Kategoriarkiv: Bibliotek

Oceanbadets svindlande megalomaniska miljard

Foto: Helsingborgs Stad. Bild från 2018 när kostnaderna<rna för Oceanbadet angavs till 15 miljoner kr. I dag talar man om en miljard … Priset har mer än 60-faldigats på tre år.

Helsingborgs politiker har avsatt tillsammans omkring en miljard i förskott ur Dunkersfonderna för att finansiera Helsingborgs Arena och nya läktare på Olympia. Arenan går med stort årligt underskott och HIF har, ja du vet, halkat ner i Superettan. Var byggena befogade? Var det väl använda Dunkerspengar. Knappast. Var det politiker som byggde monument över sig själva? Möjligen.

De båda nämnda projekten är färdigamorterade 2022 respektive 2025, skriver Helsingborgs Dagblad. Men redan nu är det dags att sätta sprätt på ytterligares miljard av de Dunkerspengar som ännu inte finns, men som 2040 beräknas uppgå till 1,5 till 1,7 miljarder.

Det handlar först och främst om det så kallade Oceanbadet, som för en kostnad till en miljard (av samma fonder, men ändå, en miljard) spektakulärt ska placeras i Oceanhamnen. Och så om en ny ishall för ”bara” 100 miljoner.

Dagens politiska ledning i Helsingborg, med moderate Peter Danielsson i spetsen, har som bekant inget intresse eller ens minsta förståelse för att kultur är en grundläggande del i en levande stad för ”dej som vill något”, som det så pösigt formulerats.

Dunkersmedlen användes länge till kulturella satsningar som Stadsteatern och Dunkers kulturhus. Men det var oändligt länge sedan. Behoven nuinom kultursektorn är avgrundsstora. 

Det gäller först och främst en ombyggnad av eller ett nytt stadsbibliotek, sedan länge otillräckligt för stadens behov. De planer på ett underjordiskt bibliotek i stadsparken som nämnts verkar mest vara en förevändning för att bygga ett stort underjordiskt p-hus på samma plats.

Helsingborg har ingen konsthall, till skillnad från mera framsynta städer som Höganäs, Landskrona, Lund, Malmö förstås, Trelleborg, Hässleholm med flera. Det är pinsamt och en skymf både mot alla aktiva konstnärer i regionen och de många konstintresserade som finns i staden och trakten.

Dunkers kulturhus skulle behöva en ordentlig översyn och kanske en om- och tillbyggnad för att anpassa sig till vår tid på ett bättre sätt än nu.

Den fria icke-institutionsbunda kulturen är sedan länge hemlös. Här borde en rejäl satsning vara befogad, gärna med utgångspunkt från en äldre byggnad som kan ges nytt innehåll, kanske som Kulturmejeriet i Lund. Gamla brandstationen har nämnts. Kvarteret Portugal är en annan hot spot.

I det segregerade Helsingborg skulle behövas fler kulturinstitutioner utanför centrum. Kanske kunde det ärrade kulturbärande Folkets hus återköpas, det skulle vara en viktig gest och ge Söder en ny identitet.

Listan kan göras längre. Det är ”typ mer än femtio år sedan” Helsingborg fick ett nytt områdesbibliotek. Området runt gamla mejeriet …

Oceanbadet är så länge det kostar en miljard en absurd, megalomanisk och spektakulär satsning som i första hand verkar komma till för ”besöksnäringen” och för de få boende i H+-området och för att ”sätta Helsingborg på kartan”.  När jag googlar på ”oceanbadet” nämner SVT i februari 2018 summan 15 miljoner och att badet ska vara klart till sommaren samma år:

”Badet kommer totalt att kosta 15 miljoner kronor. Pengarna finns avsatta i stadens investeringsbudget.”

Pyttsan. Hur gick det till att kostnaden mer än 60-faldigades?

Till Drottninghögsbadet fanns först inga pengar. Nu heter det att folk från Söder skulle komma till Oceanbadet för att ta sig ett dopp. Vad kommer inträdesavgiften att bli, för att badet ska gå runt? Tror knappast att målgruppen för badarna finns på Söder.

