Kategoriarkiv: USA

Frige Chelsea Manning!

Visselblåsaren Chelsea Manning åter fängslad.

I fredags häktades visselblåsaren och människorättskämpen Chelsea Manning. Hon hade gjort sig skyldig till lagtrots hette det. Hennes brott består i att hon vägrat vittna för en en jury i frågor som gäller wikileaksgrundaren Julian Assange.

Manning arresterades år 2010 för att ha läckt 700 000 hemliga dokument om främst Irakkriget men också om USA:s krig i Afghanistan.

Materialet publicerades i en lång rad internationella medier och innehöll flera avslöjanden om grova krigsförbrytelser begångna av den amerikanska armén. En av videorna som visade hur USA:s militär skjuter ihjäl åtta civila, varav två journalister, väckte avsky världen över.

Efter åtta veckors rättegång i en militärdomstol dömdes den då 22-åriga Chelsea till 35 års fängelse. Hon benådades av president Barack Obama 2017, ett av hans sista beslut. Då hade hon suttit sju år i fängelse.

När hon nu åter fängslats och vägrar vittna mot Wikileaks och organisationens avslöjande hänvisar hon till att hon sagt allt i utdragna förhör under militärrättegången 2010.

Domaren Claude M. Hilton, är född 1940, och nominerades 1985 av Ronald Reagan.

Många protesterar. En är visselblåsaren Daniel Ellsberg, som avslöjade hemliga dokument om USA:s krig i Vietnam och riskerade 115 års fängelse, men som aldrig fälldes till följd av Watergateaffären. Han skriver i en appell för Chelsea Manning bland annat att Manning agerat heroiskt i press- och yttrandefrihetens namn genom sin vägran att vittna för en åtalsjury.

I en kommentar skriver Lars-Gunnar Liljestrand:

”Alla i vårt land som är emot aggressionskrigen och för yttrandefrihet har därför anledning att stödja personer som Chelsea Manning.”

Liljestrand understryker att Mannings avslöjanden var viktiga också för Sverige. Samtliga dokument om det svenska deltagandet i Afghanistankriget är fortfarande sekretessbelagda:

”Under den här perioden genomfördes strategin med offensiv upprorsbekämpning (COIN, Counter Insurgency), vars viktigaste del var nattliga räder i afghanska hem, så kallade targeted killings.

Strategin beslutades av USA:s befälhavare och genomfördes med stöd av nya insatsregler som blev obligatoriska för alla de utländska kontingenterna i Afghanistan. Svenska Isaf tillämpade COIN under de här åren, och Försvarsmakten har medgivit att targeted killings var en del också av den svenska krigföringen.

Men varken den svenska riksdagen eller den svenska allmänheten fick veta att kriget växlat upp till en ny nivå och att detta, med all sannolikhet, skulle medföra ökade civila offer.

Efter WikiLeaks-avslöjandena kunde Föreningen Afghanistansolidaritet ställa frågor om COIN och targeted killings till Försvarsmakten och få fram medgivanden om svenska soldaters deltagande i sådana operationer.”

Man kan stödja Chelsea Manning genom att skriva på ett uppropmot hennes nya fängslande.

Man kan också skriva brev till Chelsea Manning i fängelset. Här är hennes adress:

Chelsea Elizabeth Manning William G. Truesdale Adult Detention Center 2001 Mill Road Alexandria, VA 22314, USA.

Fängelset godtar endast handskrivna brev med bläck eller blyerts. Man tar inte emot kort eller böcker.

Från twitterkonton Chelsea resists.
Den otacksamma förrädaren Chelsea Manning skulle aldrig ha släppts fri från fängelset, skrev Trump på twitter.

Nio Trumpmedarbetare dömda för brott

President Trump tillsammans med Paul Manafort, hans dåvarande ledare för presidentvalskampanjen, nu dömd till fyra års fängelse.

I fredags morse var president Trump bedrövad. Han twittrade att han mådde “very badly”. Orsaken till detta var att hans tidigare valkampanjchef Paul Manafort dömts till 47 månaders fängelse. Dessutom ska Manafort betala tillbaka 220 miljoner kronor, som han anses ha tillskansat sig illegalt. Till det kommer 500 000 kronor i böter.

