsa medlemspengar på att driva den vidare…”

Bara några år senare förändrades förutsättningarna för tidningsutgivning i Sverige dramatiskt. Unga läsare ville inte betala för nyheterna. Marknadsföringen på nätet slog ut tidningsannonserna. Facebook och Google håvad in det mesta.

2014 köpte Sydsvenskan Helsingborgs Dagblad. Vad som följt under de sex åren sedan dess är att  att nästan allt vad Sverige har av dagstidningar köpts upp av några monopol-aktiga miljardkoncerner, med Bonniers som dominerande aktör. Arbetet hade inte kunnat överleva i den miljön.

Som jag ser det är det här bara en övergångsfas. Kanske klarar sig ett begränsat antal stora tidningar, men med dramatiskt nedskurna ekonomiska förutsättningar. Den lokala kvalitetsjournalistiken utanför storstadsregionerna har små möjligheter att överleva på sikt.

Till det kommer attackerna på medierna från de tre högernationalistiska partierna, M, SD och KD, mot det mesta av kvalificerad nyhetsförmedling och mot public service i synnerhet. Skulle deras politik få genomslag närmar sig Sverige ett medielandskap med stora likheter med det amerikanska som skapade Donald Trump, framburen av halva det amerikanska folket, lika okunnigt som rabiat.

Utvecklingen har då gått från ”mordet på en tidning” till ”mordet på tidningarna”. Vad sker med samhället utan de kvalificerade tidningarna, eller rättare deras kompetenta granskande journalister?

Rupert Murdochs Fox News har i det mesta fungerat som både Donald Trumps enda informationskälla och hans oblyga PR-organ.Bilden från THE CHASER QUARTERLY.

Har Sverige övergett neutralitetspolitiken?

 Ett av den amerikanska styrkans Osprey-flygplan på Såtenäs i tisdags, motorerna kan vridas så att planet kan landa och starta som en helikopter.Foto: Adam Ihse/TT

”Sverige har övergett neutralitetspolitiken och ska numera kunna försvara oss ’tillsammans med andra’ ”, skriver Mikael Holmström, som bevakar militära frågor i Dagens Nyheter, i lördagens papperstidning.

I en artikel beskriver Holmström hur Sverige från i fredags till mitten av denna vecka till lands och till sjöss deltar i den största övning med amerikanska specialförband som hållits på svenskt territorium.

225 amerikanska soldater deltar, liksom ungefär lika många svenska. I flygövningen deltar också personal från Nato, Tyskland och Estland.

Dessutom ingår understödjande flyg- och fartygsförband som Visby-korvetter och robotjagaren USS Ross. Förutom specialförband från USA:s flygvapen deltar USA-arméns Gröna baskrar och marinens Navy Seals.

Kärnan i övningen är tre stridsflygplan F-15E Strike Eagle, som enligt Wikipedia också kan utrustas med kärnvapen, av typen B-61.

Övningen som nu pågår i södra och mellersta Sverige är ett resultat av Sveriges allt tätare samarbete med USA. Under försvarsminister Peter Hultqvists (S) besök i Pentagon 2017 2017 sade USA:s dåvarande försvarsminister James Mattis till DN: ”Om ni hamnar i knipa, då kommer vi”.

Är Mattis Sveriges hopp? Han kallas allmänt Mad Dog och gjorde sig under i Irakkriget i maj 2004 skyldig till en grovt krigsbrott, när han bombade ett irakiskt bröllop nära gränsen till Syrien. 42 civila slaktades, däribland 11 kvinnor och 14 barn (den så kallade Mukaradeeb-massakern). Mattis sa efteråt stolt att det hade tagit honom 30 sekunder att fatta beslutet om bombningen.

Nå ,Mattis är inte försvarsminister längre, han avskedades av Trump i januari 2019 efter två år på posten. Nyligen utsågs en ny försvarsminister, som karakteriserats som totalt Trump-lojal och som kritiserats av Pentagon.

