Regionernas kostnader för kollektivtrafiken ökar kraftigt. Men utbudet ökar inte i samma takt. Det har ofta blivit billigare att åka bil än att resa kollektivt.
Ett hållbart samhälle kräver bättre kollektivtrafik, heter det i den politiska retoriken. Men verkligheten är en annan. Fortfarande gynnas bilismen – även om det sällan är så oblygt som i Helsingborg, med den så kallade ”Landborgskopplingen”, där man också språkligt försöker vilseföra opinionen genom att inte använda ordet ”garage”.
I landet som helhet har biljettpriserna i kollektivtrafiken ökat mer än bensinpriserna de senaste åren. Därmed har det ofta blivit billigare att ta bilen än bussen.
Priserna har ökat allra mest i den regionala kollektivtrafiken, som nästan helt och hållet är upphandlad och utlagd på entreprenad.
Den svenska kollektivtrafiken hör till de mest avreglerade i världen, skriver Anton Bergström i tidningen ETC, under rubriken ”Kollektiv bestraffning”.
Stockholms tunnelbana är ett tydligt exempel på vad det kan innebära. Hongkongbaserade MTR tog över trafiken 2009. Sedan dess har priset för ett månadskort stigit med 24 procent, tre gånger mer än inflationen. De senaste fem åren har företaget fyrdubblat vinsterna.
Andra företag gör också stora vinster. Nobina, som står för en tredjedel av all busstrafik i Sverige, gjorde 2017 en vinst på en halv miljard.
Regionernas kostnader för kollektivtrafiken har på ett decennium nästan dubblerats, från 28,4 miljarder (2007) till 45,6 miljarder (2016). Samtidigt har utbudet av kollektivtrafik bara ökat med fyra procent (2011 – 2015). I bland annat Skåne har utbudet minskat, skriver ETC, och i Blekinge är minskningen samma period hela 25 procent.
Riksdagen ville 2014 att kollektivtrafiken skulle fördubblas till 2020. Men målet kommer inte att nås. I Skåne och Stockholm är det långt dit. I Stockholm ökade bilåkandet per person 2017 med 2,4 procent.
Men det finns också glädjande undantag. Några kommuner ger sina invånare helt gratis kollektivtrafik. Mer om det i en kommande blogg.
Foto SVD/TT.