En ”patentknekt” revolutionerar fysiken

I dag för hundra år sedan presenterade Albert Einstein den allmänna relativitetsteorin för den preussiska vetenskapsakademin.  På filmen ovan spelar han på fiol violinsonat i b-moll av Kristel Birkholtz, Einstein var också en hängiven amatörmusiker. (Musiken börjar efter 2:20 min).

Einsteinhaus_6268

Den 26-årige Albert Einstein presenterade redan i juni 1905 i schweiziska Bern grunden för sin världsbild i fem sensationella artiklar i Annalen der Physik, däribland relativitetsteorin.

Einstein bodde då med sin hustru Mileva och parets ettårige son Hans Albert i gamla stan i Bern. Huset på huvudgatan Kramgasse 49, är i dag ett litet museum, Einsteinhaus.

Han hade varit en medelmåttig skolelev och aldrig tagit studenten. Efter två års arbetslöshet hade han till slut fått jobb  i  Bern som tjänsteman på Patentverket eller på tyska ”Patentierknecht”. Där levde han ett alldagligt liv och arbetade 48 timmar i veckan – men tycks ha haft lite tid över till annat ändå.

Det var här den speciella relativitetsteorin föddes och formeln E=mc2 blev en symbol för en ny värld, energin lika med massan gånger ljushastigheten i kvadrat.

För en månad sedan besökte jag museet, vandrade upp för en knarrig trätrappa och in i Einsteins anspråkslösa vardagsrum, en soffa, murriga tapeter, familjeporträtt, väggklocka. Tiden stod stilla. Från Kramgasse verkade det som om Einstein själv stod i ett fönster och såg ned på folklivet.

I hemmet hade han nog inte så mycket tid att tänka på fysiken. Men säkert samlades vänner här och spelade med honom, Einstein var en kompetent amatörviolinist. Åren i Bern mellan 1902 och 1909 och alldeles särskilt 1905, annus mirabilis, var de mest kreativa i hans liv.

Relativitetsteorin förändrade vår syn på tiden, rummet och gravitationen och ligger till grund för den moderna kosmologin, skriver Mattias Severin, docent i teoretisk fysik i Linköping, i senaste numret av tidskriften Axess (2015-8). Severin presenterar Einstein, Vår vägledare i kosmos, i en högintressant essä.

1919 offentliggjorde Royal Society i London att relativitetsteorin bekräftats genom att man vid en solförmörkelse kunnat mäta ljusstrålars påverkan av solens gravitation, vilket Einstein förutsagt. Med ens blev Einstein känd över världen. Hans fysiska teori, som få förstod, användes också för att ifrågasätta legitimiteten hos det gamla samhällets moraliska normer och sociala organisation, skriver Mattias Severin:

”Den nya fysiken blev en del av den modernitet som skulle blåsa bort stanken från skyttegravarna”.

Einsteinhaus-6276