– Den övning vi genomför med USA är en omfattande övning som handlar om försvaret av Sverige – men ingår i ett samlat säkerhetspolitiskt pussel när det gäller vårt närområde. Det handlar om att bidra till stabilitet och säkerhet i vår del av Europa, fortsätter försvarsminister Peter Hultqvist.

Bidrar en övning av detta slag till ökad säkerhet i Östersjöregionen? Knappast.

Ville man bygga förtroende med Ryssland gör man inte det genom att öva med amerikanska specialförband någon mil från den ryska gränsen (amerikanska soldater har luftlandsatts i Estland under övningen).

Varför ska Sverige bli inblandat i den sortens onödiga provokationer?

Försvarsminister Hultqvist får av DN frågan om USA:s nära samarbete med USA skulle kunna provocera Ryssland. Hans svar är minst sagt aningslöst:

– Det finns ingen som har någon anledning att vara provocerad av vår övningsverksamhet. Utan vår enda ambition är respekt för internationell lag och rätt för oss och de andra länderna i vårt närområde, svarar Peter Hultqvist.

Om avancerade ryska stridsplan hade varit närvarande i en stor militärövning på Kuba eller i Mexiko, kunde USA känt sig provocerat av den? Självfallet.

På plats finns också generalmajoren David Tabor, chef för det amerikanska specialförbandet i Europa.

Tabor skulle kunna tänka sig att vara redo att ingripa i Sverige i et kris- eller krigsskede och säger:

– Om den politiska ordern ges – naturligtvis. Det är vad vi gör: följer våra politiska herrar, svarar generalmajor David Tabor.

Hans politiska ”herre” är ännu nästan 70 dagar Donald Trump.

Har Sverige övergett neutralitetspolitiken som Mikael Holmström påstår? Är Sverige inte längre alliansfritt?

I DN:s digitala utgåva har man hur som strukit formuleringen om Sveriges neutralitet. Ord som neutralitet eller alliansfrihet förekommer inte i texten. Ändå är de dessa begrepp som ifrågasätts nu.

Haaretz: Kommer Trump att bomba Iran före sin avgång?

Bilderna från brittiska Daily Mail.

Trump har 69 dagar kvar vid makten. Kommer han att chockera världen genom att bomba Iran, undrar den ansedda israeliska tidningen Haaretz i en analys skriven av Amos Harel.

I nästa vecka besöker den hundra procent Trump-lojale amerikanska utrikesministern Mike Pompeo Israel. Pompeo talade tidigare i veckan om att USA borde förbereda sig för Trumps andra presidentperiod.

Ett amerikanskt anfall på Iran är trots allt mindre troligt. Men det skulle troligen leda till ett krig mellan Iran och Israel, vålla död och oändligt mänskligt lidande inte bara i de båda nämnda länderna utan också i andra delar av Mellanöstern.

Den hårdföre israeliske premiärministern Netanyahu, personlig vän till Trump, är politiskt illa ute och skulle kunna ”gynnas” av ett krig. Men krig och storkrig som det här handlar om är inget som går att förutsäga.

Pompeo lyder utan tvekan Trumps order. Frågan är hur Pentagon kommer att reagera. Efter valet sparkade Trump den sittande försvarsministern,  Mark Esper, och utsåg snabbt en totalt lojal efterträdare.

Många ledande republikanska politiker har också efter valet lydigt ställt upp för´Trumps absurda attacker på vad han kallar ”fusket i valet”.

Pompeo attackerade nyligen, skrev brittiska Daily Mail, Irans religiöse ledare Khamenei för att ha ”stulit hundratals miljoner dollar från det iranska folket”. Han kallade också det iranska valet för ett dåligt skämt och omnämnde USA som ”the greatest nation”. Detta skedde inte minst som ett svar på Khameinis angrepp på det amerikanska valet och Trumps sätt att reagera på valutgången.

Daily Mail skriver inte om bomber mot Iran men spekulerar i att Trump kommer att utfärda en serie av nya hårda sanktioner mot Iran innan presidenten lämnar sitt ämbete den 20 januari 2021.

