Kategoriarkiv: Moderaterna

Helsingborgs folkomröstning ett demokratiskt uppvaknande

17 av moderaternas 18 ledamöter i kommunfullmäktige bojkottade söndagens folkomröstning i Helsingborg, liksom två av liberalernas tre politiker. Bland de senare också Christina Freij (L), valnämndens ordförande, och kommunens ansvariga i demokratifrågor!!
Grafik: Johan Strömbeck/HD

Helsingborgs första lokala folkomröstning i söndags ledde till att nejsidan segrade med 96 procent mot 3. Aldrig tidigare i en lokal svensk folkomröstning har så många medborgare vänt sig mot en opinion som hade majoritet i kommunfullmäktige.

Folket besegrade politikerna med 96 – 3. De politiker som drivit frågan hade totalt missbedömt folkopinionen. Att 96 procent röstade mot dessa är unikt i de svenska folkomröstningarnas historia, sa Anders Sannerstedt, valexpert och statsvetare vid Lunds universitet till Helsingborgs Dagblad.

Varför engagerade sig helsingborgarna till den grad i frågan? Det handlade nog inte bara om ett välskött energibolag, om framtida priser på el, fjärrvärme och fiber-it. Inte bara om ett energibolag som framgångsrikt och stabilt gett staden goda vinster och samtidigt varit aktivt för att bedriva miljövänlig verksamhet.

Öresundskraft blev för många också ännu ett exempel på hur privatiseringar påverkar välfärden negativt. Vi har sett vad som skett med skolan, vården, järnvägen, apoteksväsendet. Det är nog nu!

Men ytterst gällde det att värna den lokala demokratin, att vi som bor i Helsingborg känt oss lurade gång på gång i viktiga kommunala frågor. Den som länge blivit lurad bli förbannad och helsingborgarna var arga men inte uppgivna, arga och aktiva demokratikämpar.

Folkomröstningen om Öresundskraft innebar ett demokratiskt uppvaknande som gör att staden efter det aldrig kommer att bli sig riktigt lik.

Fredagens avslöjande i HD om 23 politiker från jasidan som inte röstade om försäljningen är ett djupt obehagligt. Bland moderaterna röstade en enda av 18 kommunfullmäktigeledamöter. Det är en arrogant form för demokratiförakt.

Frågan är om inte det allra mest pinsamma avslöjandet här är att Christina Freij, liberala ordförande i valnämnden, med ansvar för demokratifrågor, inte heller röstade. Hon bör snarast lämna sitt uppdrag. Till HD uttalar säger hon:

– Här har människor varit väldigt arga – och rädsla och ilska är inte en bra grund för att fatta beslut.

En person med ansvar för demokratifrågor omyndigförklarar de röstade. Fullständigt otroligt!

Maria Winberg Norström, liberalt kommunalråd, ångrade sig efteråt, men uppmanade under debatten före valet folk att valskolka: ”Den bästa jarösten är den som stannar hemma”.

Jonas Sjöholm, medlem i partiets lokala styrelse, uppmanade Winberg Nordström att avgå. Han hade reagerat på det hon sa under debatten.

– Först blev jag alldeles paff. Sedan tyckte jag bara att det var förskräckligt. Att gå så långt som att uppmana folk att inte rösta – det kunde jag inte föreställa mig. Vi är det parti som drivit frågorna om lika och allmän rösträtt en gång i tiden.

Mycket tyder på att försäljningen drevs av en liten krets borgerliga politiker med dålig eller ingen känsla för folkopinionen. Peter Danielsson bor i valkretsen Laröd-Hittarp där 93 procent röstade nej till hans förslag. Anade han inget?

De politiska partierna föddes ur folkrörelser. Med krympande medlemsantal är de på lokal nivå ofta något annat i dag, som frimurarloger där de reella besluten fattas av en liten krets stormästare.

Därmed också sagt att jag anser att den i de här sammanhangen tondöva kretsen Danielsson, Winberg Nordström med flera borde lämna arenan efter det här debaclet.

Att räknas ut med 3,3 mot 96,4, borde kosta på.

Kommunens ansvariga i demokratifrågor, Christina Freij (L), valnämndens ordförande, avstod från att rösta i folkomröstningen .Bild: Torbjörn Svensson/HD.

