Kategoriarkiv: Dunkers

Dunkerstiftelsernas styrelse stäms på mer än femtio miljoner

Henry Dunker som staty. Bild: Sonny Thoresen/HD.

Vad är väl femtio försvunna miljoner när Dunkersfonderna handskas med mångmiljardbelopp?

Ungefär så kändes det när det framkom att Dunkersstiftelserna lånat ut över femtio miljoner på mycket lösa grunder till två företag där den tidigare verkställande ledamoten (eller vd:n) Claes Lindqvist, haft stora egna intressen. Frågan verkar ha bagatelliserats och trivialiserats, när det i själva verket rör sig om otillständiga affärer med stiftelsens kapital.

Det handlar om två förlusttyngda bolag där Lindqivist själv satt i styrelsen, Sparkistan och Crossborder technologies AB. Båda gick senare omkull.

Enligt konkursförvaltaren Peter Thörnwall var  aktiekapitalet förbrukat redan när Sparkistan köpte den holländska detaljhandelskedjan hösten 2017, och styrelsen borde då ha beslutat om en kontrollbalansräkning. Att styrelsen inte gjorde så kan innebära brott mot aktiebolagslagen – och ledamöterna kan därmed bli personligt betalningsansvariga.

Nu skriver Helsingborgs Dagblad att Dunkerstiftelserna till slut stämt sin före detta vd och fyra andra externa styrelseledamöter och kräver att 51 miljoner plus ränta ska betalas till Dunkerstiftelserna.

Dunkerstiftelserna har, via ordförande Ragnar Lindqvist, hela tiden hävdat att Claes Lindqvist i det här fallet överskred sina befogenheter och agerade utan godkännande. Stiftelsens styrelse ska inte ha känt till att han investerat i Sparkistan.

Claes Lindqvist har å andra sidan, skriver HD, via sin advokat Krister Azelius, tillbakavisat detta.

– Han har haft styrelsens godkännande rakt igenom med allting som han gjort. Det finns ingenting i hans agerande som varit i strid med styrelsen eller de reglementen som gällde, sade Krister Azelius till HD.

50 miljoner är rejält mycket pengar, som kunde ha använts kreativt till gagn för Helsingborg i allmänhet och för kulturlivet i synnerhet. Den här härvan är djupt obehaglig och måste utredas grundligt.

Svindlande och skumma affärer med Dunkers miljoner

Helsingbogrsföretaget Sparkistan köpte 2017 en holländskt detaljhandelskedja, Kijkshop. Köpet var inte särskilt smart. Tre månader senare gick högriskbolaget Kijkshop i konkurs, med skulder på 165 miljoner.

Dunkerstiftelsernas  mångårige vd Claes Lindqvist fick sparken våren 2019 då man upptäckte att han hade gjort placeringar av Dunkerpengar utanför ramarna. Det handlade om investeringar i aktier där Lindqvist  hade personliga kopplingar till två bolag, där han själv ägde aktier och var styrelseledamot, skrev HD för ett drygt år sedan. Lindqvist har tidigare bland annat varit vd för börsbolaget Höganäs och för Öresundskraft. 

Dunkerstiftelserna förlorade nästan 85 miljoner på de här ”affärerna”.

Bakgrunden är följande, enligt en färsk artikel i HD. Under september 2017 bildades ett svensk aktiebolag med det trygga namnet Sparkistan, ett Helsingborgsföretag som samtidigt köpte en holländsk detaljhandelskedja Kijkshop.

Köpet var inte särskilt smart. Tre månader senare gick högriskbolaget Kijkshop i konkurs, med skulder på 165 miljoner.

Konkursförvaltaren  Peter Thörnwall riktar kraftig kritik mot styrelsen i Sparkistan, som orsakat arvingarna till tre skånska finansmän och entreprenörer förluster på 400 miljoner kronor.

En kontrollbalansräkning har inte upprättats i tid, vilket kan vara ett brott mot aktiebolagslagen och göra styrelsemedlemmarna skadeståndsskyldiga, skrev sajten Realtid den 30/9.  Thörnwall konstaterar vidare att det bara finns ett fåtal styrelseprotokoll, och att samtliga frågor av styrelsekaraktär uppges ha behandlats via telefonmöten.

