Kategoriarkiv: Joe Biden

Hög tid efter 19 år att stänga Guantánamo

Den 11 januari 2002 anlände de första fångarna till det amerikanska fängelset Guantánamo på Kuba, skriver Ulf B Andersson, redaktör för Amnesty Press i tidskriftens första nr för året 2021/1. Hans utgångspunkt är den högst rimliga att ”Biden måste stänga Guantánamo”. 

Det var precis vad Barack Obama hade som högsta prioritet den första dagen efter sin presidentinstallation den 20 januari 2009. Under åtta år förmådde han inte verkställa beslutet. Naturligtvis upphävde Donald Trump Obamas exekutiva order.

Det enda som bekymrade Trump var kostnaderna för lägret, som bevakas av 1800 soldater eller 45 man per fånge, enligt en artikel i New York Times från september 2019. Det motsvarar en kostnad per år och fånge på dryga 100 miljoner SEK. Som jämförelse nämner NYT kostnaden 1985 för ensamfången Rudolf Hess i Spandaufängelset i Berlin, vilken uppgick till 12 milj SEK/år med dagens växlingskurs.

Under det så kallade kriget mot terrorismen fördes människor som USA ansåg vara terrorister till lägret genom olagliga överföringar från anda länder. 

Bushadministrationen spärrade in 780 män och pojkar i lägret, för att längre fram överföra 540 till andra länder. Obamaadministrationen lyckades minska antalet fångar med ytterligare 200 genom att sända dem till andra länder, fortsätter Ulf B Andersson:

”Många av fångarna hade först hållits fängslade i det system av hemliga fängelser runt om i världen som CIA drev och där tortyr var vanligt förekommande.”

I dag finns 40 fångar i lägret. För en månad sedan publicerade Amnesty Internationell en rapportUSA: Right the Wrong, Decision Time on Guantanamo”. Human Rights Watch (HRW) har vidare krävt att hemligstämpeln kring CIA:s tortyrprogram ska upphävas, med undantag av sådant som rör överenskommelser mellan stater. 

I HRW:s rapport nämner man att de torterade fångarna hållits inspärrade i en del av lägret, för ”särskilt viktiga fångar”, med starkt begränsad tillgång till advokater och medicinsk personal. Det enda skälet, skriver HRW, är att fångarna skulle bekräfta vad alla redan vet, att de torterats. Och att man inte velat att torterarnas namn och de ansvariga skulle offentliggöras.

Några av torterarna fick efter tjänsten på Guantánamo framträdande positioner i den amerikanska regeringens administration. I rapporten nämns dessa så här: ”De vandrar i regeringsbyggnadernas korridorer, de undervisar i juridik, de lever sina liv som om den tortyr de utövat ”bara var en dålig dag på jobbet”.

Senatens underrättelsekommitté presenterade 2012 en rapport på 6 000 sidor om CIA:s kidnappningar, tortyr, sexuella övergrepp och andra brott. Ett sammandrag publicerades i december 2014. Viktiga delar av senatsrapporten är fortfarande hemligstämplade.

Att Guantánamo fortfarande håller människor inspärrade under vidriga förhållande, högst osäkra juridiska förutsättningar, acceptans av tortyr med mera är förstås en skam för USA utan like.

Joe Biden uttalade sig som Obamas vicepresident redan 2009 för att lägret skulle stängas. Som president har Biden deklarerat att han tänker förnya Obamas ansträngningar för att till slut kunna stänga lägret, i samarbete med kongressen, försvars-, utrikes och justitiedepartementen.

Men, skriver New York Times för en månad sedan kritiskt, fortfarande saknas både detaljer och de nyckelpersoner i administrationen som skulle kunna genomföra beslutet. 

Fotnot: Spelfilmen ”The Mauritanian”, regisserad av Kevin Macdonald, med svensk premiär i dagarna, kan skapa ny uppmärksamhet kring Guantánamo. 

Filmen baseras på mauretaniern Mohamedou Ould Salahis bok från 2015, som gavs ut av Norstedts med den svenska titeln ”Guantánamo – En dagbok”. Mohamedou Ould Salahi satt fängslad på Guantánamo utan rättegång 2002-2016.

A communal cellblock for some of the 40 prisoners who are detained at Guantánamo Bay.Credit…Doug Mills/The New York Times.

