Kategoriarkiv: Sjukvård

Flyktingar förstärkte välfärden

Vårdcentralen Vår Vårdcentral Katrineholm Bilden från 1915.

Är kostnaderna för flyktingmottagandet i Sverige något som hotar välfärden, som nationalistiskt högerpopulistiska sverigedemokraterna envist gapar om, men också andra partier i deras efterföljd, både moderaterna och så klart kristdemokraterna, dessvärre också socialdemokraterna?

Eller är välfärden i Sverige möjlig endast tack vare alla de migranter och flyktingar som kommit hit och som i mycket bemannat sociala hörnpelare som sjukvård och äldreomsorg i det här landet? 30 procent av de svenska läkarna har utländsk bakgrund, många av dem har kommit hit som flyktingar.

Den senare tesen driver Peo Hansen, professor i statsvetenskap i Linköping vid institutionen för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Han ger exempel i sin essä ”Vem pratar om flyktingarna i Verklighetens Sverige”, publicerad i fredags i Magasinet Etc nr 32/2020 och behandlad i en tidigare blogg.

Flyktingar har varit Socialdemokraternas paradgren de senaste fem åren, skriver Peo Hansen. I S-sammanhang har det, fortsätter Hansen, hetat att: ”Vi har inte råd med flyktingar; det är inte finansiellt hållbart.” Under åren 2015 och 2016 hade regeringen nästan hela den ekonomiska expertisen att luta sig mot: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Finanspolitiska rådet, EU-kommissionen samt raden av enskilda ekonomer.

Så här har det ofta låtit på den kanten: Flyktingmottagandet innebär ”en ofantlig kostnad som skapar stora underskott, tar pengar från välfärden, tvingar staten att låna och tvingar fram skattehöjningar.

Men regeringen och ekonomerna har fel, fortsätter Hansen: ”Statens flyktingspenderande bidrog tvärtom till att öka tillväxten, och med den ökade skatteintäkterna lavinartat, vilket i sin tur genererade överskott. Åren då staten flyktingspenderade som allra mest, 2016 och 2017, blev därför också åren med de största överskotten på ett decennium.”

Statens utgifter blev inkomster i den icke-statliga sektorn, hos kommunerna, företagen och hushållen.

När regeringen ströp flyktingmottagandet minskade kommunernas intäkter. Det är inte flyktingkostnaderna som drabbar kommunerna utan statens oansvariga finansiella neddragningar, fortsätter Hansen.

Sverige har brist på vad Hansen kallar reella resurser, som personal i vård och omsorg. Personalbehoven i sektorn kommer att öka drastiskt framöver, inte minst därför att den svenska befolkningen åldras och därigenom blir mer vårdkrävande.

Genom flyktinginvandringen har Sverige fått ett stort tillskott av människor i arbetsför ålder samt av barn, konstaterar Hansen:

”Enligt Arbetsförmedlingen gick 80 procent av alla jobb som tillkom 2017 till de utlandsfödda. Mellan 2008 och 2018 fanns det bara ett enda land i EU och OECD som inte ökade sin medianålder: Sverige. Flyktinginvandringen har bromsat åldrandet.”

I en skrivelse från 2018 om framtidens äldreomsorg noterade regeringen att ”Antalet personer i befolkningen i den mest arbetsaktiva åldern väntas öka från 5,7 miljoner år 2015 till 6,3 miljoner år 2035. Det är de utrikes födda som beräknas stå för hela ökningen av personer i yrkesaktiv ålder”.

I samma skrivelse tillstår regeringen även följande: ”Utan utlandsfödda kvinnor och män skulle äldreomsorgen få stora problem att klara sitt uppdrag.”

Ändå vill Stefan Löfven dra ner på det svenska flyktingmottagandet: ”Vi ska visa att antalet asylsökande blir färre – rejält många färre”. Varför då? Jo, sa statsministern, så att vi ”klarar det här med äldreomsorgen och allt detta”. Dessutom, om vi tar emot ”rejält många färre”, ja ”då ser människor att de som kommer hit också går till jobbet och bidrar.”

Men Löfven har fel skriver Peo Hansen. Flyktinginvandringen har aldrig kostat Sverige. något. Tvärtom har den bidragit med åtskilliga reella och samhällsbärande resurser i form av hårt arbetande människor. Detta går till och med att utläsa ur regeringens egna skrivelser. Men Stefan Löfven vill inte veta av verkligheten. Hans socialdemokrati har sedan länge redan bestämt sig.