Stor seger för nejsidan Respektera Resultatet!

Från Helsingborgs Dagblads webbsida 13/1 efter söndagens kommunala folkomröstning, där 96,4 procent röstade mot en föreslagen försäljning av det kommunala energibolaget Öresundskraft.

96,4 procent av de som deltog i söndagens kommunala folkomröstning röstade nej och markerade att de var emot en försäljning av det kommunalt ägda energibolaget Öresundskraft.

Det var ett ytterst tydligt utslag av folkviljan, efter en utdragen och uppskruvad debatt i frågan. I fredagens av HD arrangerade debatt tog två av de deltagande politikerna, moderaternas Peter Danielsson och liberalernas Maria Nordström Winberg avstånd från folkomröstningen genom att att tydligt säga att det inte tänkte rösta.

Det var ett ganska oerhört påstående från de båda nämna personerna. Genom sin markering uppmanade de indirekt andra att bojkotta valet, trots att det genomförts helt efter gällande lagar och i den lokala demokratins anda. Val hör till demokratins kärnvärden och att uppmana folk att inte rösta och själv inte heller göra det är djupt odemokratiskt och ovärdigt politiker i ledande ställning.

Kommunstyrelseordförande Peter Danielsson sa på måndagsmorgonen till P4 Malmöhus att den styrande ja-sidan ”ska göra en samlad bedömning” men också ”att han har stor respekt för valresultatet”.  

Nordström Winberg har uttryckt förakt för folkomröstningen. Hur skulle det gå om ”folket” ena dagen ville sänka skatten och nästa vecka såg sig tvingat att höja den igen. Hennes manipulativa resonemang bortsåg från att det handlade om Helsingborgs största ekonomiska transaktion någonsin och om att många medborgare såg sig förda bakom ljuset eftersom försäljningen aldrig blev en fråga i valet hösten 2018.

Söndagens kommunala folkomröstning i Helsingborg var därför något av en ödesdag för staden. Det handlade inte bara om ja eller nej till försäljningen av det kommunalägda energibolaget Öresundskraft utan om den den lokala demokratins framtid.

Tolkningen av valresultatet förvirras nu av sverigedemokraternas löfte att acceptera valresultatet enbart om valdeltagandet översteg 50 procent. Skulle den tolkning förbli gällande skulle alltså unika 96 procent jaröster negligeras. Det vore skandal och totalt förödande för den framtida demokratin i Helsingborg.

De definitiva valresultatet blir klart på tisdagen efter kontrollräkning av rösterna. Då väntas också partierna klargöra hur de förhåller sig till valresultatet.

I HD skriver Ingrid Runsten på opionsidorna:

Helsingborgarnas nej måste respekteras. Genomför inte Helsingborgs största affär hittills i största möjliga oenighet. Att istället backa vore ett välgrundat beslut och skulle minska polariseringen.

DR tvingas spara, DR K, KULTURKANALEN, läggs ner

Dansk TV:s kulturkanal, DR K, nedlagd vid årskiftet, efter besparingskrav från särskilt främlingsfientliga Dansk Folkeparti.

”Som en konsekvens om de politiskt beslutande besparingarna har DR från den 2 januari 2020 stängt ner en rad kanaler och program”, läser jag på det statliga mediebolaget DR:s infosida: dr.dk/ændringer.

Helt nedlagd är DR K, den danska vassa kulturkanalen med sitt rika utbud av kvalitetsfilm och sina unika dokumentärer. DR K har länge varit en av de utan jämförelse bästa TV-kanalerna för oss som bor på Skånes västsida och har möjligheter att se de många danska fjærnsynkanalerna via antenn. Nu har kanalen släckts ner, efter ett initiativ som tog av Dansk Folkeparti.

Så här skriver DR på webben:

DR K lukker som flow-kanal og stopper samtidig som mediebrand den 2. januar 2020. På grund af spareplanen for DR lukker en række programmer om blandt andet film, historie og bøger dermed. Dele af kultur- og historiestoffet flytter ind på DR2, som fremover vil have en dag dedikeret til kulturindhold, ligesom der også vil være en dag med afsæt i historieprogrammer.

En dag till kultur på DR2. Nedlagda program om film, historia och böcker.

