Dödsstraffets rasistiska rötter i USA

Teckning av Nathaniel St. Clair, från Counterpunch.

När Keith Leroy Tharpe av en domstol i den amerikanska delstaten Georgia dömdes till döden 1991 för mord gjorde, skriver New York Times, en av de vita jurymännen en skriftlig deklaration:

”Det finns … two types of black people: good ones and “niggers.” Jurymannen tvekade inte om vilken kategori Tharpe tillhörde. Han fortsatte sin deklaration att han … “after studying the Bible,” … “wondered if black people even have souls.” 

Tharpe skulle ha avrättats 2017, men hävdade att hans dom gjorts av en jury med rasistiska inslag, till saken hör också att tio av de tolv ledamöterna var vita. I sista minuten ingrep USA:s Högsta domstol och uppsköt verkställandet.

Domen har av Counterpunch jämställts med 1900-talets kusliga amerikanska tradition av lynchningar, när vita mobbar slog ihjäl afroamerikaner genom att hänga dem från ett träd eller på annat vis. Tidskriften skriver om det amerikanska dödsstraffets rasistiska rötter.

Tidskriften The Atlantic rapporterar om demonstrationer till förmåns för Tharpe och om tre biskopar som krävt att Högsta domstolen ska upphäva dödsstraffet för Tharpe.

I dagarna avgör USA:s högsta domstol åter fallet. Lägre domstolar har vägrat ta ställning till om domen fällts av en jury med rasistiska kriterier.

Keith Leroy Tharpe har nu suttit 28 år i dödscell i fängelset i Jackson i delstaten Georgia, samma delstat där Martin Luther King föddes 1929 för att hela sitt liv kämpa mot apartheid i USA och särskilt i den amerikanska södern.