Kategoriarkiv: Skolan

”affärshemligheter” styr nu den svenska skolan

Foto: Pontus Orre

Från och med i dag den 1 september sekretessbeläggs alla svenska skolors statistik efter en dom i Kammarrätten. Friskolorna, som Kammarrätten bedömer som normgivande, är affärsdrivande menar domstolen. Och då är sådant som antalet behöriga lärare, betygsnivån och annat ”affärshemligheter”, eftersom skolorna konkurrerar med varandra, heter det. Skolverket menar att villkoren för kommunala och fristående skolor måste vara likadana. Alltså är de kommunala skolorna nu lika hemliga!!!

Det ”fria skolvalet” har i stället blivit en ”affärshemlighet”. Hoppsan. Ut med offentlighetsprincipen för skolorna in med en ”hemlighetsprincip”, skriver sexton upprörda forskare på Svenska Dagbladets debattsida. Deras slutsats är förödande:

”Absurditeten att skolor sköts som vinstdrivande bolag har nu nått vägs ände och vi kan bara hoppas att detta är sista spiken i den kommersialiserade skolans kista.”

De sexton sätter in dagens förändrade förutsättningar för landets skolor i ett historiskt sammanhang, som vägs ände för en utveckling som lett till försämrade skolor och ökad segregation då det gäller skolvalen.

På 1980-talet ville man politiskt skapa förutsättningar för föräldrar att välja skola åt sina barn. Konsekvenserna blev destruktiva.

Skolmarknaden bygger på idén om konkurrens – tanken är att de skolor som hade de mest effektiva metoderna ska slå ut mindre effektiva skolor. Marknadens ”kunder” är föräldrarna, och skolvalen är tänkta att fungera som ”informerade konsumentval” – stöttade av offentlig statistik på bland annat elevresultat och andel behöriga lärare. Sverige skulle genom konkurrens och företagsamhet få Europas, ja till och med ”världens bästa skola”.

Idag vet vi att denna omläggning ledde till helt andra konsekvenser i form av ökad segregation och försämrade resultat. En ojämlikhet skola med sämre kvalitet.

Den svenska skolan blev en lönsam mångmiljardindustri, där riskkapitalister etablerade sig, skolor börsnoterades och säkrade stora vinstuttag.

Om det som sker nu inte drabbade alla svenska gymnasielever skulle man lätt kunna betrakta de senaste fyrtio årens svenska skolpolitik som en nattsvart fars, som ett stort bedrägeri mot de grundläggande förutsättningarna för en skola som är bra både för den enskilde och för samhället.

Marknadsförutsättningarna har förvandlat utbildning till en handelsvara. På många friskolor har man ägnat sig åt betygsinflation, eftersom låga betyg ju inte lockar kunder, förlåt elever.

Genom de nya reglerna om ”affärshemligheter” kan varken, elever, journalister eller forskare granska skolornas pedagogiska verksamhet.

”Hur kan samhället kräva en skola på vetenskaplig grund samtidigt som forskare hindras i sitt arbete?”, undrar de sexton forskarna.

De pekar också på att det allvarligaste akuta problemet nu är att skolorna allt mer styrs av affärslogik. Elever blir handelsvaror och föräldrar kunder.  

När skolan styrs av marknadens principer snarare än mot allmänna demokratiska idéer om en likvärdig skola blir lärare och rektorer i det närmaste försäljare med vinstkrav snarare än att se till att den uppväxande generationen förbereds för vuxenlivet som medborgare och på arbetsmarknaden.”

Eller med andra ord: Systemet har fallerat. Det är akut att skapa nya förutsättningar för dagens och framtidens skola! Forskarna slutar sin debattartikel med att formulera fem grundläggande åtgärdsförslag:

  • Gör skolstatistiken offentlig igen, men inte i syfte att marknadsföra skolor utan för att ge insyn i en av den offentliga sektorns viktigaste verksamheter. 
  • Slopa skolvalet. System som bygger på konkurrens kommer alltid att skapa vinnare och förlorare.
  • Stoppa möjligheten till vinstuttag i friskolor så att marknaden kan regleras mot kvalitet snarare än mot effektivitet. 
  • Skapa ett policy-rådgivande nationellt centrum för utvärdering av skolreformer. 
  • Förtydliga skollagens moraliska, pedagogiska och demokratiska portaler – skolan är ingen marknad utan en bärande samhällsinstitution.

