Kategoriarkiv: Storbritannien

Varför deltar Sverige i övningar i Svarta havet riktade mot Ryssland?

Foto: Efrem Lukatsky/AP/SvD.

USA:s och Ukrainas kontroversiella övning Sea Breeze 2021 ägde rum 28 juni–10 juli. Sverige var ett av 32 deltagande länder. Tre debattörer som är utgivare av sighten alliansfriheten.se är både upprörda och undrande i en debattartikel i Svenska Dagbladet, Rolf Andersson advokat, Anders Björnsson, publicist, Lars-Gunnar Liljestrand, tidigare forsknings- och utvecklingsingenjör.

Det bör sägas att endast två svenskar deltog i Sea Breeze. Samtidigt var informationen i Sverige minimal eller ingen. Artikelförfattarna fick söka i amerikanska flottans ”Navy News” (21/6) för att få reda på att Sverige var med i övningen och räknas upp som ett av 32 deltagande länder. 

Försvarsminister Peter Hultqvist brukar framhålla att Sverige bara deltar i militära övningar när det kan stärka vårt eget nationella försvar samt att vi inte deltar i övningar riktade mot någon annan stat.

I det här fallet var övningen kontroversiell därigenom att den öppet riktades mot Ryssland, som några dagar före övningens start sköt varningsskott och släppte fyra bomber nära det brittiska örlogsfartyget Defender. Enligt Ryssland befann sig sig Defender tre kilometer in på vatten nära Krim som Ryssland efter den olagliga annekteringen betraktar som sitt. Britterna å sin sida förnekade både intrång och att man beskjutits.

Britterna övervägde två rutter, heter det i artikeln. En nära kusten och en sydligare på ett stort avstånd från kusten. Den senare avvisades eftersom Ryssland ”kunde tolka det vägvalet som en svaghet och/eller som bevis för att Storbritannien accepterade annekteringen av Krim”.

Vid en busshållplats i Kent hittades konfidentiella dokument från den brittiska flotten. Några av dem handlade om förväntade ryska reaktioner om ett brittiskt fartyg skulle segla nära Krim. Holländska webbtidskriften nrc.nl kunde den 29 juni informera om dokumenten, vars äkthet åtminstone hittills inte ifrågasatts och som först publicerades av BBC.

Det förefaller som om den ryska versionen är mest trovärdig, skriver de tre i sin artikel, alltså att det brittiska örlogsfartyget passerade Krim så nära att det från ryskt håll uppfattades som en kränkning.

Övningen Sea Breeze 2021 genomfördes under ett allt mer upptrappat spänningsläge mellan Ryssland och Nato. Incidenten med det brittiska örlogsfartyget ökade spänningen ytterligare, något som knappast gynnar svenska intressen. Också därför är Sveriges motiv för att delta i övningen oklara, alldeles särskilt som det var en övning riktad mot Ryssland.

Artikelförfattarna ställde frågor till försvarsdepartementet om Sveriges deltagande i marinövningen och fick till svar ”att regeringen uppdragit åt Försvarsmakten att genomföra försvarsrelaterat samarbete med Ukraina under 2021”. Det heter vidare i svaret att ”en viktig del av Försvarsmaktens verksamhet är att öva inför olika typer av situationer som kan uppstå. Genom deltagande i internationella övningar stärks därmed den nationella förmågan hos våra krigsförband.”

Skribenterna accepterar inte argumenteringen och avrundar sin artikel:

”Att deltagandet i Sea Breeze 2021 skulle syfta till att stärka vårt nationella försvar är helt enkelt nonsens.

Kanske kan man tolka tystnaden från svenskt håll som att det handlar om en mot annan stat riktad övning vilket man inte vill informera allmänheten om?

Sverige borde inte delta i övningar som Sea Breeze då vi inte har några nationella intressen att ta tillvara i Svarta havet. Övningen stärker inte vårt nationella försvar och vi kan inte ha någon fördel av att medverka till att öka spänningen mellan USA/Nato och Ryssland.”

Det värsta som kan hända i Östersjön är– inte bara ur svenskt perspektiv – ett ökat spänningsläge mellan USA/Nato och Ryssland. Om Sverige blir inblandat i något sådant kan konsekvensererna bli kusliga.

Det ligger tvärtemot i Sveriges nationella intresse att upprätthålla professionella diplomatiska relationer med de ryska makthavarna och att bygga broar till Ryssland på mellanfolklig basis.

JULIAN Assange fyller 50 i fängelset. UTLÄMNAS VISSELBLÅSAREN TILL USA? Försvara yttrandefriheten

Visselblåsaren Julian Assange fyller femtio på lördag, den 3 juli. Det blir den tredje födelsedagen i rad som han kommer att tillbringa i högsäkerhetsfängelset Belmarsh i London.

Ett halvår har nu gått sedan en engelska domstol vägrade tillåta att Assange skulle utlämnas till USA, med motivet att det fanns stor risk för att ett sådant beslut skulle kunna leda till självmord.

Inom kort väntas Storbritanniens Högsta domstol att ge sitt besked om man accepterar ett utlämnande till USA av Julian Assange. Skulle något sådan ske kan han dömas till 175 år i fängelse, enbart för att han publicerat sanningen.