Åklagaren hade yrkat på mellan 19 och 24 års fängelse. Också domaren TS Ellis tyckte synd om Manafort. Domaren beskrev Manaforts karriär och livsgärningar i mestadels positiva ordalag, skriver Martin Gelin i DN.

Den milda domen har av många tolkats om ett bevis för ojämlikheten i det amerikanska rättsväsendet.  I en kommentar jämför en jurist Manaforts straff med hans egen klients, som komma att dömas till mellan tre till sex års fängelse, för en stöld från en tvättstuga, värderad till tusen kronor.

Elliot hade granskat den åtalades hela liv och funnit att han varit ”en god vän och en generös person” – och tillagt att ”det kan inte dölja hans kriminella agerande”.

Martin Gehlin citerar Center for Public Integrity, en organisation som granskar korruption i USA, som ger en helt annan bild av Manafort och hans lobbyistfirma, som arbetat bland annat för Kongos diktator Mobutu Sese Seko, den filippinska diktatorn Ferdinand Marcos, samt auktoritära regimer i Angola, Nigeria, Kenya, Somalia och Dominikanska republiken. Organisationen kallade Manaforts firma ”lobbyister för tortyr”.Han har även arbetat för ryska klienter med kopplingar till organiserad brottslighet, och för proryska intressen i Ukraina, där han hjälpte Viktor Janukovytj att bli president.

Manafort dömdes för finansbrott, skattebrott, falska vittnesmål och försök att förhindra en rättsprocess. Han erkände sig skyldiga i samtliga 18 åtalspunkter. Men dömdes bara för åtta av dem, efter ingripande från domaren.

Manafort dömdes bland annat för att ha placerat mångmiljonbelopp i dollar på utländska banker och sedan beviljats väldiga lån av andra banker genom att ljuga om sina tillgångar.

Protester har väckts mot mängder av hemligstämplade dokument och bristande insyn i rättegången.

Kan Vita huset på något sätt ha påverkat rättegångens förlopp och domens mildhet? Frågan måste ställs.

Kommer Donald Trump att benåda sin tidigare kampanjchef? Det kan inte uteslutas.

I sin viktiga bok ”Om tyranni. Tjugo lärdomar från tjugonde århundradet” skriver Timothy Snyder bland annat om hur diktatorer som vill bryta ner en rättsstat behöver lydiga jurister. Det går inte att hålla skenrättegångar utan domare. Han fortsätter:

”Enväldiga makthavare behöver lydiga ämbetsmän …”.

USA är inte där ännu. Men det vi ser i samband med Manafortprocessen oroar. Den är en av många väntande rättegångar mot personer som stått Trump nära. Hittills har nio av presidentens närmsta medarbetare dömts för brott.

Paul Manafort. Foto: Carlo Allegri/Reuters.


Kommer Donald Trump att krossa EU?

Mike Pompeo and Viktor Orbán in Budapest in february.. Photograph: Balazs Szecsodi/Hungarian Prime Minister’s Press Office/HANDOUT/EPA

John Bolton, president Trumps säkerhetsrådgivare, betraktas av många som en rabiat ultrakonservativ krigshök. Han har länge förespråkat att USA ska gå i krig med Iran och att USA med maktmedel ska få till stånd ett regimskifte i Nordkorea. Han var tidigt en av de pådrivande bakom USA:s angrepp på Irak 2003.

John Bolton, Trumps säkerhetsrådgivare. Foto: Mark Wilson.

År 2003 skrev Bolton i Chicago Journal of International Law ett slags programförklaring i artikelnShould We Take Global Governance Seriously?”, alltså Ska USA på allvar se till att behålla sitt världsherraväde?

I artikeln gisslar han de så kallade ”globalisterna”, som försöker förena världens stater i olika nät av internationella överenskommelser. Värst i det sammanhanget är för Bolton EU som han ser som den pådrivande kraften bakom en ”globalistisk politik”.

Bolton går längre än så i texten från år 2000, skriver i The Guardian tidningens Europakrönikör Natalie Nougayrède. Hon menar att Bolton redan då identifierade EU som ett ”hot mot amerikanska intressen” och att Donald Trump nu nästan tjugo år senare har en liknande uppfattning. Hon skriver:

”Trumpadministrationen tycker inte bara illa om EU. Man är ute efter att förgöra EU.”

