Kategoriarkiv: USA

Kärnvapenstaterna bryter mot ickespridningsavtalet

Den brittiska ubåten HMS Vanguard som bär upp till 40 kärnvapensstridspetsar ombord.

Storbritannien lanserade tidigare i år en ny kärnvapenpolicy. Ryssland utvecklar ny ”domedagsvapen” och USA ska utveckla nya landbaserade missiler. De tre länderna bryter mot icke-spridningsavtalet NPT från 1968, där de enligt avtalets artikel 6 förbundit sig nedrusta sina kärnvapen, något som nu verkar ignoreras.

Också Kinas kärnvapenarsenal växer nu från cirka 219 (2019) till uppemot 350 (2021) – i en kapprustning mellan Kina och USA.

Alla de fem officiella kärnvapenstaterna utvecklar nya och mer skoningslösa kärnvapen. Kanske är Frankrike ett undantag med en lägre nivå på upprustning med ”bara” 23 miljarder euro på sina kärnvapen mellan 2019 och 2023.

Ända sedan det kalla krigets slut har antalet kärnvapen i världen minskat. Dessvärre verkar den utvecklingen vara bruten nu, skriver Clara Gullman Levin och Josefin Lind, den sistnämnda generalsekreterare i Svenska Läkare mot kärnvapen i nya numret av tidskriften Läkare mot kärnvapen, nr 163 maj 2021.

I augusti finns en planerad ”översynskonferens” för icke-spridningsavtalet (mötet har blivit uppskjutet och skulle ha hållits i april 2020). Om mötet blir av kommer flera stater att få stå till svars för moderniseringar som strider mot avtalets artikel 6 och hela avtalets anda.

Boris Johnsons Storbritannien ökar landets landets kärnvapen till 260 – i stället för den tidigare aviserade minskningen till 180. Det är en ökning med hela 44 % och ett dramatiskt trendbrott, efter det att Storbritannien under trettio år konsekvent minskat antalets kärnvapen i landet. Forskare och experter världen över har starkt kritiserat Storbritanniens beslut, som de menar skapar kapprustning kärnvapenländerna emellan.

Boris Johnson kan se charmig ut med sin slagfärdiga jargong. Men hans politik förfärar ofta. Det gäller inte minst landets nya kärnvapenpolicy, som inte utesluter att att använda kärnvapen mot andra externa hot än just kärnvapenhot.

USA:s kärnvapenarsenal rustas nu upp för ofantliga belopp, 494 miljarder dollar fram till 2028.

Bulletin of American Scientist skriver att USA dessutom planerar för ett helt nytt landbaserat ballistiskt kärnvapen (ICBM) som
ska ersätta de nuvarande missilerna Minuteman III. För tillfället går de nya missilerna under namnet ”Ground- Based Strategic Deterrent” (GBSD) och planeras vara klara i slutet av 2020-talet. Kostnaden förväntas landa på cirka 100 miljarder dollar.

Redan nu finns 400 ICBM utplacerade i olika delstater. Till dessa kommer ytterligare 600 nya missiler. Var och en av dessa kommer att ha en sprängkraft 20 gånger starkare än de bomber som sprängdes över Hiroshima och Nagasaki 1945 och som dödade hundratusentals människor.

När jag läser och skriver om denna kusliga och vanvettiga kärnvapenupprustning blir jag förfärad och beklämd över att Sverige genom övningar och avtal med Nato kan komma att acceptera att amerikanska kärnvapen förs in i Sverige, liksom i de avtal som Norge nu accepterat.

I stället bör och måste Sverige ratificera FN:s och ICAN:s förbud mot kärnvapen, som fick laga kraft i januari i år! Allt annat är omoraliskt vanvett.

Sveriges alliansfria politik har dessutom i FN:s anda skapat en gynnsam fredlig utveckling för landet under mycket lång tid.

USA:s Minuteman III, en kraftfull strategisk missil som genomgått en uppdatering och om cirka 10 år kommer att bytas ut mot en ny typ av missil.

Etnisk rensning av palestinier från deras hem i hjärtat av Jerusalem

Tårgas mot moskén. It’s not a ”clash” when police use tear gas against protesters.Mahmoud Illean / AP Photo; MSNBC.