De sexton forskarna är:

Malin Ideland
professor i utbildningsvetenskap, Malmö universitet
Magnus Hultén
professor i naturvetenskapernas didaktik, Linköpings universitet
Petra Angervall 
professor i pedagogiskt arbete Högskolan i Borås
Thom Axelsson
docent i utbildningsvetenskap, Malmö universitet
Dennis Beach 
professor i pedagogik Högskolan i Borås och Göteborgs universitet
Magnus Dahlstedt
professor i socialt arbete, Linköpings universitet
Marianne Dovemark
senior forskare/professor emerita, Göteborgs universitet
Magnus Erlandsson
fil dr i statsvetenskap, lektor i ledarskap, Malmö universitet
Martin Harling 
doktor i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Anna Jobér
lektor i utbildningsvetenskap, Malmö universitet
Janna Lundberg
adjunkt i samhällskunskap, Malmö universitet
Catarina Player-Koro
docent i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Eva Reimers
professor i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Hanna Sjögren
biträdande lektor i pedagogik, Malmö universitet
Ola Strandler 
doktor i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Susanne Urban
universitetslektor i bostads- och urbansociologi, Uppsala universitet

Academia, Liljeholmen i Stockholm. Foto: Lasse Allard.

Ska ännu en kommunal skola i Helsingborg hyras ut till privat aktör?

Norrehedskolan i Helsingborg, som stadens moderatledda styre vill hyra ut till en privat aktör. Foto: Wikipedia.

Helsingborgs moderatledda styre misslyckades i början av året med att sälja ut kommunalt ägda energibolaget Öresundskraft. I en kommunal folkomröstning sa medborgarna ett rungade nej, med 96 procent mot försäljningen och ynkliga fyra för politikernas förslag.

För tre år sedan hyrdes den kommunalt ägda GA-skolan efter en rejäl renovering ut till börsnoterade Engelska skolan, som fick ett förmånligt 18-årigt hyreskontrakt. Staden fick bygga nytt till den kommunala skolan.

Helsingborgs stad växer och därmed växer behovet av förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. 

I sommar vill samma moderatledda styre hyra ut en annan skola i staden, Norrehedsskolan, till en privat aktör. I Kvällsposten protesterar två socialdemokratiska politiker under rubriken ”Ofattbart att Helsingborg hyr ut kommunal skola” mot planerna, My Rosell, Vice ordförande i Helsingborgs fastighetsnämnd, och Maria Ward, 2:e vice ordförande i Helsingborgs barn- och utbildningsnämnd.

I området där skolan ligger i området kring gamla spårvagnshallarna byggs nu 700 nya lägenheter. Behoven av samhällsservice och skolor kommer att öka, skriver Rosell och Ward. 

De understryker att det i ekonomiskt utsatta tider, som nu efter coronans påfrestningar,  är viktigt att använda befintliga kommunalt ägda byggnader på ett smart och hållbart sätt. Det gäller särskilt skolsatsningar:

”Det absolut viktigaste uppdrag vi som kommunpolitiker har är att rusta våra barn och unga för framtiden. Det är vår uppgift att ge dem verktygen för att så småningom etablera sig på arbetsmarknaden eller ta sig vidare till högre studier. Oansvariga uthyrningar av befintliga skollokaler, först GA-skolan och nu Norredhedskolan måste därför upphöra. För oss socialdemokrater är det aldrig acceptabelt med detta resursslöseri som missgynnar oss helsingborgare.”

Skolväsendet i Helsingborg hör redan till det mest privatiserade i Sverige, med exempelvis hela 18 fristående aktörer i gymnasieskolan, vilket ligger betydligt över genomsnittet. 