En visselblåsare avslöjar uppenbara amerikanska krigsförbrytelser under Irakkriget och krossas av den amerikanska ”rättvisan”. Det blir ett slag inte bara mot Assange som person utan mot den internationella yttrandefriheten. Journalistiska avslöjanden kan aldrig vara brott. Assange är en visselblåsare – ingen spion. Hans avslöjanden var nödvändiga för att förstå karaktären på USA:s krig.

I den svenska rättsprocessen avfärdade man lättsinnigt Assanges rädsla för att bli utlämnad till USA, där han fruktar ett långt fängelsestraff. En utvisning av Assange till USA skulle också innebära att det finns ett tungt svenskt ansvar för den situation han försatts i.

Därför är den officiella svenska tystnaden om Julian Assanges öde så obehaglig.

I dag måndag protesterar Reportrar utan gränser över hela världen och uppmanar alla att via Facebook eller Twitter sända födelsedagshälsningar till Assabge med hashtaggen #HappyBirthdayAssange. Alla hälsningar till och med den 3 juli kommer att skrivas ut och överlämnas till honom i Belmarshfängelset.

På tisdagen kommer medlemmar av det brittiska parlamentet att demonstrera utanför fängelset mot att Assange inte fått möjlighet att träffa en partiöverskridande grupp parlamentariker. En diskussion anordnas, ”Från Guantánamo till Belmarsh”. Julian Assanges partner Stella Moris samtalar med Mohamadou Salahi, vars öde som Guantánamofånge skildrats nyligen i filmen Mauretaniern.

På lördag den 3 juli, Assanges födelsedag, arrangeras en picknick på Parlamentstorget i London.

I Stockholm blir det samma dag kl 12.00 en manifestation med högst 100 personer som också kan följas på Facebook.

Talare: Arne Ruth, f d chefredaktör DN, Gunnar Wall, författare, Mia Stubbendorff, läser aktuellt stycke ur Harold Pinters Nobeltal 2005, Anders Björnsson, författare och historiker (talet läses av Charlotte Krook), Charlotte Krook, konstnär, läser en dikt av Khalil Gibran, Kristina Hillgren, psykolog. Moderator: Sigyn Meder.

”Det är absolut rättsskandal att Julian sitter fängslad medan alla presidenter, premiärministrar och ansvariga ministrar för krigsbrott, går fria och rör sig i maktens värld.
Vi måste kräva rättvisa för Julian. Han ska friges! Han ska inte utvisas till USA!
Krigsbrott ska beivras!”

Demonstration för Julian Assange med John Shipton, Julians pappa, 26 september 2019.

Beatrice Fihn: ”Biden och Putin kan utplåna världen sådan vi känner den”

Beatrice Fihn, svensk director för ICAN, organisationen som ledde arbetet med att få FN att förklara kärnvapen för olagliga, vilket blev fallet i januari i år. Nu vädjar hon till Rysslands och USA:s ledare att vid onsdagens möte i Genève skära ner sina kärnvapeninnehav.

Joe Biden och Vladimir Putin möttes på onsdagen i denna vecka i Genève. De hade då stora möjligheter att att komma överens om att ömsesidigt minska sina kärnvapenarsenaler, säger Beatrice Fihn, director för ICAN i Genève inför mötet den stad där organisationen har sitt högkvarter.

Ett sådant steg från amerikansk och rysk sida skulle också fungera som en påtryckning på Kina för att lämna den nuvarande kapprustningen på kärnvapen, sa chefen för den Nobelprisbelönade organisationen vidare i en intervju gjord av Retuters.

Det fanns möjligheter att hejda den för mänskligheten kusliga kärnvapenkapprustningen som nog aldrig har varit mera kusligt ödesdiger och fasansfull än i vår tid. När jag skriver detta på onsdagen vet jag ännu inte om något framsteg gjordes i frågan.

Beatrice Fihn säger i intervjun med Reuters vidare att de båda världsledarna trots den frostiga stämningen dem emellan kunde ha utnyttjat sitt möte och gjort det till en vändpunkt som ledde till nya samtal om nukleär nedrustning.

I februari i år förlängde USA och Ryssland START vapenkontrollen för fem år. Därmed lever det sista avtalet mellan de båda kärnvapenländerna, som tillsammans svarar för 90 procent av världens kärnvapen vidare.

Fihn betonade att det inte inför mötet fanns stora förhoppningar på radikala insatser. Ändå, menar hon, skulle mötet kunna leda till initiativ till nya nedrustningsförhandlingar, en ödesfråga för världen.

Genom det ännu gällande 2010 New START-avtalet reduceras de båda ländernas strategiska kärnvapeninnehav till 1550 vardera. Dessutom innehåller avtalet restriktioner då det gäller både fast baserade kärnvapenbaser och nukleära ubåtar, liksom på kärnvapenbärande bombplan.

– Dessa två länder, dessa två ledare, har möjligheten att utplåna världen sådan vi känner den, sa Beatrice Fihn.

Det senaste decenniet har medfört väldiga moderniseringar och utvidgningar av såväl de amerikanska som ryska kärnvapenprogrammen.

I mars har Storbritannien aviserat att man tänker utöka sin kärnvapenarsenal med 40 procent. Kina har också gått samma väg, även om deras innehav fortfarande är litet jämfört med de två ledande kärnvapenmakterna.