Hur gick det till att det politiska parti som en gång byggde folkhemmet på solid demokratisk grund år 2020 vill att nyanlända flyktingar bara ska få tillfälliga uppehållstillstånd och att anhöriginvandring ska nedprioriteras?

Bådadera djupt inhumana åtgärder mot människor som flytt hit från krigens helvete.

Fotnot: En tidigare blogg utifrån Peo Hansens essä finner du här: nyakultursoren.se/?p=12797

Flyktinginvandring håller upp Sverige

Trettio procent av den svenska läkarkåren är ”utrikes födda”, de flesta med flyktingbakgrund.

Peo Hansens dotter har ont i foten. Pappan tar med henne till en vårdcentral. I en korridor där möter de tio läkare, sju har utländska namn, varav tre muslimska.

inleder han sin essä ”Vem pratar om flyktingarna i VERKLIGHETENS SVERIGE?”, publicerad i nyhetsmagasinet ETC i fredags, samma dag som en kommitté håller ett sista möte för att nå en ”långsiktigt hållbar” migrationspolitisk överenskommelse.

Peo Hansen. Bild: Nedžad Mešić.

”Varför då?”, undrar Peo Hansen, som direkt slår fast att argumentet inte kan vara ekonomiskt.

Som professor i statskunskap vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet har han vissa förutsättningar att ha koll på det, inbillar jag mig.

När det gäller den svenska läkarkåren är i dag över trettio procent ”utrikes födda”. Få andra länder i världen är lika beroende av invandrade läkare som Sverige.

Vem är det förresten som städar sjukhusen, städar Sverige? 2018 var 60 procent av Sveriges städare utrikes födda.

Så ser Verklighetens Sverige ut, skriver Peo Hansen. Sverige är för en rad samhällsbärande funktioner helt beroende av utrikes födda, flertalet med flyktingbakgrund.

Enligt socialstyrelsen är 28 procent av alla som arbetar inom äldreomsorgen utlandsfödda, i Stockholms län hela 55 procent. Men i debatten ”fortsätter etablissemanget att tiga om flyktingarnas avgörande insatser” inom den svenska äldreomsorgen” och sjukvården. I stället kan de höras snacka om språkproblem hos personalen.

Men skriver Hansen hittills har skuldfrågan om covid-19 inte blivit en invandringsfråga: ”Det är som om det fortfarande finns tillräckligt med flockimmunitet mot den sortens dumheter”. Tyvärr är det inte så enkelt.

Under decennier har ekonomer i Sverige och utomlands hävdat att ”flyktingar är en kostnad och en finansiell börda för samhället och välfärdsstaten”. I stället förhåller det sig tvärtom att ”flyktinginvandringen bär upp Sverige”, skriver Paul Hansen:

”Eller skulle Sverige stå stadigare om samhällsfunktioner som redan lider av stor personalbrist avlägsnade all personal med flyktingbakgrund? Skulle kommunerna gå mindre på knäna om de hade ännu större personalbrist i omsorgen?”

Fotnot: Mer om Peo Hansens essä i en kommande blogg.

Alliansen vill att Skåne minskar kollektivtrafiken med tio procent

Under sommaren har det uppstått trängsel på en del skånska stads- och regionbussar.Bild: Peter Frennesson/HD.

Skåne blir i höst det enda storstadslänet som drar ner på kollektivtrafiken, skriver Helsingborgs Dagblad. Busstrafiken minskas på ungefär tio procent. Antalet pågatåg drogs redan i våras ned på kvällar och nätter.

Det är de styrande allianspolitikerna som bär ansvaret för nedskärningen. I mina ögon är beslutet kortsiktigt och ansvarslöst. Det visar ännu en gång att regionpolitikerna saknar kompetens och engagemang för i djup mening livsviktiga frågor. Om smittspridningen åter tar fart är deras ansvar stort.

”Politikerna driver ekonomin så hårt att det får konsekvenser för dem som är beroende av kollektivtrafiken”, säger Andreas Schönström (S).

Andreas Schönström är andre vice ordförande för kollektivtrafiknämnden i region Skåne. Han menar att nedskärningen av kollektivtrafiken kan bidra till att öka smittspridningen i regionen.

