Kategoriarkiv: Afghanistan

Trump gör coronainfo till valpropaganda

Donald Trump på en av de utdragna ”presskonferenserna” om coronakrisen, vilka i realiteten visat sig vara en tidig start på kampanjen inför presidentvalet i november.

Torsdagen den 23 april gick Donald Trump från att vara en farlig cirkus clown till att att utgöra ett omedelbart hot mot alla amerikaner, skriver amerikanska Vanity Fair.

Vetenskapsmannen Bill Bryan påpekade under ett TV-sänt coronaprogram att solsken, fuktighet och desinfektionsmedel kan döda coronaviruset på öppna ytor.

Trump reagerade direkt på uttalandet och föreslog att folk skulle injicera rengöringsmedel i sina ådror. Så här lät det:

“I see disinfectant, where it knocks [the coronavirus] out in a minute—one minute—and is there a way we can do something like that by injection inside, or almost a cleaning,” Trump mused on live TV. “Because you see it gets in the lungs and it does a tremendous number on the lungs, so it’d be interesting to check that. So you’re going to have to use medical doctors, but it sounds interesting to me.”

Miljoner av amerikaner vet att rengöringsmedel är avsedda för yttre bruk och att de är höggradigt giftiga om någon skulle få för sig att injicera eller dricka dem. Tillverkarna gick efter presidentens råd ut med varningar för livsfarlig användning.

Ett annat Trumpförslag gällde att bota coronaviruset med malariamedicin. Flera dödsfall följde på experimentet.

Donald Trump predikar denna vår kväll efter kväll på bästa sändningstid för det amerikanska folket om sina hallelujametoder för att hejda coronaviruset. De flesta stora TV-kanaler har länge underdånigt direktsänt presidentens återkommande lögner och hans vilseledande kommentarer. Några tycks nu ha backat lite. Men republikanerna ställer sig bakom också hans mest absurda påstående, ett intellektuellt sammanbrott för ett parti som historiskt länge spelat en roll i amerikansk historia men som nu helt tycks ha tappat varje form av moralisk ryggrad.

När kritiken mot Trump ökade efter hans bisarra medicinska ”råd” kom plötsligt ett krigshot mot Iran. I alla tider har härskare som sett sin ställning hotad eller drabbats av sjunkande popularitetssiffror hotat med eller startat krig.

När ett halvår återstår till presidentvalet i USA leder demokraternas kandidat Joe Biden stabilt före Donald Trump i opinionsundersökningarna. Vad det innebär för valresultatet går inte att säga nu, bland annat därför att det för kandidaterna inte handlar om att få flest röster utan om att vinna flest elektorer. Det var så Trump vann valet 2016 trots att Hillary Clinton hade bortåt tre miljoner fler röster.

BLIR ALI UNDERSKÖTERSKA ELLER UTVISAS HAN?

Ali Zardadi tar studenten i juni och är då färdigutbildad undersköterska. Men han har bara tillfälligt uppehållstillstånd. Han han inte fått fast jobb ett halvt år efter studenten blir han utvisad. Fotomontage ETC.

”I juni tar jag studenten. Då blir jag utbildad undersköterska och förhoppningsvis en framtida universitetsstudent. Men det är inte säkert att jag kommer att få jobba inom vården nästa år, och inte heller att jag kommer att få plugga på universitet. Det är vad dagens lagstiftning om kraven för permanenta uppehållstillstånd för gymnasielever innebär för oss som nu tar studenten.”

Så skriver Ali Zardadi i en debattartikel i Dagens ETC. Ali kom till Sverige som ensamkommande 2015. För att han ska få stanna i Sverige krävs att han har ett fast jobb som undersköterska senast i december, eller sex månader efter det att han tagit studenten.