Med de nya begränsningarna i offentlig insyn i skolorna (se min tidigare blogg här) blir det än mer obegripligt med politiker som missgynnar den kommunalt ägda skolan för privata aktörer. 

GA-skolan i Helsingborg renoverades och hyrdes för tre år sedan ut till börsnoterade Engelska skolan på ett förmånligt kontrakt. Foto: Omar Daham/HD.


Eleverna Skolföretagens ”affärshemligheter”

Detalj jur Peter Tillbergs målning ”Blir du lönsam lille vän?”.

När det nya skolåret börjar efter sommaren kommer Högsta förvaltningsdomstolens syn på skolorna att i realiteten omdefiniera vad en skola är, vad som är skolornas roll i samhället.

Den nämnda domstolen har nämligen fastslagit att ”uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg [är] affärshemligheter som inte ska lämnas ut”, skriver Svenska Dagbladet.

Skolföretagen är tydligen först och främst affärsföretag med affärshemligheter. Det gäller också sådant som andel behöriga lärare och antal elever. En elev är inte en lärande människa i utveckling utan en affärshemlighet.

All den statistik som finns om varje enskild skola idag kommer inte längre att visas: antal elever, betygsresultat, resultat på nationella prov, andel behöriga lärare, hur många som arbetar på skolan, och en rad andra uppgifter.

Skolorna befinner sig på en marknad, de konkurrerar om eleverna för att kunna få in pengar, och att publicera siffrorna skulle kunna skada friskolorna ekonomiskt. Därför ska siffrorna inte publiceras, enligt SCB.

Till saken hör att riksdagen 2013 beslöt att införa offentlighetsprincipen även för fristående skolor.

Sedan dess har bland annat centerpartiet ändrat sig i frågan, noterar Helsingborgs Dagblad. Men riksdagsbeslutet från 2013 måste ju vara giltigt tills riksdagen ändrat på det.

All statistik på skol- och huvudmannanivå kommer att tas bort från Skolverkets hemsida från 1 september. Beslutet gäller samtliga skolor, inte bara de kommersiella och vinstdrivna.

SCB har drivit kravet på sekretess om skolorna, därför att en del uppgifter skulle ”kunna skada friskolorna ekonomiskt”.

Nu är det inte säkert att sekretessen blir långvarig. Både politiker, Friskolornas riksförbund och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har uttalat att de är emot att statistik av detta slag ska hemlighållas. Nyligen gav regeringen i uppdrag till Skolinspektionen, Skolverket och SCB att kartlägga vilka författningsändringar som behövs för att statistiken återigen ska kunna publiceras.

Det låter lite förhoppningsfullt. Men hur kan Högsta förvaltningsdomstolen överhuvud slå fast att de så kallade friskolorna (fria i vilken mening, undrar jag) ska omgärdas av sekretess och att det hemlighetsmakeriet skulle kunna bedömas som viktigare än att exempelvis medier får granska skolors förhållanden förutsättningslöst.

Det svenska skolsystemet lär vara i det närmaste unikt i värden (skolorna i fascismens Chile har nämnts som något liknande). Vi har de senaste decennierna sett hur den svenska skolans kvalitet har rasat samtidigt som många privata skolor tar ut växande vinster och en del också delat ut uppiffade betyg för att locka fler elever.

På Facebook kommenterar S-politikern Jan Andersson domstolsbeslutet:

”Utvecklingen efter de privata skolornas inträde har varit negativ. Svensk skola har sedan 90- talet rasat i de internationella jämförelserna och segregationen har ökat. Inget annat land i hela världen vill följa i Sveriges spår.”

Det är sannerligen dags att låta staten återfå ansvaret för skolorna  – och att granska de besynnerliga kriterier som styr Högsta förvaltningsdomstolens verksamhet när det gäller vad som är skolornas viktigaste uppgifter.

När jag läser om skolsekretessen tänker jag direkt på Peter Tillbergs målning ”Blir du lönsam lille vän?”. Bilden här en detalj.

Fotnot: I Helsingborg vill det lokala moderatledda alliansstyret sälja ut den kommunala Norrehedsskolan, vilket skapat debatt. Mer om detta i en följande blogg.