På så vis skulle Trump effektivt kunna sätta käppar i hjulet för Joe Bidens ambition att återupprätta kärnvapenavtalet med Iran – och skapa kaos för den ingående presidenten, som en absurd personlig vendetta.

Bilden underst: Skärmdump från israeliska Haaretz.

Pompeo: Mjuk övergång till andra Trump-regimen

Trumps utrikesminister Mike Pompeo vill se en ”mjuk övergång till en andra Trump-administration”, rapporterade CNN på tisdagskvällen.

Cirkus Trump fortsätter showen som om ingenting hänt –eller? På tisdagen avskedades den tidigare försvarsministern  Mark Esper, skriver The Guardian. Mannen som hade kritiska synpunkter på att Trump ville sätta in väpnade trupper mot civila demonstranter, särskilt under Black Live Matters-demonstrationerna, får alltså sparken.

Trump borde enligt tradition efter valet och fram till det att Joe Biden övertar presidentskapet vara en lam anka. I stället framträder han som en stridstupp.

Trumps oväntade avskedande av försvarsminister  Mark Esper är ”ett störande bevis för att Trump verkar vilja använda sina sista dagar i Vita huset till att skapa kaos i den amerikanska demokratin och runtom i världen”, sa talmannen för representanthuset, Nancy Pelosi.

Min första tanke när jag läser nyheten är att Trump vill kunna sätta in väpnad militär mot civila demonstranter, som till exempel protesterar mot att Trump vägrar lämna makten ifrån sig. Kanske är det långsökt. Men Trump är en person som inte skyr några medel.

Flera framträdande politiker i Trumps regim ställer sin nu bakom honom. Den främste är hans fullständigt lojale utrikesminister Mike Pompeo som vill säkra ”en mjuk övergång till en andra Trumpadministration” (se bilden från CNN:s sändning på tisdagskvällen). Samme Pompeo har för övrigt varnat och allvarligt hotat Sverige för konsekvenserna av ett svenskt undertecknande av FN:s kärnvapenförbud.

Om övergången inte blir så mjuk, då kan Trump behöva väpnad militär för att få tyst på de som menar att Biden har vunnit valet och är USA:s näste rättmätige president. Är det så Trump och Pompeo tänker? Kan det leda till ett inbördeskrig? Kommer militären att vara lojal mot sin överbefälhavare?

 Mitch McConnell, senatens republikanske ärkekonservative talman  Mitch McConnell.

Nästan inga ledande republikaner har erkänt valförlusten. En annan profilerad republikan är senatens republikanske ärkekonservative talman  Mitch McConnell som uttryckt sig i liknande ordalag som Pompeo och talat om att ”valfusket” måste utredas. En vecka efter valet har inte minsta bevis framlagts för något fusk. Ändå står Supreme Court, USA:s högsta domstol, nu med sex konservativa domare av nio, beredd att diskutera och slutgiltigt avgöra valutgången,

Kan det bli så illa?

Utrikesminister Mike Pompeo vill säkra vägen för en mjuk övergång til en andra Trumpregim.

Trump bedriver ett öppet krig mot rösträtten i valet

Väljare i Georgia köar för att få rösta. Foto: Justin Sullivan/Getty/AFP/DN.

USA:s demokrati står inför ett existentiellt hot i dagens presidentval, skriver Martin Gehlin i Dagens Nyheter:

I tolv av delstater som kan avgöra valet har Donald Trumps kampanj och lokala republikaner försökt genomföra nya vallagar som kan göra det svårare för demokraterna att rösta, eller ogiltigförklara deras röster.

Aldrig förr, skriver Gehlin, har den sittande presidenten själv drivit ett öppet krig mot rösträtten och valets legitimitet.

• Vid åtminstone tolv tillfällen har Trump själv sagt att han inte kommer att acceptera ett nederlag i valet.

• Vid mer än 20 tillfällen har han hotat med, eller uppmanat till, våld mot meningsmotståndare och nyhetsmedier.