Med den utgångspunkten blir Trumps starka engagemang för den brittiska brexitrörelsen självklart, liksom hans uppsägning av INF-avtalet (om reducering av medeldistanskärnvapen) på ett sätt som säkerhetsmässigt främst drabbar Europa, därtill Trumps upprepade krav att de europeiska länderna ska lägga större summor på militär upprustning.

I sin krönika utgår Natalie Nougayrède från USA:s utrikesminister Mike Pompeos resa i östra Europa i mitten av februari. Pompeo hyllade de ultranationalistiska regimerna i Ungern och Polen. Det är i år trettio år sedan muren föll. Pompeo markerade i tal i Östeuropa att detta skapat speciella band mellan det antikommunistiskt kämpade USA och de östeuropeiska staterna – och han gjorde skillnad mellan de länder som låg bakom järnridån och det övriga Europa.

Det gjorde också Bushs försvarsminister Donald Rumsfeld som 2003 under förspelet till Irakkriget skilde mellan ”old Europe” (dåligt) och ”new Europe” (bra). 

 De högerpopulistiska regimerna i Polen och Ungern har vållat en för EU:s fortlevnad akut kris. När Pompeo nu, under februari 2019 hyllar dem är det ett hån mot EU:s kärnvärden och i all synnerhet mot Trumps favoritfiende Angela Merkel, skriver Natalie Nougayrède.

Att den amerikanska utrikesministern har mage att i tal hylla Polen och Ungern för de politiska övergreppen mot de inhemska rättssystemen borde upprört fler. Pompeo underströk att ”globalisterna” ska sluta lägga sig i nationalstaternas rätt att själva organisera sina juridiska strukturer, alltså ett ställningstagande för regimerna i Budapest och Warszawa mot de krav som ställts från EU-håll.

Europa måste kraftfullt förhålla sig till Trumps EU-fientliga politik, manar Natalie Nougayrède. De länder som orsakat mycket av den nuvarande krisen inom EU har fått en mäktig bundsförvant i en kommande trolig konfrontation vars utgång är ytterst osäker.

Illustration av Thomas Pullin, The Guardian.

Dokumentär om ett fotbollslag i Ohio och en våldtäkt som skakade USA

DocLounge på Beijing 8 på Söder i Helsingborg visade i onsdags Nancy Schwartzmans dokumentär ”Roll Red Roll”, om ett våldtäktsfall som skakade USA och om machokulturen i en småstad i rostbältet. Två lokala fotbollshjältar våldtog en 16-åriga flicka, skröt rått, twittrade uppsluppet och la ut filmer om dådet på sociala medier. 

Gymnasisternas fotbollslag i den nedgångna amerikanska småstaden Steubenville i delstaten Ohios rostbälte var länge stadens hjältar. Men under en vild fest våren 2012 våldtog två av lagets mest framträdande spelare en 16-årig flicka som de supit redlöst berusad.

En av dem som deltog filmade våldtäkten och twittrade filmen vidare. Det sändes upphetsade, triumferande twitter och sms, kors och tvärs. Händelsen skildrades som hur häftig som helst. En av våldtäktsmännen talade glatt om sitt offers ”döda kropp”. Fotbollslagets tränare fick höra om supfesten och anade nog en del men tystade ner och viftade bort.

Vidriga händelser som den här hänger samman med en machokultur som inte bara präglar fotbollsgalna amerikanska städer – men som under #metoo-åren trots allt börjat krackelera, åtminstone i Sverige, fast förmodligen inte lika påtagligt i Trumps USA.

Alexandria Goddard, brottsbloggare.

Att Steubenvillehändelsen blev en nationell nyhet i USA berodde inte minst på en oförvägen brottsbloggare, Alexandria Goddard. När hon börjar rota i fallet får hon lätt fram mängder av material som förövarna själva triumferande publicerat på sociala medier. En lokal polis inleder förhör med de misstänkta. Det finns inga fysiska bevis och flickan själv var medvetslös och helt borta. Men det som går att gräva fram på nätet är en sanning bortom tvivel.

Ändå skyddade många Steubenvillebor i det längsta sina hjältar. Opinionen vändes mot bloggaren som man vill åtala för förtal. Sakta förändrades ändå stämningen, särskilt sedan den maskerade aktivistgruppen The Anonymous tagit sig an saken.