Han är bedrövad och fortsätter:

”Som dagens lagstiftning ser ut idag kommer jag, ”en utbildad undersköterska som drömt om att blir en nyttig människa för samhället”, att behöva lämna Sverige. Jag är en individ som ofta glöms bort bakom siffran. Om dagens lagstiftning inte ändras kommer fler ungdomar som efter bara fyra – fem år i Sverige tagit examen och är undersköterskor, byggjobbare, fordonsmekaniker, barnskötare med mer att utvisas från Sverige, liksom blivande läkare, jurister och sjuksköterskor.

Det är hög tid att åtgärda lagstiftningen. Både för vår och samhällets skull.”

Ali Zardadi har varit i Sverige sedan 2016. 2017 gav han ut boken ”Ängeln och Sparven”. Han är en av många tusen ensamkommande asylsökande, de flesta från Afghanistan, som befinner sig i en extremt pressad situation.

Raul Wallenberg Academy tilldelade honom 2018 utmärkelsen Ungt Kurage. Efter många års intensiva studier och yrkesutbildning riskerar han och många av de andra att utvisas, till följd av stelbenta och orimliga regler.

Coronakrisen innebär för Ali Zaradi och för andra i hans situation en oförutsägbar arbetsmarknad under omständigheter som han inte kan råda över. Samtidigt finns det ju ett långsiktigt stort behov av undersköterskor i vårdens Sverige, också i de tider post Corona som vi i dag knappast vågar drömma om.

I en debattartikel i Aftonbladet (29/4) skrev Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson (M), att ”Det enda rimliga är att utvisa ungdomarna” under rubriken ”Därför säger vi nej till gymnasieamnestin”.

Hur gick det till att Sverige blev ett så osolidariskt land. Den grupp ensamkommande som Ali tillhör borde tvärtemot vårdas generöst. De kan tillföra mycket både i Sverige och i sitt gamla hemland – om de en dag i framtiden väljer att återvända till ett fredligare Afghanistan.

Sverige har dessutom en skuld till Afghanistan och afghanerna. Sverige har för mångmiljardbelopp under många år deltagit i USA:s krig i Afghanistan också i offensiva så kallade ”fredsframtvingande aktioner”.

Det har i realiteten bidragit till än mer krigsförstörelse och död. Att behandla de ensamkommande afghanerna i Sverige inkännande vore ett sätt att något lite börja återbetala på den skulden.

Julian Assange – USA:s ”nationella fiende”

Teckning från domstolen. T V Julian Assange, nu 48 år. Foto: Reuters.

Trumpadministrationen utmålar Julian Assange som ”en fiende till USA som måste plockas ner”, skriver brittiska The Guardian på måndagen, den första rättegångsdagen, som behandlar USA:s krav på att få visselblåsaren utlämnad dit som spionmisstänkt.

Assanges advokater tänker kalla in ett vittne från en spansk säkerhetsfirma. Vittnet hävdar att Assange övervakades för USA under den långa tid han tillbringade på Ecuadors ambassad i London och att samtal uppfattats om amerikanska planer att kidnappa eller förgifta Julian Assange.

Om Assange utlämnas till en rättegång i USA kommer Wikileaksgrundarens liv att vara i fara sa juristen Edward Fitzgerald QC i Woolwich crown court i sydöstra London.

Assange, som nu är 48 år, krävs utlämnad till USA för att möta åtal på 18 punkter. De relaterar till publiceringen för ett decennium sedan av hundratusentals dokument, där många berör USA:s aktiviteter i Afghanistan och Irak. Han kan dömas till 175 år i fängelse om han befinns skyldig. Han anklagas också för att ha samarbetat med Chelsea Manning för att läcka hemliga dokument.

Prof Michael Kopelman, kriminalteknisk expert och vittne för försvarssidan, har uttalat sig: ”Jag är så övertygad som en psykiatriker kan bli att Assange kommer att med alla medel försöka ta sitt liv om hotet om utvisning till USA blir överhängande.”

Assanges huvudjurist Fitzgerald påminde om att Julian Assange avslöjat amerikanska krigsförbrytelser, som videon där amerikanska soldater slaktar civila från en helikopter och tortyren av fångar i ett irakiskt fängelse.