Hayes Brown, kolumnist för det amerikanska TV-bolaget MSNBC, kommenterade på tisdagen händelserna i Jerusalem. Han var upprörd över ett uttalande från Israels utrikesdepartement i lördags:

”Beklagligtvis har den Palestinska myndigheten … ”och palestinska terrorgrupper förvandlat en dispyt mellan privatpersoner om fastighetsfrågor till en nationalistisk fråga, med avsikt att skapa våld i Jerusalem.”

Är det som sker i Jerusalem dessa dagar en fastighetsaffär, ”a real-estate dispute”?

Naturligtvis inte. Det handlar om etnisk rensning, skriver Brown.

Det handlar om en bosättarorganisation baserad i USA, Nahalat Shimon, som nu vräker sex palestinska familjer från de hus där de bott sedan 1956, genom att hävda att marken de byggts på var judiskt ägd före staten Israels uppkomst 1948. 

Efter vräkningarna kommer egendomarna, enligt israelisk lag, att överlämnas till judiska bosättare – utan kompensation till de tidigare ägarna. Motsvarande lagar som ger palestinier rätt att återkräva egendom i judisk besittning finns inte.

Rupert Colville, talesman för FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter sa på fredagen att vräkningarna ”om de beordras och genomförs medför att Israel bryter mot internationell lag.”

Hayes Brown skriver vidare att situationen i Israel mycket länge har skildrats som en kamp för överlevnad, israelerna mot palestinierna. Den beskrivningen har mist sin giltighet, skriver Brown. Det handlar i dag inte bara om sex familjer utan om palestinier ska tillåtas bo i östra Jerusalem över huvud.

Under lång tid har det varit nästan omöjligt för palestinier att få bygglov i östra Jerusalem. I dag saknar en tredjedel av alla palestinska hem i stadsdelen israeliskt bygglov, vilket medför att 100 000 palestinier nu riskerar att bli vräkta, varnade FN redan 2019.

Konflikten eskalerar snabbt. I Sheikh Jarrah-området har kastats stenar på poliser. Polisen har avfyrat tårgas inne i Al-Aqsa-moskén, för att rensa byggnaden, världen har sett beende i moskén flämta efter andan under månaden Ramadan.

Svaret från Hamas på polisstormningen av Al Aqsa-moskén blev raketer från Gaza. Det är illa, våldet förvärras. Och nu bombar Israel Gaza som vedergällning.

Det som händer nu kan utvecklas till en tredje intifada.

Protesters express their support for Palestinian families facing Israeli eviction orders in the Sheikh Jarrah neighborhood of East Jerusalem on Tuesday.Abbas Momani / AFP .

Folkmorden på armenierna och på USA:s indianer

This picture, The Trail of Tears, was painted by Robert Lindneux in 1942. It commemorates the suffering of the Cherokee people under forced removal. If any depictions of the ”Trail of Tears” were created at the time of the march, they have not survived.  

Joe Biden blev i slutet av april den första amerikanska presidenten som officiellt erkände det osmanska imperiets folkmord på armeniska folket 1915. I ett tal sa Biden:

”Det amerikanska folket hedrar alla de armenier som gick under i det folkmord som inleddes i dag för 106 år sedan.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har tidigare föreslagit att han i utbyte skulle kunna tänka sig att erkänna USA:s folkmord på ursprungsbefolkningen, indianerna, de folk som i indianböckerna nedsättande kallades ”rödskinnen”.

Ärligt talat är det ingen dålig idé, skriver Hay Brown i sin analys på MSNBC Daily:

”Den amerikanska regeringens behandling av de infödda indianerna är ett skamligt inslag i USA:s historia, en fråga som vi borde diskutera mycket mer öppet om vi i framtiden ska kunna uppträda i världen med någon som helst moralisk trovärdighet, skriver Brown.

Amerikaner var under 1800-talet knappast återhållsamma med sina ambitioner att kuva olika indianstammar för att komma över deras mark, som staten och de europeiska kolonisatörerna betraktade som sin egen.

”Trail of tears” innebar att 4000 av 15000 cherokes som 1838 och 39 flydde västerut omkom, av köld, svält, sjukdomar och andra umbäranden. President Jackson hade beslutat att de måste ge upp allt land öster om Mississippi. Detta öppnade väldiga områden för vita nybyggare och för slaveriet.

Tjugo år senare meddelade Kaliforninens förste guvernör Peter Burnett, att ”ett utrotningskrig kommer att drivas till dess den indianska rasen är fullständigt utrotad”.

