Kategoriarkiv: USA-valet 2020

Upplös ambitionslösa Rapportredaktionen!

Skärmdump/SVT.

Tisdagen var en otroligt nyhetsintensiv dag. Världshistoria skrevs både i demonstranternas Minsk i Belarus och i USA, där demokraternas partikonvent inletts, med Michelle Obama som lysande huvudtalare under första dagen. Valet avgör inte bara USA:s framtid utan om USA åter ska ställa sig bakom Parisavtalet, om klimatet och Iranavtalet om kärnvapen, det gäller nedrustningsavtal med Ryssland och annat som rör mänsklighetens framtid.

I Minsk gäller det om en diktator som härskat i 26 år nu ska falla för folkets massiva tryck, men också om risken för rysk militär intervention och om EU har förmåga att agera konstruktivt med fredsskapande konflikthantering. Det handlar alldeles särskilt om ett nära, fattigt och isolerat grannland och om det vitryska folkets framtid.

Till detta en möjlig statskupp i Mali, där 300 svenska soldater finns utplacerade, formellt på FN-mandat men på tveksam grund.

När jag slår på SVT:s Rapport 19.30 hoppas jag på att få höra något från partikonventet, gärna lite från Michelle Obamas tal och mer om tisdagens fortsatta begivenheter under det virtuella konventet, som avslutas med att Jo Biden utses till partiets presidentkandidat. Det är stor och avgörande dramatik. Allt står på spel, inte bara för USA.

Men Rapports huvudnyhet är att Sverigedemokraterna vill att riksdagen ska fatta beslut om att det ska bli obligatoriskt att bära munskydd i kollektivtrafiken.

SD:s munskyddshållning är inget nytt. Rapports analys av munskyddsfrågan består av enfaldiga plattityder, ingen ambition till seriös genomlysning av ämnet. På redaktionen har man väl tyckt att detta är en ”snackis”, på sämsta journalistjargong, en SD-snackis. Pinsamt och tröttsamt. En förolämpning mot den som tittar.

Inte ett ord nämndes i sändningen om demokraternas partikonvent. Ingenting blev sagt om Michelle Obamas tal som av amerikanska kommentatorer på tisdagsmorgonen jämfördes med Martin Luther Kings odödliga I have a Dream-tal den 28 augusti 1963 i Washington.

Det Michelle Obama sa sändes från hennes hem och var något oväntat, skriver The New Yorker, hon uppfann en ny form, ett civilt State of the Union-tal. Både genom sitt kroppsspråk och sitt ansiktsuttryck målade Obama en mörk bild av dagens USA. Hon påminde om barnen som inte kan gå i skolan. Hon talade om förmågan till empati och berättade hur hon kände rysningar när hon hörde barn tala om att ”bara vissa personer hör hemma här”, om att ”girighet är något bra” och om att ”så länge du själv hamnar på toppen spelar det ingen roll hur det går för alla andra”. Hon skildrade ett land på randen av apokalypsen, där 300 miljoner människors liv stod på spel:

”“Let me be as honest and clear as I possibly can,” she said. “Donald Trump is the wrong President for our country. He has had more than enough time to prove that he can do the job, but he is clearly in over his head. He cannot meet this moment. He simply cannot be who we need him to be for us.” 

Sensommaren 2020 är en speciell tid. Så mycket står på spel. Det handlar om utvecklingen av pandemin och kanske än mer om den accelererande klimatkrisen. I sådana tider fyller SVT:s nyhetsrapportering en avgörande roll för att ge oss möjlighet att förstå och kunna förhålla oss till tidens frågor.

Rapport som nyhetsredaktion fyller sedan länge ingen funktion. Bättre vore att SVT fick en enda stark nyhetsredaktion med någon huvudsändning ungefär på Aktuell-tid kl 21. Rapports nyhetsvärdering upplever jag som desinformerande eller i bästa fall halvsmält. Förspilld tid för mig som vill veta något om Sverige och världen.