Den sortens avslöjanden placerade honom i kikarsiktet för Trumpadministrationens aggressiva ”America First-ideologi.

Från europeisk sida får Julian Assange stöd.  Europarådet, The International and European Federations of Journalists (IFJ and EFJ) kräver frigivning och att Assange inte utlämnas. Reportrar utan gränser har skrivit ett utlåtande:

De dokument som Assange publicerade avslöjade bl a tortyr, kidnappning och försvinnande. ”Offentliggörandet av dokumenten var uppenbart av stort allmänt intresse och inte handlingar som kan beskrivas som spioneri. Julian Assange journalistiska bidrag kan inte förnekas..”

Demonstrators outside Woolwich crown court. Photograph: Yui Mok/PA

kriget i Afghanistan med 147 000 dödade har kostat USA två biljoner dollar

Det mänskliga priset för USA:s krig efter elfte september. Sammanställningen gjord av Neta C. Crawford, Watson Institute, Brown University, USA.

Under 18 års krigshärjningar i Afghanistan har USA använt två biljoner (*) dollar, skriver New York Times i en högintressant artikel, där man också ställer frågan ”Var pengarna väl använda?”.

Frågan besvaras omgående av tidningens båda reportrar, Sarah Almukhtar och Rod Nordland med att mycket lite tyder på det.

Afghanistan är i dag ett av de länder i världen med flest flyktingar, till följd av det långa kriget. 2,6 miljoner afghaner har flytt sitt hemland, häften till Afghanistan, 900 000 till Iran. 1.84 miljoner afghaner är kvar i landet men har flytt från sina hem.

FN:s High Commission for Refugees har dokumenterat antalet flyktingar och kommit fram till att var 7:e afghan eller 14 procent av landets befolkning, 34 miljoner, har flytt sina hem under USA:s skamliga krig.

Också svenska trupper har deltagit i kriget under Natobefäl. Enbart fram till 2014 beräknas insatsen ha kostat 9 miljarder kronor. 5 svenska soldater hade då stupat och 31 hade skadats, enligt Wikipedia.

Var den amerikanska insatsen värd biljonerna? I december 2019 kontrollerar talibanerna allt större delar av landet. Kriget har krävt 147 000 döda, varav 38 000 civila afghaner, 400 frivilligarbetare, 54 journalister, 2400 amerikanska soldater, nära 4000 av USA kontraktsanställda personer, 59 000 nationella militärer och poliser, 42 000 oppositionella soldater.

Opiumodling i Afghanistan från 2002, 84 000 hektar, till 2017, 328 000 hektar.

Opiumtillverkningen i landet har fyrdubblats. I dag kommer 80 procent av världens heroin från Afghanistan. Före kriget hade opiumodlingen näst intill upphört. I dag är odlingen den största sektorn i Afghanistans ekonomi – efter kriget.

Vad det George W Bushs avsikt med kriget? Förmodligen inte. Men så blev det. Bush borde fängslas, sändas till krigsförbrytardomstolen i Haag och tvingas ta sitt ansvar.

USA skulle hjälpa de afghanska kvinnorna hette det under en period i propagandan, också den för svenska insatser. Hur blev det?

Dödligheten för kvinnor har förblivit bland den högsta i världen, skriver NYT. Den förväntande livslängden för afghanska kvinnor hör till den globalt lägsta. De flesta flickor får liten eller ingen utbildning och också skolorna för pojkar är i allmänhet usla.

För att finansiera kriget tog USA väldiga lån, som man nu betalar ränta för, över $600 miljarder till 2023. Återstoden av skulden kommer att ta lång tid att återbetala.

När USA:s gaphals till president kräver att andra länder (också Sverige) ska öka sina militära anslag (för att kunna delta i USA:s och Natos krig) tyder det på att han har insett att USA:s anfallskrig i Asien varit ”very bad business”, för att tala trumpska.

I en rättvis värld borde USA förstås dömas till stora krigsskadestånd till länder som Afghanistan och Irak och dessutom tvingas ta emot åtminstone lika många flyktingar från krigen som Turkiet.

