Kategoriarkiv: Skottland

Boris Johnson siste premiärministern i Storbritannien?

En tio meter hög ballong föreställande Boris Johnson hängde länge över Hartlepool, en hamnstad i nordöstra England. I valet segrade de konservativa i staden som ända sedan 1974 varit ett labournäste.

En följd av konservative Boris Johnsons bullriga brexit kan bli sammanbrott och splittring för de förenade kungadömen, United Kingdom, Storbritannien. Som barn ville Johnson  bli ”kung över hela världen”, skriver den irländske författaren Fintan O’Toole i senaste numret av The New York Review of Books, 10 juni 2021. Kanske är rentav Johnson ”Storbritanniens siste premiärminister”, menar O’Toole.

Han betonar att Storbritannien består av fem politiska enheter, Skottland, Wales, Nordirland, Storlondon och resten av England. Johnson domninerar bara den sistnämnda. Till följd av dess många invånare och antalet platser i parlamentet ger det honom den majoritet han behöver för att styra landet. Men det är inte tillräckligt för att säkra Storbritanniens framtid.

Brexit har som en jordbävning skakat om de fyra andra enheterna. Johnson var borgmästare i åtta år i London, som just har återvalt labours Sadiq Khan till borgmästare.

Nordirland har inget val i år, men dess största parti Demokratiska Unionistpartiet, som ingick i en allians med Johnson om Brexit innan han svek alla de löften han gett, har bytt partiledare. I Wales har labour framgångsrikt hållit ställningarna som ledande parti och stödet för självständighet har stadigt växt.

Störst dramatik svarar Skottland för. 62 procent röstade mot Brexit 2016. Det skotska nationella partiet (SNP) gick till val på frågan om skotsk självständighet, om de partier som har detta mål (i huvudsak SNP och De gröna) fick majoritet, vilket man lyckades med.

Boris Johnson visade sig inte en enda gång i Skottland under valrörelsen. Hans impopularitet där är så stor att han blivit en belastning för partiet. 

Johnson kom till makten genom att söka stöd hos två stora grupper i det brittiska samhället, delar av överklassen ”i grevskapen” och de tidigare proletärerna i det sönderrasade industriella hjärtlandet, som är ute efter hämnd på ”kosmopoliterna och liberalerna”.

Brexit är den brittiska kusinen till Trumpismen, skriver Fintan O’Toole. Både Johnson och Trump beskriver sig gärna som outsiders som vill sparka bort de inflytelserika eliterna. Det finns en tydlig skillnad. Trump eftersträvar ett permanent kaos, som håller hans projekt levande, medan Johnson inte är ute efter en oreda utan slut.

Han har varit inställd på att delegera det mesta av regeringsarbetet till andra för att själv kunna ägna sig åt storslagna och skrytsamma utspel, som enorm bro över Irländska havet, från Skottland till Nordirland.

Johnson bana har på senare tid har på senare tid kantats av skandaler som nog skakat honom. En gällde den extravaganta renoveringen av hans lägenhet på Downing street. En annan handlade om pandemin. I oktober kunde högertidningen Daily Mail rapportera att Boris Johnson , upprörd över coronakrisens restriktioner, gastat ”Inga fler djävla lockdowns – låt oss stapla de döda kropparna i tusental.” Han förnekade kategoriskt, men både BBC och kommersiella ITV citerade källor som konfirmerade uttalandet.

Boris Johnson; drawing by John Cuneo. New York Review of Books.

Lämnar Skottland Storbritannien?

First Minister of Scotland and Leader of the Scottish National Party (SNP) and First Minister, Nicola Sturgeon, right, speaks with members of the public in Queen’s Park, Glasgow, Scotland, Wednesday April 7, 2021, during campaigning for upcoming elections. Scottish Parliamentary elections will be held on upcoming May 6, 2021. (Jeff J Mitchell/PA via AP) WRC818

”Skottland utmanar på nytt. Spricker Storbritannien?”, undrar Lena Karlsson redaktör vid Utrikespolitiska institutet, inför Skottlands kommande val.

Hennes utgångspunkt är att Det Skotska Nationalistpartiet (SNP) nu trycker på för att skottarna ska få en ny chans att folkomrösta om självständighet. Premiärminister Boris Johnson är inte alls lockad av idéen. Han har slängt ur sig att skottarna får vänta i minst 40 år på en ny folkomröstning. Men frågan är viktig i det kommande skotska valet den 6 maj.

Men Johnson är djupt impopulär i Skottland, som en elitskoleutbildad och privilegierad politiker som i hög grad anses gynna sina likar.

Skottarna vill ha en annan slags stat än det ärkekonservativa England, ett bakåtsträvande privilegiesamhälle. De var mot Brexit. 62 procent av skottarna ville stanna i EU. 

I den förra folkomröstningen om självständighet 2014 förlorade självständighetssidan, när 55 procent röstade nej. Efter Brexit är läget ett annat enligt flera opinionsundersökningar.

Många skottar ser de nordiska välfärdsstaterna som en modell för att framtida Skottland. Det finns också historiska band till de skandinaviska länderna, band som bland annat kan vara påtagliga i ortsnamn.