2020 spenderade kärnvapenstaterna 72.6 miljarder dollar på sådana vapen, enligt en ICAN-report publicerad förra veckan. USA svarade för över hälften härav.

Boris Johnson siste premiärministern i Storbritannien?

En tio meter hög ballong föreställande Boris Johnson hängde länge över Hartlepool, en hamnstad i nordöstra England. I valet segrade de konservativa i staden som ända sedan 1974 varit ett labournäste.

En följd av konservative Boris Johnsons bullriga brexit kan bli sammanbrott och splittring för de förenade kungadömen, United Kingdom, Storbritannien. Som barn ville Johnson  bli ”kung över hela världen”, skriver den irländske författaren Fintan O’Toole i senaste numret av The New York Review of Books, 10 juni 2021. Kanske är rentav Johnson ”Storbritanniens siste premiärminister”, menar O’Toole.

Han betonar att Storbritannien består av fem politiska enheter, Skottland, Wales, Nordirland, Storlondon och resten av England. Johnson domninerar bara den sistnämnda. Till följd av dess många invånare och antalet platser i parlamentet ger det honom den majoritet han behöver för att styra landet. Men det är inte tillräckligt för att säkra Storbritanniens framtid.

Brexit har som en jordbävning skakat om de fyra andra enheterna. Johnson var borgmästare i åtta år i London, som just har återvalt labours Sadiq Khan till borgmästare.

Nordirland har inget val i år, men dess största parti Demokratiska Unionistpartiet, som ingick i en allians med Johnson om Brexit innan han svek alla de löften han gett, har bytt partiledare. I Wales har labour framgångsrikt hållit ställningarna som ledande parti och stödet för självständighet har stadigt växt.

Störst dramatik svarar Skottland för. 62 procent röstade mot Brexit 2016. Det skotska nationella partiet (SNP) gick till val på frågan om skotsk självständighet, om de partier som har detta mål (i huvudsak SNP och De gröna) fick majoritet, vilket man lyckades med.

Boris Johnson visade sig inte en enda gång i Skottland under valrörelsen. Hans impopularitet där är så stor att han blivit en belastning för partiet. 

Johnson kom till makten genom att söka stöd hos två stora grupper i det brittiska samhället, delar av överklassen ”i grevskapen” och de tidigare proletärerna i det sönderrasade industriella hjärtlandet, som är ute efter hämnd på ”kosmopoliterna och liberalerna”.

Brexit är den brittiska kusinen till Trumpismen, skriver Fintan O’Toole. Både Johnson och Trump beskriver sig gärna som outsiders som vill sparka bort de inflytelserika eliterna. Det finns en tydlig skillnad. Trump eftersträvar ett permanent kaos, som håller hans projekt levande, medan Johnson inte är ute efter en oreda utan slut.

Han har varit inställd på att delegera det mesta av regeringsarbetet till andra för att själv kunna ägna sig åt storslagna och skrytsamma utspel, som enorm bro över Irländska havet, från Skottland till Nordirland.

Johnson bana har på senare tid har på senare tid kantats av skandaler som nog skakat honom. En gällde den extravaganta renoveringen av hans lägenhet på Downing street. En annan handlade om pandemin. I oktober kunde högertidningen Daily Mail rapportera att Boris Johnson , upprörd över coronakrisens restriktioner, gastat ”Inga fler djävla lockdowns – låt oss stapla de döda kropparna i tusental.” Han förnekade kategoriskt, men både BBC och kommersiella ITV citerade källor som konfirmerade uttalandet.

Boris Johnson; drawing by John Cuneo. New York Review of Books.

Kärnvapenstaterna bryter mot ickespridningsavtalet

Den brittiska ubåten HMS Vanguard som bär upp till 40 kärnvapensstridspetsar ombord.

Storbritannien lanserade tidigare i år en ny kärnvapenpolicy. Ryssland utvecklar ny ”domedagsvapen” och USA ska utveckla nya landbaserade missiler. De tre länderna bryter mot icke-spridningsavtalet NPT från 1968, där de enligt avtalets artikel 6 förbundit sig nedrusta sina kärnvapen, något som nu verkar ignoreras.

Också Kinas kärnvapenarsenal växer nu från cirka 219 (2019) till uppemot 350 (2021) – i en kapprustning mellan Kina och USA.

Alla de fem officiella kärnvapenstaterna utvecklar nya och mer skoningslösa kärnvapen. Kanske är Frankrike ett undantag med en lägre nivå på upprustning med ”bara” 23 miljarder euro på sina kärnvapen mellan 2019 och 2023.

Ända sedan det kalla krigets slut har antalet kärnvapen i världen minskat. Dessvärre verkar den utvecklingen vara bruten nu, skriver Clara Gullman Levin och Josefin Lind, den sistnämnda generalsekreterare i Svenska Läkare mot kärnvapen i nya numret av tidskriften Läkare mot kärnvapen, nr 163 maj 2021.

I augusti finns en planerad ”översynskonferens” för icke-spridningsavtalet (mötet har blivit uppskjutet och skulle ha hållits i april 2020). Om mötet blir av kommer flera stater att få stå till svars för moderniseringar som strider mot avtalets artikel 6 och hela avtalets anda.