Handen och hjärnan: Om att skriva för hand

Illustration: Alex Fine

Att skriva för hand har stor betydelse för människans utveckling, påminner oss professorn och handkirurgen Göran Lundborg om i Lärarförbundets tidskrift Grundskolläraren.

Handen aktiverar hjärnan och håller hjärncellerna igång. Kreativa händer är en grund för vår civilisation och vår kultur,

Jag hör till de nu allt färre som varje dag livet igenom fortsatt att skriva för hand, i min dagbok, men också i första utkast till texter av olika slag. Min bestämda känsla är att en text blir annorlunda om jag skriver den för hand, med mera eftertanke, än på datorn där snabbt färdiga språkmallar kan användas.

Sedan gäller också det omvända, datorskrivandets snabbhet kan underlätta komplicerade resonemang med många led, det kan också skapa ett flyt i skrivandet.

Göran Lundborg vänder sig mycket till grundskolelärare. Han menar att minnesbilden av bokstävernas utseende och ordens stavning utvecklas med hjälp av handens rörelser och att själva handrörelsen graverar ”minnesspår” i hjärnan som har betydelse för igenkänning av bokstäverna.

Handskrivningen utvecklar finmotoriken och utvecklar reflektionsförmågan och kan bidra till att vi formulerar oss ”på ett eget sätt”, fortsätter Lundborg, något som kan bidra till ett mera kreativt tänkande. Den personliga hand­stilen är också en viktig dimension av en människas identitet. 

Egentligen bordet det inte finnas någon motsättning mellan handskrivande och datorskrivande. Båda teknikerna har för- och nackdelar. Men handskrivandet innehåller avgörande komponenter i hur vi som individer förhåller oss till språket, tror jag. Det påverkar därmed också grunder till vårt sätt att tänka.

I skolans ojämlika värld byggs ett segregerat samhälle

Ersättningsnivån för skolorna har ändrats förr och den måste kunna ändras igen, skriver debattörerna. Foto: Alexander Olivera/TT

Runt om i landet tvingas kommunerna skära ner inom sin skolverksamhet samtidigt som skolkoncernerna kan plocka ut mångmiljonvinster, skriver Boel Vallgårda och Johan Enfeldt från Nätverket för en likvärdig skola i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

De båda artikelförfattarna har i sin rapport ”Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” kommit fram till att fristående skolor överkompenseras med cirka 20 procent jämfört med kommunala skolor.

De slår fast det självklara att ”dessa orimligheter måste rättas till” och har kommit fram till att den nuvarande lagstiftningen ger nuvarande lagstiftningen ger ”olikvärdiga villkor mellan offentligt drivna skolor och vinstdrivna skolor”.

Följden av det har blivit att kommunerna runtom i landet måste skära ner inom sin skolverksamhet samtidigt som skolkoncernerna kan plocka ut mångmiljonvinster. 

Friskolesystemet infördes av Bildtregeringen 1992. Den gången fick friskolorna 85 procent av kommunernas ersättning. En utredning några år senare fastslog sedan att en rimligare nivå vore 75 procent. Trots detta är ersättningen i dag höjd till 100 procent.

Detta trots att den kommunala skolan har ett ansvar att se till att det finns skolor för alla, också i utsatta områden. Friskolorna kan däremot bedriva skolor enbart där det lönar sig för dem och se till att klasserna alltid är fulla.

Fristående skolor i allmänhet och koncerner som Internationella engelska skolan (IES) i synnerhet, kan för sig skapa en gynnsammare elevsammansättning. Kommunala skolor får i stället en ökad koncentration av elever med behov av stöd. Vinstsyftande skolor behöver bara ta emot elever som aktivt valt deras skola och därmed accepterat ett specifikt koncept, till skillnad från de kommunala som måste vara till för alla. 

