Ägandeförhållandena i den svenska dagstidningsbranschen har förändrats dramatiskt på några år. Tre mediekoncerner, styrda av moderater och liberaler dominerar. 36 svenska kommuner ligger i total medieskugga.

Sveriges dagstidningslandskap håller på att ritas om snabbt. I dag äger tre mediekoncerner 70 procent av landets lokaltidningar. De nya mediejättarna är politiskt styrda stiftelser, där två partier dominerar, moderaterna och liberalerna.

Uppköp av ofta förlusttyngda mindre tidningar följs ofta av kraftiga personalnedskärningar. När Mittmedia köpte Dala-Demokraten bantades antalet journalister från 35 till 17.

Sverker Lindström har studerat den snabba mediekoncentrationen och publicerade i våras en rapport, skriven för arenaidé, Ny Tid rapport 26: ”Dagstidningarnas nya ägare: politiskt styrda stiftelser. Villkoren för dagens tidningar och striden om mediestödet”.

Sverker Lindström är oroad och menar att den fortsatta mediekoncentrationen bidrar till …

”… en slags enkelriktning av innehållet i tidningarna som hotar mångfalden i journalistiken”.

Antalet dagstidningar är i dag 85. Av dessa är 8 storstadstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen, Dagens Industri, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet/Helsingborgs Dagblad och Skånska Dagbladet. Övriga är landsortstidningar med minst tre utgivningsdagar i veckan.

Tre väldiga miljardföretag dominerar nu medieägandet i Sverige. Mittmedia (28 tidningar, 1900 anställda, omsätter 2,3 miljarder), Norrköpings Tidningar Media (NTM, 10 tidningar, 1300 anställda, omsätter 1,8 miljarder) och Gota Media (11 tidningar, 700 anställda, omsätter 1,1 miljarder).

Alla är stiftelseägda, men styrs av nyckelpersoner med nära band till moderaterna eller liberalerna. Moderate riksdagsmannen Hans Wallmark ingår i NMT-koncernens styrelse. Lars Leijonborg f d ledare för liberalerna sitter i Mittmedias styrelse. Ordförande i Gota Media är Kristina Knöös, f d moderat riksdagsledamot.

I dag är det bara en handfull tidningar som ägs enskilt.

Trots storheten är de nya mediekoncernerna sårbara. Mellan 2007 och 2014 minskade de tryckta upplagorna dramatiskt, Mittmedia med 38 procent, NTM med 30 procent och Gota med 18 procent.

Sverker Lindström är pessimistisk: ” De enskilda tidningarnas resurser minskas, likriktning ersätter. Tidningarnas självständighet har dessutom beskurits.” Han är skeptisk till koncernernas möjligheter att säkra framtida lokal kvalitetsjournalistik, mediekoncernerna saknar kapital för att klara nedgångar. Man kan sälja av tidningar. Men finns det köpare?

De utländska reklamplattformarna, läs Google och Facebook, har kannibaliserat på medieföretagen . De har i dag 63 procent av all digital annonsering, 9,9 miljarder, mot 5,8 miljarder för de svenska företagen.

Tidningarnas kvalitet har sjunkit dramatiskt på ett decennium. Sedan 2007 har antalet artiklar i dagspressen minskat med 40 procent. Hälften av alla artiklar är nu skrivna av TT.

36 kommuner ligger i total medieskugga, ingen lokalredaktion, ingen gratistidning, inte ens en lokal nyhetssajt. Och 65 kommuner saknar traditionell nyhetsbevakning.

Vad innebar det för den lokala politiska debatten inför valet i år? Vad innebär det för demokratin i landet, om allt fler lokala politiker aldrig blir granskade av journalister?

En självklar slutsats i det dystra läget är att ge Public Service utökade resurser, både SVT och SR.

Skulle Sverigedemokraternas trumpska medieförakt slå igenom på liknande vis som i Danmark, där DR tvingats pruta sin budget med 20 procent, då är den svenska demokratin på allvar i fara.

Fotnot: Sverker Lindströms rapport kan laddas ner gratis här.