Boris Johnsons Storbritannien ökar landets landets kärnvapen till 260 – i stället för den tidigare aviserade minskningen till 180. Det är en ökning med hela 44 % och ett dramatiskt trendbrott, efter det att Storbritannien under trettio år konsekvent minskat antalets kärnvapen i landet. Forskare och experter världen över har starkt kritiserat Storbritanniens beslut, som de menar skapar kapprustning kärnvapenländerna emellan.

Boris Johnson kan se charmig ut med sin slagfärdiga jargong. Men hans politik förfärar ofta. Det gäller inte minst landets nya kärnvapenpolicy, som inte utesluter att att använda kärnvapen mot andra externa hot än just kärnvapenhot.

USA:s kärnvapenarsenal rustas nu upp för ofantliga belopp, 494 miljarder dollar fram till 2028.

Bulletin of American Scientist skriver att USA dessutom planerar för ett helt nytt landbaserat ballistiskt kärnvapen (ICBM) som
ska ersätta de nuvarande missilerna Minuteman III. För tillfället går de nya missilerna under namnet ”Ground- Based Strategic Deterrent” (GBSD) och planeras vara klara i slutet av 2020-talet. Kostnaden förväntas landa på cirka 100 miljarder dollar.

Redan nu finns 400 ICBM utplacerade i olika delstater. Till dessa kommer ytterligare 600 nya missiler. Var och en av dessa kommer att ha en sprängkraft 20 gånger starkare än de bomber som sprängdes över Hiroshima och Nagasaki 1945 och som dödade hundratusentals människor.

När jag läser och skriver om denna kusliga och vanvettiga kärnvapenupprustning blir jag förfärad och beklämd över att Sverige genom övningar och avtal med Nato kan komma att acceptera att amerikanska kärnvapen förs in i Sverige, liksom i de avtal som Norge nu accepterat.

I stället bör och måste Sverige ratificera FN:s och ICAN:s förbud mot kärnvapen, som fick laga kraft i januari i år! Allt annat är omoraliskt vanvett.

Sveriges alliansfria politik har dessutom i FN:s anda skapat en gynnsam fredlig utveckling för landet under mycket lång tid.

USA:s Minuteman III, en kraftfull strategisk missil som genomgått en uppdatering och om cirka 10 år kommer att bytas ut mot en ny typ av missil.

Lämnar Skottland Storbritannien?

First Minister of Scotland and Leader of the Scottish National Party (SNP) and First Minister, Nicola Sturgeon, right, speaks with members of the public in Queen’s Park, Glasgow, Scotland, Wednesday April 7, 2021, during campaigning for upcoming elections. Scottish Parliamentary elections will be held on upcoming May 6, 2021. (Jeff J Mitchell/PA via AP) WRC818

”Skottland utmanar på nytt. Spricker Storbritannien?”, undrar Lena Karlsson redaktör vid Utrikespolitiska institutet, inför Skottlands kommande val.

Hennes utgångspunkt är att Det Skotska Nationalistpartiet (SNP) nu trycker på för att skottarna ska få en ny chans att folkomrösta om självständighet. Premiärminister Boris Johnson är inte alls lockad av idéen. Han har slängt ur sig att skottarna får vänta i minst 40 år på en ny folkomröstning. Men frågan är viktig i det kommande skotska valet den 6 maj.

Men Johnson är djupt impopulär i Skottland, som en elitskoleutbildad och privilegierad politiker som i hög grad anses gynna sina likar.

Skottarna vill ha en annan slags stat än det ärkekonservativa England, ett bakåtsträvande privilegiesamhälle. De var mot Brexit. 62 procent av skottarna ville stanna i EU. 

I den förra folkomröstningen om självständighet 2014 förlorade självständighetssidan, när 55 procent röstade nej. Efter Brexit är läget ett annat enligt flera opinionsundersökningar.

Många skottar ser de nordiska välfärdsstaterna som en modell för att framtida Skottland. Det finns också historiska band till de skandinaviska länderna, band som bland annat kan vara påtagliga i ortsnamn.

Sedan folkomröstningen 2014 har SNP, som är Skottlands dominerande parti, bytt ledare. Nicola Sturgeon har lyckats nå ut till nya väljargrupper. Hon anses vara en av Storbritanniens mest dugliga politiker och en lysande kommunikatör, vilket har bidragit till det starka förtroende som många skottar har för hennes sätt att hantera coronapandemin, skriver Lena Karlsson.

Det finns flera självständighetspartier som tillsammans kan skapa en ”supermajoritet” i det skotska parlamentet vid det stundande valet. Det kan också bli så att SNP får absolut majoritet och därmed ökad handlingsfrihet.

Men det finns också splittring mellan dessa partier. SNP:s förre ledare Alex Salmond har bildat ett nytt parti, Albapartiet,  samtidigt som han av nio kvinnor anklagas för sextrakasserier och våldtäktsförsök under sin tid som regeringschef. 

Den skotska frågan väcker nervositet på 10 Downing street, fortsätter Lena Karlsson. Johnson hoppas att de ekonomiska stödpaketen i coronaepidemins spår ska få fler skottar att vilja stanna i Storbritannien. 