Har Danmark blivit som Ungern eller Polen när det gäller offentligt finansierad public service? Det känns så och som regelbunden DR K-tittare känner jag mig besviken och bedrövad, när dumheten och inskränktheten får sista ordet.

I debatten som föregick beslutet hette det bl a att dansk TV skulle visa färre utländska och fler danska filmer. Nu ser vi facit.

Svenska Kunskapskanalen har delvis haft liknande ambitioner som DR K hade, men med mycket lägre andel samhällsorienterade program och alltför många i och för sig vackra men ofta menlösa naturfilmer.

Svenska moderaterna angriper tillsammans med SD och kristdemokraterna på liknande vis med grov ammunition svenska public service och vill att utbudet ska bli blekare och tunnare utan satsningar på sådant som lockar stor publik. Sådant som sport och melodifestivaler ska de reklamfinansierade kanalerna ta hand om och tjäna kovan på. Om nu någon orkar titta på dem, jag gör det inte.

Skulle de tre partierna gå samman i ett ultrahögerblock och vinna nästa riksdagsval kommer kulturfrågor och TV-utbud att bli centrala stridsfrågor. En liknande utveckling här i Sverige som det som nu sker i Danmark är inte otrolig.

Bland de radiokanaler som lagts ner är bland annat den mycket populära P/ Mix, som sänder 8000 timmar om året. Se vidare här.

Som en liten tröst har DR lagt ut några av DRK:s tidigare program. Här en länk till en dokumentär som är typisk för DRK:s utbud, som nu försvinner. Den timslånga filmen heter: ”Se Istedgade overgiver sig aldrig – Oprör mod nazisterna”. Det handlar om ett uppror mot ockupanterna våren 1944. Länk: https://www.dr.dk/drtv/se/istedgade-overgiver-sig-aldrig-_-oproer-mod-nazisterne_64949

Arbetare lämnar fabriken. Ur filmen ”Istedgade overgiver sig aldrig – Oprör mod nazisterna.
DR, Danmarks radio och TV-bolag visar hur man läger ner vissa kanaler, som kulturkanalen DR K, och övergår till att sända andra enbart över nätet, som DR 3. Kulturutbudet skärs genomgående ner.

Stoppar helsingborgarna tokprivatiseringen av Öresundskraft?

Kommer minst 51 procent av de röstberättigade helsingborgarna att rösta? Svaret kan avgöra hela Öresundskraftsaffären.Bild: Britt-Mari Olsson/HD.

Efter Sverigedemokraternas besked att de ger sitt stöd åt Peter Danielssons & Co:s avgöras frågan i folkomröstningen på söndag. Det handlar mindre om hur många ja och nej-röster som läggs och mer om hur många som röstar, sedan SD förbundit sig att följa utfallet i omröstningen om fler än 51% av de röstberättigade röstat.

51% är ett mycket högt valdeltagande i en kommunal folkomröstning. I EU-valet i Helsingborg förra året deltog 51,34% av helsingborgarna. Men i kommunala folkomröstningar är valdeltagandet normalt betydligt lägre, konstaterar Torbjörn Svensson i Helsingborgs Dagblad:

Från år 2011 och framåt har 16 sådana kommunala folkomröstningar hållits runt om i landet. I genomsnitt har valdeltagandet varit 40 procent. Bara i 5 av 16 fall gick minst hälften och röstade.

Till det kommer att fullmäktige absurt nog lagt valdagen i nära anslutning till jul- och nyårshelgerna, med begränsade möjligheter till förhandsröstning.

I en ledare i Aftonbladet på onsdagen konstaterar Ingvar Persson att ”Helsingborg kan stoppa moderat tokprivatisering”:

”Öresundskraft äger de ledningar som förser Helsingborgs nästan 150 000 invånare med elkraft. Man äger och driver dessutom stadens fjärrvärmenät, och bredbandsnätet. En infrastruktur ett modern samhälle och dess invånare är helt beroende av. I praktiken är det dessutom ett monopol.

Erfarenheten av de senaste årtiondenas privatiseringar kan i bästa fall beskrivas som blandade. Apotek som inte kan sälja den medicin människor behöver, skolor där ojämlikheten växer och passagerare som väntar på försenade tåg.”

Så enkel är frågan egentligen. Helsingborg kan genom att äga Öresundskraft påverka stadens infrastruktur, både miljömässigt och prismässigt. Säljs företaget till en pensionsfond blir företagets kunder (som inte bara finns i Helsingborg) de stora förlorarna.

