Kategoriarkiv: Bjuv

SD-Bjuv gör som Höganäs: trixar med momsmiljoner

”Jag har inga moraliska betänkligheter kring det här alls”, säger Peter Schölander, kommunstyrelsens ordförande i Höganäs.
Foto: Höganäs kommun, Pontus Lundahl/TT/Dagens Samhälle.

Höganäs kommun gör svindlande momsaffärer genom att bolagisera delar av sin verksamhet. I vår följer Bjuv efter. Statliga momspengar trixas till kommunala miljonvinster.

Det började 2017 när 600 kommunalt anställda i Höganäs fick en ny arbetsgivare, Höganäs Omsorg AB. Tidskriften Dagens Samhälle granskar verksamheten sedan dess i sitt senaste nummer.

Det nybildade kommunala aktiebolaget tog över det mesta från socialtjänsten, skriver DS: ”hemtjänst, äldreboenden, hemsjukvård, LSS-verksamhet, hvb-verksamhet och vårdboenden. Kvar i socialnämnden ligger i princip myndighetsutövningen och ansvaret för utredningar.”

Kommunstyrelsens moderate ordförande, Peter Schölander, ligger bakom nyordningen som genomfördes främst för att kommunen skulle tjäna på att betala lägre moms, alltså ungefär som skatteplanerande förmögna personer eller storföretag. Förlorare är staten, som får lägre skatteintäkter.

Från början hoppades man på att tjäna 12 -14 miljoner per år på att bolagisera verksamheten, till följd av olika momsregler.

Herman Crespin, kommunchef i Höganäs, betonar att förtjänsten blev betydligt större.

– Den ökar i takt med att omsättningen i verksamheten växer. Vi är uppe i 19–20 miljoner kronor i särskild momsersättning nu. Sedan finns en del kostnader kopplade till detta, men inte stora. Nettot vi tjänar ligger någon enstaka miljon lägre. Det är betydelsefulla pengar för oss.

Bolagiseringen möte motstånd särskilt i början, skriver Dagens Samhälle, både från personalen och från den politiska oppositionen.

– Oh ja! Massivt. Personal upplevde att de behandlades som en handelsvara. Politiker pratade om minskad insyn och aggressiv skatteplanering, och det fanns misstankar om att vi gjorde det här för att sedan sälja ut bolaget, säger Peter Schölander.

Aggressiv skatteplanering” dundrade kritikerna som nu uppges ha tystnat, skriver tidningen i ingressen till reportaget.

Men nog är det aggressiv skatteplanering att lura staten på bortåt 20 miljoner per år. Och den offentliga insynen i ett kommunalt aktiebolag är ju obefintlig jämfört med de offentlighetsprinciper som annars gäller. Hur ska folk i bolaget kunna slå larm om missförhållanden. De anställdas yttrandefrihet beskärs.

Menar Schölander att det är moraliskt ok att trixa med momspengar på det ett sättet som i realiteten borde räknas som ett skattebrott? Ska inte kommuner och regioner uppehålla de skatteregler som är nödvändiga för ett fungerande samhälle? För mig är Höganäs agerande inte bara pinsamt utan djupt upprörande.

Aningslöst ser sig Schölander och Crespin som föregångsmän.

I SD-styrda grannkommunen Bjuv håller man i vår på att följa i Höganäs fotspår. Verksamheterna håller steg för steg på att föras över till bolaget Omsorg i Bjuv AB. Syftet är uttalat detsamma som Höganäs: att komma åt den särskilda momsersättningen, som för Bjuvs del ligger på 10 – 11 miljoner.

I en annan artikel i samma nummer av Dagens Samhälle får Höganäs frän kritik av Oppositionsrådet Anders Månsson (S) i Bjuv som är kritisk till bolagiseringen.

– I grunden ser jag det som ren skatteplanering och det är inte vi intresserade av, säger han. Jag förväntar mig att vår riksdag och statsmakterna måste reagera på det som sker.

SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog menar att kommunerna missbrukar systemet. Tanken med momsersättningen är att skapa lika villkor mellan privata utförare och verksamhet i kommunal regi. Inte att berika kommuner. Hon tror också att momskompensationen är felaktigt beräknad och att staten kan komma att ändra på reglerna.

– Så ser det ju ut. Det har utretts också, och Statskontoret kom fram till att kompensationen är högre än de faktiska momskostnaderna.

”Jag förväntar mig att vår riksdag och statsmakterna måste reagera på det här som sker”, säger Bjuvs oppositionsråd Anders Månsson (S) som är kritisk till kommunens bolagisering. SKR:s Annika Wallenskog utfärdar också en varning.
Foto: MAXIM THORE, Björn Lindgren/TT/Dagens Samhälle.

2010-talet och den urholkade demokratin

Skärmdump från Dagens Samhälle#45/2019.

Nyåret 2019 innebär både ett årsslut och finalen för 2010-talet. Nu väntar ett nytt 20-tals första år 2020. Många medier har inför ”skiftet” försökt förstå vilka händelser och trender som format 2010-talet.

Dagens Samhälle, som för kort tid sedan dessvärre köptes av Bonniers, har valt tio trender som inte särskilt präglat enstaka år utan mera spelat en roll under det snart avslutade decenniet.

Det är intressant läsning. Men jag saknar en viktig trend, de tryckta mediernas dramatiska tillbakagång, särskilt dagstidningarnas. Deras traditionella affärsmodell med intäkter från både läsare (cirka 1/3) och annonsörer (ungefär 2/3) rasade ihop under tiotalets första hälft.

Digitala intäkter har börjat ge viss kompensation, men ändå inte gett jämförbara intäkter med hur tidningarna finansierades för bara ett decennium sedan. Dessutom är nästan allt deras nyhetsmaterial inlåst, av ekonomisk nödvändighet. Det innebär också att de många (särskilt i yngre generationer) som inte prenumererar är hänvisade till Public Service (SVT och SR) samt till nyheter förmedlade av sociala medier. Google och Facebooks algoritmer styr nyhetsflödet.

I förlängningen innebär detta ett hittills alltför lite uppmärksammat hot mot demokratin i det här landet. Någon ny statlig mediepolitik som skulle kunnat bli en motkraft har heller inte formats. Samtidigt angrips Public Service av det nya högerblocket, M, KD och SD, med grova och osakliga påhopp. Fungerande och självständiga Public Service-företag är i rådande tider livsviktiga för den svenska demokratin.

En av trenderna i Dagens Samhälles spaning handlar om ”SD – från utanförskap till makt”. Partiet blev i en av årets sista opinionsundersökningar Sveriges största politiska parti (visserligen inom felmarginalen, men ändå). Det är lätt att bli mörkrädd inför utvecklingen de närmaste åren och konsekvenserna i valet 2022. Kommer Sverige då att politiskt likna länder som Polen och Ungern?

Till det kommer att SD blev störst i tolv svenska kommuner och i fyra av dem har utsett kommunstyrelsens ordförande. Sölvesborg, där Jimmy Åkesson gjorde politisk karriär, visar hur det kan gå för resten av landet om SD:s framgångar bara fortsätter.

Vid det stundande årsskiftet kommer det traditionellt socialdemokratiska Bjuv att få en kommunfullmäktigeordförande från SD, med stöd från moderaterna, på ett sätt som obehagligt påminner om vad som skedde i Tyskland i början av 1930-talet.

Demokratin begravs när SD erövrar Bjuv med Moderat stöd

Kommunstyrelsens ordförande Anders Månsson (S) i talarstolen i fullmäktige 28 november. I fullmäktige får SD och M majoritet när de stödjer samma linje, med 16 mandat mot 15.Bild: Birgitta Johansson/HD.

Bjuv var på Findus tid en kosmopolitisk plats, där människor från när och fjärran arbetade och levde tillsammans. Det är andra tider nu, det har M sett till genom sitt att rösta på SD:s budget.

Efter valet bildade socialdemokraterna ett minoritetsstyre tillsammans med KD, L och C. Men sedan moderaterna gett sitt stöd till sverigedemokraternas budget avgick på torsdagen socialdemokraterna från ordförande- och viceordförandeposter och gick i opposition.