Också Wales går till val i maj. Även där ökar stödet för självständighet, men är långt ifrån lika starkt som i Skottland.

Fotnot: Fakta om Skottland och frågan om självständighet:

2014: Nejsidan vinner folkomröstningen med 55 procent, Nicola Sturgeon tar över som regeringschef. 

2015: SNP vinner 56 av de 59 skotska mandaten i det brittiska parlamentet. 

2016: SNP vinner valet till det skotska parlamentet med 63 av de 129 mandaten. 

2016: En majoritet av britterna röstar för att lämna EU, men i Skottland röstar 62 procent för att stanna kvar. 

2017: I det brittiska parlamentsvalet får SNP 35 av de skotska mandaten, medan Skotska konservativa partiet går från ett mandat till 13. 

2019: SNP gör ett bra val till det brittiska parlamentet och får 48 mandat, medan de konservativa bara får 6.

Kuslig kapprustning med dollarmiljarder

US Army. Bild: worldatlas.com.

När världen drabbas av pandemi fortsätter kapprustningen med dollarmiljarder. Det är kusligt. I Trumps USA skulle coronan botas med rengöringsmedel – samtidigt satsades gigantiska summor på en ny generation förintelsevapen. 

Världens militära utgifter ökade till nästan 2000 miljarder dollar under 2020, skriver SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut på www.sipri.org, i sin årliga rapport. USA, Kina, Indien, Ryssland och Storbritannien, hade de högsta utgifterna 2020 och stod tillsammans för 62 procent av rustningen i världen. För 26:e året i rad ökade Kinas militära satsningar.

USA – med världens högsta militära utgifter – fortsatte kraftigt öka (+4,4%) under 2020 till $778 miljarder, konstaterar SIPRI.  Med världens största vapensatsningar stod USA för 39% av de totala utgifterna under 2020 (vilket innebär en ökning för tredje året i rad).

”Ökningarna kan främst hänföras till kraftiga investeringar i forskning och utveckling samt flera långsiktiga projekt – som modernisering av den amerikanska kärnvapenarsenalen och storskalig vapenanskaffning”, säger Alexandra Marksteiner, forskare vid SIPRI:s forskningsprogram. ”Det reflekterar den växande oron över upplevda hot hot från strategiska konkurrenter som Kina och Ryssland samt Trumpadministrationens drivkraft att stärka vad den ansåg vara en utarmad amerikansk militär”.

Kina – hade de näst högsta militärutgifterna i världen 2020 och ökade med 1,9% till $252 miljarder. Kina sticker ut som det enda land i världen som inte ökat sin militära börda 2020 trots ökade militärutgifter, vilket beror på dess positiva tillväxt av BNP föregående år.

Ryssland hade avsevärt lägre utgifter (minus 6,6 procent) än sin ursprungliga försvarsbudget för 2020. Ändå ökade de ryska militärutgifterna (med 2,5 procent) för andra året i rad, till 61,7 miljarder dollar, villket motsvarar mindre än åtta procent av USA:s militära satsningar.

”Vi kan med viss säkerhet säga att pandemin inte haft någon avgörande inverkan på världens militärutgifter under 2020”, menar Diego Lopes da Silva, likaså forskare vid SIPRI:s forskningsprogram för vapen och militära utgifter. ”Det återstår att se om länderna kommer att bibehålla nivån på militärutgifterna under pandemins andra år”.

I nästan alla Natos medlemsländerökade den militära bördan under 2020. Den ekonomiska pandeminedgången gjorde det lättare för medlemsländerna att nå alliansens utgiftsmål om 2% eller mer av BNP till militären.  Alliansens riktlinje för utgiftsmålet uppnåddes med en ökning från 9 till 12 medlemsländer.

”Trots att fler NATO-medlemmar lade mer än två procent av sin BNP på militära utgifter under 2020, hade detta i en del fall troligen mer att göra med den ekonomiska nedgången på grund av pandemin än ett medvetet beslut att nå alliansens utgiftsmål”, fortsätter Lopes da Silva.

Med totalt 59,2 miljarder dollar i militär satsningar hade Storbritannien de femte högsta utgifterna i världen under 2020, vilket var 2,9 procent högre än under 2019. Tyskland ökade sina militär utgifter med 5,2 procent till 52,8 miljarder dollar, vilket gjorde landets vapensatsningar till de sjunde största i världen 2020. Militärutgifterna över hela Europa ökade med 4,0 procent under 2020.

Världens sammanlagda militärutgifter var 2020 $1981 miljarder, vilket innebär en ökning med 2,6 procent från föregående år. Så här ser listan ut över de 15 länder som satsar mest på upprustning: 

TOPP 15 – ’Militära bördan’ anges inom vinkelparentes <n%> som procent av BNP, och SIPRI-uppskattning inom hakparentes [n%]. Procentuell ökning eller minskning inom parentes med +/-. Samtliga summor anges i miljarder US-dollar ($).