Michelle Obama talar hemifrån i en sändning på demokraternas pågående partikonvent.På hennes halsband finns fyra bokstäver v-o-t-e. Rösta. Foto: DNCC / Getty.

Trumps Angrepp på posten i USA hotar valet i november

Louis DeJoy, Minister med ansvaret för USA:s nationella post och hängiven Trumpanhängare har gett order om stora nedskärningar av den amerikanska posten, med förbud mot övertid och nedmontering av postsorteringsmaskiner. Nu hörs protester från hela landet.

Under många år har det republikanska partiet i USA gjort allt man kunnat för att försvåra möjligheterna att rösta för de amerikanska minoriteter där många av tradition röstar på demokraterna.

Det senaste är att Louis DeJoy, minister med ansvaret för USNP, USA:s nationella post, har gett order om stora besparingar. Han har bland annat utfärdat förbud för övertidsarbete och genomfört personalnedskärningar, med försenad postutdelning som följd. Han har också låtit montera ner postsorteringsmaskiner och tagit bort mängder av brevlådor.

DeJoy utnämndes till postminister för knappt två månader sedan. Han har gett väldiga bidrag till det republikanska partiet och är en hängiven Trumpanhängare.

Upprörda amerikaner protesterar mot nedskärningarna av posten utanför Louis DeJoys hem i Washington.

Trump har återkommande attackerat systemet med poströster, som han (lögnaktigt) hävdar möjliggör valfusk. Men för många är poströstning den enda möjligheten att rösta under den pandemi som i USA hittills har skördat mer än 168 000 döda.

På lördagen protesterade upprörda amerikaner utanför Louis DeJoys hem i Washington. De motsatte sig de stora nedskärningarna av posten, som kan komma att påverka presidentvalet i november.

En som också protesterade var förre presidenten Barack Obama:

– Min fråga är hur republikanerna kan vara så rädda för att människor vill rösta att man är beredda att montera ner grundläggande viktig infrastruktur för det amerikanska samhället.

Obama uttryckte också en allmän oro över förutsättningarna för presidentvalet i november och hur den nuvarande administrationen hotar demokratin.

Julian Zelizer, kommentator för CNN, reagerar mot Trumps attacker mot den amerikanska posten i en opinionsartikel på CNN:s sajt. Han menar att den förre presidenten har en viktig funktion inför det stundande valet. Som en röst som många lyssnar på kan han övervaka USA:s institutioner och slå larm också i andra fall när den demokratiska och valmässiga infrastrukturen utses för press och hotas.

Donald Trump sätter sig skamlöst över grundläggande demokratisk anständighet i attacken mot den amerikanska posten. Världen kan vänta sig mer av liknande utspel inom de kommande dryga två månaderna.

Trumps och Louis DeJoys attacker mot den amerikanska posten uppenbarades först när fackföreningsledaren Kimberly Karol i en intervju berättade att högarna av post snabbt ökade på många postkontor samtidigt som nödvändiga maskiner monterades ner.

Kamala Harris – en ”kvinnlig Obama” – kan bli USA:s president 2024

Senator Kamala Harris spent most of her career as a prosecutor and has been a reliable ally of the Democratic establishment. Credit…Jenna Schoenefeld for The New York Times.

Joe Biden, demokraternas presidentkandidat, tillkännagav sent på tisdagskvällen svensk tid att han kommer att ställa upp i valet i november med Kaliforniensenatorn Kamala Harris, som vicepresidentkandidat.

Eftersom Biden, som fyller 78 i november, inte förväntas ställa upp i valet om fyra år för en andra presidentperiod talar mycket för att Kamala Harris kommer att bli demokraternas kandidat i det valet.

Kamala Harris har indiskt och jamaicanskt påbrå och har varit en av favoriterna till Bidens vicepresidentpost inför det viktiga valet.