– Det är en väldigt konstig känsla. Det kändes nästan som att gå på en begravning, sa Stefan Svalö (s) ordförande för Socialdemokraterna i Bjuv efter torsdagskvällens fullmäktige när det definitiva beskedet lämnades, skriver HD.

Moderaternas stöd till SD:s budget innebär bl a nej till kulturhuset M1 och trygghetsboende i egen regi, bolagisering av vård och omsorg.

Attacker mot kultur och sociala satsningar ligger i linje med vad de båda partierna i det nya högernationalistiska blocket åstadkommit på andra håll i landet. Det lär bli mer av den varan i Bjuvspolitiken under de kommande två åren.

I fredagens DN påminner ledarskribenten Erik Helmersson om vad det innebär när moderaterna samarbetar med SD och legitimerar partiet som ett ”vanligt parti”. Kritiken mot SD handlar inte bara om dess nynazistiska förflutna utan i hög grad också om sådant som åsikter som frodas på SD-vänliga Facebooksidor vilka granskas i nya numret av tidningen Expo #4-2019. Helmersson citerar SD-paroller i det sammanhanget:

”När skall vi få skjuta afrikaner! Jag längtar”, skriver en man på Facebooksidan ”Vi som tror på Sverigedemokraterna”. Kommentaren får fem gillamarkeringar. Den tas inte bort.

Inlägget är ett av många i samma stil i de SD-vänliga Facebookgrupper som nu granskats av stiftelsen Expo. Muslimer är ”afrikanska råttor”, islam kallas för ”pest”, tiggare är ”ohyra som ska bort”. 

Expos grundliga granskning lyfter ut SD-gyttja i ljuset. Den stinker.

”Skjut en flykting – gör världen en tjänst”. … ”Skjut alla jävla muslimer.” … ”Vi betalar gärna kulorna som kan rensa ut ohyran från vårt Sverige” … ”Skaffa vapen, sedan utrota skadeinsekterna” ”Kanske är dags att börja spränga moskéer?”

Expo skriver vidare: Tiggare, flyktingar, afghaner, muslimer och svarta är utpekade måltavlor. Vad de anser att man borde göra med dessa människor skrivs ofta rakt ut.

Allt tyder på att också Bjuv från årsskiftet blir en SD-styrd kommun, med moderaterna som villigt stödparti.

– Vi har inte kommit överens om något än. Vi ska ha ha möten med våra respektive grupper i helgen. På måndag ska jag och moderaternas gruppledare träffas för samtal, säger Mikael Henrysson, som idag är sverigedemokraternas oppositionsråd.

Foto: Expo/Montage Agnes Florin.

Bjuv efter Findus nedläggning

Sverigedemokraterna blev efter valet i höstas det största partiet i tolv svenska kommuner, varav elva i Skåne. I Bjuv blev SD inte störst, men partiets ökning var dramatisk, från 12,8 procent 2014 till 33,5 procent 2018. Det är den näst högsta siffran i Sverige, bara Höör har större andel SD-are, 35,4 procent. Följden i Bjuv blev sociala problem, som kommunen försöker möta med nya metoder.

Under den förra mandatperioden drabbades Bjuv av nedläggningen av Findus. Noam Gottesman, en av USA:s rikaste miljardärer och huvudägare till Nomads Foods, knäppte med fingrarna. Det lönsamma Findus, under generationer ett mönsterföretag, utplånades – och Bjuv drabbades av arbetslöshet och sociala problem.

I dag tillhör Bjuv de mest brottsdrabbade kommunerna i Skåne, skriver Dagens Samhälle #5/2019 i ett stort reportage. Hälsoläget för Bjuvs barn och ungdomar är värre än snittet för Skåne. Här finns en hög andel barn med upplevd psykisk ohälsa. Vart åttonde barn har haft kontakt med socialtjänsten.

Skolresultaten ligger under riksgenomsnittet. Utbildningsnivån i kommunen är låg.