1 USA <3,7%> – $778 (+4,4%) – världsandel 39%.

2 Kina <[1,7%]> – [$252] (+1,9%) – världsandel [13%]

3 Indien <2,9%> – $72,9 (+2,1%) – v-andel 3,7%

4 Ryssland <4,3%> – $61,7 (+2,5%) – v-andel 3.1%

5 Storbritannien <2,2%> – $59,2 (+2,9%) – v-a 3,0%

Delsumma 1-5: $1 224 – världsandel 62%

6 Saudiarabien <[8,4%]> – [$57,5] (-10%)  – v-a [2,9%]

7 Tyskland <1,4%> – $52,8 (+5,2%) – världsandel 2,7%

8 Frankrike <2,1%> – $52,7 (+2,9%) – världsandel 2,7%

9 Japan <1,0%> – $49,1 (+1,2%) – världsandel 2,5%

10 Sydkorea <2,8%> – $45,7 (+4,9%) – v-andel 2,3%

Delsumma 1-10: $1 482 – världsandel 75%

11 Italien <1,6%> –  $28,9 (+7,5%) – världsandel 1,5%

12 Australien <2,1%> – $27,5 (+5,9%) – v-andel 1,4%

13 Kanada <1,4%> – $22,8 (+2,9%) – världsandel 1,1%

14 Israel <5,6%> – $21,7 (+2,7%) – världsandel 1,1%

15 Brasilien <1,4%> – $19,7 (-3,1%) – världsandel 1,0%

De femton nämnda länderna, däribland  de permanenta medlemmarna i FM:s säkerhetsråd, står för 81 procent av världens totala militära utgifter. 

De nordiska länderna ligger som följer:

Nr 28 Norge <1,9%> $7,0 (-0,1%), nr 32 Sverige <1,2%> $6,5 (+6,8%) och nr 39 Danmark <1,4%> $5,0 (+6,2%).

Fem av de 10 länder som har den högsta militära ”bördan”, räknat i militrära utgifter som procent av BNP, finns i Mellersta östern: Oman (11 %), Saudiarabien (8,4 %), Kuwait (6,5 %), Israel (5,6 %) och Jordanien (5,0 %).

Fotnot: SIPRI följer de globala trenderna och upprätthåller den mest omfattande och heltäckande databasen över militärutgifter i världen. Den uppdaterade militärutgiftsdatabasen finns tillgänglig på www.sipri.org.

En symbol för kolonial rasism och nedlåtenhet

2003: Nigerias president iklädd traditionell nationell festklädsel. Prins Philip undrade om han var på väg att gå och lägga sig? Foto: Daily Mirror.

Brittiske prins Philip, hertig av Edinburgh, avled den 9 april, 99 år gammal. Det var en okonventionell man, för att uttrycka det milt. Prinsen förkroppsligade enligt Medium Daily Digest” europeisk fördomsfullhet och främlingsfientlighet”.

Sajten skriver att Philip är en symbol för Storbritanniens långa rasistiska, imperialistiska och koloniala historia – och att han bör bli ihågkommen för det.

Philip gjorde sig känd för en speciell sorts brittisk ”humor” med återkommande olämpliga eller korkade kommentarer. Han försåg medierna med en repertoar av sådana uttalanden som medierna frossade i och ofta gjorde ”best of”-listor av på hans födelsedagar.

Han fick under sitt långa liv hundratals ordnar och utmärkelser, som danska Elefantordenen, och den mexikanska”Aztekiska Örnorden”. Men Philip kunde gott förtjänat en orden i konsten att göra bort sig, konstaterar Medium Daily Digest.

Några av hans skämt manifesterade aristokratisk nedlåtenhet också xenofobi eller imperialistisk rasism.

När han 2003 mötte Nigerias president, klädd i traditionell nationell festklädsel sa prinsen; ”Ni ser ut som om ni är på väg att gå och lägga er”.

Till en man ur den australienska aboriginbefolkningen ställde han 2002 frågan: ”Kastar ni fortfarande spjut på varandra?”.

Prinsen försvarade vapen och ”good old values”. Under en debatt efter en massaker i en skotsk skola ställde han frågan: ”Om en cricketspelare bryter sig in i en skola och dödar folk med sitt slagträ, skulle man förbjuda cricket då?”

 Han gjorde sig känd för sitt speciella sätt att hälsa på folk och inleda samtalet med frågan ”Vad gör ni här”. När han träffade The Independents chefredaktör fick hans svaret ”Därför att jag fått en inbjudan” , varpå Philip svarade ”Ni behövde inte ha kommit”.

Prinsens rasism var helt naturlig för honom. Egentligen menade han inte att förolämpa någon, han var bara offensiv, menar Medium Daily Digest. Samtidigt är alla hans rasistiska, elitistiska, misogyna (kvinnonedsättande), klassexklusiva och dysfunktionella fördomar som ”ett resande museum över europeisk intolerans och fördomsfullhet”.

Philip förkroppsligade den koloniala brittiska historia som lett fram till dagens samhälle med privilegier och stora klasskillnader.  Han stod som en symbol för den brittiska kolonialismens tankevärld och rasism under sin storhetstid. Så där tänkte engelsmännen när de härskade över Indien, fransmännen när de kontrollerade Marocko, italienarna när de invaderade Libyen och belgierna när de erövrade Kongo.

I dag har den priviligierade och aristokratiska klassen lärt sig att kamouflera sin rasism på olika vis. Den sorts fanatism som Philip stod för betraktas som vulgär och förlegad. Philip var en kunglighet från hjärtat av den brittiska och europeiska aristokratin, konkluderar Medium Daily Digest. Han sa det han ville och brydde sig inte det minsta om vad andra tyckte.