– Vi kan inte skära ner på bussar och tåg så pass mycket att resenärer trängs ihop på bussen eller tåget bara för att vid nästa hållplats gå på restaurang där man tvingas sitta på två meters avstånd.

Carina Zachau (M) är ordförande i kollektivtrafiknämnden. Hennes recept är att försöka få skolorna att ändra sina scheman så att skolorna börjar på lite olika tider och därigenom sprida ut resenärerna.

Men då drabbar det de seniorer som i Malmö (från 70 års ålder) och Helsingborg (från 75) åker gratis på de tider dit man vill flytta gymnasieeleverna.

– Hellre än att gymnasieelever ska riskera trängsel med 70-plussare borde fler avgångar sättas in, menar Andreas Schönström.

Den tioprocentiga minskningen i busstrafik motiveras med att regionen inte har nog med pengar för att kompensera för minskat resande under pandemin. Det stöd på tre miljarder kronor till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som regeringen presenterade i maj kommer inte täcka hela bortfallet.

I landets andra två storstadslän Stockholm och Västra Götaland uppger Skånetrafikens motsvarigheter SL respektive Västtrafik att de kommer att köra enligt ordinarie hösttidtabell.

Region Skånes beslut är ogenomtänkt, obehagligt och inkompetent. Ska man spara in på kollektivtrafiken och därmed riskera smittspridning och mänskligt lidande och död? Ska vården betala för att kollektivtrafiken sparar? Ska medborgarna betala med hälsa och liv??

Och ska pendlarna gå över till att åka bil med allt vad det innebär för miljön?

Fotnot 1: I juni varslade Skånetrafiken Arriva 300 anställda, lite mer än hälften av alla anställda, på Pågatåg och bussar om uppsägning. Länk här: https://www.hd.se/2020-06-12/300-anstallda-pa-pagatagen-varslas-om-uppsagning

Ungefär samtidigt varslade bussbolaget Nobina 255 anställda i Skåne om uppsägning. 

Fotnot 2: Se också en tidigare blogg: Blir det ”livsfarligt” att åka buss i höst? Länk här: http://www.nyakultursoren.se/?p=12697

Systemfel i sjukvården: ”Avskaffa regionerna!”

Frågor till vården. Foto Paul Hansen/DN.

Svensk sjukvård präglas av ett systemfel, skriver Dagens Nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki i söndagens tidning, där hon frejdigt angriper den svenska sjukvårdens organisation, där regionerna har ansvar för vården.

Under pandemin har det gång på gång visat sig att regionerna inte har vare sig kapacitet eller kompetens att hantera vårdens utmaningar. Sokolnicki pekar särskilt på bristfälliga journalsystem, där många regioner gjort undermåliga upphandlingar liksom när det gäller andra it-system inom vården.

En fråga som kostat liv under pandemin är den bristfälliga eller obefintliga uppbyggande av beredskapslager. Till det kommer sådant som oförmågan att reglera nätläkarföretagen, där många har incitament att ge ”alla patienter precis vad de vill ha – oavsett om de behöver det eller inte” – och skickar räkningen till regionerna.

Det här är inget nytt. Minns skandalbygget av Nya Karolinska sjukhuset i Stockholm med miljardrullning och för den delen den bristfälliga planeringen av ombyggnaden av Helsingborgs lasarett. Kostnaden för Nya Karolinska blev över 60 miljarder, mer än svenska försvarets årsbudget, en fördyring med 47 miljarder jämfört med vad ”de lättlurade politikerna i landstinget” bestämt, skrev Robert Aschberg i Aftonbladet.

Men viruset har ”gett en nyttig påminnelse om att svensk sjukvård präglas av ett systemfel”, genom regionernas bristande kompetens i många avseenden, skriver Sokolnicki.

Hon hävdar vidare att undermåliga journal- och it-system är en orsak till att ”en del sjuksköterskor i snitt ägnar två av arbetsdagens alla timmar åt patienter (Vårdfokus 8/8 2019).” Mindre usla system skulle rentav kunna ge dubbelt så mycket vård, menar hon och summerar:

”Det här är alltså ingen perifer fråga, den präglar – och bromsar – hela det svenska sjukvårdssystemet. Vårdpersonalen använder sin värdefulla tid till fel saker, patienter utsätts för onödiga risker – och skattebetalarna får inte valuta för pengarna.”