• Under månaderna inför valet har presidenten uppmanat sina väljare att rösta två gånger, dels med poströster och dels i vallokalerna, vilket är ett federalt brott.

• Trump har även bett anhängare ansluta sig till lokala valkontor för att helt enkelt vägra räkna rösterna för Joe Biden och demokraterna.

Ännu värre är de administrativa och juridiska åtgärder som Trumpkampanjen i samarbete med republikanska partikollegor i avgörande delstater vidtagit för att minska valdeltagandet i områden där det bor många demokrater.

Vid minst 14 tillfällen har Trump och republikanerna försökt stämma delstater som infört nya regler för att underlätta röstprocessen under pandemin.

I Florida har republikanerna infört ett kontroversiellt hinder för tidigare fängelsedömda, som nu måste betala tillbaka alla skulder för att få rösta.

Det handlar om 1.4 miljoner dömda som avtjänat sitt straff och kan leda till 100 000 underkända röster i delstaten där Trump för fyra år sedan segrade med knappa 44 000 röster. Se tidigare blogg: http://www.nyakultursoren.se/?p=13126

I Texas har republikanerna genomfört en lag som innebär att det bara finns en låda för att lämna röstsedlar per distrikt. De försvårar röstande särskilt i storstäderna, där demokraterna dominerarmed mycket långa köer, medan den ofta republikanska landsbygden gynnas.

Texas republikaner har även infört krav på fotolegitimation för att få rösta. De godkänner vapenlicens, men inte studentlegitimation, vilket förväntas gynna Trump. De har även infört krav på att den som vill poströsta måste ange ett gott skäl för detta. Att vara äldre än 65 och ange oro för pandemin som skäl godkänns inte, skriver Martin Gehlin vidare.

I Georgia har vallokaler konsekvent stängts i storstäder och svarta områden, där Demokraterna har starkt stöd. Många har fått köa i tio, tolv timmar för att rösta de senaste veckorna.

Forskning från University of Pennsylvania visar att svarta väljare löper sju gånger större risk än vita väljare att få köa i mer än en timme för att rösta.

Konservativa domstolar, ofta med domare tillsatta direkt av Trump, har överlag godkänt Republikanernas kontroversiella vallagar, trots att medborgarrättsgrupper menar att det handlar om öppna försök att förhindra valdeltagande.

Enligt rösträttsexperten Ari Berman har Trump-tillsatta domare röstat med republikanerna i 21 av de 25 fall om vallagar som hittills hamnat i domstol under hösten.

Allra värst verkar det bli i Pennsylvania, en delstat som Trump måste vinna för att kunna sitta kvar. Han kämpar nu för att förjhindra att poströster räknas efter valdagen. att förhindra att poströster, där demokraterna förväntas vara överrepresenterade, räknas efter valdagen.

”Lyckas Trump kan det mycket väl avgöra delstaten till hans fördel”, konstaterar Martin Gehlin.

– Donald Trump bedriver inte kampanj mot Joe Biden, utan mot själva presidentvalet, skriver Simon Schama i Financial Times.

Och risken för våld och högerextrem terrorism från valdagen och framåt ökar dramatiskt.

President Donald Trump i Pennsylvania – en av flera delstater där Republikanerna och Trump-kampanjen samarbetar för att försöka stoppa post- och förtidsröster.Foto: Mandel Ngan/AFP/DN.

USA håller andan av skräck inför valet på tisdag

Trums justitieminister William Barr; illustration by John Cuneo.The New York Review of Books.

The New York Review of Books har inför presidentvalet på tisdag gjort ett speciellt valnummer (November 5, 2020). som inleds med ett 14-sidigt ”symposium”, där 17 författare starkt personligt men ganska kort redovisar tankar och känslor inför valet.

Många är djupt bekymrade och ytterst osäkra på vad som kan komma att hända. Elaine Blair ser de fyra åren med Trump som en utveckling från ”dåligt till värre”. Under hans första presidenttid fanns det några rådgivare som trots allt kunde hålla tillbaka presidentens värsta impulser. När de avskedats utan specifika skäl finns inga motkrafter.