Hon tillhör inte direkt partiets vänsterdel och beskrivs av New York Times som en ”pragmatisk demokratisk politiker”. Hon har spelat en ledande roll under Black Lives Matter-demonstrationerna mot polisvåld efter det brutala mordet i Minneapolis på George Floyd. Amerikanska medier har beskrivit henne som ”en kvinnlig Obama”.

I ett porträtt av henne i The New Yorker för en månad sedan var rubriken ”Är hon en som försvarar status quo eller en kraft som kämpar för förändring?”

Kamala Harris är 55 år. Innan hon 2016 valdes till senator för Kalifornien var hon delstatens justitieminister.

Hon är den första med indisk bakgrund som nominerats till en nationell post av ett av de stora partierna och den fjärde kvinnan i USA:s historia som kandiderat för någon av de två presidenttjänsterna. Den ena i modern tid var förstås Hillary Clinton 2016, den andra Sarah Palin 2008, republikanernas donna från Alaska som presenterade sig som Rysslandskännare eftersom Alaska ligger så nära Ryssland. Ingen kvinna har hittills blivit vald.

Kamala Harris ger den kommande presidentvalskampanjen en väsentligt mycket mer energifylld framtoning än Joe Biden, skriver New York Times.

Hennes personliga identitet och familjehistoria kommer att uppfattas som inspirerande av många amerikaner, tror samma tidning.

Joe Biden och Kamala Harris kommer formellt att utses till det demokratiska partiets bådas presidentkandidater vid ett i huvudsak virtuellt konvent som genomförs i Milwaukee i Wisconsin i nästa vecka, 17 – 20 augusti.

Fotnot: Den allra senaste opinionsundersökningen, presenterad av Monmouth University, visade att Joe Bidens stöds av 51 procent av de registrerade väljarna mot Donald Trumps 41 procent.

USA:s demagogiske president alltmer odemokratisk

Donald Trump tweets without evidence that ‘universal mail-in voting’ would lead to ‘the most INACCURATE & FRAUDULENT election in history’. Photograph: Leah Millis/Reuters

På torsdagsmorgonen amerikansk tid twittrade USA:s alltmer öppet odemokratiske president Donald Trump att han vill skjuta på det kommande presidentvalet, som enligt grundlagen ska hållas den 3 november, eller med konstitutionens formulering den första tisdagen i november vart fjärde år.

Förslaget möttes direkt av motstånd också från ledande republikanska politiker och lär knappast genomföras. Men det är ett tecken på att för Trump är alla medel tillåtna för att han ska vinna valet i november.

Presidenten har också lögnaktigt gång på gång sagt att poströster ökar antalet försök till valfusk, vilket man väntar kommer att bli ett tema i hans valkampanj.

Trump har den senaste tiden återkommande överträtt gällande regler för sina befogenheter. Hans sätt att använda federala poliser i en rad demokratiskt styrda städer som Portland i Oregon, Seattle och Chicago mot Black Lives Matter-rörelsens i det stora hela fredliga demonstranter har väckt våldsam indignation, inte minst därför att de nämna städernas borgmästare satt sig emot aktionen. Borgmästaren i Portland blev själv attackerad av tårgas.

Oregons guvernör skrädde inte orden. Han kallade de federala styrkorna i Portland för en ”ockupationsarmé” och Trumps trupper, skriver The Guardian.

Presidenten har inte befogenhet att sätta in trupper mot lokala beslutsfattares vilja, som vore det hans egna privatarmé. Han hade inte heller befogenhet att i Washington använda sig av USA:s högst rankade general i stridsuniform för att följa med honom i en PR-aktion där han höll upp en bibel framför en kyrka. Generalen bad i efterhand offentligt om ursäkt för sin medverkan i spektaklet.