Det har därmed blivit mycket lönsamt att bedriva friskolor, vilket har lett till att utvecklingen mot koncernskolor, riskkapital och börsnoteringar tagit fart. I utredningen heter det:

”Att stora belopp av skattemedel överlåts till privata utförare utan närmare preciserade krav på vad som ska göras för pengarna är inte möjligt inom andra områden är skolan.” 

För att förstå hur samhället ser ut måste vi se skolans roll. Rapportens författare skriver:

Skolan är också en mötesplats för unga och deras föräldrar vilken kan bidrar till sammanhållning förståelse och tolerans i samhället. Skolan har ett centralt uppdrag i att upprätthålla det civiliserade samhället som uttrycks i FN:s mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Att upprätthålla denna centrala uppgift försvåras när skolan fragmentiseras.

Rapporten är högintressant läsning. De högljudda debattörer som vill lösa sociala problem med fler poliser och hårdare straff bör särskilt studera den. I skolans ojämlika värd byggs ett segregerat samhälle – med skattepengar. Det är fullständigt horribelt.

Den 25-sidiga rapporten kan laddas ner gratis här.

Sveriges värsta välfärdsplundrare

Aktuellt Foto listar de största Välfärdsplundrarna i Sverige. Bild: Aktuellt Fokus.

Det svenska världsunika systemet med fria vinstuttag i skolor, sjukvård, flyktingmottagande och äldreomsorg har skapat en ny förmögen klass, skriver tidskriften Aktuellt Fokus, som listat Sveriges värsta välfärdsplundrare. Här uppgifter om några ur den här ”smarta” kretsen.

Björn Savén. Bild: Aktuellt Fokus.

Högst upp på listan står Björn Savén, som genom sitt bolag tjänat miljarder på att köpa och sälja välfärdsbolag som Patena, Carema och Attendo. 2016 uppgick hans personliga förmögenhet till 2,8 miljarder kronor.

Förra året krävde Skatteverket Savén på 1,8 miljarder, en skuld han valt att överklaga. Alltsedan starten har Carema, som nu heter Vardaga, och Attendos verksamhet kantats av skandaler med vanvård och underbemanning.

Anders Jultin. Bild: Aktuellt Fokus.

Anders Jultin skrev friskolereformen som antogs 1992 av regeringen Bildt. Jultin lämnade politiken och blev i stället VD för privata Kunskapsskolan. Därefter ledde han John Bauer Education i konkurs med miljarder i skulder.

Några dagar före konkursen la Hultin på sin Facebooksida upp en bild av sig själv där han korkar upp dyr champagne, med texten ”because im worth it”. Efter konkursen köpte Hultin upp de fyra mest lönsamma skolorna som han fortfarande driver.

Gustaf Douglas. Bild: Aktuellt Fokus.

Adelsmannen Gustaf Archibald Douglas tjänade 2005 650 miljoner kronor i reavinst på försäljningen av Attendo Care. Douglas är en av Sveriges rikaste personer och hade i maj 2015 en personlig förmögenhet på 4,4 miljarder US dollar, enligt amerikanska tidningen ”The Richest”. Gustaf Douglas satt i Moderaternas partistyrelse mellan 2002 och 2014.

Rune Tedfors. Bild: Aktuellt Fokus.

Rune Tedfors startade år 2000 John Bauer-gymnasierna och kunde 2005 – 08 ta ut 90 miljoner i vinst på dem. Han tjänade 200 miljoner på att sälja skolkoncernen till sitt eget moderbolag innan det såldes vidare till riskkapitalbolaget Axcell. 2013 gick John Bauer-gymnasierna i konkurs och lämnade tusentals gymnasister utan skola.

Tedfors har genom avancerad skatteplanering under lång tid bara betalt 15 procent i inkonstskatt, motsvarande hälften av vad en städerska eller undersköterska betalar.

Barbara Bergström. Bild: Aktuellt Fokus.

Barbara Bergström grundade Internationella Engelska skolan 1993., en elitskola med fokus på disciplin. 2012 sålde Bergström skolkoncernen för 691 miljoner kronor till det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates. Samma år var hon med på listan över Sveriges mest förmögna.

Filippa Reinfeldt. Bild: Aktuellt Fokus.