Vi en rättegång döms de båda gymnasisterna som skyldiga till våldtäkt till ett års fängelse.

 I onsdags visade DocLounge Helsingborg den andra av vårens visningar av utvalda dokumentärfilmer, ”Roll Red Roll”, gjord av debuterande Nancy Schwartzman. I den starka, viktiga och kusliga filmen nystas upp vad som hänt. Vi får följa en process där många vuxna i Steubenville, som skolans rektor och lagets tränare, till en början gör allt för att förneka. Sakta förbyts ändå överslätande kommentarer om att ”boys are boys” till nya smärtsamma insikter om vad våldtäkt och sexuella övergrepp gör med de utsatta kvinnorna – och med moralen i ett samhälle som tolererar det.

Trent Mays, left, reacted as his guilty verdict was read in Steubenville, Ohio, on Sunday.CreditCreditPool photo by Keith Srakocic/New York Times.

Efter att ha sett filmen letar jag reda på artikeln i New York Times om rättegången 2013. På bilden t v Trent Mays, fotbollslagets stjärna, efter att ha tagit emot domen som skyldig till våldtäkt.

Samtalet efter filmen leddes av Hedvig Weibull från Folkuniversitet, som inviterat två forskare från Lund, Gabriella Nilsson, docent i etnologi som bland annat arbetat mycket med #metoo, och juristen och rättssociologen Carl Dahlstrand, särskilt insatt i hatbrott på internet.

– Det har blivit allt vanligare att förövare själva dokumenterar sina brott, sa Carl Dahlstrand. I dokumentären avslöjar Anonymous-aktivisterna filmen som sprids – och skapar nationell upprördhet.
Carl Dahlstrand påminner om Instagram-upploppen i Göteborg 2012, då ungdomar la ut bilder med kränkande kommentarer på flickorna i sin klass.
Gabriella Nilsson talade särskilt om hur snabbt lagstiftningen i Sverige förändrats de senaste åren.
– Politikerna jagar gärna de juristerna som friar förövare i uppmärksammade våldtäktsfall. Man kräver strängare straff. I dag har vi fått en samtyckeslag som fungerar bra. Dock fanns en liknande lag mycket tidigare i Norge än här.

Filmvisningen ägde rum i dumplingrestaurangen Beijing 8 vid Mäster Palms plats på Söder i Helsingborg. Lokalen var snudd på fullsatt. 

Två visningar i DocLounge återstår under våren, båda på Beijing 8:
3/4 SivanDivan
1/5 Island of the hungry ghost 

Fotnot 1: Steubenville var en industristad med kol- och järngruvor. Nedgången började efter andra världskriget. I dag lever en fjärdedel av stadens 18 000 invånare under fattigdomsgränsen. Stadens ”tempel” är dess fotbollsstadium, Harding Stadium, som rymmer 10 000 åskådare och ofta är fullsatt under hemmamatcherna. Källa: New York Times.

Fotnot 2: Caroline Troedssons dokumentär ”Patriotic Highway”, som inledde årets DocLounge-visningar, handlar om en korruptionsrättegång i Kosovos huvudstad Prishtina. Filmen kan ses på SVT-Play.

Dödsstraffets rasistiska rötter i USA

Teckning av Nathaniel St. Clair, från Counterpunch.

När Keith Leroy Tharpe av en domstol i den amerikanska delstaten Georgia dömdes till döden 1991 för mord gjorde, skriver New York Times, en av de vita jurymännen en skriftlig deklaration:

”Det finns … two types of black people: good ones and “niggers.” Jurymannen tvekade inte om vilken kategori Tharpe tillhörde. Han fortsatte sin deklaration att han … “after studying the Bible,” … “wondered if black people even have souls.” 

Tharpe skulle ha avrättats 2017, men hävdade att hans dom gjorts av en jury med rasistiska inslag, till saken hör också att tio av de tolv ledamöterna var vita. I sista minuten ingrep USA:s Högsta domstol och uppsköt verkställandet.

Domen har av Counterpunch jämställts med 1900-talets kusliga amerikanska tradition av lynchningar, när vita mobbar slog ihjäl afroamerikaner genom att hänga dem från ett träd eller på annat vis. Tidskriften skriver om det amerikanska dödsstraffets rasistiska rötter.