Stefan Löfven har rätt: Demokratin är hotad

 Stefan Löfven varnade för att demokratin är i fara om Ulf Kristersson blir statsminister med stöd av SD. Han intervjuades i SVT i onsdags kväll av Anders Holmberg.Foto:SVT

I SVT:s ”30 minuter” varnade Stefan Löfven i onsdags högst befogat för en M-SD-högerregering som i varenda fråga behöver stöd från SD. Statsministern uttryckte sin oro för att ”En moderatledd regering som stödjer sig på Sverigedemokraterna riskerar att föra Sverige i en ickedemokratisk riktning”. Löfven är starkt kritisk till att moderatledaren Ulf Kristersson öppnat för ett regeringssamabete med Sverigedemokraterna efter valet nästa år.

I 30 minuter nämnde han särskilt Kristerssons uttalande om att han som ny statsminister efter valet inte kommer att ge SD några ministerposter, men att han inte utesluter ”tjänstemän från sverigedemokraterna i regeringskansliet”.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. På nyhetsplats publicerade Sydsvenskan ett pinsamt illa formulerat TT-telegram under rubriken ”M-Löfven går i spetsen för ren smutskastning”. Den byggde på ett sluggeruttalande av Kristensson mot Löfven, som smutskastar” i stället för att diskutera allvarliga sakfrågor”.

”Löfven missbrukar statsministerrollen”, trumpetade Dagens Industri ut.

Expressen gick ett steg längre. Med rubriken ”Åkesson: Löfven är vårt svar på Donald Trump” citerade man Åkesson som inte vill ”brottas i den socialdemokratiska gyttjan”.

Det är tre exempel av många. Ägnade sig Löfven åt ”smutskastning” i ”30-minuter”.

Det är inte min åsikt. Den debatt Stefan Löfven initierade är den absolut viktigaste inför det kommande valet. 

En M-KD-regering med stöd av SD utgör det allvarligaste hotet mot svensk demokrati i modern tid. Varför?

I en tidigare blogg har jag skrivit om hur just en sådan politisk situation skulle skapa förutsättningar för att M-KD och SD med enkel majoritet i riksdagen kan besluta att skära ner på anslaget till Public Service, så som politikerna gjort i till exempel Danmark och Boris Johnsons Storbritannien.

En halvering av anslagen skulle kunna innebära att SVT reducerades till en enda bantad kanaler som med Ebba Buschs ord skulle ägna sig åt ”fördjupad journalistik och smalare kultur”. Något liknande kunde snabbt fixas vad gäller radion, en smal PS-kanal och sen rubbet till de profithungriga kommersiella aktörerna i reklamfinansierade sändningar. 

Enbart detta utgör ”ett hot mot demokratin”. Public Services nuvarande breda och djupa rapportering är en grundbult i dagens svenska demokrati. Coronainformationen under det gångna året hade knappast fungerat så väl som nu om inte Public Service hade funnits.

För moderaterna är en nerskärning eller nedläggning av public service knappast något problem. I maj 2019 röstade Stockholmsmoderaterna för en total nedläggning av public service. Konservativa Timbro applåderade:

”Moderaterna i Stockholm röstade i helgen för att driva frågan om att avskaffa de statliga medieföretagen. Den moderata omsvängningen i public servicefrågan innebär att vi förhoppningsvis kommer att få en intressantare och mer ideologisk mediedebatt de kommande åren.”

I Timbros text skriver man så här ”nyanserat”:

”Faktum är att statliga medier snarast är ett kännetecken på diktaturer och auktoritära samhällen.”

Hoppsan! SVT och SR är tecken på diktatur, menar Timbro. För att inte tala om BBC.

Men det finns fler frågor som vi kan räkna med att SD prioriterar. Folkbiblioteken är en sådan. Både lokalt och nationellt har SD gång efter annan attackerat biblioteken för att ändra deras inriktning. Det har blivit en av deras viktigaste frågor.

På nationell nivå har SD velat ändra bibliotekslagen genom återkommande motioner, skriver Dagens ETC under rubriken ”Slaget om biblioteken en testballong för SD” och vinjetten #Blåbrunt.

En sådan motion gick ut på att endast svenska medborgare skulle få tillträde till biblioteken. De som saknar medborgarskap skulle kunna nekas boklån och andra bibliotekstjänster. I den senaste motionen, från hösten 2020, heter det att ”illegala migranter” ska nekas vissa tjänster. 

I Sölvesborg, som styrs av SD tillsammans med M, KD och det så kallade Solpartiet ändrades den lokala biblioteksplanen i december 2019. Skolbiblioteken behöver inte längre köpa in böcker på elevernas modersmål. Därtill har samarbetet mellan folkbiblioteken och modersmålslärarna strukits. Nu står SD i Vellinge på tur med att få igenom liknande formuleringar i kommunens biblioteksplan. 