När Filippa Reinfeldt var Sjukvårdslandstingsråd och gift med Sveriges dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) drev hon en aggressiv privatiserings- och avknoppningspolitik i Stockholm. 

Hon är ansvarig för byggandet av sjukhuset Nya Karolinska, som kostade Stockholms skattebetalare mångmiljarder. Den absoluta merparten av dessa pengar hamnade i privata företagares fickor.

2014 lämnade Fillipa Reinfeldt politiken för ett välbetalt chefsjobb på det privata vårdföretaget Aleris.

Hur har dessa svindlande affärer blivit möjliga? Varför har politikerna inte satt upp rimliga regler från att låta giriga personer plundra välfärdsbolag för miljarder? Och nu när vi vet, hur kan det komma sig att inte ett finger höjs för att få slut på förskingrandet av skattepengar?

Skolverket vill stryka undervisning om Norden

Skolplansch. Karta över Norden. Skolverket vill plocka ner den och inte längre undervisa om Norden på Mellan- och Högstadiet.

”Du gamla, du fria, du fjällhöga nord …” / ”Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden …”

Norden? Vaddå?

Skolverket vill i sitt förslag till nya kursplaner slopa begreppet Norden. Man vill också stryka undervisning om nordiskt samarbete i olika avseenden. Av bara farten vill samma myndighet ta bort kunskap om urfolket samerna och de nationella minoriteterna från historieundervisningen.

Förslaget vill bland annat att ordet Noreden och den nordiska namngeografin tas bort i ämnet geografi på mellanstadiet. Alltså inte ett ord om Helsingör eller Köpenhamn för att inte tala om så avlägsna ort som Odense eller Aarhus.

I ämnet historia på högstadiet föreslås vidare att undervisning om det nordiska samarbetet ska utgå.

I ett remissvar till Skolverket, publicerat i Nordens Tidning #4-19 reagerar Föreningen Norden genom sin generalsekreterare Bo Andersson. Han presenterar flera olika argument. Förslaget strider exempelvis mot artikel 8 i Helsingforsavtalet, där det heter att eleverna i de nordiska länderna ska ges kunskap om ”de nordiska språken, om kulturen och om sociala förhållanden i Norden”.

Till saken hör också att det i Sverige bor cirka 240 000 utrikesfödda första generationen med nordisk bakgrund.

Våra nordiska statsministrar har en annan vision än Skolverket och vill att Norden ska vara världens mest integrerade region år 2030.

Nordiska Rådets president Hans Wallmark gillar inte heller Skolverkets förslag och skriver att det ”finns en fara om vi tar bort Norden och den nordiska språkförståelsen att vi därmed också tar bort rottrådarna till vår egen kultur”.

Fotnot: ”Värna Norden och det nordiska samarbetet i läro- och kursplanerna” är titeln på Föreningen Nordens remissvar till Skolverket, publicerat i Nordens tidning #4-19. Följ länken och gå till sidan 13.

Fotograf
 Ane Cecilie Blichfeldt

Svenska skolan bygger ett nytt klassamhälle

Grafik: Elin Lindwall Källa: OECD, PISA 2018. 

För sju år sedan drabbades Sverige av en PISA-chock. Den stora internationella undersökningen av kvaliteten på skolorna i olika ämnen visade att de svenska elevernas resultat 2012 försämrats mer än i något annat OECD-land.

Svenska politikers okunniga och destruktiva hantering av skolan var en avgörande orsak till fiaskot. Den svenska självbilden raserades. Vårt samhälle hade inte längre en fungerande skola som gav alla ungdomar en möjlighet till ett välfungerande vuxenliv. Det knakade i fogarna på bilden av Sverige som ett jämlikt samhälle.

Den senaste PISA-undersökningen gjordes 2018 och presenterades i veckan. Den har genomfört i 79 länder, varav 37 är OECD-länder, och visade att de svenska 15-åringarna (niondeklassarna) presterade bättre i matematik, läsförståelse och naturvetenskap än vad de gjorde för tre år sedan. Sverige ligger åter något över genomsnittet för OECD i de nämnda ämnena. Dock är resultaten inom felmarginalen.