Öresundskrafts verksamhet är dessutom mindre känsligt för konjunkturskiftningar än vad den stiftelse Danielsson&Co talat sig varma för, ”för att rädda välfärden” har det hetat, vilket förstås är nonsens. En orsak är uppenbarligen Helsingborgs Arenas årliga mångmiljonunderskott, en kommunal felsatsning av grövsta slag.

Jag har inte sett någon tydlig och oberoende kalkyl på det ekonomiska utfallet av att behålla Öresundskraft respektive att sälja det – och de ekonomiska konsekvenserna för Helsingborgs stad och medborgare.

Helsingborgs Dagblads grävande journalister har genomfört ett lysande arbete för att belysa den här bedrövliga historien. Tyvärr har ju mycket av deras artiklar varit inlåsta och inte tillgängliga för ickeprenumeranter.

Kommunens egen information i frågan har varit grovt undermålig och i vissa avseenden manipulativ, som då det gäller första versionen av valsedlarna. Det gäller ju också frågor som rör inblandningen av det amerikanska exklusiva konsultbolaget som kommer att kosta stan tiotals miljoner – i sjön.

I förlängningen handlar det inte bara om miljö och energi utan också om demokratins förutsättningar i den här staden, där ledande allianspartier gång efter förhållit sig nedlåtande mot folkligt och medborgerligt engagemang i hjärtefrågor för Helsingborgs framtid.

Torsdag 9 januari kl 18.00 genomför HD:s Truls Nilsson och Torbjörn Svensson en utfrågning på Radisson Blu Metropol Hotel i Helsingborg. På plats finns Peter Danielsson (M), Bert Alfson (Folkinitiativet, som vill stoppa försäljningen), Jan Björklund (S), Maria Winberg-Nordström (L) och Michael Rosenberg (SD).

På söndag 12 januari genomförs därefter Helsingborgs första kommunala folkomröstning. Ska Öresundskraft säljas. Ja eller Nej?

FOTO: ANDREAS HILLERGREN/Aftonbladet.

Peter Danielssons svindlande arenaaffärer: ”Helsingborg skräckexempel”

Timbros nya rapport ”Arenakrasch” nämner Helsingborgs Arena som ett ekonomiskt skräckexempel. Säljs Öresundskraft först och främst för att täcka Arenans mångmiljonunderskott?

Handlar frågan om försäljningen av Öresundskraft om något som förtigits, om att täcka Helsingborgs Arenas årliga underskott på 76 miljoner kronor??

Tanken är att Hasab, Helsingborgs Scen- och Arenabolag, ska få öronmärkta årliga 120 miljoner av avkastningen från den planerade Öresundskraftsfonden. Peter Danielsson, Helsingborgs moderate kommunstyrelseordförande, har envist och dominerande drivit frågan om försäljningen. Enligt uppgifter publicerade i HD den 14 december prioriterades Arenabolagets 120 miljoner före ”välfärden” .

I Danielssons insändare i HD på årets sista dag nämns inte med ett ord Arenan och Arenabolaget, (vilket rymmer också Stadsteatern, Konserthuset och Sofiero, men inte Dunkers, Fredriksdal och Stadsbiblioteket).

Om de ”nya pengarna” ska betala Arenas väldiga underskott drabbas indirekt de övriga helsingborgska kulturinstitutionerna starkt negativt. Det är inte rimligt. Varför berörs inte den risken?

I sin insändare nämner Danielsson inte med ett ord Arenans akuta underskott. I stället får han försäljningen till att handla om ”välfärden”. ”En utebliven försäljning”, skriver han gravt vilseledande, skulle medföra risker för att …

”… staden behöver antingen höja skatten, vilket påverkar alla helsingborgares plånbok, eller göra stora besparingar, vilket riskerar att påverka välfärden negativt”.

Öresundskraft är ett stabilt lönsamt företag. Säljs det för att täcka underskottet i en misslyckad och dyr Arena? Ingen bra affär precis.