Tidskriften The Atlantic rapporterar om demonstrationer till förmåns för Tharpe och om tre biskopar som krävt att Högsta domstolen ska upphäva dödsstraffet för Tharpe.

I dagarna avgör USA:s högsta domstol åter fallet. Lägre domstolar har vägrat ta ställning till om domen fällts av en jury med rasistiska kriterier.

Keith Leroy Tharpe har nu suttit 28 år i dödscell i fängelset i Jackson i delstaten Georgia, samma delstat där Martin Luther King föddes 1929 för att hela sitt liv kämpa mot apartheid i USA och särskilt i den amerikanska södern.

Över tusen hatgrupper i USA

Antalet hatgrupper i USA, däribland Ku Klux Klan, ökade 2018 för fjärde året i rad, enligt the Southern Poverty Law Center, SPLC, i delstaten Alabamas huvudstad Montgomery.

Hatgrupperna präglas av giftiga kombinationer av rasism, främlingsfientlighet, motstånd mot invandring och flyktingar och flitigt bruk av teknologier som hjälper dessa grupper att sprida hat online på nätet.

Det innebär, skriver New York Times, att antalet grupper från 2014 till 2018 ökat med 30 procent från 2014. SPLC:s lista på hatgrupper rymmer nu 1020 grupper. Det har medfört att antalet hatbrott rapporterade till FBI också ökat med 30 procent och att enbart under 2018 över femtio personer mördats i USA i högerextremt våld.

Antalet mördade av högerextremistiskt våld utgör den högsta siffran sedan 1995, året med Oklahoma City bomberna. Antalet mord av jihadistgrupper i USA 2018 var noll förra året.

Heidi Beirich, chef för forskningsavdelningen på SPLC, säger att ökningen av antalet hatgrupper inleddes tidigt 2016 samtidigt som Donald Trumps presidentkampanj, vilken som bekant genomsyrades av grov främlingsfientlighet.

– Trump fick medlemmar i de vita hatgrupperna att gå ut i offentligheten och in i politiken, säger Heidi Beirich. Det vi nu ser hänger samman med Trumps politik, men den är inte den enda orsaken. Ännu viktigare är möjligheten att sprida hatangrepp på nätet.

Bland hatgrupperna finns nynazister, Ku Klux Klan, vita nationalister och ny-konfederationister (som vill återupprätta Sydstaterna).

Det finns en motrörelse mot Ku Klux Klan och de vita rasistiska hatgrupperna – radikala nationalistiska svarta grupper, som ofta är anti-vita, antisemitiska, anti-gay eller anti-hbtq. Också dessa grupper har ökat i antal, från 233 (2017) till 264 året efter. Deras inflytande i det politiska livet är dock närmast obefintligt, enligt SLPC.

Ett namn från dessa grupper sticker ut, Nation of Islams Louis Farrakhan, som SPLC menar i sin retorik påminner om Ku Klux Klan, fast omvänt, med tal om att president Trump förbereder ett folkmord på USA:s afroamerikaner.

Fotnot: På bilden här under demonstrerar vita rasister i Washington. Ledaren Jason Kessler syns i kostym i mitten av bilden bakom den amerikanska flaggan. Kessler är nynazist och engagerad i den högerextrema alt-right-rörelsen, som i sin tur har starka trådar långt in i det republikanska partiet.

Bilden är tagen i Washington sommaren 2018 unter en demonstration ”Unite the Right 2” i Lafayetteparken framför Vita Huset. Förre KKK-ledaren eller Grand Wizard David Duke, deltog. Han gav inför presidentvalet 2016 Donald Trump sitt stöd, vilket Trump accepterade.

White nationalists, led by Jason Kessler, center, wearing a suit and carrying a flag, marched in the “Unite the Right 2” rally in Washington.CreditCraig Hudson/Charleston Gazette-Mail, via Associated Press.

Daniel Ellsberg för FN:S kärnvapenförbud

Daniel Ellsberg på 70-talet. I dagarna har han mottagit Olof Palmepriset i Stockholm. I en intervju säger att han Sverige bör skriva under FN-konventionen om förbud mot kärnvapen.

Daniel Ellsberg läckte på 70-talet 700 hemliga dokument om Vietnamkriget, de så kallade Pentagon Papers. Den 30 januari fick han i Stockholm motta Olof Palme-priset för ”sin djupa humanism och sitt storartade mod”. Han är i dag 87 år och presenterar sig själv som antikrigsaktivist.