Vid folkräkningen 2010 identifierade sig 5.2 miljoner amerikaner som ”amerikanska indianer” eller ”indianer från Alaska”. De är inte ”utrotade” men termen ”folkmord” är ändå tillämplig enligt Raphael Lemkin, som var den som började använda begreppet. 

– Det tar tusentals år att forma en kultur, har Lemkin sagt. Men ett folkmord kan på en timme slå en kultur i spillror, på samma sätt som en eldsvåda bränner upp ett hus.

Under decennier av påtvingade förflyttningar, med avtal som den vita staten ständigt bröt mot skapades en policy för etnisk rensning och kulturell minnesförlust som pågick långt in på 1900-talet. I dag finns det nästan inga kvarlevor av indiansk kultur i USA:s kultur.

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom uttryckte sig så här 2019:

”Indianerna utsattes för ett folkmord. Det finns inget annat sätt att beskriva det som skedde och det måste också beskrivas tydligt i historieböckerna. Jag är ledsen på delstaten Kaliforniens vägnar för det.”

Nyligen har Joe Biden utsett den första ministern någonsin med rötter i den indianska ursprungsbefolkningen, inrikesminister Deb Haaland, som också är ansvarig för the ”Bureau of Indian Affairs”. Frågan återstår nu om minister Halland kommer att erkänna behandlingen av ursprungsbefolkningen som ett folkmord. Artikeförfattaren, MSNBC:s Hayes Brown, skriver att hon hoppas att så sker – och att Joe Biden accepterar och fullföljer beslutet.

Det var rätt att erkänna osmanernas folkmord på den armeniska befolkningen i nuvarande Turkiet, understryker Hayes Brown. Men USA måste också våga börja tala öppet och sanningsenligt om folkmord begångna i den amerikanska statens namn, om inte annat så för amerikanernas kollektiva samvetes skull. 

Deb Haaland, USA:s inrikesminister och den första ministern i USA:s historia med rötter i den indianska ursprungsbefokningen.

Kuslig kapprustning med dollarmiljarder

US Army. Bild: worldatlas.com.

När världen drabbas av pandemi fortsätter kapprustningen med dollarmiljarder. Det är kusligt. I Trumps USA skulle coronan botas med rengöringsmedel – samtidigt satsades gigantiska summor på en ny generation förintelsevapen. 

Världens militära utgifter ökade till nästan 2000 miljarder dollar under 2020, skriver SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut på www.sipri.org, i sin årliga rapport. USA, Kina, Indien, Ryssland och Storbritannien, hade de högsta utgifterna 2020 och stod tillsammans för 62 procent av rustningen i världen. För 26:e året i rad ökade Kinas militära satsningar.

USA – med världens högsta militära utgifter – fortsatte kraftigt öka (+4,4%) under 2020 till $778 miljarder, konstaterar SIPRI.  Med världens största vapensatsningar stod USA för 39% av de totala utgifterna under 2020 (vilket innebär en ökning för tredje året i rad).

”Ökningarna kan främst hänföras till kraftiga investeringar i forskning och utveckling samt flera långsiktiga projekt – som modernisering av den amerikanska kärnvapenarsenalen och storskalig vapenanskaffning”, säger Alexandra Marksteiner, forskare vid SIPRI:s forskningsprogram. ”Det reflekterar den växande oron över upplevda hot hot från strategiska konkurrenter som Kina och Ryssland samt Trumpadministrationens drivkraft att stärka vad den ansåg vara en utarmad amerikansk militär”.

Kina – hade de näst högsta militärutgifterna i världen 2020 och ökade med 1,9% till $252 miljarder. Kina sticker ut som det enda land i världen som inte ökat sin militära börda 2020 trots ökade militärutgifter, vilket beror på dess positiva tillväxt av BNP föregående år.

Ryssland hade avsevärt lägre utgifter (minus 6,6 procent) än sin ursprungliga försvarsbudget för 2020. Ändå ökade de ryska militärutgifterna (med 2,5 procent) för andra året i rad, till 61,7 miljarder dollar, villket motsvarar mindre än åtta procent av USA:s militära satsningar.

