Amnestymedlemmar döms som terrorister i Turkiet

Elva människorättsaktivister i Turkiet, som suttit tre år i fängelse, anklagade för terrorism. Skärmdump från Amnesty.

Elva människorättsförsvarare greps för tre år sedan i Turkiet, grundlöst anklagade för terrorism. Den 3 juli föll domarna. Fyra dömdes till fängelsestraff. Två av dem som fälls är den tidigare ordföranden för Amnesty i Turkiet, Taner Kılıç, samt den före detta generalsekreteraren för Amnesty i Turkiet Idil Eser. Sju friges, däribland den svenska IT-konsulten Ali Gharavi.

 Anna Lindenfors, generalsekreterare Amnesty i Sverige, kallar domen för ”en parodi på rättvisa av gigantiska mått”:

– Domen är ett slag mot inte bara de fyra dömda personerna och deras anhöriga utan mot alla som tror på rättvisa och att det ska vara möjligt att agera för mänskliga rättigheter i Turkiet. Men vi fortsätter att kämpa för dessa fyra och för de tusentals andra som också fängslats helt godtyckligt i Turkiet,

Andrew Gardner, Turkietutredare vid Amnesty International, är likaså upprörd:

 – Beslutet från domstolen är chockerande. Under 12 domstolsförhandlingar har samtliga anklagelser visat sig vara helt grundlösa. Domslutet strider mot all logik och visar också hur den här tre-åriga rättegången från dag ett varit ett politiskt försök att tysta oberoende röster . Fallet med de elva människorättsförsvararna har varit ett test på hur det turkiska rättssystemet fungerar. Och det tragiskt att se den roll som rättssystemet har spelat och fortsätter att spela när det gäller att kriminalisera människorättsaktivism.

Taner Kılıç, tidigare ordförande för Amnesty Turkiet, greps den 6 juni 2017 och har stått åtalad för att ha varit medlem i den så kallade “Gülen-rörelsen”, som den turkiska regeringen menar stod bakom det våldsamma kuppförsöket 2016.

Utan några som helst bevis anklagas Taner Kılıç för att ha laddat ner appen ”ByLock”. En app som regeringen menar att “Gülen-rörelsen” använt sig av under kuppförsöket. 

En nationell ledare för turkiska Amnesty döms till sex års fängelse för att han påstås ha laddat ner en farlig app. Kan det bli kusligare?

En månad senare greps tio människorättsförsvarare som deltog i en workshop om psykiskt välbefinnande och digital säkerhet när de greps och åtalades för att ha deltagit i ett så kallat “hemligt möte”. 

I efterhand valde domstolen att slå ihop de två fallen och hävdade att Taner Kılıç styrt det ”hemliga mötet”. Detta trots att han redan satt fängslad då mötet ägde rum. 

Bilden tagen utanför domstolen efter rättegången mot de elva aktivisterna. Foto Amnesty International.