I en intervju i Tidningen ETC får Ellsberg frågan om Sverige ska skriva under den högaktuella FN-konventionen om kärnvapenförbud eller inte.

Ellsberg frågar sig själv vad Olof Palme skulle ha gjort.

– Han hade rekommenderat att signera och ratificera avtalet, det tvivlar jag inte på.

Sverige borde inte ställa sig på Natos sida i denna fråga, säger Ellsberg och fortsätter:

– Om Sverige inte skriver under understödjer man de länder som har policyn att de förbehåller sig rätten att använda kärnvapen utan att först ha bli attackerade med kärnvapen. Som Greta Thunberg skulle ha sagt: Det här är en svart-vit fråga.

Daniel Ellsberg ställdes inför rätta 1973 för spionage och riskerade 115 års fängelse. Han friades dock då regeringen använt sig av olagliga metoder för att hitta uppgifter som kunde vändas emot Ellsberg – bland annat bröt sig tre män in hos hans psykiatriker.

Männen tillhörde den enhet i Nixon-regeringen som kallades Plumbers, som även bröt sig in i det demokratiska partiets huvudkontor. Avslöjandet som följde (1973) blev känt som Watergate-skandalen och ledde till president Richard Nixons avgång.

Fotnot: För ett par år sedan skildrade Steven Spielberg Daniel Ellsbergs gärning i filmen ”The Post”.

Danmarks tre krig under tjugo år granskade

Om tre danska krig och om hur tre nordiska länder 2004 anpassades sitt försvar efter Natos behov.

Våren 1999 bombade Nato Jugoslavien och Kosovo. Det kallades en ”humanitär intervention”. Också Danmark deltog, trots att Folketinget inte fattat något beslut.

Den danska befolkningen jublade över den egna krigsinsatsen. Enligt en undersökning som den gången publicerades i brittiska The Economist var danskarna det folk som var mest positivt bland de krigförande länderna.

Hur gick det till? Frågan tål att begrunda och hänger samman med Danmarks insatser i två andra krig.

I januari i år har i Danmark publicerats en utredning (länkar här under) om Danmarks deltagande i de senaste tjugo årens krig publicerats: Bombkriget mot Jugoslavien, interventionen i Afghanistan och interventionen i Irak.

Utredningen har letts av två fristående akademiker vid Københavns Universitet, Rasmus Mariager lektor och Anders Wivel professor. En rad andra forskare har också bidragit.

Inte i något av krigen kunde det påvisas att det förelåg något konkret hot mot Danmark, skriver Lars-Gunnar Liljestrand, medutgivare av www.alliansfriheten.se. Bombkriget mot Jugoslavien – utan FN-mandat och därmed ett brott mot folkrätten – innebar ett brott mot femtio år av dansk FN-anpassad utrikespolitik.

Det handlade inte ett ögonblick om ett engagemang för ”kosovoalbanernas sak” eller om fredsbyggande på Balkan. Liljestrand skriver:

”Beslutet togs i en liten krets av danska politiker och högre ämbetsmän tillsammans med USA bakom lyckta dörrar och kom först efter tvekan mellan alternativen att avvakta ett FN-mandat eller gå med Nato. När den danska utrikesnämnden informerades var beslutet taget.”

Liknande omständigheter förelåg då det gäller Danmarks deltagande i USA:s krig i Afghanistan och Irak, också de utan FN-mandat.

Följden blev att inte bara Danmarks försvar utan också Norges och Sveriges från 2004 ställdes om från att ha varit inriktade på nationellt försvar till att operationer utomlands, för Sveriges del i synnerhet i Afghanistan. Allt för att de nordiska länderna ville hålla sig väl med USA och Nato.

Den bakgrunden nämns sällan eller aldrig i dagens upphettade svenska försvarspolitiska debatt.

Länkar till de fyra banden från utredningen:

Band 1Band 2Band 3 och Band 4

USA-trupper till Irak ska ”ÖVERVAKA Iran”

Amerikanska trupper överförs nu från Syrien till Irak, uppger New York Times, som citeras av Nej till Natos webbsida. Syftet anges vara att  följa och utöva påtryckning på Iran. President Donald Trump sade i en intervju i söndags i TV-kanalen CBS ”Jag vill kunna övervaka Iran.”