Tobias Willstedt, bibliotekarie i Vellinge oroar sig för SD:s offensiva bibliotekspolitik.

– Biblioteken jobbar efter reglerande dokument där det tydligt framgår att mångkultur och inkludering är viktigt. Det går emot Sverigedemokraternas syn på kultur, där den nationella kulturen är den rätta kulturen.

Linnnéa Lindsköld, forskare i kulturpolitik vid Högskolan i Borås, tror att bibliotekens popularitet gör dem extra intressanta för sverigedemokraterna.

– Det finns ju ett folkbibliotek i varenda kommun, det är den mest besökta kulturinstitution vi har. … När SD försöker förändra biblioteken blir det ett sätt att väcka debatt, det får stor uppmärksamhet.

Det finns fler kulturfrågor som kommer att bli slagfält om M+KD+SD kommer till makten i en blåbrun allians.

Niklas Orrenius skriver i sin fredagskrönika i Dagens Nyheter bland annat om hur SD ”misstänkliggör alla muslimer och utesluter dem ur den svenska gemenskapen. SD:s nyhetsinslag om nyfödda som heter Mohammad är inte en neutral sakupplysning, det är hets, från en rörelse som ägnat decennier åt att utmåla muslimer som samhällsskadliga hot.

Orrenius påminner om att Jimmie Åkesson har talat om invandrare (som utgör en femtedel av dagens svenska befolkning, över två miljoner är födda utomlands) som en ”kulturell belastning” och om hans vapendragare Richard Jomshof och Björn Söder och SD:s officiella twitterkonto som skickat ut budskapet att islam är ”en avskyvärd religion”.

Om och när figurer med sådana åsikter får inflytande över en möjlig svensk M-KD(-SD)-regering är demokratin sannerligen otroligt illa ute.

Stefan Löfven har all rätt. Vid valet 2022 står den svenska demokratin på spel – och det allvarligare än någonsin tidigare i modern tid.

Alla svenska skolor måste ha bemannat bibliotek

Gustav Fridolin överlämnar coronasäkert sin utredning Skolbibliotek för bildning och utbildning till utbildningsminister Anna Ekström. Foto: Biblioteksbladet.

Bara två av tio fjärdeklassare tycker mycket om att läsa, enligt en stor undersökning. Det är hälften så många som genomsnittet i EU. I början av 2000-talet svarade en majoritet av eleverna i samma undersökning att de i vart fall tyckte om att läsa, idag är det färre än hälften.

Några år senare i livet för skolungdomarna är det ännu sämre. Enligt den stora undersökningen PISA är det en majoritet av de svenska 15-åringarna, som säger att de ”bara läser om de måste”. Och andelen som inte alls läser skönlitteratur minskar snabbare i Sverige än i andra OECD-länder.

I längden är det här ohållbart, skriver Gustav Fridolin, i dag folkhögskollärare, tillsammans med juristen Anna Medin och undervisningsrådet Tove Mejer i en debattartikel i onsdagens Aftonbladet. Där presenterar de sitt betänkande Skolbibliotek för bildning och utbildning, SOU 2021:3, vilket de på tisdagen överlämnade till utbildningsminister Anna Ekström och regeringen.

Uppgifterna om det sjunkande läsandet i tonårens formativa år är djupt sorgligt. Barn som växer upp utan ett levande förhållande till läsning förlorar så mycket. En anledning är säkert den digitala världens expansion. Även om de smarta telefonerna och läsplattorna till en del bygger på läsningen är det ofta av ett annat slag än det traditionella bokläsandet, e-böckerna undantagna.

Skolornas ansvar för att stimulera till läsning är avgörande. Då tänker jag inte bara på läs- och pluggläsning utan på läsning i vidare mening, inte minst av skönlitteratur.  I den nämnda artikeln heter det bland annat:

” När vi läser längre texter övar vi oss i att försöka förstå det svåra och sammansatta. Vi stannar upp och koncentrerar oss, i stället för att swipa till nästa budskap. Med all information tillgänglig i fickan hela tiden, blir de långa resonemangen som är skrivna för att hålla över tid ännu viktigare. 

När vi läser skönlitteratur sätter vi oss in i andras sammanhang, vi stärker vår förmåga att se andra människor och livsvillkor.”