I Svenska Dagbladet skrev den 18/12 Erik Engstrand, förbundsstyrelseledamot i Moderata ungdomsförbundet och rapportförfattare för Timbro, en frän debattartikel med rubriken ”Politikers arenafeber står välfärden dyrt”. Han diskuterar hur många städer för tio år sedan med glädjekalkyler byggde arenor vilka nu bidrar till att drabba välfärdens kärnverksamheter drabbas extra hårt.

Engstrand har för Timbro gjort en nedladdningsbar utredning om städerna och deras arenor, ”Arenakrasch”.

Helsingborg behandlas utförligt i utredningen. I artikeln i Svenskan skriver Engstrand:

”Ett skräckexempel är Helsingborg som landade på ett årligt underskott på 76 miljoner kronor, mångdubbelt så mycket som jämförbara arenor.”

I utredningen nämns särskilt hur Helsingborg inte hade kontroll på arenabyggets ekonomi. Kostnaderna för bygget skenade från 361 miljoner till 411 miljoner. De årliga kostnaderna är rejält större än intäkterna.

Trots detta beslöt kommunledningen att bygga ännu en arena, nya Olympiastadion till en uppskattad kostnad om 416 miljoner kronor. Inte heller denna bär sina egna kostnader. Skattebetalarna får stå för också det underskottet.

Samtidigt tömdes Dunkerfonderna genom bortåt en miljard till de två spektakulära arenaprojekten, vilka i en välskött kommun knappast hade varit prioriterade.

Helsingborg är sannerligen ett skräckexempel. Inkompetenta glädjekalkyler för arenornas förlustprojekt är en sida av saken. Dimridåerna och den demokratiska manipuleringen kring frågan om Öresundskraft försäljning en annan. Vilseledande information, svindlande arvoden till en exklusiv amerikansk konsultfirma i New York, en otrolig nedlåtenhet mot det medborgerliga engagemanget i frågan, bristande respekt för demokratiska grundprinciper – vilken soppa.

Jag hoppas att Eva Rydberg förlänger sitt kontrakt med Fredriksdalsteatern och satsar på en skruvad fars om herr Danielssons svindlande affärer som förslösat kommunens och Dunkerfondens miljarder. Den skulle givet bli en kassasuccé!

Friends arena och Helsingborg arena är två av byggena som följs upp i rapporten ”Arenakrasch” från Timbro. Foto: TT.

Schweiz avvecklar kärnkraften helt

Den schweiziska kärnkraftsreaktorn Muehleberg nära Bern stängdes kort före jul. Händelsen innebär början till en total avveckling av kärnkraften i landet. Bilden togs 6 april 2018. REUTERS/Arnd Wiegmann/File Photo.

Muehlebergs kärnkraftsreaktor i Schweiz stängdes efter 47 års drift ner fredagen före jul, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Stängningen av den första av landets fem reaktorer innebär inledningen av en total schweizisk avveckling av kärnkraften.

Beslutet att fasa ut landets kärnkraft fattades genom en folkomröstning 2017 efter olyckan 2011 i japanska Fukushima, som skapade en debatt över hela världen om säkerhetsriskerna med kärnkraft. Omröstningen innebar också ett folkligt stöd för regeringens planer på att i stället satsa på förnyelsebar energi som vattenkraft, sol- och vindenergi.

Stängningen hyllas av miljörörelsen. ”Kärnkraften var ett stort misstag av Schweiz”, säger Philippe de Rougement, ordförande i gruppen Sortir du Nucleaire. Han menar att kärnkraften försenat satsningar på förnyelsebara energikällor.

– Vi har haft användning av elektriciteten från kärnkraften. Framtida generationer tvingas nu ta hand om det giftiga avfallet. De kommer inte att tacka oss.

Grannlandet Tyskland kommer också att helt avveckla kärnkraften och inte bygga nya reaktorer. Den schweiziska regeringen har deklarerat att man kommer att avveckla de som nu är i drift efter deras beräknande livslängd.

I Sverige har moderaternas Ulf Kristersson det senaste halvåret bisarrt nog gjort svenska satsningar på nya kärnkraftsverk till en profilfråga, trots att alla expertis understryker att kärnkraften är olönsam i dag.

Kärnkraften är inte ekonomiskt bärkraftig i dag. Till det kommer säkerhetsfrågan och inte minst sårbarhetsasspekter. I händelse av krig skulle svenska kärnkraftverk bli ytterst sårbara mål för fientliga sabotage och bombningar.