Dunkerstiftelserna, är näst hårdast drabbade efter den så kallade LMK-Gruppen med 134 miljoner i fordringar, skrev Realtid den 24/9. De förvaltar arvet efter Henry Dunker som grundade Helsingborgs och Trelleborgs gummifabriker,

De senaste tio åren har stiftelserna delat ut cirka 750 miljoner kronor som enligt statuterna ska gå till släktingar till Henry Dunker, Helsingborgs stad och ett sjukhem i staden. Hur medlen används av Helsingborgs stad beslutas av kommunfullmäktige.

Krister Azelius, Claes Lindqvists advokat, menar att Dunkersstiftelsernas styrelse godkänt Lindqvists agerande ”rakt igenom”, vilket förnekas av stiftelsernas  ordföranden Ragnar Lindqvist.

– Vi visste inte om att han hade investerat i Sparkistan.

Claes Lindqvist som då var Dunkersstiftelsernas vd placerade mångmiljonbelopp i ett konkursmässigt högrisk företag där han själv var styrelseordförande och till synes bakom ryggen på styrelsen.

Om den beskrivningen är korrekt, vilket allt tyder på, handlar det om svindlande affärer med Dunkersstiftelsernas miljoner. Alla kort måste på bordet och den eller de ansvariga måste ta konsekvenserna fullt ut.

Det handlar inte enbart om Dunkers många miljoner, skrev Realtid, utan om tre försnillade arv:

”Förvaltarna till arven efter tre av Skånes främsta industrialister och entreprenörer, Henry Dunker, Mikael Karlsson och Sten K Johnson, har förlorat över 400 miljoner kronor i ett nederländskt högriskbolag som gått i konkurs.”

Fotnot: Jag har behandlat ämnet i en tidigare blogg:

Dunkerstiftelserna har skapats från arvet efter Henry Dunker, ägare av Trelleborg AB. Utanför Stadsteatern i Helsingborg finns en byst av Henry Dunker.Foto: JSDO 1980.

Kan Dunkersfonderna rädda medicinhistoriska?!

Ulf Swanstein och Berlith Persson vid ingången till Helsingborgs medicinhistoriska museum. Som riskerar att stängas i augusti.Bild: Stefan Lindqvist/HD..

Återigen är Medicinhistoriska museet i Helsingborg nedläggningshotat. Region Skåne bryr sig inte. Helsingborgs kommun är om möjligt än mer ointresserad.

På måndagens ”Min mening” I Helsingborgs Dagblad skrev Erik Helmer, som själv arbetar med museet, att ”Dunkerpengarna skulle kunna rädda huset och de medicinhistoriska utställningarna”. Jag instämmer till fullo. Dunkerstiftelserna skulle kunna göra all skillnad i världen. Men det fordrar ett snabbt agerande. Om ingenting händer kommer museet att stängas den 13 augusti. Helmer skriver om en ”kulturhistorisk katastrof”.

Den K-märkta museibyggnaden på Bergaliden i Helsingborg är Sveriges äldsta bevarade barnsjukhus, en historisk byggnad med stort kulturellt värde. Museet har byggts upp under lång tid av ideella krafter, på senare år med stöd av Kulturen i Lund.

Nu riskerar denna kulturskatt att försvinna för gott. Föreningen bakom museet vägrar dock att vika sig.

Om museet läggs ner, museisamlingarna skingras och den k-märkta byggnaden görs om på kommersiella villkor – då har det kulturfientliga Helsingborg visat upp sin sämsta sida ännu en gång.

Dock kan Dunkerstiftelserna göra skillnad. Pengar finns. Frågan är om det finns god vilja och handlingskraft?

Om Dunkerstiftelsernas Försvunna 85 miljoner kr

Henry Dunker. Foto dunkerstiftelserna.se.

Dunkerstiftelserna sparkade för ett år sedan sin vd Claes Lindqvist. Anledningen var att denne placerat tiotals miljoner i bolag där han själv satt i styrelsen, utan att inhämta tillstånd.

Nu står det klar att tillsammans 85 miljoner, skriver Helsingborgs Dagblad, har förskingrats (”var borta” är HD: ordval) genom den förre vd:ns affärer.

Två bolag har satts i konkurs. Det ena redan förra året med 15 miljoner i och det andra i början av 2020 med 70 miljoner (av totalt 218 miljoner) i skuld till Dunkerstiftelserna.

På stiftelsernas hemsida, dunkerstiftelserna.se, skriver man att ”Styrelsen uppdagade tidigt under 2019 att ”den tidigare verkställande ledamoten kunde misstänkas ha gjort investeringar av Dunkerintressenas kapital i strid mot denna placeringspolicy”. Alltså en misstanke men inget fastslående.