I privatskolornas tid har hela skolsektorn utsatts för en osund ekonomisk konkurrens. Många friskolor har lägre lärarlöner. Skolbibliotek och matsalar har ofta sparats bort.

Den nämnda utredningen syftar mycket vällovligt till en ny skärpt skollag som gör som gör skolbibliotek av hög klass obligatoriska:

”Vi har haft regeringens uppdrag att ta fram förslag på en ny lagstiftning som garanterar alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek av hög kvalitet. I dag lämnar vi vårt förslag på skärpningar i skollagen och läroplanerna.

Vi vill att det uttryckligen ska framgå av skollagen att alla skolor ska ha ett skolbibliotek med både tryckta böcker och digitala medier. 

Det räcker inte med några spridda hyllor, utan utbudet ska vara samlat och hålla hög kvalitet. Det innebär till exempel att det behöver finnas både sakprosa och skönlitteratur, och böcker för olika åldrar och på olika språk.”

Man kräver vidare att skolbiblioteken ska vara bemannade, i första hand av personer med examen inom biblioteks- och informationsvetenskap. Det i sin tur kräver förstärkta högskoleutbildningar och möjligheter till vidareutbildning.

Artikelförfattarnas viktiga slutsats är att skolans uppdrag är mer än bara kunskapsförmedling:

”Skolbiblioteket är det fysiska uttrycket för skolans bildningsuppdrag, större och bredare än enbart kunskapskraven. Här växer elever till demokratiska medborgare med en vilja att förstå världen och verktyg att förändra den.”

Bild från Biblioteksbladet, om skolors nedskärningar av skolbibliotek.

Helsingborg måste bygga Bibliotek för framtiden

”Det här är motsatsen till det som biblioteket står för. Vi vill ju vara den uppskattade mötesplatsen vi känner att vi är för helsingborgarna”, säger Catharina Isberg, apropå att åtta av tio av Helsingborgs bibliotek coronastängs på tisdagen. Bild: Sven-Erik Svensson/HD.

Helsingborgs bibliotek har länge varit eftersatta, inget som de styrande prioriterat. Det är evigheter sedan något nytt områdesbibliotek upprättades, trots att invånarantalet i Helsingborg ökat rejält de senaste decennierna. Huvudbiblioteket är eftersatt och nergånget. I statistiken för Skåne ligger Helsingborgs bibliotek sedan många år långt ner både vad gället bokbeståndet (också för barn) och personal.

I dagarna hade kulturnämnden möte och klubbade en budget för biblioteket för 2021. De styrande allianspartierna ville att den egna förvaltningen skulle utreda biblioteken med fokus på norra Helsingborg. Men de förlorade. Oppositionens biblioteksbudget segrade sedan socialdemokraternas budget antagits med stöd av miljöpartiet och sverigedemokraterna.

Att i det svårt segregerade Helsingborg satsa på biblioteken i den norra priviligierade delen av staden ter sig inte särskilt kreativt.

Socialdemokraternas segrande budget innebär dels att utredningen görs externt och dels att den omfattar hela staden.

– Vi vill se vettiga filialer till stadsbiblioteket, säger Margareta Liljedahl Eriksson (S).

När Jörgen Michelsens vackra och ändamålsenliga stadsbibliotek byggdes 1965 i stadsparken och i skärningspunkten mellan Norr och Söder var det på alla vis ett innovativt bibliotek, som visade på bibliotekens vikt mitt i samhället. Efter 55 år behövs ett nytt huvudbibliotek eller åtminstone en rejäl utbyggnad av det nuvarande, kompletterad av nya områdesbibliotek i ”nya” delar av staden.

Detta måste kunna bli en huvudfråga i den lokala politiken – efter alla får av pinsamma försummelser! Därför är (S)-förslaget med en stor utredning en god början.

Just i dag, den 24 november, coronastänger Helsingborg åtta av tio bibliotek. Stadsbiblioteket och områdesbiblioteket i Drottninghög fortsätter hålla öppet. Det är kris i samhället och biblioteken som mötesplatser kan inte riskera att bli smitthärdar.

Nog är det är en bra startpunkt för att intensifiera arbetet för framtidens bibliotek i Helsingborg, bibliotek som ska kunna fungera båda som ickekommersiella mötesplatser och kunskapskällor.