Antikärnkraftsdemonstranter utanför Muehleberg när Bern på en demonstration 11 mars 2012. REUTERS/Pascal Lauener/File Photo.

Sveriges värsta välfärdsplundrare

Aktuellt Foto listar de största Välfärdsplundrarna i Sverige. Bild: Aktuellt Fokus.

Det svenska världsunika systemet med fria vinstuttag i skolor, sjukvård, flyktingmottagande och äldreomsorg har skapat en ny förmögen klass, skriver tidskriften Aktuellt Fokus, som listat Sveriges värsta välfärdsplundrare. Här uppgifter om några ur den här ”smarta” kretsen.

Björn Savén. Bild: Aktuellt Fokus.

Högst upp på listan står Björn Savén, som genom sitt bolag tjänat miljarder på att köpa och sälja välfärdsbolag som Patena, Carema och Attendo. 2016 uppgick hans personliga förmögenhet till 2,8 miljarder kronor.

Förra året krävde Skatteverket Savén på 1,8 miljarder, en skuld han valt att överklaga. Alltsedan starten har Carema, som nu heter Vardaga, och Attendos verksamhet kantats av skandaler med vanvård och underbemanning.

Anders Jultin. Bild: Aktuellt Fokus.

Anders Jultin skrev friskolereformen som antogs 1992 av regeringen Bildt. Jultin lämnade politiken och blev i stället VD för privata Kunskapsskolan. Därefter ledde han John Bauer Education i konkurs med miljarder i skulder.

Några dagar före konkursen la Hultin på sin Facebooksida upp en bild av sig själv där han korkar upp dyr champagne, med texten ”because im worth it”. Efter konkursen köpte Hultin upp de fyra mest lönsamma skolorna som han fortfarande driver.

Gustaf Douglas. Bild: Aktuellt Fokus.

Adelsmannen Gustaf Archibald Douglas tjänade 2005 650 miljoner kronor i reavinst på försäljningen av Attendo Care. Douglas är en av Sveriges rikaste personer och hade i maj 2015 en personlig förmögenhet på 4,4 miljarder US dollar, enligt amerikanska tidningen ”The Richest”. Gustaf Douglas satt i Moderaternas partistyrelse mellan 2002 och 2014.

Rune Tedfors. Bild: Aktuellt Fokus.

Rune Tedfors startade år 2000 John Bauer-gymnasierna och kunde 2005 – 08 ta ut 90 miljoner i vinst på dem. Han tjänade 200 miljoner på att sälja skolkoncernen till sitt eget moderbolag innan det såldes vidare till riskkapitalbolaget Axcell. 2013 gick John Bauer-gymnasierna i konkurs och lämnade tusentals gymnasister utan skola.

Tedfors har genom avancerad skatteplanering under lång tid bara betalt 15 procent i inkonstskatt, motsvarande hälften av vad en städerska eller undersköterska betalar.

Barbara Bergström. Bild: Aktuellt Fokus.

Barbara Bergström grundade Internationella Engelska skolan 1993., en elitskola med fokus på disciplin. 2012 sålde Bergström skolkoncernen för 691 miljoner kronor till det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates. Samma år var hon med på listan över Sveriges mest förmögna.

Filippa Reinfeldt. Bild: Aktuellt Fokus.

När Filippa Reinfeldt var Sjukvårdslandstingsråd och gift med Sveriges dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) drev hon en aggressiv privatiserings- och avknoppningspolitik i Stockholm. 

Hon är ansvarig för byggandet av sjukhuset Nya Karolinska, som kostade Stockholms skattebetalare mångmiljarder. Den absoluta merparten av dessa pengar hamnade i privata företagares fickor.

2014 lämnade Fillipa Reinfeldt politiken för ett välbetalt chefsjobb på det privata vårdföretaget Aleris.

Hur har dessa svindlande affärer blivit möjliga? Varför har politikerna inte satt upp rimliga regler från att låta giriga personer plundra välfärdsbolag för miljarder? Och nu när vi vet, hur kan det komma sig att inte ett finger höjs för att få slut på förskingrandet av skattepengar?

2010-talet och den urholkade demokratin

Skärmdump från Dagens Samhälle#45/2019.