Det heter vidare att den tidigare VD:n ”skiljts från alla uppdrag inom Dunkerintressena och, efter avstyrkan från revisorn, inte beviljats ansvarsfrihet. Legala åtgärder har initierats och högsta prioritet är att söka begränsa förluster.”

Den sparkade vd:n Claes Lindqvist har tidigare via sin advokat uppgett att han anser att ”de påståenden om brister som gjorts rörande hans förvaltning av Dunkerintressena är oberättigade”.

De försvunna 85 miljoner gick till två förlusttyngda aktiebolag där Claes Lindqvist var styrelseordförande, skriver HD.

Det ena bolaget heter Crossborder technologies AB och sysslade med lasthanteringsutrustning. När ett Dunkerbolag blev aktieägare under 2015 var Crossborder redan under hård press. De senaste fyra åren hade förlusten uppgått till mellan 7 och 10 miljoner kronor. Varför i hela friden skulle Dunkersmedel satsats i ett så krisdrabbat företag? Och hur kunde den dåvarande vd:n utföra så väldiga överföringar utan att återstoden av styrelsen reagerade??

Det andra bolaget heter Sparkistan StClemens AB, och är moderbolag i en koncern verksam inom e-handel.

Beloppen är så stora att det självfallet borde bli en rättssak av det inträffade. Det finns ingen anledning i världen att låta 85 miljoner försvinna, som skulle kunna ha gagnat Helsingborgs stad i enlighet med Dunkers testamente.

Fonderna har på senare tid använts till att med sammanlagt miljardbelopp bygga Helsingborgs Arena och ny läktare på idrottsplatsen Olympia. På tur borde ha stått akuta kultursatsningar. Helsingborg saknar en konsthall. Biblioteket behöver både nya områdesbibliotek och en utvidgning och renovering av huvudbiblioteket eller rentav ett helt nytt bibliotek.

Planer på utvidgningar av huvudbiblioteket har aviserats, men är långt ifrån prioriterade.

Till saken hör inte minst att Dunkers kulturhus, som kom till genom medel från Dunkersfonderna, har varit djupt nedgånget i en utdragen konstnärlig kris och borde fått resurser av något slag till en nystart för att återta sin position i kulturlivet.

Därför är Dunkerstiftelsens försvunna 85 miljoner banne mig ingen småsak. Om den nuvarande styrelsen inte utreder vad som skett faller skuggan också över den.

ÖGA MOT ÖGA MED djuren i Björn Perssons bilder

Father and Son, Masai Mara, Kenya, 2017. Foto: Björn Persson

I sin bokAllt jag inte vet om djur” (Alfabeta 2012) skrev den brittiska författarinnan Jenny Disky (1947 – 2016) bland annat att även om hon levt mycket med djur och kan mycket om djur så kan hon inte alls föreställa sig hur det skulle vara att verkligen vara till exempel en katt. Även om många lever med och nära djur är vår kunskap om djurens villkor bräcklig och ytlig.

Jag minns Diskys tankar när jag på fredagskvällen på Dunkers såg vernissagen på The Thin Line, en unik fotoutställning med bilder av främst Afrikas vilda djur, tagna av Björn Persson.

Hans bilder påminner vid första anblicken mycket om andra liknande bilder av elefanter, tigrar, lejon och leoparder. Ändå har de en egenart, inte minst genom att så många av utställningens bilder är närbilder, där fotografen tagit sig helt nära de djur han fångat med kamerans öga.

Bilderna har därmed uppstått ur möten, öga mot öga, på ett sätt som får mig som betraktare att uppleva att jag ser djuren på ett nytt sätt, också som individer, men därtill i Diskys mening har något därutöver att förmedla om djurens existentiella villkor.

Björn Persson flyttade i 20-årsåldern från Helsingborg till Sydafrika där han arbetade med antitjuvskytte i en nationalpark. Den erfarenheten byggde hos honom förståelse för både djurens beteende och deras otroliga utsatthet. Utställningens titel syftar på att Afrikas vilda djur är utrotningshotade, både till följd av klimatförändringar och genom människans rovdrift.

Soul of the Leopard, Masai Mara, Kenya, 2017. Foto: Björn Persson

En stor publik hade i fredags kommit till vernissagen i entréhallen, som var fylld till sista plats. Det kändes som en efterlängtad nytändning för det länge så nergångna kulturhuset, inte minst därför att utställningen också är producerad av Dunkers, med AnnCatrin Gummesson som curator.

Utställningen pågår till 20 oktober.