Inför en möjlig andra fyraårsperiod kan det amerikanska folket i Vita huset förvänta sig en president som upprepade gånger uppmuntrat våld. som hetsat fram vita rasister och hotat med att sätta in militär mot civila demonstranter.

Blair skriver: ”Skräcken för osäkerhet och våld under perioden efter valet är stark hos alla. Jag önskar att det redan vore den 3 november, så att jag kan börja med att försöka komma över dess konsekvenser”.

David Blight, professor i historia vid Yale, tänker med fasa på att det stundande valet kan komma att bli det första sedan 1860 när det är möjligt att miljoner på båda sidor inte kommer att aspekter valutgången.

”Vi är egentligen två politiska stammar som utkämpar ett kallt krig vilket kan bli avgörande för om vi kan överleva osämjan som underblåsts av pandemin, en rasistisk konfrontation , en ekonomisk kollaps, en enastående domares Högsta domstolen-domares död och den valkampanj som vår inhemske auktoritäre president fört.”

Hur kan detta ske i USA 2020, inte i Belarus, Ungern, Turkiet eller Venezuela, frågar sig Blight.

Republikanerna har undergrävt valsystemet med odemokratiska skumraskaffärer. Samtidigt hävdar Trump oavbrutet att det enda sätt han kan förlora valet på är om genom valfusk, ”genom att demokraterna stjäl röster”.

Men skriver Blight, det främsta valfusket är själva systemet. Republikanerna har vunnit valet två gånger utan att ha fått flest röster. Den ena gången var det George W Bush som vann valet med några hundra röster efter det att högsta domstolen avbrutit rösträkningen.

Den amerikanska senaten är en genuint odemokratisk institution. Den har i dag republikansk majoritet trots att de demokratiska senatorerna valts med 15 miljoner fler röster, genom att valsystemet gynnar de mindre delstaterna.

Inför det kommande valet är den enda känslor de flesta amerikaner kaan dela oro eller snarare ångest, konstaterar författaren Hart Kunzru. Han skriver:

”Vår politiska debatt handlar inte om politik. Den har samma form som samtalen om pandemin, Vilken är risknivån, vilka försktighetsåtgärder kan vi vidta …” Kommer alla valsedlar att räknas? Kommer presidenten ens överväga att avgår om han förlorar?”

Justitieminister William Barr granskas i en egen artikel i samma nummer, med rubriken” Enabler in chief”, ungefär ”den som möjliggör och verkställer”. Artikelförfattaren Fintan O’Toole, menar att Barr helhjärtat gett sitt stöd åt Trums ambition att till varje pris t hem valet, med vilka metoder som helst.

Barr är den viktigaste personen i Trumps övergångsteam, skriver Fintan O’Toole, Men här handlar det inte om en demokratisk maktöverföring utan om en övergång från republikansk demokrati till republikanskt totalitärt styre.

”Valsymposiet” kommer att fortsätta, både i följande nummer och på nätet.

The New York Review of Books (November 5, 2020).

Har Trumps påtryckningar påverkat besutet att porta Huawei från svensk 5G-nät?

Skärmdump från brittiska The Guardian med bild på Huawei’s brittiska högkvarter i Reading,n Reading Foto: : Matthew Childs/Reuters/The Guardian.

Det kinesiska företaget Huawei kastades het nyligen ut ur arbetet med det svenska 5G-nätet. Det var Post- och telestyrelsen, PTS, som beslutade att Huawei , Ericssons värsta konkurrent, och ZTE inte fick leverera utrustning till det nya nätet. Bakom beslutet låg Säpo,som medlande att Huawei utgjorde en säkerhetsrisk.

Säpo har med stöd i en ny lagregel, säkerhetsgranskat de operatörer som ville vara med i auktionen enligt 16 olika värderingskrav. Domen från Säpo är hård; man menar att Kina bedriver cyberspionage och teknikstöld och att ”partistaten” Kina kan utöva påtryckningar på Huawei, skriver Dagens Nyheter.

