Kategoriarkiv: Skolan

SD: ”Bara svenska på skolrasterna i skurup”

Romsk modersmålsundervisning i Malmö 2013. Foto: Drago Prvulovic/TT

Sverigedemokraterna har fått maktpositioner i flera sydsvenska samhällen – och visar där vilken unken politik man står för. Senast handlar det om Hörby, där SD är med och styr, där man vill halvera anslagen för modersmålsundervisning med kravet att minst en vårdnadshavare ska tala språket. Det innebär i praktiken att många ensamkommande kan bli utan modersmålsundervisning, skriver Svenska Dagbladet.

Man tänker också införa ett språktest som ska avgöra vem som har rätt till undervisning i ämnet.

– Exakt hur provet ska se ut har vi inte bestämt än. Förvaltningen får titta på det. Vi tänker oss att det ska göras av en extern instans. För modersmål i gymnasiet ska man ha C i betyg i ämnet och för yngre elever gäller E, säger Cecilia Bladh in Zito (SD), kommunstyrelsens ordförande i Hörby.

Sverigedemokraterna drar ner på modersmålsundervisningen även på annat håll. I Bromölla och Sölvesborg sitter SD i kommunstyrelsen. Där har anslagen för undervisningen reducerats – i Sölvesborg med 25 procent, enligt Lärarnas tidning. Och i Skurup vill partiet förbjuda att tala andra språk än svenska i skolan. Bara svenska ska få talas i klassrummet och på rasterna, från förskolan till gymnasiet.

Det är inte bara SD:s kommunpolitiker som driver den diskriminerande politiken. Inför valet krävde partiledaren Jimmie Åkesson att modersmålsundervisning ska bedrivas i hemmet och att den inte borde få något ekonomiskt stöd.

Skolverket anser att modersmålsundervisningen är positiv för eleverna.

– Det ursprungliga syftet med ämnet är möjligheten att fortsätta utveckla sitt förstaspråk. Sedan handlar det också om identiteten, att de kunskaper man har är något som anses som värdefullt. Men vi ser också att även kunskaperna i andra språk utvecklas i positiv riktning, säger Anna Österlund till Svenska Dagbladet.

SD-politiker hävdar ofta att undervisning i nyanländas första språk skulle hindra elevers utveckling av svenska. 

I en tidigare debattartikel i Svenskan skrev 22 språkforskare med anledning av Internationella modersmålsdagen, den 21 februari, att forskning visar att möjligheterna att utveckla ett starkt modersmål snarare främjar utvecklingen av andra språk.

Det påverkar i sin tur elevers  personliga utveckling och deras framtidsmöjligheter. Undervisningen innebär för många elever tillgång till fler och mer avancerade textvärldar även på ett annat modersmål än svenska; ”en typ av skolrelaterad språkanvändning som inte nödvändigtvis utvecklas i en hemmiljö”.

Det är otäcka inskränkningar av nyanländas framtidsmöjligheter som SD – och andra partier – vill genomföra, en diskriminering av barns och ungdomars framtida liv i Sverige.

Förslaget i Skurup, att förbjuda alla andra språk än svenska i klassrummen och på rasterna – inklusive engelska förmodar jag – förutsätter något slags avlyssnare som rör sig bland eleverna och ser till att att den som bryter mot förbudet straffas.

Moderaterna och Kristdemokraterna tycks inte utesluta att bilda regering baserad på stöd från eller rentav tillsammans med SD. Det sänder kalla kårar att försöka föreställa sig vad en framtida SD-skolminister skulle kunna göra med den svenska skolan.

ORDNINGSBETYG I SKOLAN??

Ordning och reda. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Jan Björklund vill ha ordningsbetyg i skolan. Signal- och utspelspolitik har varit hans starka sida i politiken. Björklund har nu fått Alliansen med sig på förslaget, som därmed har majoritet i riksdagen.

Medierna har hakat på och gjort det till en dominerande politisk fråga.

Häromdagen träffade jag en lärare som arbetar med en sjätteklass i ett utanförskapsområde i en av våra tre största städer. Hon har haft barnen i tre år. Alla utom en i klassen har utländsk bakgrund. Hon är djupt fäst vid dem, har följt deras utveckling, sett hur de växt och mognat och trivs själv med sitt jobb.

– Visst har det varit problem. Men vi har löst dem. Många har på lektionerna fått berätta vad de varit med om, om kusliga krigshändelser, några har sett människor dö, om den svåra flykten, om väntan på beskedet om att få stanna i Sverige.

Skolan är ett slags centrum i området, dess roll kan inte underskattas.

– Tyvärr har våldet i området ökat. Vi skulle behöva fler som arbetade med barn och föräldrar i samhället.

Men något sådant vill inte politikerna i det alliansstyrda området.

– Vi har fått sparkrav på tio miljoner. Det kommer att leda till avskedanden i en skola som redan är hårt pressad. Vi har talat om att demonstrera eller rentav strejka. Men då säger rektorn att om vi gör det, då kommer inga fler barn att vilja studera här. Det så kallade fria skolvalet får sådana konsekvenser.

Jag undrar vad Björklunds krav på ordningsbetyg skulle medföra. Hon slår ut med armarna.

– Inte ett enda dugg.

Mot en asiatisk värld

Foto: Heiko Junge/TT

Redan år 2025 beräknas halva världsekonomin häröra från länder i Asien, skriver fyra forskare på DN Debatt, Henrik Chetan Aspengren, Björn Jerdén, Andreas Johansson och Marina Svensson.

