Om Bergman och löjliga män på Helsingborgs stadsteater


Ingmar Bergmans tidiga filmer ligger till grund för Glädjen på Helsingborgs stadsteater med premiär 25 februari. Ovan klipp ur Sommarnattens leende.

”Alla som är löjliga är män. Det finns inga löjliga kvinnor, möjligen en och annan som är lite fånig. Männen däremot är löjliga, imposanta och uppblåsta.”

Ingmarbergmankännaren Mikael Timm, som skrivit den 600-sidiga Bergmanbiografin Lusten och dämonerna, håller på Helsingborgs stadsteater föredrag om Ingmar Bergmans tidiga filmer, särskilt komedierna. Bergman skildrade gärna kloka kvinnor och löjliga män.

– För att berätta om manligt högmod behövde Bergman komedin. Det gäller också i vår tid att kunna se löjligheten hos en person som Donald Trump. Tragedin klarlägger makten. Komedin behövs för att göra oss en aning mera mänskliga.

Timm talar om filmer som Kvinnors väntan (1952) och Sommarnattens leende (1955).

Den sistnämnda filmen fick stor publik. Men recensionerna var inte nådiga.

”Filmen är uttryck för en finnig ynglings dåliga fantasi. Jag skäms över att jag sett den”, skrev Olof Lagercrantz i Dagens Nyheter.

– Bergman mindes den formuleringen hela sitt liv, berättar Timm.

Ingmar Bergman var bara 25 år när han 1944 blev chef för Helsingborgs stadsteater, då nedläggningshotad.

– Han fick en teater att leka med och räddade teatern ur dess kris.

Nästa år är det hundra år sedan Ingmar Bergman föddes. Helsingborgs stadsteater går jubileumsfirandet i förväg genom att redan i vår på Stora scenen presentera Glädjen eller småprat i svartvitt, inspirerad av just Bergmans tidiga filmer, både dialog och bild.

Efter Mikael Timms föredrag berättar Charlotte Engelkes (regi) och Sophie Holgersson (manus) om arbetet med uppsättningen och tankarna bakom den. I filmiskt inspirerade scener utforskas Bergmans filmer.

– Grundtemat är Glädjen och lusten. Vi såg att Bergman redan i de tidiga filmerna arbetade med teman som skulle följa honom genom livet, som tron, äktenskapet, konstnären som lider och misslyckas. Många gånger går det åt helvete fast det oftast löser sig.

– Vi blev begeistrade i de tidiga filmerna som kan vara skitdåliga för att sedan blir briljanta i nästa sekund – och vi har sökt det berörande.

Fotnot: För den som vill förbereda sig och komma in i de nämnda filmernas stämningar finns många att se  på nätet, som Sommarnattens leende, via SF-Bio.

Bilden ovan: Hisscenen ur Kvinnors väntan med Eva Dahlbeck och Gunnar Björnstrand.