Det finns ett stort demokratiskt problem med regionernas sjukvårdsansvar, med ofta helt okända politiker som avgör vårdens förutsättningar och ofta ställer vårdkvalitet mot risken för skattehöjningar, som skett i Region Skåne vid flera tillfällen. ”Hur ser egentligen väljarnas chanser till ansvarsutkrävande ut?”, undrar Amanda Sokolnicki.

Pandemin har verkligen visat att vårdens organisation via regionerna har blivit ett allvarligt systemfel. Men att avskaffa regionerna blir inte enkelt:

Det är inte bara bättre vård, ekonomisk effektivitet och rättvisa som ligger i potten. Då hade regionerna redan varit avskaffade. Det är också regionpolitiker som inte vill avskaffa sig själva. Och som finns i varje parti.”

Coronakrisen och den nödvändiga förändringen

Bild: Conny Lindström.

På några veckor gjorde ett virus från en fladdermus i Kina 25 miljoner amerikaner arbetslösa, stängde gränserna mellan länderna i den fria rörlighetens Europa, tömde gatorna i städer över hela världen, sände hundratals miljoner indier ut från städerna och hem till sina byar. Alla förstår att det som sker är ovanligt och allvarligt och att krafter är i rörelse som kan ta världen till en helt ny plats.

Idéhistorikern Sverker Sörlin blev den 9 mars i år svårt sjuk i covid-19. Efter tolv dagar med smärta och hög feber vände det. Han kunde äta litet mat utan vämjelse och slutade att varje natt räkna andetagens frekvens.

Sverker Sörlin.  Bild: Sofia Runarsdotter.

Sverker Sörlin använde sina återvunna krafter till att skriva och sammanställa en bok ”Kris! Från Estonia till Corona”, som getts ut av Arena Idé på bokförlaget Atlas i sommar.

Temat är samhället och kriserna. Här finns både äldre texter, många publicerade på Dagens Nyheters kultursida och nyskrivna. Den övergripande frågan är vad vi gör med virusets övergripande berättelse, hur vi och samhället kommer att påverkas. Sörlin skriver:

”Aldrig har det varit så tydligt att vi är en enda mänsklighet under samma himmel. Aldrig har vi upplevt att vår individuella hälsa är så beroende av den globala hälsan. Hur reagerar vi?”

Den pågående coronakrisen har alldeles särskilt synliggjort de senaste trettio åren som allt djupare kris för den svenska samhällsmodellen. Det har varit trettio år av kris, konstaterar Sörlin.

”Dessa årtionden har inneburit stora omfördelningar av förmögenheter … ett gradvis sammanbrott för den svenska landsbygden, växande ojämlikhet inom vård, skola och omsorg. … Samtidigt har vi sett det historiska genombrottet för ett auktoritärt nationalkonservativt parti vars framgångar varit direkt beroende av krisen.” Han fortsätter:

”Vården är underfinansierad, äldreomsorgen är underbemannad och logiken bakom dess allt torftigare omhändertagande av några av vårt samhälles allra svagaste är bestämd av intresset hos en liten grupp ägare, ofta riskkapitalister, och inriktar sig huvudsakligen på kostnadsbesparingar och nästan inte alls på verklig omsorg och omtanke eller ens kvalitet i arbetet.”

Coronakrisen får oss att ”omförhandla” det förflutna, skriver Sörlin. Vår ”erfarenhetshorisont” förskjuts. Vi omdefinierar den politik som lett till dagens situation, vi skriver om vår historia.

Hur gick det till när apoteken förvandlades till affärskedjor, när många av vårdgivarna blev bolag, när hemtjänst och äldrevård privatiserades, särskilt i Stockholm. Vad har den stadigt växande ojämlikheten i Sverige sedan 1980-talet betytt för smittspridningen i invandrartäta förorter? Var det verkligen så klokt att rusta ner sjukvården år efter år, att sänka beredskapen på alla områden.

Det är hög tid att ställa om och att hur tänka på hur det svenska samhället ska se ut i framtiden. Kanske krävs en kris för att vi ska klara av att göra de omprövningar som krävs för trygghet och säkerhet, skriver Sverker Sörlin.