Åtta av tio bibliotek i Helsingborg stänger på tisdag. Bild: Britt-Mari Olsson/HD.

Kris för svenska museer

Naturhistoriska riksmuseet har tappat 96 procent av sina besökare på grund av besöksbegränsningar. Foto: Erik Simander/TT.

Sveriges Radio rapporterar att de svenska museerna har drabbats hårt av coronakrisen. Mer än hälften av de 20-tal museer SR:s Kulturnytt varit i kontakt med har tappat mer än 50 procent av sina besökare i juli i år, jämfört med samma period förra året.

Vasamuseet och Naturhistoriska museet i Stockholm har båda jämfört med 2019 tappat 96 procent av sina besökare i juli. En anledning är att Vasamuseet släpper in max 500 besökare per dag och Naturhistoriska riksmuseet max 120 besökare per dag.

Martin Testorf, vetenskapskommunikatör vid Naturhistoriska museet, säger till Kulturnytt:

– Det har ju varit tomt och tyst jämfört med hur det brukar på en plats fylld med spring och lek.

Testorf berättar att dagen är indelad i tre pass och att det samtidigt befinner sig högst 50 personer i byggnaden, inklusive personal. Trots att museerna inte behöver begränsa antalet besökare till 50 personer har Naturhistoriska riksmuseet ändå valt att göra det.

– Som statlig myndighet vill vi vara ett föredöme och öppna under en pandemi, vi kör på 50-gränsen och satsar hårt på de digitala upplevelserna så att vi fortfarande når ut till många.

Kulturnytt ger få uppgifter om situationen utanför Stockholm. Man antyder bara att museernas besökssiffror beror på vilka besöksbegränsningar som införts liksom på eventuellt ändrade öppettider. Till det kommer förändrade förutsättningar för turismen, nationellt såväl som internationellt.

I coronatider borde det vara prioriterat att museerna – liksom våra bibliotek – så långt möjliga var tillgängliga, givetvis med tydliga och coronasäkra regler för för besökare. Också i sin verksamhet borde många museer kunna bidra till att belysa den speciella och unika situation som Sverige – och många andra länder i världen – befinner sig i hösten 2020.

Fotnot: Kulturnytt redovisar i en bilaga siffror på publikminskningar för de museer man tillfrågat, 14 i Stockholm 6 i övriga Sverige. Här några av svaren:

Vasamuseet -96 %, minskade öppettider, max 500 besökare. samtidigt.

Naturhistoriska -96 %, Max 50 personer i byggnaden samtidigt.

Östasiatiska -83 %, minskade öppettider.

Nationalmuseum -75 %, minskade öppettider.

Moderna museet, – 62%, minskade öppettider, begränsat besöksantal.

Moderna museet, Malmö 45%, minskade öppettider, begränsat besöksantal.

Äntligen inleds förnyelsen av HELSINGBORGS BIBliotek

Planen är att bygga ut biblioteket under marken. Ett nytt parkeringsgarage ska det också bli.Bild: Helsingborgs stad.

Helsingborgs stadsbibliotek har förfärligt länge varit förfärligt eftersatt. Det gäller både anslag och organisation. Inga nya områdesbibliotek på evigheter. Ett nedslitet och otillräckligt huvudbibliotek. För lite personal, för låg budget för inköp av litteratur och andra medier. Också barn- och ungdomsverksamheten har varit illa ute.

Catharina Isberg, chef för Helsingborgs stadsbibliotek. Foto:  Sven-Erik Svensson/HD.

Häromdagen presenterade Helsingborgs Dagblad en glädjande artikel där bibliotekschefen Catharina Isberg berättade att biblioteket, efter beslut i stadsbyggnadsnämnden, står inför en större ombyggnad, enligt de planer som tidigare presenterats. En utbyggnad under marken på sluttningen ner mot Järnvägsgatan är det som gäller.

Någon tidsplan anges inte i artikeln, vilket vore angeläget. Bibliotekets behov är akuta och borde inte skjutas på framtiden.

Första fasen inleds efter årsskiftet med att en projektanställd specialist tar fram ett lokalprogram för bibliotekets innehåll, också genom att involvera besökare. En bra och viktig ambition är att värna det nuvarande biblioteket från 1965, ritat av Jörgen Michelsen.

– I vissa fall kan jag tänka mig att man behöver återställa lite av de ursprungliga värdena så att man inte förlorar dem, säger Catharina Isberg om den nuvarande biblioteksbyggnaden, som under olika ombyggnader farit rätt illa.