Men det svenska skolsystemet har också lett till att skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever fortsätter att öka i Sverige. När skolor kommer över ett visst tröskelvärde, det brukar vara runt 35–40 procent elever med en utländsk bakgrund är sannolikheten för att du ska prestera bra mycket mindre, säger Andreas Schleicher, OECD:s utbildningschef och högsta ansvarige för Pisaundersökningarna, till Dagens Nyheter.

I Dagens Samhälle skriver tidningens inrikespolitiska kommentator Cecilia Garme om hur likvärdigheten i skolan kraftigt försämrats.

Hon pekar på att det också finns uppseendeväckande stora skillnader i skolkvalitet mellan städer och landsbygd. Barn i stora städer får en betydligt bättre skola än barn på landsbygden. Skillnaderna har dessutom tilltagit över tiden, vilket har drivit isär skolresultaten mellan stad och land.

För inte länge sedan var Sverige ett land där skolan gav möjligheter till klassresor. I dag tycks den möjligheten inte längre finnas. Det är bedrövligt och ett resultat av politikens misslyckande eller snarare haveri i en av de helt avgörande frågorna.

Dagens skola bygger ett nytt klassamhälle. Hur blev det så?

Fotnot: Helsingborg tycks inte prioritera stödet till utsatta elever. Helsingborgs Dagblad kunde i veckan berätta om hur staden drastiskt skär ner på det så kallade Närvaroteamet, från sju tjänster till två.

Enligt en utredning har teamets insatser kraftigt minskat elevfrånvaron på flera skolor: ”I sitt fördjupande arbete med eleverna har 26 av 34 högre närvaro. 14 har fler och/eller högre betyg.

”Marknadens välsignelse”, friskolereformen och den kvaddade skolan

Svenska elevers studieresultat försämrades dramatiskt under åren 2006 – 2012, enligt PISA.

1992 klubbade riksdagen den så kallade friskolereformen, framtagen av den dåvarande borgerliga regeringen under ledning av Carl Bildt

Skolministern Beatrice Ask ville skapa ”ökad valfrihet” för eleverna. Ingenting blev sagt om att aktiebolag skulle få skattepengar för att driva skolor och för risken för att segregationen skulle öka, när ”marknaden” tog över.

OECD varnade den svenska regeringen för konsekvenserna av reformen. I rapporten ”Review Of Education Policy in Sweden: Examiners Report and Questions” (1992) undrade man varför Sverige ville genomföra så drastiska förändringar av den svenska skolan, på den tiden präglad av goda resultat och likvärdighet.

OECD:s kritik pekade särskilt på att den långtgående reformen genomfördes utan grundliga utredningar, utan konsekvensanalyser och utan någon form av praktiska tester. Men rapporten ”försvann” och diariefördes inte ens, än mindre vållade den debatt och eftertanke.

I år har LO-utredaren Mattias Samuelsson ur OECD:s arkiv grävt fram rapporten, som byggde på en lång rad intervjuer med svenska skolforskare och företrädare för myndigheter och kommuner.

Reformen, rapporten och konsekvenserna för den svenska skolan har i våras debatterats i en ledare i Dagens Arena, skriven av Mats Wingborg.

Wingborg konstaterar att det dröjde femton år innan systemskiftet inom skolan slog igenom med full kraft. Han skriver:

”Först i Pisa-testet 2006 börjar kunskaperna hos de svenska eleverna i läsning, matematik och naturvetenskap att tydligt sjunka. I testet 2009 kommer nästa nedgång, Sverige förvandlas till ett genomsnittligt OECD-land. I testet 2012 kommer den mest dramatiska försämringen. De svenska eleverna presterar klart under genomsnittet inom OECD inom samtliga ämnen och likvärdigheten sjunker som en sten.”

Han konstaterar vidare: 

”Krisen inom den svenska skolan är självförvållad. Politiska beslut har banat väg för det katastrofala systemskiftet. Motiven var ideologiskt grundade, en naiv tro på marknadens välsignelse.”