Därför förbjuds bolaget att leverera utrustning till det som kallas ”centrala funktioner” i 5G-nätet, ett besked som överraskade de svenska operatörerna.

Något liknande hände i juli i Storbritannien, skriver The Guardian:

I personliga kontakter mellan den brittiska regeringen och Huawei fick det kinesiska bolaget senare beskedet att dess förbud mot att medverka i brittisk 5G-uppbyggande sker efter våldsamma påtryckningar från president Trump, avslöjade The Observer.

Konfidentiella samtal mellan Whitehall/den brittiska regeringen och Huawei gav företaget intryck av att beslutet kunde rivas upp om Trump förlorade det stundande presidentvalet och de antikinesiska stämningarna i Trumps Washington klingade av.

Har Trumps USA utövat påtryckningar på Sverige och på Säpo? När det gällde frågan om Sverige skulle skriva under ICAN:s förbud mot kärnvapen gjordes flera sådana påtryckningar helt öppet, med indirekta hot från USA:s sida. Det kan inte uteslutas att något liknande skett då det gäller Huawei och svensk 5G-utbyggnad.

I den nämnda DN-artikeln är Haval van Drumpt, vd för mobiloperatören Tre i Sverige upprörd över hanteringen av Huawei och 5G, som kostar hans bolag mellan tre och fem miljarder.

– Det är faktiskt horribelt att ge operatörer med investeringshorisont på tio år nya villkor så här nära auktionen, det handlar om stora ingrepp i näten. Man får en känsla av de myndigheter som ligger bakom detta inte förstår hur vår verksamhet fungerar. Då menar jag inte PTS, säger Haval van Drumpt.

– Jag kan förstå om utrustning för det så kallade kärnnätet, där intelligensen i 5G-nätet finns , kan behöva bytas ut – men nu ska vi ta ner allting, inklusive plåtantenner på hustaken. Jag anser att det finns andra mindre drastiska sätt att säkerställa säkerheten.

Han säger vidare att en bra bit över hälften av den utrustning som skulle användas för 5G-nätet skulle ha kommit från Huawei, som man samarbetat med i flera år.

– Vi har förberett vår utrullning av 5G under lång tid och ställt raka frågor till myndigheter om någon leverantör ska förbjudas. Svaret har varit nej. Något måste ha hänt under veckorna före beslutet.

Huawei har också reagerat på PTS beslut. Man anser att det är taget på felaktiga grunder. Bolaget hävdar att man verkat i Sverige i 20 år utan att någon har påvisat några säkerhetsproblem.

– Vi menar att myndigheterna helt ändrat spelreglerna utan att konsultera oss, säger Kenneth Fredriksen, chef för Huawei i Norden och Baltikum.

Frågan som borde genomlysas nu är förstås vilken roll Trumps USA och Trumpadministrationens myndigheter spelat för beslutet? Skulle Sverige ytterst ha fallit undan för Trumps antikinesiska politik? Bara isstanken är besvärande i sammanhang där det gäller så stora ekonomiska insatser och byggande av hållbar och utvecklingsbar teknik för framtiden.

1,4 miljoner fd fängslade I Florida får rösta bara om de betalt rättegången

Desmond Meade till vänster har suttit i fängelse och är nu en aktivist som ska hjälpa folk som suttit i fängelse att kunna rösta i valet. Det gör han bland annat genom att åka runt med en buss i Florida på en ”Free the vote tour” Foto: Pontus Höök

Rösträtt för alla är ingen självklar rättighet i dagens USA, vars demokrati ter sig allt mera kantstött. Inför det kommande valet görs från Trumps republikaner olika riktigt smutsiga angrepp på valprocessen.

I en tidigare blogg berättade jag om de så kallade ”nakna valsedlarna” i delstaten Pennsylvania. Sådana valsedlar utan skyddskuvert kommer att underkännas. Det kan handla om 100.000 underkända valsedlar. Trump tog hem delstaten förra valet med 44 000 rösters mariginal.

