Kategoriarkiv: Indien

Indiens regering privatiserar Air India och den nationella järnvägen

Trade union members shout slogans during a general strike called by various trade unions, in New Delhi, India, Wednesday, Jan. 8, 2020. Trade unions have called for a country-wide strike Wednesday to protest against what they call the ”anti-workers and anti-people” policies of the government led by Prime Minister Narendra Modi. (AP Photo/Altaf Qadri) AQX103

Masstrejk i Indien i protest mot privatiseringar, rapporterar Arbetet. Facken hoppas att 250 miljoner arbetare ska delta i en landsomfattande strejk, som med vrede vänder sig mot beslut fattade av den hindunationalistiske premiärministern Narendra Modi.

Särskilt kontroversiellt är den hindunationalistiska regeringens beslut att privatisera det nationella flygbolaget Air India, vilket fått ett halvt dussin fack med anställda som arbetar på flygbolaget att strejka. Regeringen vill också privatisera den statsägda järnvägen, ett av världens största företag, särskilt när det gäller antalet anställda. På listan står också delar av de statligt ägda bankerna.

Regeringen hotar de strejkande med att de som deltar kan drabbas av löneavdrag eller andra ”disciplinära åtgärder”.

Indien vann 1947 nationell självständighet från den brittiska kolonialismen. Samtidigt delades det brittiska Indien mellan Indien och Pakistan, som senare i sin tur delades när Östpakistan blev Bangladesh. Landet har gärna benämnts ”världens största demokrati”, efter att ha ärvt det brittiska valsystemet.

Nehru, den förste premiärministern, styrde sitt land med femårsplaner, inspirerad av Sovjet. De nationella företagen spelade en stor roll, både när det gäller att bygga indiska satelliter, producera indiska bilar och att servera indisk ”Campa Cola” i stället för amerikansk Coca eller Pepsi.

Sedan dess har mycket förändrats. Indien har haft en exceptionell ekonomisk tillväxt när marknaderna öppnats för internationell konkurrens. Men de nu aktuella privatiseringarna riskerar tillsammans med de nya antimuslimska lagar som infördes i början av december 2018 att slå sönder det Indien vi känner som demokratiskt, tolerant och i snabb ekonomisk tillväxt.

Indiens ekonomiska tillväxt har stagnerat, men är fortfarande i ett internationellt sammanhang hög, 6,2 procent per år.

Mudis kritiserade lagar gav indiskt medborgarskap till flyktingar som kommit til Indien, utom till muslimska flyktingar.

Foto: THE ECONOMIST/EPA.

Dagens Indien sett av 19 unga indiska fotografer

Anushree Fadnavis visar i sin bildserie Traindiaries miljöer avsedda endast för kvinnor.

19 unga indiska fotografer visar under sommaren på Landskrona museum utställningen ”Landskrona foto view: India”. Bakom den står Niclas Östlind och Niyattee Shinde som valt ut de medverkande fotograferna, några av dem hade kommit till vernissagen i fredags.

Landskrona Foto har under en följd av år haft ett återkommande landstema, där man på en utställning introducerat fotografer från ett givet land. De första åren stod europeiska länder i fokus. Förra året handlade det om Chile och nu alltså om Indien.

Det har sagts att journalister och författare som skrivit om Indien, använt subkontinenten som en spegel för att förstå saker hemma i Sverige, som ”det annorlunda” mot vårt ”normala”. Detsamma gäller nog också många foton som tagits av västerlänningar som rest i Indien, där det exotiska och avvikande, tiggare, tempel, tigrar och ormtjusare typ, får ta stor plats.

Utställningen i Landskrona visar uppfriskande fram andra sidor av Indien. I sitt förord till den imponerande katalogen berättar de båda kuratorerna att man haft ett dubbelt syfte i valet av fotografer och bilder. Man har både velat ge en bred bild av den samtida fotografin i Indien och samtidigt också belysa olika aspekter av samtida indiskt liv.

När det gäller den senare ambitionen är det lätt att ta till sig de visade bilderna. De människor som förekommer är oftast subjekt och medvetna om fotograferingen – också då det handlar om något så tung som bilder på människor och miljöer i ett indiskt mentalsjukhus för kvinnor.

Därmed ger utställningen en annan och bredare bild av Indien än vanligt, med inslag av både vardagligt liv och samhällskritisk svärta.

Vivek Mariappan har dokumenterat kök från hela Indien.