*) Fotnot: En biljon motsvarar tusen miljarder, en etta följd av tolv nollor. 2 biljoner dollar motsvarar 20 biljoner kronor eller 20 000 miljarder kronor.

SANGIN, Afghanistan. Amerikanska och brittiska trupper. April 2007. Foto: Daniel Love, U.S. Army .

Är svenska folket ”Fredsskadat???”

SVENSKARNA FREDSSKADADE? Svenska Dagbladets ledarskribent vill ha fler miljarder till militären, vill att svensk militär ska kunna ”jävlas med Putin” och beklagar att svenska folket är ”fredsskadat”. Har Sverige genom att vi inte upplevt krig blivit ”vekt, soft och allmänt mesigt?

På Svenska Dagbladets ledarsida kritiserade Claes Arvidsson i måndags försvarsministern Peter Hultqvist som inte gav tillräckligt mycket pengar till upprustningen av Sveriges militär.

Hultqvist förhånas i rubriken ”Frontmannen säger varken bu eller bä”. Arvidsson talar om bristande försvarsförmåga och om att det nuvarande ”förmågegapet till Ryssland kommer att bli större än vad det är i dag. Tröskeln blir för låg. Trefjärdelsförsvaret är både för lite och för sent.”

Det saknas 55 miljarder menar ledarskribenten. Sverige måste prioritera ytterligare satsningar till militären framför sådant som skola och vård.

Arvidsson har sin bisarra förklaring till att i hans ögon försvarsministern inte tar det ryska hotet på allvar. Hultqvist är ”fredsskadad”. Och inte bara han, hela det svenska folket är ”fredsskadat”. Den krigshetsande ledaren avslutas så här:

”Sverige beskrivs ju ibland som fredsskadat och i den bilden ingår också avsaknaden – också i försvarsberedningens förslag – av en strategisk fjärrbekämpningsförmåga för att på avstånd kunna ”jävlas” med Putin på rysk hemmaplan. Det verkar avskräckande. Skapar tröskeleffekt. Förmågan ger också möjlighet att eskalera en konflikt till en nivå där Sverige får det militära bistånd som krigsplaneringen utgår från och säkerhetspolitiken hoppas på.”

Arvidsson tycks mena att svenskarna mått bättre och varit mera realistiska om de upplevt lite krig. Och han menar (på fullt allvar, vilken galenskap) att Sverige ska kunna jävlas med Putin på hemmaplan och kunna ”eskalera en konflikt” med Ryssland till ett storkrig så att Nato griper in och räddar oss.

Sverige har levt i fred i över 200 år, undantaget det folkrättsstridiga insatserna i Natos krig i Afghanistan. Nu ska vi förbereda oss på ett offensivt krig mot Ryssland, på att svensk militär ska jävlas med Putin.

Göran Greider har också upprörts över Svenska Dagbladets ledare och särskilt över skribentens sätt att använda ordet ”fredsskadat”. I en ledare i onsdagens Dagens Etc skriver Greider att språkbruket visar debattklimatet i dagens Sverige blivit extremt högervridet:

För vad är tanken här hos högerns ledarskribenter och extremhögerns propagandister? Att ett folk måste härdas i strid? Att vuxna i detta land hade varit mycket klokare om de som barn fått höra splitterbomber detonera i kvarteren eller sett kroppar sönderslitna av en (svensktillverkad) granatkastare?

Det måste ju vara det de menar: Vi har blivit naiva eftersom vi inte upplevt krig.”

Greider undrar också vad Arvidsson menar med att ”jävlas med Putin”. ”Är det missilier som kan nå Sankt Petersburg han avser? Jag antar det.”

Det finns alternativ, skriver Göran Greider. Det som ledarskribenten kallar ”fredsskador” är ett annat namn för ”dialog, nedrustning, fredsvilja, humanitet och klimatkamp”.

Göran Greider.