USA har redan 5200 soldater i Irak. Dettas närvaro bygger på en inbjudan från den irakiska regeringen från 2014. NYT hävdar att USA förhandlat med den irakiska regeringen om truppöverföringen.

Men Iraks president Barham Salih säger, enligt Reuters (4/2), att landet inte alls har gett USA något tillstånd att ”övervaka Iran”. Salih sade vidare:

”Belasta inte Irak med era problem. Driv inte ra egna politiska mål här. Det är vi som bor i det här landet. Det är av fundamentalt intresse för Irak att ha goda relationer med Iran och andra grannländer.”

Förbereder USA ett krig mot Iran genom att utplacera amerikanska trupper i Irak som ett hot? Tanken är kuslig. Ett amerikanskt krig mot Iran skulle skapa ohygglig förstörelse, kräva enorma offer i mänskliga liv och lidande – och leda till att miljoner och åter miljoner nya människor blir flyktingar.

Sverige deltar med trupper i den USA-ledda koalitionen i Irak. ”Nej till Nato” är djupt kritisk. Sverige bör …

”… dra tillbaka sin styrka där, annars riskerar vi att bidra till att underminera folkrätten och principen om nationell suveränitet.”

Trump, CocaCola, Melodifestivalens Pengar och USA:s 67:e rikaste

Årets Melodifestival har dragit igång, SVT:s och Public Services mest påkostade programsatsning. Under en månad kommer Mello-spektaklet att breda ut sig på bästa sändningstid i SVT under lördagskvällar. Stora pengar är i rullning. Kretsen runt Trump kammar hem en hel del av dem.

Radions MediemagasinMediernasände i lördags ett ”Melodifestivalen special: om pengarna avtalen och bristen på insyn”. Reportrarna försökte ihärdigt få fram de aktuella kostnaderna för olika inblandade parter i produktionen av Melodifestivalen. Mycket till transparens erbjöds inte från SVT:s sida. Frågor om hur mycket och till vem förblev obesvarade.

För deltagande kommuner ses evenemanget som något som sätter ”kommunen på kartan”. Efter lördagens första deltävling i Göteborg står Malmö, Leksand och Lidköping på tur. Final blir det på Friends Arena i Solna den 9 mars.

Kostnaderna för varje arrangerande ort är runt en miljon, varav det mesta går till Live Nation, som ”tjänar stort på den genomsponsrade tävlingen”, enligt Medierna, med Coca-Cola som huvudsponsor.

Blir de sockrade låtarna i Mello ett reklamprogram för den skadliga sockerdrycken Coca-Cola i svensk Public Service? Vad är vitsen med det?

Många journalister har försökt gå till botten med pengarna runt melodifestivalen, noterar Medierna, ”men utan att lyckas få några summor bekräftade”.

Jag följer ett spår vidare bortom vad som blev sagt i Medierna. Det handlar om att följa pengarna. Vem tjänar ytterst på Mellot? I vilket ideologiskt sammanhang hamnar de?

Live Nation Sweden dominerar den svenska konsert- turné- och evenemangsmarknaden och är ett dotterbolag till amerikanska globalt verksamma Live Nation Entertainment som också äger biljettsäljande Ticketmaster.

Det amerikanska bolagets huvudägare är Liberty Media (omsättning 11 miljarder dollar), ett amerikanskt massmedieföretag med huvudkontor i Colorado. Dess aktiemajoritet kontrolleras av företagets styrelseordförande, dollarmiljardären John C Malone.

Malone kallas ”Cable Cowboy”, skriver Forbes, som uppskattar hans förmögenhet (2018) till sju miljarder dollar. Det innebär att han är USA:s 67:e rikaste dollarmiljardär.

Malones politiska hållning har beskrivits som libertariansk, enligt Wikipedia. Han donerade $ 250 000 till Trumps presidentinvigning 2017. Så rullar pengarna från svenska Mello över Atlanten till kretsen kring Trump.

Där har man förstås inga invändningar mot att finalen genomförs i maj i Tel Aviv, trots att Israel genom ny lagstiftning definierat sig som en apartheidstat, utan lika demokratiska rättigheter för alla.