Vivek Mariappan från den sydindiska storstaden Chennai (tidigare Madras) har dokumenterat kök i hela Indien. Bilderna blir också en kritik av det i dag hindunationalistiska Indien och vill visa att det är ekonomiska förhållanden som skiljer människor, inte kultur, religion eller kasttillhörighet.

Gayatri Tanju från Bangalore visar sin svit ”Strictly do not kiss here” om ogifta par som för sin förbjudna kärlek tvingas till hemliga möten på udda platser.

Helt annorlunda platser visas av Anushree Fadnavis från New Delhi, som i Traindiaries fotat hur kvinnor beter sig i miljöer som är utformade för att de ska slippa utsättas för manliga blickar eller provokationer, som kvinnokupén på tågen, som ger kvinnor en känsla av frihet.

Saumya Khandelwal har arbetat med ett kontroversiellt ämne, barnäktenskap. Hon har arbetat i ett normandiskt område nära gränsen till Nepal, där var fjärde flicka gifter sig för arton års ålder, vilket är den legala minimiåldern för hela Indien.

Landskrona Fotos satsning på indiska fotografer och deras bilder har gett rik utdelning. Det är en ovanligt nyanserad och mångfasetterad bild av Indien som förmedlas på en utställning med ett rikt bildmaterial, värt flera besök. Åtminstone jag själv tänker återkomma.

Bröllopsceremonier för 14-åriga Muskaan. Foto: Saumya Khandelwal.

Utställningen pågår till 16 oktober. Öppet lö 10 – 17, ti – fre och sö 12 – 17.

Mot en asiatisk värld

Foto: Heiko Junge/TT

Redan år 2025 beräknas halva världsekonomin häröra från länder i Asien, skriver fyra forskare på DN Debatt, Henrik Chetan Aspengren, Björn Jerdén, Andreas Johansson och Marina Svensson.

De utgår från Utrikesdepartementets globala analys Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld?, där det bland annat heter:

”Asiens ökande betydelse i den globala politiska ekonomin är en av de mest grundläggande och snabba förändringarna sedan millennieskiftet. Asiens andel av global BNP har ökat från 31,9 % 2000 till 42,6 % 2013. Enligt den senaste prognosen från Inter- nationella valutafonden (IMF) kommer Asiens andel att ligga runt 47 % 2019. 2025 kommer Asiens sammanlagda BNP att överstiga hälften av världens totala BNP, samtidigt som regionen då har cirka 59 % av världens befolkning (FN).”

Redan nu kommer världens bäst presterande skolelever från asiatiska länder, slår artikelskribenterna fast. I länder som Kina, Japan, Sydkorea och Singapore ägnas varje vaken stund till studier när gymnasiet går mot sitt slut. I Kina tar varje år nio miljoner elever inträdesprovet till universitetet.

Hur ska vi förhålla oss i en förändrad värld? I artikeln pekar författarna på bättre kunskaper om Asiens språk, samhällen och politiska system som en nödvändig förutsättning.

Men i dag behandlas de asiatiska länderna inom forskningsvärlden som kuriosa, bara två procent av svensk forskningsfinansiering inom humaniora och samhällsvetenskap går till Asieninriktade projekt.

Detsamma gäller studier i asiatiska språk och kulturer. Antalet studenter som läser kinesiska har sjunkit med nästan en tredjedel sedan toppåret 2012. För hindi har studentantalet halverats från en redan låg nivå.

Ekonomiskt är förändringarna i Sverige redan påtagliga. Svenska företag har stor och ökande närvaro i Asien. Ericsson sysselsätter i dag fler människor i Indien än i Sverige. Intresset är ömsesidigt. Antalet anställda vid asiatiskt ägda företag i Sverige ökade med nästan 350 procent mellan år 2000 och 2017.

Risk för krig mellan Indien och Pakistan?

Deltagare i en manifestation i New Delhi till stöd för de indiska flygattackerna mot mål på den pakistanska sidan i Kashmir. Foto: Altaf Qadri/AP/TT

De senaste dagarnas ömsesidiga krigiska utspel mellan grannländerna och kärnvapenstaterna Indien och Pakistan väcker oro och obehag. Än så länge verkar det mest röra sig om ett propagandakrig. Men saker kan gå överstyr. Det finns extrema krafter i båda staterna. Och det finns alltså kärnvapen.