Saudiske kronprinsen måste dömas för mordet

Donald Trump ignorerade under två år mordanklagelserna mot den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman för mordet och styckningen av den regimkritiske journalisten Jamal Khashoggi. Foto: CNN.

Jamal Khashoggi,saudisk-amerikanske journalist, besökte den 2 oktober 2018 Saudiarabiens konsulat i Istanbul. Han skulle hämta nödvändiga dokument för sitt stundande bröllop. Hans fästmö Hatice Cengiz, väntade utanför medan han gick han in på konsulatet – för att aldrig komma ut. 

Inne på det saudiska konsulatet väntade en grupp mördare på honom. Khashoggi slaktades. Hans kropp styckades och bars ut i mindre delar av en grupp män med portföljer. De färdades i ett privatflygplan till Saudiarabien. Planets ägare var den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman. Ingen tullkontroll.

Redan den 16 november samma år rapporterade Washington Post att CIA hade kommit fram till att kronprinsen Mohammed bin Salman hade ”beordrat mordet på Jamal Khashoggi i Istanbul”.

Journalisten Jamal Khashoggi mördades och styckades på det saudiska konsulatet i Istanbul.
Bild: TT/AP/Hasan Jamali/Dagens ETC.

Två dagar därefter, den 20.11.18 utfärdade Donald Trump ett dokument om ”den tragiska händelsen”. Trump slätade över. ”Efter storartade oberoende undersökningar vet vi nu mycket om detta förfärliga brott. … Det kan mycket väl vara så att kronprinsen kände till denna tragiska händelse – kanske gjorde han det eller också gjorde han det inte”. Vid ett annat tillfälle noterade Trump att CIA ”inte kom till någon slutsats om kronprinsens inblandning i mordet, de har vissa känslor, men jag har rapporten”.

De män som verkställde mordet tillhörde kronprinsens krets. Tidigt framkom liknande uppgifter. Men Donald Trump såg till att uppgifter hemlighölls och att det avskyvärda brottet aldrig fördes till domstol, trots att allt pekade på att det utfört på beställning av kronprinsen, som i realiteten är den person som styr Saudiarabien.

I förra veckan publicerade Joe Bidens administration en icke-sekretessbelagd underrättelserapport om mordet på Khashoggi. 

USA:s regering bekräftade kronprinsens roll i mordet. Men man gick inte vidare. 

I tidningen Dagens ETC publicerades på tisdagen ett inlägg av Amrit Singh, jurist vid Open Society Justice Initiative. Hon kräver där att den saudiske kronprinsen måste ställas till svars för det ohyggliga mordet.

 Amrit Singhs organisation uppmanar nu ”EU och andra länder världen över att sluta sälja vapen och militär utrustning till Saudiarabien och att belägga kronprinsen, och alla andra som bär ansvar för mordet, med finansiella sanktioner och reseförbud. Att inte följa upp med dessa åtgärder vore samvetslöst. … kränkningar av mänskliga rättigheter kommer inte längre att ignoreras för att möjliggöra vapenaffärer på mångmiljardbelopp.”

USA, Storbritannien och Frankrike är tre av de största vapenexportörerna till Saudiarabien. Men också Sverige har en betydande vapenexport till Saudiarabien. Denna vapenexport möjliggör att av vår tids värsta brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt: bombandet av civila mål i grannlandet Jemen.

Salem, six, sits on a bed at a malnutrition intensive care unit at a hospital in the Red Sea port city of Hodaida in Yemen. Bilden från 2016.

Jemen hotas nu av en massiv hungersnöd till följd av Saudiarabiens skoningslösa krig. Miljoner människor hotas av svält, skriver The Guardian. Redan lever två av tre jemeniter under svältliknande omständigheter. Kriget har slagit sönder ekonomin och all offentlig service. 

Värst drabbas barnen. Hälften av alla barn under fem år står inför akut undernäring. Många kommer utan behandling att dö. De som överlever får skador för livet. Sjukdomar som kolera, difteri och mässling dödar ett barn var tionde minut i Jemen. FN-talesmän säger att svälten i Jemen ser ut att bli den värsta för mänskligheten på decennier.