”Vi kan med viss säkerhet säga att pandemin inte haft någon avgörande inverkan på världens militärutgifter under 2020”, menar Diego Lopes da Silva, likaså forskare vid SIPRI:s forskningsprogram för vapen och militära utgifter. ”Det återstår att se om länderna kommer att bibehålla nivån på militärutgifterna under pandemins andra år”.

I nästan alla Natos medlemsländerökade den militära bördan under 2020. Den ekonomiska pandeminedgången gjorde det lättare för medlemsländerna att nå alliansens utgiftsmål om 2% eller mer av BNP till militären.  Alliansens riktlinje för utgiftsmålet uppnåddes med en ökning från 9 till 12 medlemsländer.

”Trots att fler NATO-medlemmar lade mer än två procent av sin BNP på militära utgifter under 2020, hade detta i en del fall troligen mer att göra med den ekonomiska nedgången på grund av pandemin än ett medvetet beslut att nå alliansens utgiftsmål”, fortsätter Lopes da Silva.

Med totalt 59,2 miljarder dollar i militär satsningar hade Storbritannien de femte högsta utgifterna i världen under 2020, vilket var 2,9 procent högre än under 2019. Tyskland ökade sina militär utgifter med 5,2 procent till 52,8 miljarder dollar, vilket gjorde landets vapensatsningar till de sjunde största i världen 2020. Militärutgifterna över hela Europa ökade med 4,0 procent under 2020.

Världens sammanlagda militärutgifter var 2020 $1981 miljarder, vilket innebär en ökning med 2,6 procent från föregående år. Så här ser listan ut över de 15 länder som satsar mest på upprustning: 

TOPP 15 – ’Militära bördan’ anges inom vinkelparentes <n%> som procent av BNP, och SIPRI-uppskattning inom hakparentes [n%]. Procentuell ökning eller minskning inom parentes med +/-. Samtliga summor anges i miljarder US-dollar ($).

1 USA <3,7%> – $778 (+4,4%) – världsandel 39%.

2 Kina <[1,7%]> – [$252] (+1,9%) – världsandel [13%]

3 Indien <2,9%> – $72,9 (+2,1%) – v-andel 3,7%

4 Ryssland <4,3%> – $61,7 (+2,5%) – v-andel 3.1%

5 Storbritannien <2,2%> – $59,2 (+2,9%) – v-a 3,0%

Delsumma 1-5: $1 224 – världsandel 62%

6 Saudiarabien <[8,4%]> – [$57,5] (-10%)  – v-a [2,9%]

7 Tyskland <1,4%> – $52,8 (+5,2%) – världsandel 2,7%

8 Frankrike <2,1%> – $52,7 (+2,9%) – världsandel 2,7%

9 Japan <1,0%> – $49,1 (+1,2%) – världsandel 2,5%

10 Sydkorea <2,8%> – $45,7 (+4,9%) – v-andel 2,3%

Delsumma 1-10: $1 482 – världsandel 75%

11 Italien <1,6%> –  $28,9 (+7,5%) – världsandel 1,5%

12 Australien <2,1%> – $27,5 (+5,9%) – v-andel 1,4%

13 Kanada <1,4%> – $22,8 (+2,9%) – världsandel 1,1%

14 Israel <5,6%> – $21,7 (+2,7%) – världsandel 1,1%

15 Brasilien <1,4%> – $19,7 (-3,1%) – världsandel 1,0%

De femton nämnda länderna, däribland  de permanenta medlemmarna i FM:s säkerhetsråd, står för 81 procent av världens totala militära utgifter. 

De nordiska länderna ligger som följer:

Nr 28 Norge <1,9%> $7,0 (-0,1%), nr 32 Sverige <1,2%> $6,5 (+6,8%) och nr 39 Danmark <1,4%> $5,0 (+6,2%).

Fem av de 10 länder som har den högsta militära ”bördan”, räknat i militrära utgifter som procent av BNP, finns i Mellersta östern: Oman (11 %), Saudiarabien (8,4 %), Kuwait (6,5 %), Israel (5,6 %) och Jordanien (5,0 %).

Fotnot: SIPRI följer de globala trenderna och upprätthåller den mest omfattande och heltäckande databasen över militärutgifter i världen. Den uppdaterade militärutgiftsdatabasen finns tillgänglig på www.sipri.org.

Balladen om Emmett Till

Lyssna på Bob Dylans ballad om Emmett Tills död i lilla Mone i Mississippi 1955. Många har betecknat mordet på den 14-årige pojken som inledningen till medborgarrättsrörelsen i USA.