– Vi har haft problem med ungdomar som sysslar med droghandel och skadegörelse i centrum, men det har blivit bättre, säger Åsa Malmström, verksamhetschef för barn och och unga på socialtjänsten i Bjuv.

– Jag kan känna sorg när jag ser killar i centrum som jag försökt hjälpa och som jag vet har fastnat i kriminalitet,. fortsätter Helena Gunnarsson, familjebehandlare på socialtjänsten i kommunen.

Dagens Samhälles reportage är trots det som sagts präglat av försiktig optimism. Man har valt att berätta om Bjuv just därför att kommunen genom samverkan mellan skola och socialtjänst haft framgångar. Metoden brygger på den så kallade ”Skottlandsmodellen” och erfarenheter från skotska Inverness.

Samarbetet har skolan som nav och inkluderar också ungdomspsykiatrin. Barn och föräldrar möter olika myndigheter – men hela tiden i skolans lokaler, vilket också underlättar samarbete mellan olika aktörer.

Bjuv är inte ensamt i Sverige med arbetet utifrån Skottlandsmodellen. Utvärderingar visar att nio av tio barn och föräldrar är nöjda, att fler utsatta barn upptäcks och får stöd, att antalet ungdomsbrottslingar minskar, att färre barn använder droger och att klyftorna i barns levnadsvillkor mellan stadsdelar minskar.

Forfarande är det som skedde i Bjuv svårt att ta in, att en amerikansk miljardär ostraffat kan bete sig så hänsynslöst mot ett samhälle i en annan del av världen. Nu ser vi vilka som fått betala priset, utsatta unga och marginaliserade familjer.

Ändå inger reportaget i Dagens Samhälle hopp, det är inte omöjligt att mobilisera sociala motkrafter.

Inte en ärta kvar i Bjuv

Nedläggningen av Findus i Bjuv är ett faktum. I onsdags gjorde de anställda sitt sista arbetspass. Många bär ansvaret för sveket mot de anställda och samhället Bjuv. Fortsätt läsa Inte en ärta kvar i Bjuv

Findusaffären berör inte bara Bjuv

Findus-huvudkontor_7759

Om Findus och Bjuv, om Nomad Foods och skatteparadisen, om Första AP-fondens förlorade heder och SVT:s oförmåga att hantera komplicerade frågor.

Mediedrevet kring miljöpartiet följer mediernas dramaturgi. Ämnet är sådant att det är lätt att skildra i TV, nog ska man hälsa på kvinnor, inte ska man umgås med Grå Vargar.

Dramats huvudpersoner finns lätt tillgängliga dag och natt i centrala Stockholm.

Det motsatta gäller Nomad Foods nedläggning av Findus i Bjuv, som fått minimal genomslagskraft i nationella media. Jag har inte sett något försök från SVT:s sida att mera ingående analysera det som skett och sätta in det i sitt sammanhang.

Ändå är Findusaffären sannerligen något som inte bara berör Bjuv. 62 personer äger lika mycket som halva jordens befolkning. Findus ägare rör sig nära den kretsen, med åtminstone två personer som hör till USA:s tusen rikaste och som skamlöst är förknippade med skatteparadis.

Dessutom är Första AP-fonden inblandad. Fonden har satsat 1,4 miljarder på aktier i amerikanska Pershing Square Holdings (storägare i Nomad Foods), det är fondens enskilt största utländska aktieinnehav. Bland fondens fem största svenska aktieinnehav finns den svensk bank som borde vara paria efter sina affärer med advokatfirman Mossack Fonseca i Panama för ”skatteoptimering”, Nordea.

Findusaffären är ett konkret exempel på hur ekonomin i den globaliserade världen tillåts fungera, där anonyma skrupellösa ägare för profitens skull kvaddar ett skånskt brukssamhälle – utan att ange de verkliga motiven.

Den visar också att institutioner som AP-fonderna beter sig lika cyniskt vinstmaximerande som amerikanska dollarmiljardärer, utan moral och etik. Svenskarnas pensionspengar används i ett casinospel som kanske kan leda till snabba vinster men också till snabba förluster – och som utan en blinkning blir involverade i vilka obehagliga affärer som helst.