Som en kontrast till rapporteringen av den saudivållade svälten i Jemen står uppgifterna om den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman. Ska han få fortsätta att resa till sitt 300-miljonerdollar slott i Frankrike, som om inget hänt? Det franska 1700-talsslottet nära Versailles har kallats för ”världens dyraste privathem”.

Den saudiske prinsen och härskaren Mohammed bin Salman och hans 1700-talsslott nära Versaille, vilket har betecknats som världens dyraste privata bostad.

USA ökar sin militär i Norge också med atomubåtar Arktis front mot ryssland

Joe Biden fullföljer Trumps nya strategi för Arktis, ”aBlueArctic”. Skärmdump.

Ett nytt kallt krig pågår just utanför Norges nordliga gräns. Det nya kalla kriget har inga fronter men pågår över ett stort arktiskt område. Två stormakter, USA och Ryssland, vill båda ta kontroll över området, som både är militärstrategiskt viktigt och rymmer stora naturresurser, skriver Erik Veum för NRK, den norsk radion.

USA:s nya strategi ”A Blue Arctic” inleddes av Donald Trump men har vidareförts och utvidgats av Joe Biden, vilket innebär kraftigt utökad militär närvaro över Norra ishavet.

Flera hävdar att strategin gör norrmännen tryggare. Andra hävdar det motsatta, skriver Veum diplomatiskt.

Genom den nya strategin kan USA möta möjliga ryska attacker över ishavet och norra Atlanten. De kan också därifrån anfalla ryska mål på land i Ryssland.

Ryssland å sin sida vill kontrollera området utanför sin kust och alldeles särskilt utanför Kolahalvön, där den ryska Nordflottan har sin bas. Bara några mil från den norska gränsen ligger de närmsta militärbaserna, där de strategiska u-båtarna utgör kärnan. Kommer amerikanerna för nära uppfattas det som ett hot.

Isen har varit ett skydd för den långa ryska landremsan mot Norra ishavet. När isen nu smälter upplevs det som ett hot av Ryssland.

Några veckor innan Joe Biden skulle sväras in som president presenterade Trumps dåvarande marinminister, Kenneth Braithwaite, USA:s nya strategi för Arktis, som främst rör den amerikanska marinens flyg och fartyg, men också marininfanterister tränade för arktisk krigföring. Det innebär ökad amerikansk militär närvaro utanför ryska kustområden i norr, skriver norske skriver Erik Veum vidare. Det innebär också fler fartyg, flygplan och ubåtar i och på Nordsjön, Norska havet och Barents hav. 

Fyra amerikanska bombplan B1-B Lancer har i dagarna kommit från Dyes Air Force Base i Texas till Ørlands flygplats nära Trondheim, med 200 amerikanska soldater. De ska träna i luftrummet nordväst om Ryssland och kan utrustas med långtgående kryssningsmissiler.

Det har vært en stor økning i antall allierte ubåter utenfor kysten av Norge. Amerikanerne ønsker å anløpe Tromsø med sine atomubåter. FOTO: PAUL FARLEY / AFP.

Nu har Tromsø blivit hamn för amerikanska reaktordrivna ubåtar, som är eller kan bestyckas med kärnvapen. I höstas fattade staden beslut om detta, trots att många demonstranter utanför rådhuset i Tromsö krävde att inga atomubåtar skulle komma till staden.

Både amerikanska och ryska kärnvapenbestyckade ubåtar har länge patrullerat under den nu smältande polarisen för att i händelse av kärnvapenkrig kunna svara med snabb vedergällning utan att själva upptäckas. När isen nu smälter måste strategierna omprövas.

– Vi vil ikke ha ubåter hit, fulle av ting vi ikke har peiling på. I verste fall kan det føre til at vi får et Tsjernobyl, stort eller lite, sa fredsaktivisten Guri Helene Hansen till NRK. Hon menar att beslutet är ett förräderi mot befolkningen i området.

Också Greenpeace har engagerat sig i frågan.

– Att tillåta atomubåtar i norska hamnar och farvatten är som att spela rysk roulette  med människor och natur, Nato-roulett, sa Frode Pleym, ledare för Greenpeace Norge till NRK i maj 2020.

När Arktis blir en konfrontationszon mellan USA och Ryssland innebär det att Sverige vare sig vi vill eller inte blir inblandat. Ska amerikanska atomubåtar tillåtas också i svenska hamnar??