Mordet i Minneapolis av George Floyd, rättegången och den fällande domen mot Derek Chavin, den polis, som mördade honom genom att under över 9 minuter pressa knäet mot hans hals, har sänt chockvågor genom USA, som en påminnelse om den djupt liggande rasismen i samhället och särskilt inom poliskåren.

T v : Emmett till med sin mamma Mamie i Chicago. Till höger: Den mördade fjortonåringen, sådan han såg ut när han låg död i en öppen kista.

Många har jämfört mordet på George Floyd 2020 med mordet på den afroamerikanske tonåringen Emmett Till 65 år tidigare. I min bok om Medborgarrättsrörelsens kamp i USA, ”Från King till Obama”, som i vår åter gjorts tillgänglig som print on demand av förlaget Historiska Media i Lund, handlar ett kapitel om Emmett Till. Jag återger ett kort utsnitt ur det här:

Balladen om Emmett Till

Emmett Till var fjorton år när han den 24 augusti 1955 gick in i Bryant’s Grocery & Meat Market i den lilla staden Money vid Tallahatchiefloden i Mississippi. Han skulle köpa bubbelgum för två cent. Bakom disken stod Carolyn Bryant, en tjugoettårig vit kvinna, gift med affärens ägare, den tjugofyraårige tidigare fallskärmssoldaten Roy Bryant. Paret bodde med sina tre barn i bakre delen av samma byggnad. Roy var inte hemma den här dagen, han körde räkor till Texas.

En fjortonårig afroamerikansk pojke köpte tuggummi av en ung vit kvinna på en liten plats i Mississippis delta. Några dagar senare lynchades han.

Hans stympade kropp hittades i Tallahatchiefloden gyttja. Det blev rättegång. Mördarna frikändes och rökte segercigarrer med sina barn i famnen i rättegångslokalen.

”Twas down in Mississippi no so long ago, / When a young boy from Chicago town stepped through a / Southern door.

This boy’s dreadful tragedy I can still remember well, / The color of his skin was black and his name was Emmett Till.”

En junieftermiddag 2009 kommer jag till Money. Vägen går genom stora majsfält. Jag letar efter en skylt med stadens namn men förgäves. Det är svårt att identifiera platsen som verkar ha sjunkit ner i dammet och glömskan, tror jag, tills jag får syn på en risig lastbil och ett skjul med texten Money Volunteer Fire Department. Nu ser jag också en handmålad sönderrostad skylt som visar vägen till Johnson Chapel, Church of Money, ledd av pastor M A McKinley. En brandbil och en kyrka. Jag är i Money.

Mississippi kallas magnoliastaten. De som är kritiska mot kvardröjande rasism menar att delstaten ligger ”bakom magnoliaridån”. Det är Moneys geografiska och mentala position. Solen bränner, termometern visar trettiofyra grader, ingen vistas utomhus i onödan. När jag lämnar bilen och försöker orientera mig befinner jag mig vid två övergivna hus.

Det ena är en risig låg träbyggnad med två tomt gapande skyltfönster och utskjutande tak. Det måste ha varit en liten bensinstation, i marken finns fundament efter pumpar. Någon tycks bo där, en blå Dodgepickup står parkerad bakom huset.

Bredvid bensinstationen reser sig ruinen av en tvåvåningsbyggnad av tegel och trä, överväxt av grönska, som ett hus som blivit bombat i något krig och gjorts obeboeligt för länge sedan. Huset ser ut som om detskulle kunna falla sönder av sig självt. Taket och övervåningen har rasat in, verandan är nästan borta, nedre delen är igenbommad med plywoodskivor. En skylt varnar för ”Privat egendom”.

Det tar en liten stund innan jag känner igen byggnaden och förstår att jag har kommit rätt. Det här är resterna av Bryant’s Grocery & Meat Market. 1955 fanns här en veranda av trä med några träbänkar i skuggan utanför ingången till affären. På fasaden fanns ett par röda Coca-Cola-skyltar.

Det finns inget som säger något om platsens historia. I USA finns ofta skyltar på platser där historiska händelser inträffat, men inte här, bara en sönderfallande ruin, hetta och tystnad. Vad var det som hände? Varför mördades Emmett Till?