Nyåret 2019 innebär både ett årsslut och finalen för 2010-talet. Nu väntar ett nytt 20-tals första år 2020. Många medier har inför ”skiftet” försökt förstå vilka händelser och trender som format 2010-talet.

Dagens Samhälle, som för kort tid sedan dessvärre köptes av Bonniers, har valt tio trender som inte särskilt präglat enstaka år utan mera spelat en roll under det snart avslutade decenniet.

Det är intressant läsning. Men jag saknar en viktig trend, de tryckta mediernas dramatiska tillbakagång, särskilt dagstidningarnas. Deras traditionella affärsmodell med intäkter från både läsare (cirka 1/3) och annonsörer (ungefär 2/3) rasade ihop under tiotalets första hälft.

Digitala intäkter har börjat ge viss kompensation, men ändå inte gett jämförbara intäkter med hur tidningarna finansierades för bara ett decennium sedan. Dessutom är nästan allt deras nyhetsmaterial inlåst, av ekonomisk nödvändighet. Det innebär också att de många (särskilt i yngre generationer) som inte prenumererar är hänvisade till Public Service (SVT och SR) samt till nyheter förmedlade av sociala medier. Google och Facebooks algoritmer styr nyhetsflödet.

I förlängningen innebär detta ett hittills alltför lite uppmärksammat hot mot demokratin i det här landet. Någon ny statlig mediepolitik som skulle kunnat bli en motkraft har heller inte formats. Samtidigt angrips Public Service av det nya högerblocket, M, KD och SD, med grova och osakliga påhopp. Fungerande och självständiga Public Service-företag är i rådande tider livsviktiga för den svenska demokratin.

En av trenderna i Dagens Samhälles spaning handlar om ”SD – från utanförskap till makt”. Partiet blev i en av årets sista opinionsundersökningar Sveriges största politiska parti (visserligen inom felmarginalen, men ändå). Det är lätt att bli mörkrädd inför utvecklingen de närmaste åren och konsekvenserna i valet 2022. Kommer Sverige då att politiskt likna länder som Polen och Ungern?

Till det kommer att SD blev störst i tolv svenska kommuner och i fyra av dem har utsett kommunstyrelsens ordförande. Sölvesborg, där Jimmy Åkesson gjorde politisk karriär, visar hur det kan gå för resten av landet om SD:s framgångar bara fortsätter.

Vid det stundande årsskiftet kommer det traditionellt socialdemokratiska Bjuv att få en kommunfullmäktigeordförande från SD, med stöd från moderaterna, på ett sätt som obehagligt påminner om vad som skedde i Tyskland i början av 1930-talet.

Öresundskrafts försäljning: ”Debatten inte okej”

Ja-sidans politiker har abdikerat, säger S-politikern Jan Björklund. De deltar inte i debatten och låter i stället tjänstemän på företaget hantera politiska frågor: ”Det är inte okej”. Foto: Sven-Erik Svensson/HD.

Söndag den 12 januari ska helsingborgarna folkomrösta om försäljningen av Öresundskraft, den största kommunala affären i stadens historia. De partier som vill sälja (moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna) deltar inte i den offentliga debatten. Den har kommunstyrelseordförande Peter Danielsson överlåtit tillkommunens tjänstemän

– Ja-sidans politiker har abdikerat. De har delegerat en politisk fråga till tjänstemän. Det är inte okej!, säger socialdemokraternas Jan Björklund.

Björklund säger till HD att politikerna måste motivera sina ställningstagande för väljarna:

– Nu är vi inne i ett folkomröstningsläge. Då är det politiken som ska svara på väljarnas frågor.

Jan Björklund kallar dessutom en del av svaren som Öresundskraft ger på hemsidan för partsinlagor.

– Det finns ett material framme att ta ställning till, nu är det politiken som ska ta över. Då kan man inte låta tjänstemännen bedriva valrörelse åt ja-sidan. Det känns som hela den här frågan håller på att krackelera. Det är helt vansinnigt.

Frågan om försäljningen av Öresundskraft engagerar många helsingborgare.

– Vi kommer att finnas tillgängliga för människor som tar kontakt med oss, men inte kampanja, sa Liberalernas kommunalråd Maria Winberg Nordström nyligen i HD.

Kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson (M) uttrycker sig på liknande vis. Han  ser det som oproblematiskt att Öresundskrafts tjänstemän på bolagets hemsida svarar på frågor som kommit upp i debatten.