USA trener på å etablere provisoriske baser ute på isen i Arktis. 
FOTO: US NAVY.

Vill döma Assange i USA Biden följer Trumps linje

President Joe Biden delivers foreign policy speech at the State Department on February 4. (Photo: State Department).

Det amerikanska justitiedepartementet kommer under Joe Biden att fortsätta med att försöka få visselblåsaren Julian Assange utlämnad till USA som spionmisstänkt, alltså med den juridiska process som initierades av gangsterpresidenten Donald Trump. Det framgick av ett uttalande av Marc Raimondi, talesperson för justitiedepartementet till nyhetsbyrån Reuters i veckan, enligt webbsajten The Dissenter.

Det är lika sorgligt som bedrövligt. Uttalandet innebär också att Biden avviker från den politiska linje som Barack Obama stod för, att inte väcka åtal mot Assange. På Obamas tid var samma departement medvetet om vilket hot ett sådant åtal skulle innebära mot yttrandefriheten, skriver The Dissenter.

Det var den 4 januari som den brittiska distriktsdomaren Vanessa Baraitser avvisade USA:s begäran om Assanges utvisning. Hon hänvisade då till att visselblåsarens mentala tillstånd var så dåligt att en utvisning skulle kunna utgör ett hot mot hans liv.

En rad organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter, yttrandefrihet har redan protesterat, däribland Amnesty International USA, Freedom of the Press Foundation, Human Rights Watch, PEN America, Project on Government Oversight, and Reporters Without Borders. Tillsammans har man signerat ett brev till den nytillträdde presidentens justitieminister general Monty Wilkinson och krävt att han lägger ner anklagelserna mot Assange. 

I brevet heter det bland annat att anklagelserna mot Assange utgör ett hot mot yttrandefriheten.” Det som Assange gjort är journalistiskt arbete. Journalister på alla större nyhetsredaktioner talar med källor, ber om förtydligande och mer dokumentation och arbetar ofta med dokument som regimen betraktar som hemliga.”

Om Assange döms skulle det skapa en praxis som kriminaliserar den sortens grundläggande journalistiskt arbete, heter det vidare.

Trumpregimen positionerade sig tidigt som en fiende till den fria pressen på en mångfald sätt skriver man vidare. Under Trumps presidenttid publicerade Wikileaks den 13 april 2017 dokument som visade att CIA spionerat på och infiltrerat de större partierna i Frankrike inför presidentvalet där 2012.

Detta fick dåvarande CIA-chefen, senare utrikesminster och devot Trumpanhängare, Mike Pompeo att attackera Wikileaks och Assange. Han stämplade Wikleaks som en ”icke-statlig spionorganisation och hävdade att Assange inte hade några grundlagsskyddade yttrandefrihetsrättigheter ”eftersom han inte är en amerikansk medborgare”.

Under den nya administrationen har man antagit en policy mot de ledande journalisterna som kan låta hövligare, skriver Kevin Gosztola i artikeln i The Dissenter. Men genom att inte överge Trumps linje mot Assange ”visar Bidens justitiedepartement att den nya presidentens tal om yttrandefrihet liknar plattityder”.

49 federalt dödsdömda väntar I USA på att avrättas

An activist in opposition to the death penalty protests outside the US penitentiary in Terre Haute. Photograph: Bryan Woolston/Reuters/The Guardian.

Vitmaktpresidenten Donald Trump lyckades ge order om att döda 13 federala fångar som dömts till döden. Trumps sista ”mord”, vilket annat ord kan man använda, ägde rum lördagen 16 januari i Terre Haute, Indiana, där Dustin Higgs avrättades. Fyra dagar senare flyttade Joe Biden in i Vita huset. 

Higgs försvarsadvokat såg enbart politiska skäl bakom verkställandet av dödsdomen för ett trippelmord som begicks 1996, och som den nu avrättade har förklarat sig oskyldig till. ”Den man som verkligen mördade kvinnorna”, undslapp dödsstraff”, säger advokaten.

Två dagar före avrättningen av Higgs mördades en annan dödsdömd, Corey Johnson, genom en dödlig injektion.

Trump återinförde 2020 dödsstraffet för federalt dömda fångar, som då inte tillämpats på 17 år. Under sista fasen av sitt presidentskap mördades 13 fångar i denna kategori.