En president som gång på gång bryter mot lagar beter sig kriminellt och därtill är fullständigt oberäknelig och ständigt agerar efter sin egennytta, är farlig för sitt land. När det gäller USA:s president är han ett hot för hela världen, med sin makt över kärnvapen och sin rätt att på egen hand starta krig.

Att som Trump nu, vilja skjuta upp presidentvalet, vilket aldrig inträffat i USA:s historia, ligger alltför tydligt i linje med hans beteende. Samma dag som han twittrade kom katastrofala ekonomiska siffror. USA:s BNP rasade förra kvartalet med 32,9 procen på årsbasis, ”det värsta kvartalet sedan andra världskriget, konstaterar The Guardian.

Samtidigt registrerade sig närmre en och en halv miljoner amerikaner som nya arbetslösa under den förra veckan.

En tredje för Trump negativ nyhet var beskedet att antalet covid-19-döda i USA nu överskrider 150 000. Som en följd har några delstater som nyligen öppnat sin ekonomi åter stängt ner den. Antalet smittade i Kalifornien, Florida och på andra platser stiger fortfarande.

USA:s politiska situation är kritisk och perioden fram till novembervalet kan präglas av oväntade utspel.

A closed business in Santa Monica, California. Photograph: Valérie Macon/AFP/Getty Images

Trump gör coronainfo till valpropaganda

Donald Trump på en av de utdragna ”presskonferenserna” om coronakrisen, vilka i realiteten visat sig vara en tidig start på kampanjen inför presidentvalet i november.

Torsdagen den 23 april gick Donald Trump från att vara en farlig cirkus clown till att att utgöra ett omedelbart hot mot alla amerikaner, skriver amerikanska Vanity Fair.

Vetenskapsmannen Bill Bryan påpekade under ett TV-sänt coronaprogram att solsken, fuktighet och desinfektionsmedel kan döda coronaviruset på öppna ytor.

Trump reagerade direkt på uttalandet och föreslog att folk skulle injicera rengöringsmedel i sina ådror. Så här lät det:

“I see disinfectant, where it knocks [the coronavirus] out in a minute—one minute—and is there a way we can do something like that by injection inside, or almost a cleaning,” Trump mused on live TV. “Because you see it gets in the lungs and it does a tremendous number on the lungs, so it’d be interesting to check that. So you’re going to have to use medical doctors, but it sounds interesting to me.”

Miljoner av amerikaner vet att rengöringsmedel är avsedda för yttre bruk och att de är höggradigt giftiga om någon skulle få för sig att injicera eller dricka dem. Tillverkarna gick efter presidentens råd ut med varningar för livsfarlig användning.

Ett annat Trumpförslag gällde att bota coronaviruset med malariamedicin. Flera dödsfall följde på experimentet.

Donald Trump predikar denna vår kväll efter kväll på bästa sändningstid för det amerikanska folket om sina hallelujametoder för att hejda coronaviruset. De flesta stora TV-kanaler har länge underdånigt direktsänt presidentens återkommande lögner och hans vilseledande kommentarer. Några tycks nu ha backat lite. Men republikanerna ställer sig bakom också hans mest absurda påstående, ett intellektuellt sammanbrott för ett parti som historiskt länge spelat en roll i amerikansk historia men som nu helt tycks ha tappat varje form av moralisk ryggrad.

När kritiken mot Trump ökade efter hans bisarra medicinska ”råd” kom plötsligt ett krigshot mot Iran. I alla tider har härskare som sett sin ställning hotad eller drabbats av sjunkande popularitetssiffror hotat med eller startat krig.

När ett halvår återstår till presidentvalet i USA leder demokraternas kandidat Joe Biden stabilt före Donald Trump i opinionsundersökningarna. Vad det innebär för valresultatet går inte att säga nu, bland annat därför att det för kandidaterna inte handlar om att få flest röster utan om att vinna flest elektorer. Det var så Trump vann valet 2016 trots att Hillary Clinton hade bortåt tre miljoner fler röster.