Sedan folkomröstningen 2014 har SNP, som är Skottlands dominerande parti, bytt ledare. Nicola Sturgeon har lyckats nå ut till nya väljargrupper. Hon anses vara en av Storbritanniens mest dugliga politiker och en lysande kommunikatör, vilket har bidragit till det starka förtroende som många skottar har för hennes sätt att hantera coronapandemin, skriver Lena Karlsson.

Det finns flera självständighetspartier som tillsammans kan skapa en ”supermajoritet” i det skotska parlamentet vid det stundande valet. Det kan också bli så att SNP får absolut majoritet och därmed ökad handlingsfrihet.

Men det finns också splittring mellan dessa partier. SNP:s förre ledare Alex Salmond har bildat ett nytt parti, Albapartiet,  samtidigt som han av nio kvinnor anklagas för sextrakasserier och våldtäktsförsök under sin tid som regeringschef. 

Den skotska frågan väcker nervositet på 10 Downing street, fortsätter Lena Karlsson. Johnson hoppas att de ekonomiska stödpaketen i coronaepidemins spår ska få fler skottar att vilja stanna i Storbritannien. 

Också Wales går till val i maj. Även där ökar stödet för självständighet, men är långt ifrån lika starkt som i Skottland.

Fotnot: Fakta om Skottland och frågan om självständighet:

2014: Nejsidan vinner folkomröstningen med 55 procent, Nicola Sturgeon tar över som regeringschef. 

2015: SNP vinner 56 av de 59 skotska mandaten i det brittiska parlamentet. 

2016: SNP vinner valet till det skotska parlamentet med 63 av de 129 mandaten. 

2016: En majoritet av britterna röstar för att lämna EU, men i Skottland röstar 62 procent för att stanna kvar. 

2017: I det brittiska parlamentsvalet får SNP 35 av de skotska mandaten, medan Skotska konservativa partiet går från ett mandat till 13. 

2019: SNP gör ett bra val till det brittiska parlamentet och får 48 mandat, medan de konservativa bara får 6.

40 % fler kärnvapen i Storbritannien chockerar ICAN: ”Giftig maskulinitet!”

Storbritannien chockerar omvärlden genom landets beslut att öka sitt kärnvapeninnehav med 40 procent till mitten av 2020-talet, trots tidigare åtaganden för nedrustning, skriver ICAN.

I stället för som planerat minska antalet kärnvapen till 180 vid mitten av 20-talet vill Boris Johnson utöka sitt lager av kärnvapen till 260 enheter.

Nobelprisbelönade ICAN skriver vidare att ”det är svårt att ta in hur djupt chockerande och oacceptabelt detta beslut är”.

I FN har i år som internationell lag antagits att kärnvapen är olagliga och strider mot internationell rätt. Nu gått Storbritannien mot lagen genom att öka sitt innehav av massförstörelsevapen.

Boris Johnsons beslut innebär också att landet satsar gigantiska summor på att bygga en ny generation av kärnvapenbärande ubåtar vilka kommer att ha sin bas utanför den skotska kusten, trots massivt skotskt motstånd mot kärnvapen.

Boris Johnson’s defence review calls for the UK to acquire more weapons of mass destruction. The Independent.

Beatrice Fihn, ICAN:s direktör, kommenterar beslutet:

“A decision by the United Kingdom to increase its stockpile of weapons of mass destruction in the middle of a pandemic is irresponsible, dangerous and violates international law. While the British people are struggling to cope with the pandemic, an economic crisis, violence against women, and racism, the government choses to increase insecurity and threats in the world.

This is toxic masculinity on display.”

“While the majority of the world’s nations are leading the way to a safer future without nuclear weapons by joining the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, the United Kingdom is pushing for a dangerous new nuclear arms race.”

Det finns ett motstånd i England. Städer som Manchester, Edinburgh, Oxford, Brighton, Hove, Norwich och Leeds kräver att Storbritannien ska ansluta sig till TPNW, the Nuclear Non-Proliferation Treaty och för gott avvisa kärnvapen från landets militära strategier.

Labourpartiet kritiserar Johnson, trots att partiet försvarat det tidigare innehavet av kärnvapen, skriver The Independent:

Från Europa till Indiska Oceanen har dagens brittiska regering nu skaffat sig ett rykte för att bryta mot internationell lag i stället för att försvara den, säger partiets ledare Keir Starmer:

– Beslutet strider mot hållningen som tidigare brittiska regeringar från båda partierna haft, där man velat skära ner vårt kärnvapeninnehav. Det saknas också förklaringar till det strategiska beslutet.

Kate Hudson, general secretary för Storbritanniens Campaign for Nuclear Disarmament, sa: “A decision to increase Britain’s nuclear arsenal absolutely goes against our legal obligations under the nuclear non-proliferation treaty.

“Not only is the UK failing to take the required steps towards disarmament, it is willfully and actively embarking on a new nuclear arms race – at a time when presidents Biden and Putin have renewed their bilateral nuclear reductions treaty.

“Britain must not be responsible for pushing the world towards nuclear war. This is a dangerous and irresponsible move, and must be reversed.”

Storbritannien driver världen mot ett kärnvapenkrig. Det är en farlig och oansvarig väg Boris Johnson nu valt, ett hot mot mänskligheten.

<p>A missile firing from HMS Vigilant</p>
A missile firing from HMS Vigilant(PA). Kärnvapenbärande missil.