FN vill ”rädda världen undan krigets gissel”

”Hur är det möjligt att öka försvarsbudgeten med flera miljarder kronor per år utan att det hörs ungdomliga röster som ifrågasätter eller instämmer? Hur kan svenska soldater få vara kvar i ett skamligt och orättfärdigt krig i Afghanistan utan att ungdomen vill diskutera den frågan? De politiska ungdomsförbundens ledare saknas i fredsdebatten. Är det möjligen mahognyskrivborden i regeringskansliet som hägrar och som står i vägen för ett ungdomligt agerande för fred och avspänning?”

Thage G Peterson, en gång Olof Palmes försvarsminister, senare bland mycket annat riksdagens talman är i dag först och främst fredsaktivist. På FN-dagen talar han i Skövde, i S:ta Helena kyrka (kl 18). Citat ovan är hämta ur det tal han ska hålla, där han undrar var de unga politikerna och de politiska ungdomsledarna håller till i fredsdebatten.

Det finns många andra aktuella frågor att diskutera: Inte bara kärnvapenavtalet som Sveriges regering inte vill underteckna utan också sådant som de ”påstådda ubåtskränkningarna”.

Thage G Peterson, en gång Olof Palmes försvarsminister, i dag fredsaktivist, talar på FN-dagen i Skövde.

Den 24 oktober är FN-dagen, till minnet av att FN-stadgan antogs denna dag 1945. Dess inledande ord är: ”Vi de förenade nationernas folk, beslutna att rädda kommande släktled undan krigets gissel”…

Hösten 2019 präglas av politisk oro i världen. Allt fler, också här i Sverige, fruktar ett kommande storkrig. Men få diskuterar vad det innebär, vad vi kan göra. På den politiska agenda tycks enbart stå att köpa mera vapen (från USA) för mångmiljardbelopp och att hävda att Sverige inte kan ta emot fler flyktingar oavsett vad som sker i världen. Om FN:s ickevåldsprinciper talas det allt mera sällan.

Denna höst har Donald Trumps USA tillsammans med Erdogans Turkiet med ett slarvigt telefonsamtal inlett ett ohyggligt nytt krig i det plågade Syren. De långsiktiga konsekvenserna är oöverblickbara, både för Syrien och för världen. Trump och Erdogan har att ansvar för detta krig som krigsförbrytare. Också Putins Ryssland är inblandat.

Vill vi ha en värld där några totalitärt styrda stater bestämmer över krig och fred?

Eller vill vi ”rädda kommande släktled undan krigets gissel”?

FN har ett gediget stöd från en helt överväldigande majoritet av världens stater, skriver Rolf Andersson på alliansfriheten.se.

Dessa stater inser att utan FN, med sina fel och brister, vore de helt utlämnade till stormaktspolitikens ständiga kollisioner, som lätt drar in vilket land som helst i sitt garn.

Sverige tillhör kretsen av stater som fortfarande stöder FN. Men den svenska hållningen är halvhjärtad. Andersson fortsätter:

Också Sverige har brutit mot folkrätten genom deltagande i folkrättsstridiga insatser i Irak, Syrien, Afghanistan och Libyen. Därigenom medverkar vi till att rubba förtroendet för FN; en organisation vars grundläggande fundament är att i enlighet med folkrätten upprätthålla internationell fred och säkerhet.”

Varför deltar Sverige i militära operationer i länder som de nämnda eller skickar soldater till dem? Är det för att bidra till att lösa konflikter och bygga fred? Knappast.

Ett skäl dominerar. Sverige vill ställa in sig hos USA, en stormakt som numera bara styrs av det egna intresset. Av samma skäl har Sverige underlåtit att ratificera FN:s förbud mot kärnvapen, i strid mot Sveriges långvariga tidigare konsekventa linje mot dessa massförstörelsevapen.

Men dagens USA har fjärmat sig långt från det USA som bidrog till att besegra nazismen under kriget och som var en av grundarna till Förenta Nationerna 1945.