I dag sitter fortfarande 49 federalt dömda fångar i fängelse i väntan på verkställandet av dödsstraff, enligt Death Penalty Information Center. En av dem är Dzhokhar Tsarnaev, som dömts för att ha kastat bomber på Boston Marathon i april 2013, då tre dödades och 254 skadades. Hans ärende ska behandlas av USA: Supreme Court, Högsta domstolen.

Dödsstraffet har länge haft en rasistisk sida. Afro-amerikaner och personer med spansk-latinsk bakgrund utgör betydligt fler bland de dödsdömda än sin andel av USA:s befolkning.

Nu vädjar två prominenta afro-amerikanska kongresskvinnor i ledningen för 35 demokrater till den nytillträdde president Joe Biden att benåda samtliga 49 dödsdömda, skriver The Guardian.

Det rasistiska dödsstraffet: €9 federala fångar väntar på att bli avrättade med dödliga sprutor. Källa: Death Penalty Information Center.

Trumps beslut hotar miljoner i krigets Jemen

Bilden från Avaaz hemsida.

Vitmaktpresidenten Donald Trump undertecknade någon av sina sista dagar ett dokument som med kuslig grymhet dömer hundratusentals om inte miljoner människor i Jemen, oskyldiga kvinnor, män och barn, till svält, skriver Avaaz och fortsätter: Men vi tänker stoppa det!

FN slog omedelbart larm efter Trumps beslut att förklara Nordjemens rebellregering som en terroristorganisation. Från FN hette det att beslutet kan orsaka den värsta svält världen sett på fyrtio år: Beslutet kommer att i praktiken göra det omöjligt att sända mat, mediciner och förnödenheter till den del av Jemen där 80 procent av befolkningen lever, däribland tolv miljoner barn, i stor nöd och med behov av omedelbar humanitär hjälp.

USA:s tillträdande president Joe Biden har lovat väljarna att USA kommer att sluta med stödet till kriget i Jemen, där Saudiarabien spelar en avgörande roll. Biden kan också upphäva Trumps kusliga beslut.

Avaaz skrivelse är ställd till Joe Biden, utrikesminister Anthony Blinken och den amerikanska kongressen. Man vädjar om undertecknande och hoppas på en miljon underskrifter, hittills är det omkring 100 000 som som skrivit under:

”We urge you to do everything in your power to save the Yemeni people from starvation and help bring lasting peace to Yemen. We ask you to immediately reverse Trump’s designation of the Houthis as a ’terrorist’ organization, which is blocking life-saving food and medical aid from reaching desperate children. Suspend arms sales that fuel the conflict. Lead diplomatic and humanitarian efforts to protect civilians. Keep your promise, and end US support for this cruel war.”

Skriv under här:

https://secure.avaaz.org/campaign/en/trumps_murderous_final_act_loc/?cmiUnjb

Trumps sista dagar och FBI om capitolium-attacken

Kommer Donald Trump att flyga med ett av presidentplanen till sin golfbana i Skottland på dagen då Joe Biden installeras till ny president.

Trumps sista dagar som president har varit fyllda av rykten och av nya besked. 15 000 soldater från Nationalgardet har inkallats för att övervaka installationen av Joe Biden som ny president. Samtidigt larmar Trumps devota skaror att man på installationsdagen kommer att slå till både i Washington och i delstatshuvudstäder över hela landet.

På tisdagskvällen hette det att 4000 extremistiska Trumpanhängare planerar att komma till Washington installationsdagen med ambitionen att omringa Capitolium och platsen där Joe Biden ska installeras. Det är i dag om en vecka, den 20 januari.

”Truppanhängare” är för övrigt fel ord i sammanhanget.

Det som i terroristattackerna kom till stor del från kända hatgrupper. De hade inte kommit till Washington för att hylla Trump utan för att ställa till skada.

På tisdagen kungjorde Deutsche Bank att man bryter sin affärsförbindelse med Donald Trump. Banken har länge varit Trumps ”livlina” och han har en skuld till den på 340 miljoner dollar, över tre miljarder kronor. I CNN fick en expert frågan – som blev hängande i luften – hur länge Trump kan undvika konkurs.

