Den ökade spänningen mellan USA och Ryssland påminner om en omvänd Kubakris.

President Putin deklarerade på en vapenmässa i Kubinka utanför Moskva i tisdags att Ryssland  tänker anskaffa 40 interkontinentala kärnvapenbärande missiler, som har teknisk förmåga att passera även de mest sofistikerade missilförsvarssystemen – som ett svar på USA:s ambitioner att placera ut tunga vapen i bl a de baltiska staterna.

Kommer världen på nytt att gå in i ett kallt krig, där freden blir beroende av den mest kusliga och bräckliga kärnvapenmaktbalans? Och där dessutom Sverige blivit indraget i det storpolitiska maktspelet genom det utvidgade samarbetet med Nato.

Det ryska utspelet kom som ett direkt svar på USA:s meddelande i lördags att man tänker placera ut stridsvagnar, tunga vapen och 5000 soldater i de baltiska staterna, i Polen, Rumänien, Ungern och Bulgarien.

Om så sker kommer Ryssland att betrakta det som den mest aggressiva handlingen sedan det kalla kriget, sa den ryske armégeneralen Jurij Jakubov till den ryska nyhetsbyrån Interfax.

Ännu har dock USA:s försvarsminister Ashton B. Carter inte godkänt planerna, skriver Washington Post.

Skulle beslutet genomföras blir det historiskt. USA har tidigare inte sänt tunga vapen till de Nato länder som varit Sovjetrepubliker men efter självständigheten blivit Nato-länder. De baltiska staterna blev Natomedlemmar 2004, samtidigt med Rumänien och Bulgarien, medan Polen och Ungern gick med i Nato redan 1999.

Kubakrisen 1962 föregicks av utplacerandet av kärnvapenbärande robotar på Kuba, efter USA:s misslyckade invasion av Kuba i Grisbukten året innan. De kubanska missilerna kunde också ses som ett svar på  amerikanska robotarna i Italien och Turkiet med Moskva inom räckhåll.

2015 är förhållandet omvända. I dag provocerar USA och Nato Ryssland genom väldiga militärövningar och genom att hota med att placera ut tunga vapen nära den ryska gränsen. Men i USA ser man det förstås inte så. Natos överbefälhavare Phil Breedlove uttalar sig i en intervju med Sveriges Radio:

– Vi tycker inte att det är ansvarigt att diskutera den typen av handlingar. Det är provokationer. Jag tror att det vi behöver oroa oss för är den aggressiva ställningen som Ryssland har tagit.

Obamas presidentperiod inleddes med ett nytt avtal om nedrustning och minskning av antalet kärnvapenbärande missiler. I dag verkar allt gå åt motsatt håll, krigshetsare och vapenskramlare har tagit kommandot.

New York Times skriver att Ukrainakrisen förefaller skapa en konfrontativ relation mellan Ryssland och Väst, något av en ny kapprustning.

– Men kanske är Rysslands militära aptit större än landets plånbok, fortsätter NYT. Inget land har intresse av att bygga upp militära system för ömsesidig utplåning som under det kalla krigets värsta tid.

Bilden: En rysk militär vid det ryska Buk-1M-missilisystemet under vapenmässan i Kubinka utanför Moskva. Foto: Reuters.