Om flykt och flyktingar

Exodus I_8263

Berit Fraderas utställning på Moment i Ängelholm synliggör flykten från nöd och krig.

Utanfor_8264

Mitt på golvet på Galleri Moment i Ängelholm finns en öppen resväska. Konstnären Berit Fraderas engagerade utställning ”Varje människa har ett ansikte” har verk med titlar som ”Den långa vandringen”, ”Från Damaskus” och ”Gränsen”.

Förra året såg vi på TV kväll efter kväll flyktingar vandra genom Europa, från krigens kaos i Syrien, Irak och Afghanistan till säkerheten i Europa, för att söka ett bättre och säkrare liv.

Det var då. Nu är gränderna stängda. Europa sparkar ut flyktingarna från krigen. De är inte välkomna. Artikel 14 i FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna är inte aktuell i Sverige längre.

Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.

Om några veckor införs nya lagar i det här landet, vars flyktingpolitik lagt sig på EU:s miniminivå. Tidsbegränsade uppehållstillstånd ersätter de permanenta. Ingen ska komma hit och tro att det går att bygga en framtid här, kunna börja våga drömma. Du är tillfällig ska de veta, du är här på nåder, en kort tid, tro inget annat, glöm inte att vara rädd. ”Vi” kommer att sparka ut dej och din familj så fort det ges tillfälle.

Din familj? Den är givetvis inte heller välkommen hit, med de nya lagarna som stryper anhöriginvandringen.

Sverige har blivit ett nationalistiskt och främlingsfientligt land – åtminstone när det gäller de nya flyktinglagarna.

Hur kunde vi så fort glömma bilderna av flyktingarna som vandrade genom Europa, hur kunde vi sluta beröras av den döde pojken som flöt i land på en strand i Turkiet? I sommar drunknar hundratals människor mellan Libyen och Afrika – utan att det ens blir notiser i våra medier.

Berit Fradera har inte glömt. Hennes bilder synliggör flykten från nöd och krig. Våra gränser är stängda, det vi inte ser finns inte.

Men Berits målningar och teckningar påminner om att flykten fortsätter, att krigen varje dag kräver nya offer. Hennes utställning är som ett nödrop, en bön om solidaritet. Vi kan och får inte stänga av vår medmänsklighet.

En reaktion på ”Om flykt och flyktingar”

  1. Där ligger den på slagbordet på bostället Kverrestad 5 på Österlen mitt på den bördiga skåneländska slätten.Solen står redan tämligen högt på den fortfarande djupblå himlen.Det är 1846.Den 13:e juni.På bokomslaget till den i Mamö på Arvidssons bokhandel inköpta skriften står det:”Herskartekniker med vars hjälp envar sina motståndare förlöjliga och bortjaga kan”.Författare:Raymond le Notre.Med händer darrande och skälvande av upphetsning läser rustmästare Anders Mårtensson:”Herskarteknikerna som begagnas äro flere-men föjande kan nu speciellt nämnas i det de äro af överheten så flitigt använda:1.Påförande av skam och skuld.2.Demonisering av motståndare.3.Utlämnande av viktiga fakta.4.Omfokusering av läsarens uppmärksamhet.5.Bruk av nedsättande etiketter och benämningar.6.Nerdränkning i salvelsefullt tal då det gäller företeelser som alls icke förtjena detta.Åkallande av humaniteten,mänskokärleken den gudeliga barmhertigheten i samband med nämnadet av företeelser som ej egentligen förtjäna det”.Dessa nämda sk överhetstekniker är dock endast några av de väl i allt 33 stycken överhetsknep som Raymond le Notre nämner.Då – 1846- öfversvemmades ej endast hela Europa utan äfven de nordiska länderna av människomassor från Anatolien,Nordafrika och Centralafrika.Orsakerna voro flere:1.Luftbombningar av luftflottor från America,Storbritannien och det Nordatlantiska försvarsförbundet av områden i Nordafrica der stora mängder petrololja förefanns i marken.2.Den turkiske Sultanens muslimske invasion av Europa medelst obeväpnade muslimske unga manliga menniskoskaror.3.Den europeiska obligatoriska medborgar- och fattighjälpen som utgavs till alla flyktingar och innebar gratis hem,mat och klädutrustning samt gratis läkar- och tandvård till döddagar icke endast till varje flykting utan även till varje flyktinganhörig till deras döddagar.Äfven på Österlen fanns de nu-flyktingarna- i stort antal.Flickor omfärgade där sitt hår för att ej väcka deras anstöt och bli rov för deras lustar.Män införskaffade i lönndom revolrar och knivar för att försvara sina och sina familjers liv.Butiksinnehavare låste sina butiker av redsla för rån och plundringar.Skräcken var så stor att allmogen och äfven de adeliga hade kallat till bönestund i Fröslövs kyrka där äfven andeligt krig proklamerades mot de svekfulla överlöparna i de europeiska riksledningarna och i det Europeiska Förbundet.I Tyskland hade redan inbördeskrigsliknande förhållanden inträtt.I Sverige hade Carl Jonas Love Almqvist manat till kamp mot den förklädda pöbeln i riksledningen som girigt under salvelsefullt tal berikade sig på de invaderande flyktingmassorna.1846 på sommaren var det endast ett år och åtta månader fram till februari 1848.

Kommentarer inaktiverade.