Under veckans första dagar gick rykten att Trump – som sagt att han inte kommer närvara under installationen av Biden – i stället kommer att flyga med ett av presidentplanen till sina golfbana i Skottland, på skattebetalarnas bekostnad, uppger The Guardian.

Trump insisterar fortfarande på att han utsatts för ett historiskt valfusk och säger sig vara fly förbannad över demokraternas ambition att inleda riksrätt mot honom.

Vita huset har vägrat kommentera vad presidenten kommer att göra i samband med installationen av Biden. Kommer han ens att lämna Vita huset frivilligt?

De flesta utgår från att Trump kommer att vägra att delta i något som tvingar honom att acceptera valförlusten.

I en presskonferens på tisdagskvällen berättade sittande justitieminister och en hög representant för FBI att man samlat in 100 000 bilder och videofilmer från den 6 januari i Washington. Man vädjade till allmänheten:

– Om du har bilder, filmer eller annat material från Washington den dagen, hör av dig till FBI.

Bland de som attackerade Capitolium har man hittat både sprängämnen och mekanismer för att tidsinställa dem. Från FBI sa man sig inte veta varför de inte kommit till användning.

FBI varnade vidare för att det finns risk för våldsaktioner under installationsdagen.

Utanför ingången till Capitolium har man satt upp metalldetektorer som alla ledamöter i senaten och representanthuset måste passera. Anledningen sägs, enligt CNN, vara att de demokratiska ledamöterna fruktar att vissa av deras republikanska kollegor skulle kunna ta med vapen in i byggnaden.

En fråga ställdes, fanns det något som tydde på att man planerade på att ta gisslan bland de politiker som fanns i byggnaden. Svaret var att ”för närvarande kan vi inte utesluta någonting”.

En annan fråga formulerades också, finns det något som tyder på att det inne i byggnaden fanns personer som samarbetade med de attackerande Trump-extremisterna?

USA:s Trumplojale utrikesminister Mike Pompeo avbröt på tisdagen sin resa till flera europeiska länder. Detta skedde bl a efter det att Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn kallat Trump för kriminell och en ”politisk pyroman”, skriver The Guardian.

Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, skulle ätit middag med Pompeo på tisdagskvällen. Så blev det inte. Stoltenberg beskrev scenerna från Washington som chockerande och sa att att ett demokratiskt val måste representeras.

En annan ledande republikan, senator Mitch McConnell har sagt att han anser att Trump begått handlingar som gör att han kan ställas inför riksrätt, skriver New York Times. McConnell har också sagt att han uppskattar demokraternas ambition att ställa Trump inför riksrätt.

Avsätt Trump efter den misslyckade statskuppen! USA ledande demokrati?

”När nu också världens ledande demokrati genom Trumps populistiska uppmaningar och anhängarnas stormning av Kapitolium kastas in i ett kaos som hotat själva valprocessen under dess sista skälvande fas, är det lika exceptionellt som illavarslande, skriver Leif Lewin.” Foto: Lev Radin/TT/DN. Bildtexten från DN.

”Trump flyttar USA tillbaka till det fördemokratiska våldet” var rubriken på en viktig debattartikel på DN-debatt efter stormningen av Capitolium i Washington, skriven av Leif Lewin, professor emeritus i stats­kunskap.Lewin diskuterar olika tolkningar av demokratibegreppet. Han skriver bland annat:

”När Donald Trump de senaste veckorna obstruerat mot valresultatet, förflyttar han i ett slag amerikanska politik till det auktoritära lägret eller, om man så vill, tillbaka till det fördemokratiska samhället som inte kände någon annan metod för att avsätta en ledare än våldet.”

Trump uppmanar till statskupp. Skärmdump Al Jazira.

I de flesta andra sammanhang skulle det kallats misslyckad statskupp eller åtminstone försök till statskupp. Den ansvarige skulle ha gripits och arresterats. I all synnerhet som samme person har hela presidentmakten att – ”fullt lagligt” – utlösa ett kärnvapenkrig – eller åtminstone göra ett nytt försök att förhindra installationen av sin efterträdare.

När högerextrema Proud Boys och andra Trumpanhängare i onsdags stormade USA:s ”riksdagshus” skedde det på tydlig uppmaning från president Trump. Syftet var uppenbart, att genom våld hindra kongressen i räkningen av elektorsröster för att utse Joe Biden till ny president.