Han ser, liksom Angela Merkel och FN-chefen Antonio Guterres krisen som ett ”möjlighetsfönster”. Det är nu vi måste börja våga tänka i nya banor, för att på allvar våga kräva omprioriteringar och ett annorlunda och bättre samhälle än dagens.

Den diskussionen har ju redan börjat i samtal mellan alla oss som sedan många månader lever i frivillig karantän och på många nivåer i samhället. Frågan är hur politikerna klarar omprövningar? Jag har sett bedrövliga exempel på utspel för att allt snabbt ska återgå till hur det var före krisen.

Men så får det inte bli. Med Sörlins ord: ”Stora epidemier är påskyndade. De skakar om samhällen så djupt att förändring blir möjlig.”

I det sammanhanget är hans ”Kris!” en alldeles oundgänglig inspirationskälla och verktygslåda. Här finns nödvändig analys och bra argument, det första som behövs för att börja bygga ett bättre samhälle.

Fotnot: ”Kris! Från Estona till Corona. Av idéhistorikern Sverker Sörlin. Med förord av Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkan. Atlas/Arena Idé. Pocket.

Den jämlika vården hotas av privatiseringarna

Foto: Mostphotos..

Åtta läkare, samtliga seniora professorer inom kliniska ämnen vid Uppsala universitet och Karolinska institutet, uttrycker i en artikel i Läkartidningen djup oro över ”den snabbt ökande privatiseringen av svensk sjukvård med urholkning av principer för solidaritet och prioritering av patienter med störst medicinska behov”.

Privata vårdaktörer har på ett sätt som är unikt för Sverige i dag en okontrollerad tillgång till skattemedel genom fri etablering för öppen specialistvård och en genväg till offentlig vård för dem som tagit privata sjukvårdsförsäkringar, skriver debattörerna:

”Ingen annanstans i världen finns ett sådant okontrollerat sjukvårdssystem. När det nu också är möjligt att skapa nätläkarmottagningar med fri dragningsrätt på skattemedel är det självklart att vården för de svårast sjuka kommer att drabbas av ytterligare neddragningar i det som landstingspolitiker kan kontrollera inom det givna skatteutrymmet.”

Vårdvalslagstiftningen ger innehavare av en privat sjukförsäkring förtur till en första konsultation till en läkare i vårdval, för att därefter snabbt slussas vidare i det offentliga sjukvårdsystemet. Det här bryter mot behovsprincipen för den offentligt finansierade vården, att den med störst behov ska gå före, inte den med mest pengar.

Också i andra länder finns privata sjukvårdsysstem, men dessa drivs i de flesta fallen separat och ger inte omedelbar förtur till den offentliga vården.  i artikeln heter det vidare:

Uppsplittringen av läkarkåren mellan de privat och offentligt anställda kompliceras dessutom av den svällande andelen hyrläkare, e-doktorer och storstadspraktiserande specialister, som alla gör anspråk på vår gemensamma skattepott.”

Det som nu sker inom svensk sjukvård anser vi går stick i stäv mot den professionella grundsyn som bör känneteckna verksamheten, skriver de åtta, som också kräver att:

… Läkarförbundet måste klarlägga ”vad som händer med sjukvården i vårt land samt ta ställning för de sjuka och våra gemensamma etiska principer och mot de okontrollerade marknadskrafterna”.

Fotnot: De åtta som undertecknat debattartikeln i Läkartidningen är: Anders Vahlquist, Sven Britton, Lars Klareskog, Lisa Ekselius, Staffan Bergström, Bengt Gerdin, Lars-Åke Persson, Marie Åsberg, samtliga seniora professorer inom kliniska ämnen vid Uppsala universitet och Karolinska institutet.

Covid-19-pandemin kan bli en katastrof i Gaza

Foto: Gaza. Hosny Salah/Pixabay

I ett öppet brev till utrikesminister Ann Linde skriver Jeannette Escanilla, ordförande för Ship to Gaza Sverige, om den snabbt förvärrade situationen i Gaza, ett av världens mest tättbefolkade områden.

Covid-19-smittan har nått Gaza-remsan. Redan har det första dödsfallet noterats. Situationen för befolkningen i Gaza är mycket bekymmersam.

”Hälsoväsendet är fullständigt kört i botten efter 13 år av blockad och stora utmaningar med att ta hand om sårade efter Israels ständiga attacker på civila personer. Sjukhusens utrustning är nedsliten till följd av blockaden. Det rapporteras om desperat brist på utrustning och läkemedel för att möta Covid-19 pandemin, exempelvis finns det endast 60 respiratorer för en befolkning på 2 miljoner invånare.”

Israels försvarsminister Naftali Bennett har uttalat att tillgången till medicinsk utrustning för Gazas befolkning är betingad av att Hamas skulle göra eftergifter i en konflikt om fångutväxling mellan Israel och Hamas. Han hävdade att Gazas och Israels humanitära behov hängde samman och inte kan lösas oberoende av varandra.

Men den hållningen är inte förenlig med den fjärde Genèvekonventionen, fortsätter Jeannette Escanilla.

Konventionens artikel 56 innehåller krav på att sätta in hjälp för nödvändiga förutsättningar för att bekämpa smittsamma sjukdomar och epidemier.

”Följaktligen måste Israel leva upp till sina rättsliga och moraliska förpliktelser att hjälpa det palestinska hälsoväsendet – i Gaza och på Västbanken – både med att bekämpa pandemin, och att sörja för att de patienter som har behov av sjukhusbehandling, som inte är tillgänglig i Gaza, får det.”

Israel inte bara hindrar att nödvändiga läkemedel och utrustning kommer in i Gaza utan att man har även under april sprutat växtgift från flyg (5april) för att ödelägga planteringar i Gaza. Vidare besköts under perioden 26 mars till 9 april fiskebåtar vid 10 olika tillfällen. Fiskare har blivit sårade, fiskegarn beslagtagna och en fiskebåt har blivit förstörd. Gränsen för fiskerizonen har ändrats 22 gånger mellan mars 2019 och mars 2020.

Till utrikesminister Ann Linde ställer Ship to Gaza genom Jeanette Escanilla några viktiga frågor om vad Sverige kan och bör göra för att hjälpa palestinierna i Gaza:

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att värna demokratiska och mänskliga rättigheter för befolkningen i Gaza?

Vilka initiativ avser utrikesministern att vidta för att förhindra att Covid-pandemin får utvecklas till en katastrof för palestinierna i Gaza?

Vad kan Sverige göra för att Gazas befolkning ska slippa att terroriseras, och i ställer får möjlighet att utveckla sitt samhälle?

Nytt äldreboende drabbat: 10 döda. Helsingborg tiger om uppgifterna

Bild: Sven-Erik Svensson/HD.

Tio boende på Stattenahemmet i Helsingborg kan ha avlidit med covid-19. rapporterar Helsingborgs Dagblad.

Tidigare har HD skrivit om Valltorps äldreboende där 20 personer dött av covid-19. Det har då nämnts att smittan fanns på ytterligare två boenden, Stattenahemmet, med 87 lägenheter, och Elinebo. Vidare har avlastningshemmet Villa Louise stängts utan att skälen redovisats mer än i allmänna ordalag, det går inte att utesluta att kommunen har mörklagt orsakerna.

Stadens omsorgsdirektör, Annika Andersson, vill varken bekräfta eller dementera uppgifterna om de tio dödsfallen på Stattenahemmet:

– Av hänsyn till våra hyresgäster och våra medarbetare kommenterar vi inte siffror om antalet smittade och döda. Vi har tagit det beslutet utifrån patientsekretessen, säger hon.

Vad i helvete, säger jag bara. Mörkläggning igen. Varför??

Lars Thunberg (KD) är ordförande i vård- och omsorgsnämnden. Han säger till HD att han löpande får information om sjuka och misstänkta covid-relaterade dödsfall på stans vårdboenden av förvaltningen. Även han hänvisar dock till patientsekretessen.

– Så det är inget jag vill gå in på, säger han om uppgifterna gällande Stattenahemmet.

Makalöst. Så obehagligt. Det handlar om människor liv och överlevnad. Och de två ytterst ansvariga tiger. Deras agerande kan inte granskas. Helsingborgarna och särskilt de äldre-äldre har ingen möjlighet att själva ta ställning till livsavgörande beslut. Det är så här man bäddar för ryktesspridning och misstroende.

Jag utgår från att Andersson/Thunbergs tigande är sanktionerat av stadens ledning, ytterst av kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson (M). Han har ju god träning i mörkläggningsfrågor efter Örersundskraftsturerena.

Så här kan det ju inte fortsätta. I en demokratisk stad är öppenhet från de som styr grundläggande för att medborgarna ska kunna förhålla sig till avgörande frågor. När tjänstemän och politiker begår grundlagsbrott mot offentlighetsprincipen är det riktigt illa ställt. Helsingborg är dessvärre inte ensamt.

Helena Giertta, chefredaktör för tidningen Journalisten, skriver i en ledare (nr 6/2020) under rubriken ”Skamligt av mörkande kommuner” bland annat:

”Kommuner och regioner har vägrat följa offentlighetsprincipen under coronakrisen. Flera medier har hindrats att bevaka vår tids största händelse. Skamligt är bara förnamnet.”

Giertta konstaterar att medierna avslöjat grundlagsbrott i bl a Västerås, Eskilstuna, Örebro, Nyköping, regionerna Sörmland och Västmanland, där man uppmanat personalen att inte parata med medier eller vägrat lämna ut offentliga handlingar.

Hon citerar fem upprörda kommentarer i samma fråga i olika tidningar, däribland Eva Burman som skrivit i Eskilstuna-Kuriren:

”Äldreomsorgen i Sörmland är mest drabbad i landet. Frågan vi måste ställa oss – gör våra myndigheter sitt yttersta för att förhindra att smittan löper amok? … Insynen är just nu noll. … Att aktivt undanhålla uppgiften trots att man rutinmässigt både sammanställer den och rapporterar den vidare är ett brott mott offentlighetsprincipen. … Det handlar om förtroende. Skämmes.”

Politisk bakgrund till Döden på Valltorp? Varannan död i pandemin avled på ett äldreboende

Äldreboendet Valltorp i Helsingborgg drevs till 2019 nyligen av vårdkoncernen Attendo. Efter lång tids klagomål från anställda boende och anhöriga övertog kommunen ansvaret för boendet – men lät Attendos ledning sitta kvar.

Antalet avlidna av Covid-19 angavs av Folkhälsomyndigheten på tisdagen till 3743. Samma myndighet ungefär samtidigt till BBC att  48.9% av de döda var boende på äldreomsorgens institutioner, vilket motsvarar 1830 personer. De som avlidit utanför institutionerna blir då 1913.

Utifrån de för mig nya siffrorna förstärks intrycket av att Coronapandemin i Sverige i stor utsträckning handlar om äldreomsorgens kris. Den i sin tur beror på att vården av de äldre – äldre under decennier skurits ner, i takt med stora skattesänkningar som också gått ut över den svenska sjukvården.

Hur akut läget inom äldreomsorgen är framgår inte minst av tisdagens avslöjande i Helsingborg att 37 av 60 boende på Valltorps vårdboende smittats av covid-19 och att 17 av de äldre på samma äldreboende avlidit under en månad.

– Man får väl anta att en del av dödsfallen är coronaberoende, säger till HD Lars Thunberg (KD), ordförande för stadens vård- och omsorgsnämnden.

Thunberg tycks trots sin kommunala roll vara dåligt insatt i hur pandemin verkar. Över hälften av de boende på Valltorp har smittats. Alla tillhör, antar jag den mest utsatta riskgruppen, som mest av alla skulle skyddas. Ändå har en tredjedel dött.

– Det är väldigt svårt att säga hur det kan ha blivit så att just Valltorp är drabbat, fortsätter Thunberg. 

Kan det beror på att Valltorp till hösten 2019 drevs av vårdkoncernen Attendo? Efter åravis av klagomål från personal om grava missförhållanden tog kommunen över ansvaret – men lät samma ledning sitta kvar.

Efter hård kritik vände vissa politiker i vård- och omsorgsnämnden och kunde besluta att ta tillbaka vårdboendet Valltorp i kommunal regi.

Som arbetsplats har Valltorp varit oanständigt turbulent under åravis. Som vårdhem har Valltorp nu visat sig vara livsfarligt, en veritabel dödsfälla.

I HD skrev Torbjörn Svensson så sent som den 20 september 2019 om den fleråriga kritiken av förhållandena på Valltorp:

Valltorp vid Öresundsparken var ett av de fyra vårdboenden som lades ut i privata händer för snart tre år sedan. Alliansen och Miljöpartiet var då mäkta stolta över att ha ställt tuffare krav än i tidigare upphandlingar. Den här gången skulle det baske mig bli bra.Det blev det inte, inte på Valltorp .”Oacceptabelt!”, säger Lars Thunberg om dagens kvalitet.”