Självmordsbombare från den hårdföra islamistiska gruppen Jaish-e-Mohammed detonerade en lastbild med sprängämnen på huvudvägen mellan Srinagar i Himalaya och Jammu på slätten, delstatens båda viktigaste städer. Attacken riktades mot en indisk militärkonvoj med 2500 soldater. 40 av dem dödades.

Indiens premiärminister Narendra Modi svarade med en uppskruvad retorik: ”Det indiska folket blod kokar. Vår grannland som isolerats internationellt inbillar sig att de genom sådana attacker kan destabilisera Indien, men de misstar sig.” Modo leder hindunationalistiska BJP,  Bharatiya Janata Party. 

Indiens finansminister, Arun Jaitley, hävade att det fanns uppenbara bevis för att den pakistanska regimen var direkt inblandad i den grymma terroristattacken och sa ”att alla diplomatiska medel kommer att användas för att isolera landet”, skriver The Guardian.

Händelserna i Kashmir kan skapa antimuslimska känslor i Indien – och därmed gynna regerande BJP. De som kan drabbas är Indiens miljoner inhemska muslimer.

Attacken mot militärkonvojen besvarades av den indiska armén med flygbomber mot vad den indiske utrikesministern Vijay Gokhale beskrivit som den pakistanska terroristgruppen Jaish-e-Mohammeds största träningsläger i Kashmir.

Den pakistanska armens talesman generalmajor Asif Ghafoor, hävdade i ett tweet på tisdagsmorgonen att attacken riktats mot ett skogsområde utan några skador på infrastruktur eller människor. Pakistans premiärminister Imran Khan sa i sin tur att alla uppgifter om ett pakistanskt träningsläger var helt uppdiktade:

”Flygattacken har gjorts för hemmaopinionen som ett propagandanummer inför det kommande valet, på ett sätt som skadar freden och den regionala stabiliteten.”

När det brittisk-koloniala Indien upplöstes 1947 skapades två självständiga stater, Indien och Pakistan. Kashmir tillföll Indien, eftersom den lokala maharajan var hindu, vilket för engelsmännen var viktigare än att befolkningsmajoriteten var muslimsk.

Hittills har tre krig utkämpats mellan Indien och Pakistan 1947, 1965 och 1999. Krigen har också negativt påverkat muslimernas ställning i Indien.

Indian fighter jets have crossed the ‘line of control’ in Kashmir and attacked ‘terror camps’ in a rare ratcheting up of tensions with Pakistan. Photograph: Prakash Singh/AFP/Getty Images.


Ny Boforsskandal med kinesiska RESERVDELAR

Indiska boforskanonser. Foto: Times of India.

Svensk vapenexport skapade ett nytt ord i det indiska språket hindi och i indisk engelska. Efter Boforsskandalen kom ordet ”bofors” att betyda ungefär ”lurt”, ”skumt”, ”korrupt”. Det här verkar skumt blir alltså ”There is someting bofors in it”.

De senaste dagarna har en ny Boforsskandal skakat Indien, rapporterar Times of India.

Sarada Charan Khatua, en 45-årig avdelningschef, vid Gun Carrage Factory i Bhopal (i delstaten Madhya Pradesh) förhördes av CBI, den indiska säkerhetstjänsten, efter uppgifter om att kinesiska reservdelar använts till indska Boforskanoner. En vecka efter förhöret försvann han. Efter 19 dagar hittades hans förruttnade kvarlevor i en öken nära vapenfabriken.

Den dödes hustru befinner sig i chock och har inte kunnat förhöras. Hustruns bror, jurist i Indiens högsta domstol, hävdar att den döde mördats av ett vapensyndikat som massakrerat hans huvud. Kroppen har nu sänts för undersökning. Polisen menar att han troligen begått självmord.

Redan för två år sedan uppmärksammade Hindustan Times att Sidh Sales Syndicate levererat falska kinesiska reservdelar till Danushartillerikanonerna, den indiska versionen av Bofors Howitzerkanoner, som ”användes i stor utsträckning under Kargilkonflikten 1999. Därmed hade man gjort business på ett sätt som kringgått det indiska försvarsdepartementets ansvar för utrustningen.

Boforsskandalen följde 1984 på Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens polisanmälan mot Bofors för vapensmuggling och brott mot vapenexportlagen, efter avslöjanden av visselblåsaren Ingvar Bratt. Den 22 december 1989 dömdes Bofors-direktörerna Martin Ardbo, Lennart Pålsson och Hans Ekblom till villkorlig dom för varusmuggling.