Källor: https://www.mirror.co.uk/news/politics/prince-philip-best-gaffes-quotes-133848

Prince Philip avled 99 år gammal den 9 april.

40 % fler kärnvapen i Storbritannien chockerar ICAN: ”Giftig maskulinitet!”

Storbritannien chockerar omvärlden genom landets beslut att öka sitt kärnvapeninnehav med 40 procent till mitten av 2020-talet, trots tidigare åtaganden för nedrustning, skriver ICAN.

I stället för som planerat minska antalet kärnvapen till 180 vid mitten av 20-talet vill Boris Johnson utöka sitt lager av kärnvapen till 260 enheter.

Nobelprisbelönade ICAN skriver vidare att ”det är svårt att ta in hur djupt chockerande och oacceptabelt detta beslut är”.

I FN har i år som internationell lag antagits att kärnvapen är olagliga och strider mot internationell rätt. Nu gått Storbritannien mot lagen genom att öka sitt innehav av massförstörelsevapen.

Boris Johnsons beslut innebär också att landet satsar gigantiska summor på att bygga en ny generation av kärnvapenbärande ubåtar vilka kommer att ha sin bas utanför den skotska kusten, trots massivt skotskt motstånd mot kärnvapen.

Boris Johnson’s defence review calls for the UK to acquire more weapons of mass destruction. The Independent.

Beatrice Fihn, ICAN:s direktör, kommenterar beslutet:

“A decision by the United Kingdom to increase its stockpile of weapons of mass destruction in the middle of a pandemic is irresponsible, dangerous and violates international law. While the British people are struggling to cope with the pandemic, an economic crisis, violence against women, and racism, the government choses to increase insecurity and threats in the world.

This is toxic masculinity on display.”

“While the majority of the world’s nations are leading the way to a safer future without nuclear weapons by joining the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, the United Kingdom is pushing for a dangerous new nuclear arms race.”

Det finns ett motstånd i England. Städer som Manchester, Edinburgh, Oxford, Brighton, Hove, Norwich och Leeds kräver att Storbritannien ska ansluta sig till TPNW, the Nuclear Non-Proliferation Treaty och för gott avvisa kärnvapen från landets militära strategier.

Labourpartiet kritiserar Johnson, trots att partiet försvarat det tidigare innehavet av kärnvapen, skriver The Independent:

Från Europa till Indiska Oceanen har dagens brittiska regering nu skaffat sig ett rykte för att bryta mot internationell lag i stället för att försvara den, säger partiets ledare Keir Starmer:

– Beslutet strider mot hållningen som tidigare brittiska regeringar från båda partierna haft, där man velat skära ner vårt kärnvapeninnehav. Det saknas också förklaringar till det strategiska beslutet.

Kate Hudson, general secretary för Storbritanniens Campaign for Nuclear Disarmament, sa: “A decision to increase Britain’s nuclear arsenal absolutely goes against our legal obligations under the nuclear non-proliferation treaty.

“Not only is the UK failing to take the required steps towards disarmament, it is willfully and actively embarking on a new nuclear arms race – at a time when presidents Biden and Putin have renewed their bilateral nuclear reductions treaty.

“Britain must not be responsible for pushing the world towards nuclear war. This is a dangerous and irresponsible move, and must be reversed.”

Storbritannien driver världen mot ett kärnvapenkrig. Det är en farlig och oansvarig väg Boris Johnson nu valt, ett hot mot mänskligheten.

<p>A missile firing from HMS Vigilant</p>
A missile firing from HMS Vigilant(PA). Kärnvapenbärande missil.

Stefan Löfven har rätt: Demokratin är hotad

 Stefan Löfven varnade för att demokratin är i fara om Ulf Kristersson blir statsminister med stöd av SD. Han intervjuades i SVT i onsdags kväll av Anders Holmberg.Foto:SVT

I SVT:s ”30 minuter” varnade Stefan Löfven i onsdags högst befogat för en M-SD-högerregering som i varenda fråga behöver stöd från SD. Statsministern uttryckte sin oro för att ”En moderatledd regering som stödjer sig på Sverigedemokraterna riskerar att föra Sverige i en ickedemokratisk riktning”. Löfven är starkt kritisk till att moderatledaren Ulf Kristersson öppnat för ett regeringssamabete med Sverigedemokraterna efter valet nästa år.

I 30 minuter nämnde han särskilt Kristerssons uttalande om att han som ny statsminister efter valet inte kommer att ge SD några ministerposter, men att han inte utesluter ”tjänstemän från sverigedemokraterna i regeringskansliet”.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. På nyhetsplats publicerade Sydsvenskan ett pinsamt illa formulerat TT-telegram under rubriken ”M-Löfven går i spetsen för ren smutskastning”. Den byggde på ett sluggeruttalande av Kristensson mot Löfven, som smutskastar” i stället för att diskutera allvarliga sakfrågor”.

”Löfven missbrukar statsministerrollen”, trumpetade Dagens Industri ut.

Expressen gick ett steg längre. Med rubriken ”Åkesson: Löfven är vårt svar på Donald Trump” citerade man Åkesson som inte vill ”brottas i den socialdemokratiska gyttjan”.

Det är tre exempel av många. Ägnade sig Löfven åt ”smutskastning” i ”30-minuter”.

Det är inte min åsikt. Den debatt Stefan Löfven initierade är den absolut viktigaste inför det kommande valet. 

En M-KD-regering med stöd av SD utgör det allvarligaste hotet mot svensk demokrati i modern tid. Varför?

I en tidigare blogg har jag skrivit om hur just en sådan politisk situation skulle skapa förutsättningar för att M-KD och SD med enkel majoritet i riksdagen kan besluta att skära ner på anslaget till Public Service, så som politikerna gjort i till exempel Danmark och Boris Johnsons Storbritannien.

En halvering av anslagen skulle kunna innebära att SVT reducerades till en enda bantad kanaler som med Ebba Buschs ord skulle ägna sig åt ”fördjupad journalistik och smalare kultur”. Något liknande kunde snabbt fixas vad gäller radion, en smal PS-kanal och sen rubbet till de profithungriga kommersiella aktörerna i reklamfinansierade sändningar. 

Enbart detta utgör ”ett hot mot demokratin”. Public Services nuvarande breda och djupa rapportering är en grundbult i dagens svenska demokrati. Coronainformationen under det gångna året hade knappast fungerat så väl som nu om inte Public Service hade funnits.

För moderaterna är en nerskärning eller nedläggning av public service knappast något problem. I maj 2019 röstade Stockholmsmoderaterna för en total nedläggning av public service. Konservativa Timbro applåderade:

”Moderaterna i Stockholm röstade i helgen för att driva frågan om att avskaffa de statliga medieföretagen. Den moderata omsvängningen i public servicefrågan innebär att vi förhoppningsvis kommer att få en intressantare och mer ideologisk mediedebatt de kommande åren.”

I Timbros text skriver man så här ”nyanserat”:

”Faktum är att statliga medier snarast är ett kännetecken på diktaturer och auktoritära samhällen.”

Hoppsan! SVT och SR är tecken på diktatur, menar Timbro. För att inte tala om BBC.

Men det finns fler frågor som vi kan räkna med att SD prioriterar. Folkbiblioteken är en sådan. Både lokalt och nationellt har SD gång efter annan attackerat biblioteken för att ändra deras inriktning. Det har blivit en av deras viktigaste frågor.

På nationell nivå har SD velat ändra bibliotekslagen genom återkommande motioner, skriver Dagens ETC under rubriken ”Slaget om biblioteken en testballong för SD” och vinjetten #Blåbrunt.

En sådan motion gick ut på att endast svenska medborgare skulle få tillträde till biblioteken. De som saknar medborgarskap skulle kunna nekas boklån och andra bibliotekstjänster. I den senaste motionen, från hösten 2020, heter det att ”illegala migranter” ska nekas vissa tjänster. 

I Sölvesborg, som styrs av SD tillsammans med M, KD och det så kallade Solpartiet ändrades den lokala biblioteksplanen i december 2019. Skolbiblioteken behöver inte längre köpa in böcker på elevernas modersmål. Därtill har samarbetet mellan folkbiblioteken och modersmålslärarna strukits. Nu står SD i Vellinge på tur med att få igenom liknande formuleringar i kommunens biblioteksplan. 

Tobias Willstedt, bibliotekarie i Vellinge oroar sig för SD:s offensiva bibliotekspolitik.

– Biblioteken jobbar efter reglerande dokument där det tydligt framgår att mångkultur och inkludering är viktigt. Det går emot Sverigedemokraternas syn på kultur, där den nationella kulturen är den rätta kulturen.

Linnnéa Lindsköld, forskare i kulturpolitik vid Högskolan i Borås, tror att bibliotekens popularitet gör dem extra intressanta för sverigedemokraterna.

– Det finns ju ett folkbibliotek i varenda kommun, det är den mest besökta kulturinstitution vi har. … När SD försöker förändra biblioteken blir det ett sätt att väcka debatt, det får stor uppmärksamhet.

Det finns fler kulturfrågor som kommer att bli slagfält om M+KD+SD kommer till makten i en blåbrun allians.

Niklas Orrenius skriver i sin fredagskrönika i Dagens Nyheter bland annat om hur SD ”misstänkliggör alla muslimer och utesluter dem ur den svenska gemenskapen. SD:s nyhetsinslag om nyfödda som heter Mohammad är inte en neutral sakupplysning, det är hets, från en rörelse som ägnat decennier åt att utmåla muslimer som samhällsskadliga hot.

Orrenius påminner om att Jimmie Åkesson har talat om invandrare (som utgör en femtedel av dagens svenska befolkning, över två miljoner är födda utomlands) som en ”kulturell belastning” och om hans vapendragare Richard Jomshof och Björn Söder och SD:s officiella twitterkonto som skickat ut budskapet att islam är ”en avskyvärd religion”.

Om och när figurer med sådana åsikter får inflytande över en möjlig svensk M-KD(-SD)-regering är demokratin sannerligen otroligt illa ute.

Stefan Löfven har all rätt. Vid valet 2022 står den svenska demokratin på spel – och det allvarligare än någonsin tidigare i modern tid.