* * *

Emmett Tills mamma Mamie hade själv växt upp i Money Mississippi men liksom många andra afroamerikaner emigrerat från den fattiga och rasistiska södern till ett bättre liv i Chicagos svarta kvarter. Hon hade sänt sin son på sommarlov i Mississippi hos släktingar.

Emmet köpte ett tuggummi i affären. Han stammade lite, hade haft polio som barn och hade svårt att uttala vissa ord, som bubblegum. Den vita expediten fick för sig att han visslade efter henne.

På natten två dagars senare knackade två män på dörren till huset där Emmet sov. Kockan var två på natten. De släpade ut honom, förde bort honom och misshandlade honom till döds. Emmetts döda kropp hittades tre dagar senare i Tallahatchiefloden, en liten bit norr om Money.

Mördarna identifierades – men friades i en rasistisk rättegång av en helvit jury. Emmets mamma förde pojkens döda kropp till Chicago. Mamman har beskrivet det hon såg:

Men han hade inte kastrerats, som det ryktades. Ena ögonkulan var utriven och hängde långt ner på kinden. I munnen fanns bara två tänder kvar. Man hade slagit en hacka genom huvudet och kluvit skallen från öra till öra, bakhuvudet hängde löst från ansiktet. Halva högerörat fattades. Hon kunde se genom huvudet, genom ett stort hål.Emmett Tills kista glaslock stod i kyrkan fyra dagar. Hundratusen gick förbi kistan och kunde se den döde pojken. Tidningar spred bilder på det mördade barnet över USA. Begravningen ägde rum i en kyrka i Chicago inför tvåtusen människor. 50 000 stod på gatan utanför.

Pojken som mördades för att han påstods ha visslat efter en vit kvinna blev martyr och jämfördes med ett annat barn, Anne Frank, som föll offer för förintelsen.

* * *

För ett år sedan mördades George Floyd Det finns likheter mellan hans öde och Emmett Tills. En viktig skillnad är trots allt att Floyds mördare i domstol fällts som skyldig av en enig jury.

Fotnot: Avsnittet är hämtat ur min bok ”Från King till Obama”, som alltså kan beställas som print on demand från Historiska Media i Lund.

Talibanerna har vunnit kriget om Afghanistan

Svenska officeren Elisabeth Alm i Afghanistan 2006. (U.S. Army photo / Michael Zuk)

När USA och Nato den 11 september i höst lämnar Afghanistan efter 20 års destruktivt krig kommer talibanerna av allt att döma att återta makten i landet. Sverige har deltagit i insatserna mot talibanerna sedan 2002 som en del av International Security Assistance Force (ISAF), men lämnar också landet nu.

”De första åren av [den svenska] insatsen var strategin inriktad mot fredsbevarande insatser men från år 2009 ändrades denna mot en tydligare upprorsbekämpning. Idag utvärderas denna insats och en viktig fråga är vad dessa insatser gav för slutgiltig effekt, undrar i Dagens Arena Sigge Winell, kapten och lärare i ledarskap vid Försvarshögskolan. Han understryker behovet att utvärdera den svenska insatsen i Afghanistan, ” på en övergripande strategisk och säkerhetspolitisk nivå”.

Sigge Winell fick sin syn på svenska internationella insatser formad av insatserna på Balkan:

”Den synen innehåller i huvudsak en humanitär sida där vi med AK5 i ena handen och en filt i den andra kom för att få slut på krig och hjälpa utsatta civila. Kriget i Afghanistan har format en ny syn på detta där krigföring och strid i större utsträckning står i fokus.

ISAF-styrkorna prioriterade ”träff i målet” över den humanitära hjälpen. Vi prioriterade att inhämta så goda underrättelser som möjligt genom att, kulturrelativistiskt på ett sätt, förhålla oss till de kvinnoförtryckande och patriarkala system som Afghanistan genomsyras av.”

Vad sker nu i Afghanistan? Barnäktenskap och rätten att misshandla sin hustru är inte olagligt i Afghanistan. ISAF valde att ge sitt tysta medgivande till detta, trots att insatserna särskilt i början ”såldes in” som en kamp inte minst för kvinnors rättigheter. Om/när talibanerna återtar makten i landet kommer det att leda till ”minskad frihet och framförallt ett ökat förtryck av kvinnor”, skriver Sigge Winell. Hur ska vi då utvärdera den svenska insatsen?