2019 har varit ett dystert år för de svenska folkbiblioteken, skriver bibliotekarien Martin Ackerfors i en debattartikel i Dagens ETC.

– Det som nyss hölls för självklart utmanas från flera olika håll. Om biblioteken rustas ned kommer vi ha ett problem som ekar genom samhället i generationer.

Han syftar bland annat på SD:s ambition att begränsa tillgången på böcker på språk andra än svenska och strypa servicen för besökare andra än svenskar. Men han är också kritisk mot allianspartierna som i kommun efter kommun vill spara och allra mest på kulturen.

– Ingen kan driva ett bibliotek på landsbygden med ekonomisk vinst, men den sociala vinsten för individen och för samhället är enorm.

Det gäller också Helsingborg. Våra bibliotek är unika ickekommersiella mötesplatser. Deras betydelse kan inte överskattas. Helsingborgs bibliotekspolitik har alltför länge saknat engagemang och insikt. Låt oss hoppas att vi står inför en nyorientering.

SD ville stoppa föredrag om ”normkritik” i Täby

Biblioteket i Täby i provisoriska lokaler. Från hemsidan.

Sverigedemokraterna i Täby försökte förra måndagen stoppa ett ”normkritiskt” författarbesök i biblioteket. Kommunfullmäktigeledamoten Steven Jörsäter (SD) skrev ett brev och krävde att ett planerat författarbesök skulle ställas in. Nu höll Augustprisbelönta Moa-Lena Croall trots det sitt föredrag om hbtq och om att vara transperson i dag.

Kommunens bibliotekschef Malin Törnqvist reagerade med hetta mot SD-skrivelsen, som hon såg som en allvarlig inskränkning i bibliotekets uppdrag att jobba med fri åsiktsbildning. Hon föll inte undan.

I samma brev till kommunen skrev Jörsätter att han begär att ”punkter som biblioteksledningen tror kan uppfattas som kontroversiella hädanefter flaggas i god tid och tas upp i KFN”.

Sveriges Författarförbund kritiserar SD Täbys försök att stoppa föredraget:

”I flera års tid har aktivister världen över utövat påtryckningar gentemot arrangörer i hopp om att hindra meningsmotståndare att framföra sina åsikter.

Det är ett förfarande som Sveriges Författarförbund generellt tar avstånd från, då våra stadgar säger att förbundet ständigt ska försvara yttrandefriheten och därmed säkerställa rätten till fri debatt.

Vad som i det här fallet är än mer allvarligt är SD Täbys försök att kringgå den kulturpolitiska principen om armlängds avstånd mellan politiker och kulturskapare. Problematiken blir extra tydlig i Jörsäters formulering om att ”tjänstemännen ofta har en synnerligen politisk agenda”.

Sveriges Författarförbund fördömer Steven Jörsäters och SD Täbys försök att stoppa vår medlem Moa-Lina Olbers Croalls författarbesök i kommunen, och inte minst förslaget att låta kommunpolitikerna förhandsgranska bibliotekets programpunkter.”

Händelsen i Täby har stora likheter med vad som inträffade i Helsingborg för några år sedan. Pierre Schori föreläste på biblioteket om sin stora självbiografi och talade i egenskap av tidigare FN-ambassadör också om FN.

Biblioteket tilläts inte informera om föredraget. Enligt kommunens policy skulle det då ha krävt att det funnits någon debattör som hade en motsatt och FN-kritisk uppfattning på mötet.

Efter offentlig debatt ändrades policyn, som uppenbart stred mot bibliotekslagen. Det blev aldrig offentligt vem som stod bakom den odemokratiska policyn och hur kommunledningen kunnat acceptera den. Det hela var ytterst pinsamt.

Folkbildningen är viktig för Sverige, skriver Anna-Maria Carnhede i en kommentar till det inträffade i Dagens ETC. Hon diskuterar SD:s budgetförslag för 2020, där man vill slakta stödet till studieförbund och folkhögskolor genom nedskärningar på 920 miljoner.

Hon oroar sig också över konsekvenserna om partiet efter nästa val får inflytande på kulturpolitiken i Sverige tillsammans med ytterkantshögern, M och KD.

Inga utländska böcker i SD:s Sölvesborg?