Men Helsingborgs Dagblads reportrar Truls Nilsson, Torbjörn Svensson och Torbjörn Wester är kritiska till några av de svar företaget ger på hemsidan. Dessutom förhindrar sekretessen kring försäljningen raka svar i flera viktiga frågor, som om elprisernas tänkbara utveckling under 2020-talet.

Vi är många som är bekymrade för en lång rad odemokratiska apsekter när det gäller både frågan om försäljning eller inte och hur frågan behandlats inför folkomröstningen.

Alliansens politiker med Danielsson i spetsen har dåligt visat respekt för de många som engagerat sig frågan. Merparten av dem är uppenbart kritiska, också den äldre generation av lokala politiker från alla partier, vilka nyligen protesterade på Helsingborgs Dagblads debattsida under rubriken, ”Stoppa försäljningen av Öresundskraft”.

Foto: Anders Malmberg/HD.

Öresundskraft: Tre veckor till sanningens minut

Tre veckor återstår till folkomröstningen om Peter Danielssons & Companys förslag att sälja Öresundskraft. Mycket står på spel valdagen den 12 januari 2020.

En viktig fråga gäller kommunens långsiktiga energi- och miljöpolitik, där Öresundskraft har och kan komma att spela en viktig roll. Det handlar också om kommunens framtida möjligheter till kreativ it-utveckling.

En annan gäller demokratin. De som driver frågan, PD&Co, har inte mycket till övers för demokratiska grundprinciper. Att inte kompromissa om valdagen hör också hit, liksom undlåtenheten att i jultider fixa rimliga möjligheter att förhandsrösta.

Den negativa synen på kommunala folkomröstningar ligger hos Peter Danielsson och Maria Winberg (Liberalernas kommunalråd) snubblande nära öppet demokratiförakt.

Informationen om Öresundskraft har varit grovt missvisande genom information som skrev ner företagets framtida vinstmöjligheter.

Rent ekonomiskt är det efter HD:s avslöjande uppenbart att det är en rejält dålig affär att sälja Öresundskraft.

Till detta kommer frågan om A&M, Alvarez&Marsal, den amerikanska ytterst exklusiva och dyra konsultbyrån. Det bara rullar dollarmiljoner över Atlanten. Åtta miljoner extra för att folkomröstningen ”ställer till problem”. Extra arvode om det inte blir någon försäljning, provision på beloppet (väl?) och så vidare. Frågan om vem som anlitat konsultbyrån och kringgått upphandlingsreglerna, hur det kunde ske i hemlighet just kring ett allmänt val borde granskas mycket mera, liksom avtalsreglerna.

Det finns så många korrupta inslag i försäljningsprocessen att den borde ha avbrutits för länge sedan. Till det kommer att informationen på den kommunala webbsidan helsingborg.se enbart är inriktad på valteknikaliteter och inte alls ger utrymme för argument för respektive mot försäljningen.

Frågan om vad pengarna från försäljningen ska användas till är dåligt genomlyst. PD&Co har uttryckt sig i allmänna och svävande ordalag, som att det ska gynna vård och skola.

Men vi som bor i den här staden är ytterst medvetna om att PD&Co väldigt gärna vill bygga monument över sin egen förträfflighet, som arenan, fotbollsläktaren på Olympia, det inställda underjordiska garaget i Slottshagen och annat. Ska vi vänta oss mer av den vara? Förmodligen.

Vem ska bestämma över hur stiftelsen med köpeskillingen används? Blir det samma PD&Co? Hur kommer reglerna att se ut och vem ska garantera att det hela sker på ett juste vis?

Vi har sett hur lättvindigt Dunkersstiftelsens miljoner hanterats, där uppenbart svindel och fiffel med miljonbelopp inte polisanmäldes.

Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna är för en försäljning. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centern motsätter sig. Sverigedemokraterna har inte bestämt sig.

Mycket tyder på att SD till slut avgöra hela frågan, skriver HD. Partiet har inte tagit ställning till själva sakfrågan. Sista ordet är ännu inte sagt.

Mitt finger i vinden inbillar sig att det till slut inte blir någon försäljning, vilket skulle vara väldigt positivt både för miljön och för demokratin, och därtill visa att folkligt engagemang kan ge resultat.