Resandefolkets spelman Lorens brolin 200 år

Reine Steen, Sven Midgren och Alva Brorsdottir spelar på Dunkers låtar av den legendariske skånske spelmannen Lorens Brolin, född 10/12 1818 på Österlen.

Lorens Brolin, legendarisk skånsk spelman, föddes den 10 december 1818 på Österlen. Han själv och släkten Brolins musicerande har satt sin prägel både på den skånska kulturen och den skånska resandekulturen.

200-årsdagen uppmärksammades på söndagen på Dunkers i Helsingborg med programmet ”Arvet från Lorens Brolin”. Tre spelmän spelade och berättade, Reine Steen, Sven Midgren och Alva Bosdottir, tillsammans med sångerskan Lajla Kronqvist.

Mötet bjöd på mycket brolinsk musik, mest på fiol men också på gitarr och ”enradig magdeburgare med smörjekoppar”, ett enkelt, men också litet och behändigt dragspel, som Sven Midgren behärskade suveränt.

Reine Steen berättade om hur han på 1970-talet i Malmö lyckades träffa den då gamle spelmannen Gösta Ekblad, som växt upp i Abbekås och haft en av Lorens Brolins söner som granne och redan tidigt lärde sig spela själv.

På 1880-talet tecknade Nils Andersson ner skånska folkvisor, däribland 23 av Lorens Brolin. Nu kunde Reine från glömskans tystnad rädda ytterligare lika många, som också spelades in och blev till radioprogram.

Sönerna Karl och Frans Brolin deltog i den första riksspelmansstämman på Skansen 1910. Bröderna och de andra som deltog i stämman utsågs till riksspelmän, en hedersutmärkelse som är levande också i vår tid. Sedan 30-talet har 740 spelmän fått titeln riksspelman, skriver Wikipedia.

Jon Pettersson, ordförande i arrangerande Frantz Wagner Sällskapet, inledde med att berätta om Lorens Brolins romska bakgrund i en resandesläkt och om resandefolkets historia.

– Våra rötter har diskuterats mycket. Med hjälp av DNA-tester, jag har själv utfört en sådan, och språkliga studier kan man nu slå fast att resandefolket är en romsk folkgrupp, som invandrat långväga österifrån.

Under folkvandringen mot väster utökades romanispråket med ord och termer från språken på vägen. Man har i romani funnit 200 grekiska ord, 700 indiska, 100 persiska och 20-talet armeniska.

Till Sverige kom romerna för kanske 500 år sedan. Så sent som 1662 utfärdades ett kungligt dekret på att alla romer måste lämna landet inom tre månader.

Begreppet ”resandefolket” föddes genom att många färdades genom hela Sverige som gårdfarihandlare för att till den självförsörjande allmogen sälja sådant bönderna inte kunde tillverka själv som tvål, mässingsföremål, glas och kryddor.

– Resandefolket var välkomna på de flesta gårdar. Med sig hade de inte bara varor utan också nyheter. De lyste upp vardagen med sina berättelser, sin musik och sina sånger.

Många romer och resande var också soldater med tilldelade soldattorp.

– En anfader i släkten Brolin var trumslagare och korpral.

Mötet avrundades av Jan Ottesson, ordförande i Lorens Brolin-gillet, kunde berätta att Brolin var hans farfarsfarfar och att han själv också växte upp i Abbekås, där hans farbror var fiskhandlare.

Fotnot: Födelsedagen uppmärksammas i kväll 10/12 kl 18.00, också i Röda rummet på Malmö stadsbibliotek med samma program som i Helsingborg.

Vals efter Lorens Brolin.
Åsbo spelmanslag framför på Korrå 2015 ”Vals efter Brolin”.

Ett dråpslag mot kulturen i Helsingborg

Avgifterna för att besöka institutioner som Dunkers och Fredriksdal i Helsingborg kan komma att höjas med fyrtio procent. Tidigare i år fixade stadens ledning över huvudet på kulturpolitikerna halvannan miljon till en medioker utställning på Dunkers, ”Museum of Failures”. Då fanns det pengar. Fortsätt läsa Ett dråpslag mot kulturen i Helsingborg

Shaun Tan om flyktingskap och utsatthet

Den australiensiske konstnären, författaren och filmaren och Shaun Tan har intagit Dunkers kulturhus med ”Lost things”, som bjuder på svindlande färder till fantasivärldar som ser olika ut än våran vardag, men handlar om våran egen vardag, våra liv och våra medmänniskor. Fortsätt läsa Shaun Tan om flyktingskap och utsatthet