Sverigedemokraterna Louise Erixon (med sjal eller huvudduk) och Jimmy Åkesson, på väg till Riksmötets öppnande 2011, Foto: Frankie Fouganthin/Wikipedia.

I Sölvesborg vill Sverigedemokraterna begränsa utbudet av litteratur som inte är svensk. Somliga håller säkert med. Varför ska biblioteken för dyra skattepengar tillhandahålla böcker från utländska språk som engelska, tyska, arabiska eller serbokroatiska?

Inte heller ska lärarna behöva samarbeta med biblioteken, det finns ju så mycket annat de ska göra.

Detta är två uppmärksammade förslag från Sverigedemokraternas kommunalråd Louise Erixon i Sölvesborg, SD-ledaren Jimmie Åkessons hemstad, där SD och Moderaterna ingick en historisk allians i höstas.

Ett tredje förslag är, skriver Biblioteksbladet, att skolbiblioteken inte ska tillhandahålla litteratur på alla elevers modersmål utan att ambitionen ska inskränkas till en vagare formulering om böcker på andra språk än svenska.

Människor som förvägras sina språk tystas och när de tystas tystas demokratin, säker kulturminister Amanda Lind, starkt kritiskt till SD:s förslag i Sölvesborg. Foto: KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET.

Kulturminister Amanda Lind (MP) är starkt kritisk till SD-förslagen, förklarar hon för Biblioteksbladet i en skriftlig kommentar:

”Vi har sett hur människor förvägrats sina språk förr, och det slutar alltid i att de tystas. Och tystnar människor tystnar demokratin.”

Amanda Lind framhåller att barns möjlighet att lära sig ett nytt språk, exempelvis svenska, inte begränsas utan tvärtom stärks av tillgången till det egna modersmålet.

”Från mitt håll kommer jag ständigt försvara barns rätt till sina språk och till läsning, oavsett om barnen pratar svenska, meänkieli, arabiska, spanska eller samiska”, skriver kulturministern.

Louise Erixon tillbakavisar Amanda Linds kritik och kallar ministern oseriös. Men hon och SD får kritik från fler håll. Författarförbundets ordförande Grethe Rottböll anser att SD:s strävan strider mot bibliotekslagen:

”Biblioteken ska var tillgängliga för alla och anpassade för allas behov.”

Svensk Biblioteksförenings generalsekreterare Karin Linder ogillar också SD:s förslag. Partiets intentioner i Sölvesborg är, menar hon, ”inskränkande tänkande snarare än ett utvecklande och inkluderande”. Partiet har en syn på biblioteken och dess samhällsuppdrag som är apart genom att de inte vill att biblioteken ska vara till för alla.

Eva Nordmark, ordförande för TCO och tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna, gör på Twitter en parallell mellan brännandet av ”otysk” litteratur i nazisternas Tyskland och SD:s planer i Sölvesborg. 

Förslagen i Sölvesborg ligger i linje med idéer som SD tidigare fört fram i andra delar av landet, konstaterar Biblioteksbladet vidare.

I februari vände sig SD i Lerum mot en formulering i biblioteksplanen för 2019–2022 om att utbudet ska spegla samhällets kulturella och språkliga mångfald.

SD i Kalmar län krävde härom året att formuleringarna ”främja flerspråkig service” och ”verka för att litteratur på flera språk genom aktuella översättningsprogram och nedladdningar” skulle strykas ur den regionala biblioteksplanen.

Tidigt 2017 yrkade SD i Västervik på att formuleringar med begreppen ”nyanlända”, ”asylsökande” och ”nysvenskar” skulle strykas ur biblioteksplanen.

Kommer Internationella biblioteket att läggas ner?

Internationella biblioteket vid Odenplan i Stockholm, Europas största folkbibliotek för litteratur på olika språk, hotas av nedläggning.

Det blågröna styret i Stockholm beslutade i mars att säga upp Internationella bibliotekets (IB) nuvarande hyresavtal i Annexet intill Stadsbiblioteket vid Odenplan, något som kommer träda i kraft vid årsskiftet.

Biblioteket har under tjugo år varit Sveriges största centrum för mångspråkig litteratur och därtill en samlingsplats för både invandrare och forskare. Här finns 200 000 volymer författade på över hundra språk.

Från politiskt håll talar man inte om nedläggning utan om en flytt till Kungsholmens bibliotek, där dock bara en mindre del av den nuvarande boksamlingen skulle kunna rymmas.

