Varför svälter Sveriges äldre?

Håller den svenska äldreomsorgen på att förvandlas till en modern ättestupa, där gamla människor sakta svälts ihjäl för att vårdutförarna ska hålla nere budgeten?

Också äldre med hemtjänst riskerar bli undernärda, skrev Svenska Dagbladet i helgen. Tidningen har tidigare uppmärksammat att 40 000 inom äldreomsorgen lider av undernäring och att 100 000 riskerar att bli undernärda. Det beskrevs som ”svält och nästintill aktiv dödshjälp” i tidningens reportage.

Gamla människor som varit med om att bygga upp dagens samhälle borde rimligen när de inte kan klara sig på egen hand få all den hjälp de behöver för att leva bra, inte minst då det gäller maten. Men så är det inte. Inte i dagens Sverige.

I andra kulturen är känslan för de äldre generationerna stark. I Östafrika är ”mzee” på swahili en hedersbeteckning för en äldre respekterad person.

Men i den svenska äldreomsorgen svälter de gamla.

Nu visar det sig att också de 200 000 äldre som bor hemma och har hemtjänst inte får tillräckligt med mat och näring. Kvalitetsregistret Senior alert har kommit fram till att nästan hälften av de undersökta, 45,3 procent, löpte risk att bli eller var undernärda.

– Mycket av det som serveras i hemmet har väldigt dålig kvalitet, säger Yngve Gustafsson, professor i geriatrik.

I många städer, som Stockholm, överlåter man helt på hemtjänstutövarna att själva bedöma kvaliteten på sin mat och om några av äldre med hemtjänst och matlådor är undernärda.

Svenska Dagbladet publicerar också siffror för risken för svält/undernäring för olika typer av äldreboende:

Korttidsboende: 81 procent, Demensboende 66 procent, Särskilt boende 59 procent, Hemsjukvård 46 procent och Hemtjänst 45 procent.

Håller den svenska äldreomsorgen på att förvandlas till en kuslig modern ättestupa, där gamla människor sakta svälts ihjäl för att vårdutförarna ska hålla nere budgeten?

4 reaktioner på ”Varför svälter Sveriges äldre?”

  1. Du undrade om ”gamla människor sakta svälts ihjäl för att vårdutförarna ska hålla nere budgeten?”

    Visst är det en kostnadsfråga som gäller vilken sorts vårdhem de äldre vårdas på –just nu finns det så gott som bara en kategori för äldre som drabbats av stroke till exempel och det är särskilt boende. Där hamnar många äldre som har helt olika vårdbehov. För de äldre som kräver återhämtning och rehab finns det så gott som inga resurser alls.

    Det behövs en till sorts äldreboende som skulle kunna vara ett sjukhem för dem som behöver extra stöd och hjälp, där dietister, arbetsterapeuter och sjukgymnaster skulle kunna göra sina praktiker för att hjälpa de sjuka äldre få rätt hjälp med intag av mat och rätt sorts näring.
    Behoven varierar från att behöva hjälp med att komma i rätt kroppsställning med fötterna placerade på golvet och rullstolen i rätt ryggläge när äldre sitter till bords. En del behöver specialkost, speciellt i början på återhämtningen och en del behöver hjälp med att matas i början. Dessa åtgärder kräver inte bara fler vårdgivare men också vårdgivare med speciell kunskap i geriatrik. Samt läkare som är utbildade geriatriker, inriktade mot att undersöka och behandla åldrandets sjukdomar.

    På många vårdhem ges kvällsmat klockan 16,30 -17.30 em och sedan är det läggdags. Istället skulle en extra lätt måltid kunna ges senare på kvällen vilket kunde bidra till mindre undervikt hos de sjuka äldre. Näringen brister vid mellanmålen redan nu (ofta serveras bara kaffe och kakor). Varför ges inte kvarg, yogurt och frukt till exempel som extra val vid mellanmålen?

    Ett annat problem som det talas lite om är över-medicinering av opioids, ångestdämpande, sömn-medicinering och andra olämpliga droger vilket kan ge illamående, förstoppning, förvirring och nedsatt aptit.

    Utan rätt sorts utbildad personal; utan sjukhem för äldre som behöver extra vård, och utan näringsrik kost blir resultatet svält.

    Har vi råd att se till att våra äldre vårdas på ett humant sätt?

    När min mamma dog i november förra året vägde hon 23 kg.

    1. Tack ck oredsson för ditt starka inlägg. Jag upprepar slutorden, som sannerligen tål att begrunda:
      ”Utan rätt sorts utbildad personal; utan sjukhem för äldre som behöver extra vård, och utan näringsrik kost blir resultatet svält.
      Har vi råd att se till att våra äldre vårdas på ett humant sätt?
      När min mamma dog i november förra året vägde hon 23 kg.”

  2. En budgetfråga borde det inte vara. Flera kändiskockar har upprepade gånger visat att det går att laga mat som ser god ut, luktar gott och smakar gott inom budgetens ramar. Vill man, så kan man även med en stram budget.Tyvärr är många äldre multisjuka, deprimerade eller ,vilket är vanligt, har dålig aptit. Kanske pga den dåliga maten….

    1. Jämfört med hur det är för de äldre på landet finns det inga förpliktigande uppgifter för äldre i storstäderna. De marginaliseras i vår ”skynda på” -kultur. Åtminstone hyresvärdar som Rikshem och Helsingborgshem borde kunna finna uppgifter åt deras äldre hyresgäster. I dag sker allt på entreprenad, områdespersonalens uppgifter har blivit outsourcade och allt har blivit opersonligt samtidigt som det saknas initierad överblick över tillståndet i våra bostadsområden. Myndigheter och hyresvärdar har dåligt koll numera. Exempelvis; var kommer allt skräp ifrån runt våra större bostadsområden? Är det pizzeriorna och butikerna (vilket miljöförvaltningen tror…), områdets skola, hyresgästerna eller blåser det bara omkring i vår vindpinade stad?

Kommentarer är stängda.