Riksrevisionsverkets rapport visade senare att Bofors betalat ut minst 260 miljoner kronor till ett företag i Schweiz. De anklagade direktörerna kom lindrigt undan och behövde bara betala konstnåderna för sina egna försvarsadvokater.

I Indien ledde skandalen till att Rajiv Gandhi och Kongresspartiet förlorade parlamentsvalet i november 1989. 

I det så kallade Kargilkriget i Kashmir 1999 besegrade Indien Pakistan. Båda sidor led stora förluster. Många menade att Boforskanonerna spelade en avgörande roll.

Kärnvapenkrig lönsamt för svenska pensionärer

De svenska AP-fonderna placerar 6,2 miljarder av våra  pensionspengar i kärnvapenproduktion. Fondernas etikråd godkänner det.  Det är ett moraliskt haveri utan like.

”AP-fonderna placerar miljarder i kärnvapenbolag.” Jag läser rubriken i måndagens Dagens Nyheter och förfäras. Svenska pensionspengar placeras i företag som är inblandade i produktionen av kärnvapen. De ger extra hög avkastning nu förstås, när Donald Trump storsatsar på utbyggnad och förnyelse av USA:s kärnvapen.

Totalt 6,2 miljarder av svenskarnas pensionspengar är placerade i den typen av bolag, enligt de senaste offentliga uppgifterna, skriver DN.

Clara Levin, projektledare hos Svenska läkare mot kärnvapen, är upprörd:

– Det är förfärligt att våra pensionspengar investeras i massförstörelsevapen.

I artikeln görs en obehaglig och fullständigt orimlig skillnad mellan affärer med kärnvapenproducerande företag i länder som skrivit under icke-spridningsavtal, som Frankrike, USA, Kina, Ryssland och Storbritannien och de som inte gjort det, som Indien och Israel.

John Howchin, generalsekreterare för AP-fondernas etikråd,säger till DN att AP-fonderna godkänner placeringar i bolag kopplade till kärnvapen som rör länder som har skrivit under icke-spridningsavtalet, men inte till övriga länder. I DN utpekas särskilt Indien som opassande för ASP-fondernas investeringar.

Men helt dominerande då det gäller kärnvapenproduktion är ju de stora amerikanska företagen. Ska svenska pensionsfonder verkligen handla med aktier i dessa producenter av massförstörelsevapen.

Ska ett kärnvapenkrig vara lönsamt för svenska fattigpensionärer?

Det här ett moraliskt haveri utan motsvarighet.

I en blogg för en månad sedan skrev jag om en kampanj som drivs av av holländska  PAX och fredsprisbelönade ICAN, ”Don’t Bank on the Bomb”. Organisationerna har tagit fram tjugo namngivna företag som tjugo arbetar i Frankrike, Indien, Holland, Storbritannien och USA.

PAX och ICAN vill med sin rapport motverka investeringar i kärnvapen. Ett FN-förbud som olagligförklarar kärnvapen skulle i det sammanhanget spela en stor roll.

Här ICAN:s och PAX:s lista på 20 kärnvapenproducerande företag:

PRODUCTION OF NUCLEAR WEAPONS
• AECOM (16 January 2018)
• BAE Systems (16 January 2018)
• Fluor Corp (16 January 2018)
• Huntington Ingalls Industries Inc (16 January 2018)
• Orbital ATK Inc (after merger with Alliant Techsystems Inc) (21 August 2013)
• Lockheed Martin Corp (21 August 2013)
• BWX Technologies Inc (formerly Babcock & Wilcox Co) (11 January 2013)
• Jacobs Engineering Group Inc (11 January 2013)
• Serco Group Plc (11 January 2008)
• Aerojet Rocketdyne Holdings, Inc (formerly GenCorp, Inc) (11 January 2008)
• Safran SA (5 January 2006)
• Northrop Grumman Corp (5 January 2006)
• Honeywell International Inc (5 January 2006)
• Airbus Finance BV (formerly EADS Finance BV) (2 September 2005)
• Airbus SE (formerly EADS NV) (2 September 2005)
• Boeing Co/The (5 January 2006)

Fotnot: Se vidare på  www.dontbankonthebomb.com

Rapporten ”Don’t Bank on the Bomb” med en särskild bilaga för Sverige kan laddas ner här:

Download the report Don’t Bank on the Bomb.