I ett upprop (skriv på här) med protester mot nedläggningen heter det bland annat:

”Nedläggningen borde ses som en stor skandal och förlust för Sveriges mest internationella stad – där det idag talas över hundra språk, 30 procent av befolkningen har utländsk bakgrund och där det bor tusentals nyanlända. Beslutet är dessutom ett steg i samma riktning som Sverigedemokraternas pågående försök att begränsa biblioteksutbudet av litteratur på olika modersmål.

Det heter vidare att de flesta böckerna på Internationella biblioteket förmodligen kommer att göras av med, eller skingras på olika enheter – precis som IB:s specialiserade personal, som har en unik kompetens i ett tjugotal språk:

”IB är också ett nationellt bibliotek, som ska finnas som kunskapsresurs för låntagare i hela landet, vilka också kan beställa IB:s böcker via fjärrlån. Nedläggningen är alltså i högsta grad en nationell fråga!”

Ida Westin (tidigare utvecklingsledare vid Internationella biblioteket, förste bibliotekarie vid Nobelbiblioteket, bibliotekarie vid Riksdagsbiblioteketskriver i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet:

”När vi nu har ett kulturborgarråd som tycker att kulturen ska ”bära sina egna kostnader” utan att värdesätta den långsiktiga vinsten med individer som på biblioteken hittar ett andrum i kommersen, är det hög tid att kulturministern, eller varför inte drottningen som invigde Internationella biblioteket år 2000, beskyddar folkets lokaler.

Istället för att som senaste året tvinga personalen till massgallring av litteratur och att bära ”profilkäder”, istället för att behandla biblioteken som sin lekstuga vore det bra – som en bibliotekariekollega föreslog för kaffemaskinen – om någon kunde ge kulturborgarrådet Jonas Naddebo (C) en Naddebod där han kunde leka kulturvän, och lämna biblioteksverksamheten till dem som kan den.”

Bakom nedläggningen av IB finns ett politiskt beslut av den politiska majoriteten i Stockholm. Det går ut på att Kulturförvaltningen måste spara 49 miljoner kronor, vilket drabbar både bemanning och programverksamhet på stadens bibliotek, skriver Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman, som menar att ”biblioteken behövs mer än någonsin i en värld där de offentliga platserna helt håller på att försvinna”. 

Jonas Naddebo, centerpartiets kulturborgarråd i Stockholm. Foto: Wikipedia.

Äntligen tankar om Helsingborgs bibliotek!

Helsingborgs stadsbibliotek har länge varit nergånget och på alla vis eftersatt. I statistiken över biblioteken i skånska kommuner har Helsingborg år efter år hamnat i botten när det gäller sådant som bokbestånd, personal med mera.

Kanske är en vändpunkt i sikte? I lördagens Helsingborgs Dagblad presenterades ett originellt förslag om en rejäl tillbyggnad av Jörgen Michelsens en gång så vackra bibliotek från 1965. 3000 nya kvadratmeter skulle skapa möjligheter för förnyelse.

Det är omöjligt att utifrån en enda skiss (av arkitektfirman Krook & Tjäder) bedöma vad tillbyggnaden innebär. Dess halvt underjordiska karaktär gör det lätt att misstänka att lokalerna blir mörka och instängda. Biblioteket i Halmstad med spektakulär arkitektur en bit ut över Nissan i centrum flödar av ljus och generösa utrymmen.

Förslaget sådant det nu presenteras är mest ett utkast. Nog borde en för staden så viktig byggnad också utformas efter en arkitekttävling. Det handlar om ett vardagsrum för helsingborgarna, en av få ickekommersiella platser i staden, ett hus för kunskap och för möten.

I dag saknas en anständig lokal för föredrag och diskussioner i biblioteket. Där finns inte heller vettiga utrymmen för utställningar av olika slag eller bra tysta utrymmen för koncentrerat arbete. En ombyggnad borde föregås av en rejäl översyn av lokalbehoven.

Tidsplanen är ett bekymmer. I texten heter det att utbyggnaden ser ut att kunna vara klar 2025, om sex år. Det är låg prioritering, rentav snigelfart. Bibliotekschefen Catharina Isberg pekar på att läget i dag är nog så akut:

– Vi har ett hus som vi har vuxit ur. Staden har dubblerat sin befolkning sedan huset byggdes och vi bedriver biblioteksverksamhet på ett helt annat sätt i dag, säger hon.