Hur kunde det gå så illa? Marknadens välsignelse??

Liknande resonemang skulle kunna föras då det gäller sjukvård, äldreomsorg och apoteksverksamhet, liksom järnväg och annan infrastruktur.

Men kanske är skolan det område där utvecklingen varit allra värst och priset högst, försämrade skolor för generationer unga människor.

Peter Tillbergs målning ”Blir du lönsam lille vän?” (1972). Foto: Åsa Lundén/Moderna Museet.

SD: ”Bara svenska på skolrasterna i skurup”

Romsk modersmålsundervisning i Malmö 2013. Foto: Drago Prvulovic/TT

Sverigedemokraterna har fått maktpositioner i flera sydsvenska samhällen – och visar där vilken unken politik man står för. Senast handlar det om Hörby, där SD är med och styr, där man vill halvera anslagen för modersmålsundervisning med kravet att minst en vårdnadshavare ska tala språket. Det innebär i praktiken att många ensamkommande kan bli utan modersmålsundervisning, skriver Svenska Dagbladet.

Man tänker också införa ett språktest som ska avgöra vem som har rätt till undervisning i ämnet.

– Exakt hur provet ska se ut har vi inte bestämt än. Förvaltningen får titta på det. Vi tänker oss att det ska göras av en extern instans. För modersmål i gymnasiet ska man ha C i betyg i ämnet och för yngre elever gäller E, säger Cecilia Bladh in Zito (SD), kommunstyrelsens ordförande i Hörby.

Sverigedemokraterna drar ner på modersmålsundervisningen även på annat håll. I Bromölla och Sölvesborg sitter SD i kommunstyrelsen. Där har anslagen för undervisningen reducerats – i Sölvesborg med 25 procent, enligt Lärarnas tidning. Och i Skurup vill partiet förbjuda att tala andra språk än svenska i skolan. Bara svenska ska få talas i klassrummet och på rasterna, från förskolan till gymnasiet.

Det är inte bara SD:s kommunpolitiker som driver den diskriminerande politiken. Inför valet krävde partiledaren Jimmie Åkesson att modersmålsundervisning ska bedrivas i hemmet och att den inte borde få något ekonomiskt stöd.

Skolverket anser att modersmålsundervisningen är positiv för eleverna.

– Det ursprungliga syftet med ämnet är möjligheten att fortsätta utveckla sitt förstaspråk. Sedan handlar det också om identiteten, att de kunskaper man har är något som anses som värdefullt. Men vi ser också att även kunskaperna i andra språk utvecklas i positiv riktning, säger Anna Österlund till Svenska Dagbladet.

SD-politiker hävdar ofta att undervisning i nyanländas första språk skulle hindra elevers utveckling av svenska. 

I en tidigare debattartikel i Svenskan skrev 22 språkforskare med anledning av Internationella modersmålsdagen, den 21 februari, att forskning visar att möjligheterna att utveckla ett starkt modersmål snarare främjar utvecklingen av andra språk.

Det påverkar i sin tur elevers  personliga utveckling och deras framtidsmöjligheter. Undervisningen innebär för många elever tillgång till fler och mer avancerade textvärldar även på ett annat modersmål än svenska; ”en typ av skolrelaterad språkanvändning som inte nödvändigtvis utvecklas i en hemmiljö”.

Det är otäcka inskränkningar av nyanländas framtidsmöjligheter som SD – och andra partier – vill genomföra, en diskriminering av barns och ungdomars framtida liv i Sverige.

Förslaget i Skurup, att förbjuda alla andra språk än svenska i klassrummen och på rasterna – inklusive engelska förmodar jag – förutsätter något slags avlyssnare som rör sig bland eleverna och ser till att att den som bryter mot förbudet straffas.

Moderaterna och Kristdemokraterna tycks inte utesluta att bilda regering baserad på stöd från eller rentav tillsammans med SD. Det sänder kalla kårar att försöka föreställa sig vad en framtida SD-skolminister skulle kunna göra med den svenska skolan.