De utgår från Utrikesdepartementets globala analys Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld?, där det bland annat heter:

”Asiens ökande betydelse i den globala politiska ekonomin är en av de mest grundläggande och snabba förändringarna sedan millennieskiftet. Asiens andel av global BNP har ökat från 31,9 % 2000 till 42,6 % 2013. Enligt den senaste prognosen från Inter- nationella valutafonden (IMF) kommer Asiens andel att ligga runt 47 % 2019. 2025 kommer Asiens sammanlagda BNP att överstiga hälften av världens totala BNP, samtidigt som regionen då har cirka 59 % av världens befolkning (FN).”

Redan nu kommer världens bäst presterande skolelever från asiatiska länder, slår artikelskribenterna fast. I länder som Kina, Japan, Sydkorea och Singapore ägnas varje vaken stund till studier när gymnasiet går mot sitt slut. I Kina tar varje år nio miljoner elever inträdesprovet till universitetet.

Hur ska vi förhålla oss i en förändrad värld? I artikeln pekar författarna på bättre kunskaper om Asiens språk, samhällen och politiska system som en nödvändig förutsättning.

Men i dag behandlas de asiatiska länderna inom forskningsvärlden som kuriosa, bara två procent av svensk forskningsfinansiering inom humaniora och samhällsvetenskap går till Asieninriktade projekt.

Detsamma gäller studier i asiatiska språk och kulturer. Antalet studenter som läser kinesiska har sjunkit med nästan en tredjedel sedan toppåret 2012. För hindi har studentantalet halverats från en redan låg nivå.

Ekonomiskt är förändringarna i Sverige redan påtagliga. Svenska företag har stor och ökande närvaro i Asien. Ericsson sysselsätter i dag fler människor i Indien än i Sverige. Intresset är ömsesidigt. Antalet anställda vid asiatiskt ägda företag i Sverige ökade med nästan 350 procent mellan år 2000 och 2017.

Bjuv efter Findus nedläggning

Sverigedemokraterna blev efter valet i höstas det största partiet i tolv svenska kommuner, varav elva i Skåne. I Bjuv blev SD inte störst, men partiets ökning var dramatisk, från 12,8 procent 2014 till 33,5 procent 2018. Det är den näst högsta siffran i Sverige, bara Höör har större andel SD-are, 35,4 procent. Följden i Bjuv blev sociala problem, som kommunen försöker möta med nya metoder.

Under den förra mandatperioden drabbades Bjuv av nedläggningen av Findus. Noam Gottesman, en av USA:s rikaste miljardärer och huvudägare till Nomads Foods, knäppte med fingrarna. Det lönsamma Findus, under generationer ett mönsterföretag, utplånades – och Bjuv drabbades av arbetslöshet och sociala problem.

I dag tillhör Bjuv de mest brottsdrabbade kommunerna i Skåne, skriver Dagens Samhälle #5/2019 i ett stort reportage. Hälsoläget för Bjuvs barn och ungdomar är värre än snittet för Skåne. Här finns en hög andel barn med upplevd psykisk ohälsa. Vart åttonde barn har haft kontakt med socialtjänsten.

Skolresultaten ligger under riksgenomsnittet. Utbildningsnivån i kommunen är låg.

– Vi har haft problem med ungdomar som sysslar med droghandel och skadegörelse i centrum, men det har blivit bättre, säger Åsa Malmström, verksamhetschef för barn och och unga på socialtjänsten i Bjuv.

– Jag kan känna sorg när jag ser killar i centrum som jag försökt hjälpa och som jag vet har fastnat i kriminalitet,. fortsätter Helena Gunnarsson, familjebehandlare på socialtjänsten i kommunen.

Dagens Samhälles reportage är trots det som sagts präglat av försiktig optimism. Man har valt att berätta om Bjuv just därför att kommunen genom samverkan mellan skola och socialtjänst haft framgångar. Metoden brygger på den så kallade ”Skottlandsmodellen” och erfarenheter från skotska Inverness.

Samarbetet har skolan som nav och inkluderar också ungdomspsykiatrin. Barn och föräldrar möter olika myndigheter – men hela tiden i skolans lokaler, vilket också underlättar samarbete mellan olika aktörer.

Bjuv är inte ensamt i Sverige med arbetet utifrån Skottlandsmodellen. Utvärderingar visar att nio av tio barn och föräldrar är nöjda, att fler utsatta barn upptäcks och får stöd, att antalet ungdomsbrottslingar minskar, att färre barn använder droger och att klyftorna i barns levnadsvillkor mellan stadsdelar minskar.

Forfarande är det som skedde i Bjuv svårt att ta in, att en amerikansk miljardär ostraffat kan bete sig så hänsynslöst mot ett samhälle i en annan del av världen. Nu ser vi vilka som fått betala priset, utsatta unga och marginaliserade familjer.

Ändå inger reportaget i Dagens Samhälle hopp, det är inte omöjligt att mobilisera sociala motkrafter.

Friskolejättarnas miljardvinster

skolstatistik

Varför gynnar Helsingborgs fastighetsdirektör Fredrik Hjort riskkapitalbolaget TA Associates på bekostnad av den kommunala skolan, genom att att låta TAA disponera GA-skolan?
Fortsätt läsa Friskolejättarnas miljardvinster