När USA nu öppet ” rekommenderar den folkvalda regeringen att ta in talibanerna ”i värmen” undrar Winell ”om det inte är talibanerna som har vunnit kriget om Afghanistan. Detta sker samtidigt som IS närvaro i landet ökar och riktade attacker mot progressiva rörelser utförs.” Han undrar också om insatsen i Mali kommer att sluta på samma sätt.

Fredsbevarande insatser, som svenska soldater arbetade med på Balkan på FN:s uppdrag, byggde på tre principer: parternas medgivande, opartiskhet och begränsad våldsanvändning med undantag för självförsvar. 

Deltagandet i Afghanistan har varit något annat, en insats på Natos och USA:s villkor. ISAF:s multinationella styrka bestod av 130 000 soldater, varav 90 000 amerikanska. Insatserna var knappast fredsbyggande som i ex-Jugoslavien utan syftade främst till att med Sigge Winells ord ”döda talibaner”.

I en intressant artikel i senaste numret av Afghanistannytt 1/2021, skriven före beskedet att USA lämnar Afghanistan i höst, för Afghanistankännaren Anders Fänge in ännu ett perspektiv:

Vad som står klart är att … ”vare sig det blir fred eller fortsatt krig, så kommer den sekellånga fejden mellan modernism och traditionalism i Afghanistan inte att vara avgjord”.

Sayed Habib, 58 år, är lärare i distriktet Kuz Kunar i östra Afghanistan. Han hoppas att freden ska komma till Afghanistan. Foto: Afghanistan-Nytt.

Svenska vapen ANVÄNDS i folkmord i Jemen

Jag har bott här i mer än 15 år och att se mitt kvarter såhär gör mig väldigt arg och ledsen” säger 52-åriga Shaker Ali, som sitter vid det som en gång var ett torg i Aden, i södra Jemen.
Foto: UNHCR/Saleh Bahulais/Omvärlden.

Exporten av svensk krigsmateriel till den saudiledda koalitionen har dubblerats i jämförelse med året innan trots politiska överenskommelser om att stoppa den. Största mottagarland var Förenade arabemiraten, en diktatur som är del av den saudiledda koalitionen i kriget i Jemen, skriver Svenska Freds i ett pressmeddelande.

Uppgifterna bygger på de statistik som nyligen lämnades av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) gällande Sveriges export av krigsmateriel under 2020.

Svenska företag exporterade detta år krigsmaterial för 16,3 miljoner kronor, vilket är en femdubbling sedan millennieskiftet. Det innebär att den svenska vapenexporten har mer än femdubblats sedan början av 2000-talet. De fem största mottagarländerna av svenska vapen är Förenade arabemiraten, USA, Brasilien, Pakistan och Ungern, d v s en majoritet av totalitära stater med ytterst bristfällig demokrati.

FOTO: STEFAN JERREVÅNG/TT
Fortsatt historisk hög export av krigsmateriel. Här Spaningsplanet Global Eye, som exporterats till Förenade Arabemiraten. Arkivbild.

Vapenexporten till den saudiledda koalitionen som strider i Jemen var under 2020 den största sedan krigets start, enligt Svenska Freds sammanställning. Sverige har levererat krigsmateriel till Förenade arabemiraten för mer än 3,2 miljarder kronor under förra året, vilket gör landet till den största köparen.

Merparten av denna summa är för köp av Saabs radar- och stridsledningssystem GlobalEye. 2019 framkom bevis om att systemets föregångare EriEye, använts av Saudiarabien i kriget.

Vapensystemen kan enligt fredsforskningsinstitutet Sipri ha en roll i att upprätthålla den saudiledda koalitionens blockad av Jemen. En blockad som hindrar mat, bränsle och andra förnödenheter att nå den utsatta befolkning som lider av en akut svältkatastrof.

Sverige är därmed djupt inblandat i den saudiska koalitionens hänsynslösa krig mot Jemen. Detta är oerhört upprörande, också därför att de flesta svenskar inte har vetskap om det. ISP:s rapporter tycks sällan vara nyhetsmässiga för många svenska medier.