I måndagens Dagens Nyheter berättar Martin Gehlin om en än värre attack mot allas rätt att rösta i Florida. Liksom Pennsylvania är Florida en så kallad swing state, en av de delstater där valet i realiteten avgörs – oavsett vilken kandidat som får flest röster nationellt, till följd av systemet med elektorer.

För två år sedan röstade 64 procent av Floridas invånare för att ge rösträtten tillbaka till tidigare fängelsedömda. 1,4 miljoner fängelsedömda hade fram till dess hindrats från att rösta.

Nu har republikanerna i Florida motarbetat lagändringen genom en ny regel som innebär att fängelsedömda måste betala alla sina skulder för att få en röstsedel. Det är ju bisarrt nog varje delstat som bestämmer hur valet ska genomföras i den egna delstaten, vilket öppnar för grova manipulativa specialregler.

Båda reglerna drabbar särskilt delstatens minoriteter, latinamerikaner och afroamerikaner, till följd av lagar och straffregler.

Floridas guvernör DeSantis och hans fru, Casey, med President Donald Trump och First LadyMelania Trump i february 2019.

Bakom de nya reglerna står Floridas guvernör Ron Desantis, som står nära Trump. Desantis införde en kontroversiell lag som innebär att fängelsedömda måste betala tillbaka alla skulder relaterade till rättsprocessen för att få rösta igen. Det handlar ofta om skulder på tusentals dollar. Enligt University of Florida förlorade drygt hälften av de fängelsedömda, 774.000 personer, rösträtten igen på grund av den nya regeln.

Floridas tidigare guvernör Charlie Crist, som länge var republikan men nu är demokrat, har själv erkänt att Republikanernas försök att hindra fängelsedömda från att rösta är politiskt motiverat.

– Varför ska folk som har sonat sina brott aldrig mer få rösta? För att många av dem är svarta eller latinamerikaner och tenderar att rösta på demokraterna. Bara därför, sade Crist i en tidigare intervju.

Medborgarrättsaktivisten Desmond Meade låg bakom initiativet att de som avtjänat sina fängelsestraff skild återfå rösträtten.

Under oktober har Meade och ett dussintal aktivister rest runt Florida i en buss med texten ”Låt mitt folk rösta”. De stannar i 40 städer på en månad. De har även dragit in mer än 50 miljoner dollar som använts för att betala tillbaka skulder för fängelsedömda. Hittills har de, enligt Meade, hjälpt 67.000 Florida-bor att återfå rösträtten.

Närmare 50 miljoner amerikaner har post- och förtidsröstat inför valet den 3 november, för att slippa trängas med andra väljare vid valbåsen och utsättas för virusrisk, skriver Svenska Dagbladet. 

Men Donald Trump har i månader kritiserat de utvidgade möjligheterna att poströsta och hävdat att det leder till utbrett valfus, att valsedlarna kan stjälas, förfalskas eller manipuleras av hans motståndare. 

Det finns inga bevis för att det stämmer, granskningar som gjorts av tidigare val visar tvärt om att risken för valfusk är låg. FBI-chefen Christopher Wray sa i ett utskottsförhör nyligen att den federala polisen inte sett några tecken på komplott mot poströstandet.

Många förväntar sig att Trump vid en valförlust kommer att hävda att poströsterna utsatts för fusk och manipulation – och överföra frågan till domstol, där han genom sin senaste tillsättning i Supreme Court får klar konservativ majoritet med sex domare mot tre liberala.

Allt kan hända i USA om Trump blir omvald på det viset. Ett inbördeskrig kan inte uteslutas.

Desmond Meade driver en organisation som hjälpt mer än 40.000 tidigare fängelsedömda att rösta för första gången. Foto: Pontus Höök

Trumpanhängaren Jennifer Laird, 55, menar att nyheterna ljuger. Enligt henne räddar Trump barn från trafficking – en del av en konspirationsteori som sprids i högerextrema kretsar. Foto: Mattias Lundblad/SvD.