Valmanipulation: ”dödlig attack på USA:s demokrati”

Martin Luther King och hans hustru Coretta Scott King leder en afroamerikansk rösträttsmarch från Selma i Alabama till delstatens huvudstad Montgomery. Foto: William Lovelace.

USA förvägrar miljoner av sina egna medborgare rätten att rösta, skriver The Guardian, som också retoriskt undrar om USA när så sker kan fortsätta att räkna sig som en demokrati. Inför det amerikanska presidentvalet om ett år inleder tidningen en årslång satsning på att granska det amerikanska valsystemet.

Kampen för afroamerikanernas rösträtt fördes i den amerikanska Södern under 50- och 60-talen av Medborgarrättsrörelsen och Martin Luther King. Den lilla staden Selma i Alabama hade svart befolkningsmajoritet men bara två procent hade möjlighet att rösta.

King fick stöd av dåvarande presidenten Lyndon Johnson och efter aktionerna i Selma genomfördes nya vallagar 1965. Men 2013 upphävde USA:s högsta domstol röstlagen från 1965 som man hävdade stred mot konstitutionen.

Därmed blev det fritt fram för de lokala delstatsregimerna att återuppta sina historiska och diskriminerande röstlagar, inte minst i de olika delstater som har en dyster tradition av att genom olika regler förhindra och försvåra för minoriteter att delta i valen.

Kings kusin Christine Jordan var 92 när hon kom till sin vallokal i Atlanta, Georgia, för att lägga sin röst i mellanårsvalet 2018, liksom hon hade gjort i varje val de senaste 50 åren. Men i vallokalen förvägrades hon att rösta. Valförrättaren hävdade att han kunde inte se att hon hade registrerat sig, berättade hennes barnbarn Jessica Lawrence efter det inträffade.

Till följd av valmanipulation sjönk det afroamerikanska valdeltagandet i det amerikanska presidentvalet 2016 med sju procent, ”en dödlig attack på demokratin”, skriver Carol Anderson, författare till boken ”One Person No Vote. How Voter Suppression Is Destroying Our Democracy”.

Det finns nu växande bevis för systematiska försök att förhindra allt fler amerikaner från att utöva sin rösträtt, skriver The Guardian.

Rösträttslagen från 1965 innebar bland annat att de federala myndigheterna hade rätt att kontrollera och korrigera vallagarna i de delstater som hade värst historia då det gäller inskränkning av rösträtten. Den möjligheten är nu borta genom Högsta domstolens beslut. Samma stater har därför möjligheten att återgå till något som liknar hur man betedde sig före 1965.

Brennan Center vid universitetet i New York, en icke partibunden organisation som länge granskat rösträtt och röstningsreformer, konstaterade nyligen i en rapport att ”under de senaste 20 åren har en rad stater försvårat röstproceduren”.

Det har skett genom ändrade röstlagar, nya regler för vilka ID-kort som kan användas och genom att minska tiden för förhandsröstning. Man har också begränsat möjligheterna för registrering inför valen, något som drabbat både utsatta grupper och lagt speciella bördor på etniska minoriteter, fattiga, yngre och äldre valdeltagare.

Carol Anderson, författaren till boken ”One Person, No Vote: How Voter Suppression Is Destroying Our Democracy”, har skrivit att valet 2016, när Donald Trump segrade, var en katastrof, då det gällde afroamerikanernas möjligheter att rösta:

Till följd av kraftigt försämrade möjligheter att rösta i 30 delstater sjönk det afroamerikanska valdeltagandet med sju procent. För det republikanska partiet var det en effektiv valvinnarmetod, För USA var det en dödlig attack mot demokratin.”

The Guardian betonar att USA ligger långt efter andra länder, då det gäller valdeltagande. Bara 55 % av amerikanerna röstade i valet 2016, vilket kan jämföras med 67 % i Belgien eller 78% i Sydkorea.