Det som normalt bara var en ritual, en formell kvarleva från längesedan utnyttjades till att försöka hindra fullföljandet av Bidens valseger, den seger som Trump envist hävdade berodde på att valet var riggat och på att medierna villigt levererade fake news. Han själv stod för sanningen.

Dagarna efter förefaller det som om Trump backat en tumsmån och fördömt våldet i samband med stormningen, som hittills krävt fem dödsfall.

Bland många i båda de amerikanska partierna finns ändå en rädsla för att Donald Trump ska återkomma med nya attacker mot ”det stulna valet”. Därför har några börjat tala om att använda det 25:e tillägget till konstitutionen för att avsätta Trump före den 20 januari, då Joe Biden ska avlägga presidenteden.

Själva ceremonin är som gjord för nya våldsutbrott, där ingenting är otänkbart som alltid när väldigt många människor samlas.

Men tiden är kort och hindren är många. Om Trump sitter kvar som president har han fortfarande all presidentmakt till sitt förfogande. Desperata handlingar kan inte uteslutas.

I Lewins annars intressanta text finns en formulering som jag värjer mig mot. Han skriver:

”När nu också världens ledande demokrati genom Trumps populistiska uppmaningar och anhängarnas stormning av Kapitolium kastas in i ett kaos som hotat själva valprocessen under dess sista skälvande fas, är det lika exceptionellt som illavarslande.”

I kommentarerna i veckan efter det som skedde i DC har återkommande liknande formuleringar återkommit, att USA skulle vara ”världens ledande demokrati”.

Så är inte fallet. Den amerikanska demokratin är sedan decennier illa medfaren och bygger på ett förlegat system som skapar stora orättvisor. Principen med två senatorer för varje delstat är helt orimlig. Detsamma gäller regeln att varje delstat bestämmer sina egna regler för röstning i de nationella valen. Möjligheten till gerrymyandering, politisk omritning av valkretsar, är absurd.

Sättet att utse domare till Supreme court/Högsta domstolen och därigenom bestämma möjlig politik för decennier framöver är djupt odemokratisk.

Allra viktigast är kanske kraven på den som kandiderar i ett val att kampanja för att samla in miljardbelopp till TV-annonser och annat. Bara de superrika har möjlighet att kandidera till president. Och Högsta domstolen hart för tio år sedan slagit fast att just detta handlar om ”yttrandefrihet”. Regeln infördes under Obamas presidenttid, han själv protesterade ihärdigt mot domstolsbeslutet, men förgäves.

En stor mobb tog sig på onsdagen in i Capitolium i Washington, med mycket litet polismotstånd. Skärmdump Fox News.

zappar mellan CNN OCH BBC: Vintersolstånd i USA och UK

I Vita huset dessa dagar diskuterar Donald Trump med en krympande skara devota anhängare möjligheten för honom att utfärda undantagstillstånd i USA för att ogiltigförklara valet den 3 november, rapporterar CNN.

Trump vill att tjänstemän från Homeland Security ska beslagta röstmaskiner för att slå fast att de manipulerats, rapporterar WashingtonPost.

Samtidigt stiger coronadödsfallen okontrollerat i USA, vilket inte bekymrar Trump. Närmre 18 miljoner har smittats. Bortåt 320 000 har hittills dött. På måndagen vaccinerar sig Biden med hustru och hans vicepresident Kamala Harris, vilka kommer att lansera en ny coronastrategi. Om …

Samtidigt håller Europa andan, kommer EU:s läkemedelsmyndighet att just i dag godkänna Pfizers/Biontechhs coronavaccin?

30 dagar återstår till installationen av Joe Biden som ny president. Innan dess ska kongressen den 6 januari bekräfta presidentvalet. Kommer Trump att utfärda undantagstillstånd och kalla in militären innan dess? I så fall handlar det om en statskupp.

Troligen inte, men.

Det är vintersolstånd denna måndag. Klockan 11.02 centraleuropeisk tid står solen som lägst för att sedan sakta röra sig uppåt längs ekliptikan, solens bana i rymden sedd från jorden.

På måndagen tog franska Calais hamn enbart emot en lastbild per timme. På den brittiska sidan var köerna enorma, Det kommer att ta 48 timmar efter det att hamnen i Calais öppnat innan köerna kan upplösas”, rapporterar BBC.