– Italien och USA har nyligen omprövat och stoppat vapenexporten till den saudiledda koalitionen. Läget för befolkningen i Jemen har länge varit fullständigt katastrofalt men justitieminister Morgan Johansson och regeringen vägrar agera, ta sitt ansvar och omedelbart stoppa vapenexporten, säger Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

2018 trädde ett nytt regelverk för krigsmaterielexport i kraft som säger att allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter och brister i mottagarlandets demokratiska status ska utgöra hinder när ett företag ansöker om att få sälja krigsmateriel. Men dessa regler tycks också ISP strunta i.

Till det kommer att regeringspartierna tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna i Januariavtalets punkt 70 slagit fast att Sverige principiellt inte ska “godkänna vapenexportaffärer till ickedemokratiska länder som deltar militärt i Jemenkonflikten”. Och ändå! Det är lätt att bli förtvivlad och förbannad. Hur kan ledande politiker acceptera att Sverige deltar i vad som skulle kunna betecknas som folkmord?

Situationen i Jemen beskrivs av FN som världens just nu värsta humanitära katastrof där 20 miljoner människor, 71 procent av befolkningen, är beroende av humanitär hjälp. FNs expertgrupp i Jemen varnade i en rapport från september 2020 om att länder som exporterar krigsmateriel till de stridande parterna inte kan säkerställa att dessa vapen inte kommer används för att begå krigsbrott.

ultramiljonärsskatten populär bland väljarna I kampen mot fattigdomen

NEW YORK, NY: A homeless man sleeps under an American Flag blanket on a park bench on September 10, 2013 in the Brooklyn borough of New York City. As of June 2013, there were an all-time record of 50,900 homeless people, including 12,100 homeless families with 21,300 homeless children homeless in New York City. (Photo by Spencer Platt/Hufington Post

Elizabeth Warren, ledande senator i Washington, har tillsammans med en grupp andra demokrater i den amerikanska kongressen föreslagit en ny förmögenhetsskatt , skriver Dagens ETC och New York Times. Skatten riktar sig mot de allra rikaste i USA och kallas av Warren för ”en ultramiljonärsskatt”. Syftet är att hjälpa USA:s växande antal extremt fattiga.

Senator Elizabeth Warren’s wealth-tax proposal has been a focus of economic debate.Credit…Jordan Gale for The New York Times.

Under Trumps fyra kusliga år vid makten ägnade sig sig presidenten och fastighetsmagnaten åt en skattepolitik som var helt inriktad på att med otroliga skattelättnader gynna sådana som honom själv i USA:s allra rikaste grupp.

Framförallt drabbade Trumps skattepolitik landets låginkomsttagare, många av dem nu arbetslösa, till följd av coronan. Sedan pandemin började härja i USA har 75 miljoner mist sina jobb och i januari rapporterades det att 24 miljoner människor levde i svält, därför att de inte hade råd att köpa mat. Bortåt en halv miljon har dött av den dåligt hanterade smittan.

Samtidigt har dollarmiljardärerna kunnat se sina förmögenheter växa med 36 procent under samma tid.

Joe Bidens stora coronapaket, som jag skrivit om i en tidigare blogg, var den nye presidentens första stora satsning på att med barnbidrag och nödhjälp göra något åt den utbredd misären bland USA:s många miljoner utfattiga, särskilt barnfamiljerna.

Elizabeth Warrens förslag följer nu som en andra liknande stor satsning. Det går ut på att beskatta förmögenheter på över 50 miljoner dollar (420 miljoner SEK) med två procent. Förmögenheter på över en miljard dollar (8,4 miljoner SEK) ska beskattas med ”hela” tre procent.

USA:s rikaste person, Amazons ägare Jeff Bezos, får en extraskatt på över 45 miljarder SEK om förslaget blir lag.

– Det här är pengar som borde investeras i barnomsorg och tidig utbildning, skolor och infrastruktur, frågor som president Biden och demokraterna i kongressen prioriterar, sa Elizabeth Warren när förslaget presenterades.

Över sextio procent av väljarna stöder förslaget till förmögensskatt, visar opinionsundersökningar, också en majoritet av republikanska väljare, enligt New York Times.

Enligt förslaget ska den nya skatten införas 2023 och basera sig på förmögenheter året dessförinnan. En uträkning gjord av Bloomberg News visar att ungefär 100 000 familjer skulle få betala den nya skatten med tillsammans 650 miljarder kronor per år.

Trots det starka opinionsmässiga stödet är det inte säkert att det antas som lag. