Livet efter kapitalismen

Vi lever 2017 i en tid, när framtiden är mera oviss än på länge, med olika svarta moln vid horisonten. Men det finns också positiva framtidsscenarier, skriver Christer Sanne.

I nya numret av tidskriften Syre diskuterar Christer Sanne olika framtidsscenarier, med utgångspunkt från Peter Frases nya bok, Four futures – Life after capitalism.

Klimathotet, robotiseringen och de växande inkomstklyftorna gör mänsklighetens framtid osäker. De hänger nära samman. Ekonomin är fossilbaserad. Det har blivit tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt att robotisera och datorisera allt större sektorer av samhället. Sanne nämner utredningar som pekar på en halvering av antalet jobb inom några decennier.

Samtidigt har i ett land som Sverige politiken under Alliansens tid vid makten predikat det motsatta . Genom ”arbetslinjen” och jobbskatteavdragens skattesänkningar skulle allt fler mirakulöst stiga upp ur sina sjuksängar och ge sig ut på arbetsmarknaden.

För amerikanske Peter Frase går utvecklingen obevekligt åt det andra hållet – mot en arbetsfri värld.

Med den förutsättningen tecknar sig olika scenarier beroende på klyftor och resurser. I ett någorlunda jämlikt samhälle blir arbete, inte för pengar utan för varandra, inte längre ett nödvändigt ont utan livets främsta behov.

I ett hierarkiskt samhälle där en ägande klass kontrollerar både produktionsmedlen och intellektuella rättigheter (patent, program, underhållning – i dag 40 procent av BNP i Europa) blir de flesta människor onödiga eftersom robotarna klarar produktionen, medan de mest förmögna isolerar sig i en utsvävande livsstil och lever på avkastningen av sina rikedomar.

Vårt ekonomiska system och våra produktionsformer har blivit ett monster, skriver Sanne. Det finns alternativ, menar han, en värld efter kapitalismen:

Människor kan steg för steg frigöras från tvånget att sälja sin arbetskraft, en dekommodifiering av arbetet … … genom att staten erbjuder olika slags tjänster som en medborgerlig rättighet. Så byggdes de klassiska välfärdsstaterna genom att man erbjöd fri vård och läkemedel, fri utbildning, stöd vid arbetslöshet, ålderspension och så vidare. I samma anda kan man tänka sig fria lokalresor, fri bostad och i slutänden fria pengar – en medborgarinkomst som i dag är på tapeten på flera håll.

Fotnot: Christer Sanne är samhällsforskare och författare. Som debattör har han bland annat ifrågasatt möjligheten att kombinera ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling och han förordar en kortare arbetstid.

3 reaktioner på ”Livet efter kapitalismen”

  1. Innan medborgarlön blir verklighet tycks det som vi måste finna en lösning på vad vi ska göra med alla dessa ekonomiska migranter som lockas hit av västvärldens löften om ett bättre liv. I stället för välfärdsarbetare har vi nu fått fler patienter, fler bidragstagare och fler kriminella samt ett stort antal krisande myndigheter som inte klarar av anstormningen. Till hur många klarar vi av att dela ut medborgarlön? Vad säger företagen åt att vi inför produktionsskatt och överger skatt på utfört arbete? Ska vi därtill ha fri invandring blir vi nog tvungna införa kraftiga utreserestriktioner så landets företag inte lyckas smita ut genom taggtråden…

  2. Intressanta framtidsscenarier. Men som med alltid med spådomar om framtiden vet vi att det kommer inte att bli så. Framtiden är alltid lika oviss. Människan spår och gud rår, heter det.

    1. Jovisst, HGL, men jag är övertygad om att robotiseringen och datoriseringen av allt fler människors arbeten kommer att påverka framtiden mycket mer än vad vi inser i dag, vilket kan bli både kusligt och på ett spännande vis öppna möjligheter för ett nytt slags samhälle.

Kommentarer är stängda.