Jag zappar mellan CNN och BBC. BBC visar bilder av flera svenska mil långa enorma köer av långtradare som försöker ta sig till Dover och vidare ut ut Storbritannien.

Allt fler länder stoppade under måndagen alla resande till Storbritannien, i Europa hittills också Sverige, … och ”France, Germany, Italy, Denmark, the Netherlands, Ireland, Austria, Portugal, Sweden, Belgium, Bulgaria, Switzerland, Croatia, Finland, Romania, the Czech Republic, Latvia, Estonia, Lithuania” enligt BBC:s upprörda rapportering.

Upprördheten beror på att kaoset verkar vara både en generalrepetition av vad som väntar landet efter en avtalslös brexit som nu blir allt mer trolig – och en självklar reaktion på det hotfulla muterade covid-viruset med mycket högre smittofaktor som sprider sig betydligt snabbare än det världen levt med snart ett år, gamla vanliga covid-19. Det nya viruset kommer sannolikt att kunna ta sig från öriket till fastlandseuropa och även till Norden.

Och Boris Jonhnsons, Storbritanniens Lill-Trump, är möjligen smartare än den amerikanske presidenten, men snudd på lika självupptagen och hänsynslös.

Vi vet inte mycket om framtiden denna vintersolståndets dag, bara att det troligen kommer att bli värre innan det blir bättre. Men det blir bättre. En dag blir det bättre.

Pompeo: Mjuk övergång till andra Trump-regimen

Trumps utrikesminister Mike Pompeo vill se en ”mjuk övergång till en andra Trump-administration”, rapporterade CNN på tisdagskvällen.

Cirkus Trump fortsätter showen som om ingenting hänt –eller? På tisdagen avskedades den tidigare försvarsministern  Mark Esper, skriver The Guardian. Mannen som hade kritiska synpunkter på att Trump ville sätta in väpnade trupper mot civila demonstranter, särskilt under Black Live Matters-demonstrationerna, får alltså sparken.

Trump borde enligt tradition efter valet och fram till det att Joe Biden övertar presidentskapet vara en lam anka. I stället framträder han som en stridstupp.

Trumps oväntade avskedande av försvarsminister  Mark Esper är ”ett störande bevis för att Trump verkar vilja använda sina sista dagar i Vita huset till att skapa kaos i den amerikanska demokratin och runtom i världen”, sa talmannen för representanthuset, Nancy Pelosi.

Min första tanke när jag läser nyheten är att Trump vill kunna sätta in väpnad militär mot civila demonstranter, som till exempel protesterar mot att Trump vägrar lämna makten ifrån sig. Kanske är det långsökt. Men Trump är en person som inte skyr några medel.

Flera framträdande politiker i Trumps regim ställer sin nu bakom honom. Den främste är hans fullständigt lojale utrikesminister Mike Pompeo som vill säkra ”en mjuk övergång till en andra Trumpadministration” (se bilden från CNN:s sändning på tisdagskvällen). Samme Pompeo har för övrigt varnat och allvarligt hotat Sverige för konsekvenserna av ett svenskt undertecknande av FN:s kärnvapenförbud.

Om övergången inte blir så mjuk, då kan Trump behöva väpnad militär för att få tyst på de som menar att Biden har vunnit valet och är USA:s näste rättmätige president. Är det så Trump och Pompeo tänker? Kan det leda till ett inbördeskrig? Kommer militären att vara lojal mot sin överbefälhavare?

 Mitch McConnell, senatens republikanske ärkekonservative talman  Mitch McConnell.

Nästan inga ledande republikaner har erkänt valförlusten. En annan profilerad republikan är senatens republikanske ärkekonservative talman  Mitch McConnell som uttryckt sig i liknande ordalag som Pompeo och talat om att ”valfusket” måste utredas. En vecka efter valet har inte minsta bevis framlagts för något fusk. Ändå står Supreme Court, USA:s högsta domstol, nu med sex konservativa domare av nio, beredd att diskutera och slutgiltigt avgöra valutgången,

Kan det bli så illa?

Utrikesminister Mike Pompeo vill säkra vägen för en mjuk övergång til en andra Trumpregim.