”USA har under en lång period varit den värste interventionisten och aggressorn: Jugoslavien, Afghanistan, Irak, Libyen och Syrien”, fortsätter Andersson. Till det kommer ” hoten mot Iran och Venezuela. Det svagare Ryssland bryter mot FN-stadgan, men landets framfart har varit mer begränsad och mindre våldsam: Georgien, Krim och ”fullmaktskriget” i Ukraina.”

Regeringen vill se fler svenska fristäder

Kulturminister Amanda Lind och regeringen vill att det ska bli fler svenska fristäder för förföljda författare och konstnärer Foto: Erik Simander/TT.

Regeringen vill att det ska bli fler fristäder för förföljda författare och konstnärer och har gett Kulturrådet i uppdrag att verka för att det ska bli verklighet, rapporterar SVT. Kulturnyheterna har i Almedalen träffat kulturminister Amanda Lind (MP), som betonar:

– Vi ska stå upp för det fria ordet och för den konstnärliga friheten.

Amanda Lind understryker att det är viktigt att kommuner och regioner som fungerat som fristäder för journalister och konstnärer delar med sig av sina erfarenheter.

– Att man förstår vilken viktig roll som Sverige och alla städer spelar för både de enskilda utsatta konstnärerna och författarna men också för samhället. Hur positivt det är att ta emot en fristadsförfattare eller en fristadskonstnär.

Efterfrågan på fristäder är mycket stor, säger Karin Hansson som är nationell fristadssamordnare på The International Cities of Refuge Network(ICORN). Hon fortsätter:

– ICORN kommer nog att ha runt 150 sökande i år och vi hade lika många förra året. Så vi har en lista på runt trehundra personer som behöver fristad väldigt snart.

För de flesta kommuner innebär fristadsengagemanget något positivt och viktigt, ett sätt att i konkret handling visa solidaritet och stå upp för yttrandefrihet i demokrati.

Helsingborg är det bedrövliga undantaget. Fristadsartisten Abduljabbar Alsuhili – eller AJ – från krigets Jemen och hans småbarnsfamilj blev vräkt av kommunen några dagar innan familjens hyreskontrakt gick ut för en vecka sedan. Alla möbler, inklusive sängar bars ut ur lägenheten. Familjen fick sova på golvet.

Kommunstyrelseordförande Peter Danielsson uttalade sig i sammanhanget nedlåtande om att kulturarbetare inte skulle ha någon gräddfil.

I Malmö har man en helt annan syn på fristadsförfattare.

Den afghanske journalisten Wali Arians fristadsperiod i Malmö på två år är nu över. Men han kommer att fortsätta att verka från Malmö, berättar han.

– Jag har påbörjat min nya journalistiska resa här i Sverige, och jag har arbetat som frilansjournalist på samma tv-station i Afghanistan, säger Wali Arian. 

Visselblåsare är inte förbrytare

WikiLeaks founder Julian Assange is seen in a police van after was arrested by British police outside the Ecuadorian embassy in London, Britain April 11, 2019. Foto: Henry Nicholls | Reuters.

Brittisk polis förde under torsdagen med våld bort Julian Assange från den ecuadorianska ambassaden i London, där han tillbringat nästan sju år i asyl.

Assange har i mångas ögon blivit en kontroversiell person. Men faktum kvarstår att han och Wikileaks har svarat för detta millenniums viktigaste visselblåsarinsatser, genom att avslöja den amerikanska arméns krigsförbrytelser i Afghanistan och Irak.

Samma dag som Assange greps framförde USA krav på att han skulle utlämnas till USA. Assanges första kommentar var, berättade i BBC hans advokat som besökt honom i fängelset i London:

– Vad var det jag sa.

Visselblåsaren Chelsea Manning fängslades åter för en månad sedan. Hon dömdes till 35 års fängelse men benådades av Barack Obama.

För en månad sedan häktades visselblåsaren och människorättskämpen Chelsea Manning. Hon hade gjort sig skyldig till lagtrots hette det. Hennes brott består i att hon vägrat vittna för en en jury i frågor som gäller wikileaksgrundaren Julian Assange.

Som 22-åring dömdes hon av en militärdomstol till 35 års fängelse. Det handlade om att hon offentliggjort material som publicerades i en lång rad internationella medier och innehöll flera avslöjanden om grova krigsförbrytelser begångna av den amerikanska armén.

Visselblåsaren Daniel Ellsberg, som riskerade 115 års fängelse för att ha avslöjats hemliga dokument om USA:s krig i Vietnam försvarade engagerat Chelsea Manning, som han menade agerat heroiskt i press- och yttrandefrihetens namn. Barack Obama benådade henne. Men sedan en månad sitter hon åter fängslad på ordet av en åldrad domare tillsatt av Ronald Reagan.

Svenska Iraksolidaritet protesterar: Julian Assange har nu gripits på Ecuadors ambassad. Han kommer med all säkerhet att utlämnas till USA. Där riskerar han dödsstraff eller mycket långt fängelsestraff.

Torsdagens dramatik har många innebörder. Dagens krig går inte att bevaka med konventionella journalistiska metoder. Utan visselblåsarna Assanges och Mannings modiga avslöjanden hade världen inte fått veta något om en rad grova amerikanska krigsförbrytelser. Det som sker väcker därtill djup oro för yttrande-och pressfriheten i våra länder. Visselblåsare får inte dömas till långa fängelsestraff eller döden i demokratiska samhällen.

Visselblåsare är inte förbrytare utan nödvändiga aktivister i ett demokratiskt samhälle.

Fotnot: I dag fredag arrangerar Ìraksolidaritet mellan 13 och 14 på Medborgarplatsen i Stockholm en manifestation där man uppmanar till att försvara visselblåsarna Julian Assange och Chelsea Manning.

Fotnot 2: Filmen här undren visar hur amerikanska soldater från en helikopter slaktar civila på gatan i Bagdad, däribland två journalister. En film från Wikileaks.

Frige Chelsea Manning!

Visselblåsaren Chelsea Manning åter fängslad.

I fredags häktades visselblåsaren och människorättskämpen Chelsea Manning. Hon hade gjort sig skyldig till lagtrots hette det. Hennes brott består i att hon vägrat vittna för en en jury i frågor som gäller wikileaksgrundaren Julian Assange.

Manning arresterades år 2010 för att ha läckt 700 000 hemliga dokument om främst Irakkriget men också om USA:s krig i Afghanistan.

Materialet publicerades i en lång rad internationella medier och innehöll flera avslöjanden om grova krigsförbrytelser begångna av den amerikanska armén. En av videorna som visade hur USA:s militär skjuter ihjäl åtta civila, varav två journalister, väckte avsky världen över.

Efter åtta veckors rättegång i en militärdomstol dömdes den då 22-åriga Chelsea till 35 års fängelse. Hon benådades av president Barack Obama 2017, ett av hans sista beslut. Då hade hon suttit sju år i fängelse.

När hon nu åter fängslats och vägrar vittna mot Wikileaks och organisationens avslöjande hänvisar hon till att hon sagt allt i utdragna förhör under militärrättegången 2010.

Domaren Claude M. Hilton, är född 1940, och nominerades 1985 av Ronald Reagan.

Många protesterar. En är visselblåsaren Daniel Ellsberg, som avslöjade hemliga dokument om USA:s krig i Vietnam och riskerade 115 års fängelse, men som aldrig fälldes till följd av Watergateaffären. Han skriver i en appell för Chelsea Manning bland annat att Manning agerat heroiskt i press- och yttrandefrihetens namn genom sin vägran att vittna för en åtalsjury.

I en kommentar skriver Lars-Gunnar Liljestrand:

”Alla i vårt land som är emot aggressionskrigen och för yttrandefrihet har därför anledning att stödja personer som Chelsea Manning.”

Liljestrand understryker att Mannings avslöjanden var viktiga också för Sverige. Samtliga dokument om det svenska deltagandet i Afghanistankriget är fortfarande sekretessbelagda:

”Under den här perioden genomfördes strategin med offensiv upprorsbekämpning (COIN, Counter Insurgency), vars viktigaste del var nattliga räder i afghanska hem, så kallade targeted killings.

Strategin beslutades av USA:s befälhavare och genomfördes med stöd av nya insatsregler som blev obligatoriska för alla de utländska kontingenterna i Afghanistan. Svenska Isaf tillämpade COIN under de här åren, och Försvarsmakten har medgivit att targeted killings var en del också av den svenska krigföringen.

Men varken den svenska riksdagen eller den svenska allmänheten fick veta att kriget växlat upp till en ny nivå och att detta, med all sannolikhet, skulle medföra ökade civila offer.

Efter WikiLeaks-avslöjandena kunde Föreningen Afghanistansolidaritet ställa frågor om COIN och targeted killings till Försvarsmakten och få fram medgivanden om svenska soldaters deltagande i sådana operationer.”

Man kan stödja Chelsea Manning genom att skriva på ett uppropmot hennes nya fängslande.

Man kan också skriva brev till Chelsea Manning i fängelset. Här är hennes adress:

Chelsea Elizabeth Manning William G. Truesdale Adult Detention Center 2001 Mill Road Alexandria, VA 22314, USA.

Fängelset godtar endast handskrivna brev med bläck eller blyerts. Man tar inte emot kort eller böcker.

Från twitterkonton Chelsea resists.
Den otacksamma förrädaren Chelsea Manning skulle aldrig ha släppts fri från fängelset, skrev Trump på twitter.

Danmarks tre krig under tjugo år granskade

Om tre danska krig och om hur tre nordiska länder 2004 anpassades sitt försvar efter Natos behov.

Våren 1999 bombade Nato Jugoslavien och Kosovo. Det kallades en ”humanitär intervention”. Också Danmark deltog, trots att Folketinget inte fattat något beslut.

Den danska befolkningen jublade över den egna krigsinsatsen. Enligt en undersökning som den gången publicerades i brittiska The Economist var danskarna det folk som var mest positivt bland de krigförande länderna.

Hur gick det till? Frågan tål att begrunda och hänger samman med Danmarks insatser i två andra krig.

I januari i år har i Danmark publicerats en utredning (länkar här under) om Danmarks deltagande i de senaste tjugo årens krig publicerats: Bombkriget mot Jugoslavien, interventionen i Afghanistan och interventionen i Irak.

Utredningen har letts av två fristående akademiker vid Københavns Universitet, Rasmus Mariager lektor och Anders Wivel professor. En rad andra forskare har också bidragit.

Inte i något av krigen kunde det påvisas att det förelåg något konkret hot mot Danmark, skriver Lars-Gunnar Liljestrand, medutgivare av www.alliansfriheten.se. Bombkriget mot Jugoslavien – utan FN-mandat och därmed ett brott mot folkrätten – innebar ett brott mot femtio år av dansk FN-anpassad utrikespolitik.

Det handlade inte ett ögonblick om ett engagemang för ”kosovoalbanernas sak” eller om fredsbyggande på Balkan. Liljestrand skriver:

”Beslutet togs i en liten krets av danska politiker och högre ämbetsmän tillsammans med USA bakom lyckta dörrar och kom först efter tvekan mellan alternativen att avvakta ett FN-mandat eller gå med Nato. När den danska utrikesnämnden informerades var beslutet taget.”

Liknande omständigheter förelåg då det gäller Danmarks deltagande i USA:s krig i Afghanistan och Irak, också de utan FN-mandat.

Följden blev att inte bara Danmarks försvar utan också Norges och Sveriges från 2004 ställdes om från att ha varit inriktade på nationellt försvar till att operationer utomlands, för Sveriges del i synnerhet i Afghanistan. Allt för att de nordiska länderna ville hålla sig väl med USA och Nato.

Den bakgrunden nämns sällan eller aldrig i dagens upphettade svenska försvarspolitiska debatt.

Länkar till de fyra banden från utredningen:

Band 1Band 2Band 3 och Band 4