Döden på Valltorp har en tydlig politisk bakgrund, som måste klarläggas, det handlar om många människors liv.

HD ställer en självklar fråga till Lars Thunberg:

Vi har pratat med anhöriga till boende på Valltorp som velat ha bättre information. Någon beskriver det ”som en chock” när hon får veta hur många som smittats.

– Jag förstår det, har man bara vetat att det funnits några smittade men inte omfattning eller att det finns dödsfall, blir det en chock. Men det är senaste veckan och dagarna som dödstalet blivit fler, svarar Thunberg.

Så här kan det ju inte gå till i en anständig stad. Förstår inte Thunberg att de anhöriga till de boende på Valltorp är chockade när det nu till slut kommer fram uppgifter om alla smittade och alla dödsfall.

Och som på beställning dyker en nya kommunal smittohärd upp. Avlastningsboendet Villa Louise på Malmögatan i Helsingborg stängdes akut på måndagen. Boendet har tagit emot sjuka som vårdas i hemmet under kortare perioder.

Risken att covid -19 sprider sig är för stor, enligt stadens omsorgsdirektör, Annika Andersson. Hur vet hon? Vad vet hon? Något måste ha hänt. Vad får helsingborgarna inte veta.

Återigen, tystnadskultur, halvlögner.Handlar det om fler smittade, om nya dödsfall?

Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, vet inte varför Valltorps vårdboende drabbats så hårt av smitta.Bild: Britt-Mari Olsson/HD.

Helsingborgs lasarett ska ”effektiviseras”. Nu! ??

Anders Lundström (KD) står fast vid besparingskraven. Drygt 100 miljoner kronor ska plockas hem genom bland annat effektivare bemanning. Bild: Britt-Mari Olsson/HD.

”Stora besparingar på Helsingborgs lasarett trots pandemin” var rubriken på en artikel i Helsingborgs Dagblad för några veckor sedan. Kd-politikern Anders Lundström, ordförande i sjukhusstyrelsen i Helsingborg, berättade där att Helsingborgs lasarett ska ”effektiviseras” med 100,3 miljoner i år.

Sverige befinner sig i den värsta krisen på mycket mycket lång tid. En lärdom av krisen som allt fler nu börjar acceptera är att krisens verkningar är en konsekvens av samhälleliga brister.

I Stockholm har äldreomsorgen, styrd av kd-politiker, drabbats ohyggligt. På ett privat boende dog på kort tid en tredjedel av de äldre av viruset covid-19. På många platser har den ”vanlig vården” fått ställas på paus för att coronakrisen ska kunna hanteras. Men i Helsingborg ska Lundström ”effektivisera bemanningen”, enligt ett beslut i sjukhusstyrelsen i februari. Det är cyniskt och upprörande.

”Effektivisera bemanningen” betyder med ett annat språkbruk skära ner personalen, avskeda läkare och annan vårdpersonal. Är det vad som är bäst för lasarettet och för den framtida vården, herr Lundström?

I februari, före pandemin, det var i en annan tid, i ett annat land. Men Lundström ska ”effektivisera” Helsingborgs lasarett för 100 miljoner och motiverar det djupsinnigt:

”Man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt”.

Jag menar att ett sådant yttrande inte tyder på någon tankeverksamhet alls. Det är inte rimligt att vårdpersonal under coronakrisen ska ”utreda besparingar”? Pandemin måste följas av en debatt om den framtida vården. Helsingborgs lasarett kommer att få nya kostnader för att kunna hantera de nya erfarenheterna. Förhoppningsvis kommer lasarettet att få en ny huvudman. Många skånska sjukvårdspolitikers aningslösa hållning förfärar.

I Ängelholm och Landskrona har sjukvårdspolitikerna skjutit upp sina besparingsplaner. Till HD sa Warda Fatih (C), ordförande i Landskrona sjukhusstyrelse:

– Vi är ett litet sjukhus med mindre personal och har inga resurser att avvara. Prio ett är corona. Vi vill inte skifta fokus.

Socialdemokraten Mikael Skoog, andre vice ordförande i Helsingborgs sjukhusstyrelse, har en liknande hållning:

– Vården är redan underfinansierad, man borde ompröva sparbetinget så att de anställda kan fokusera på corona.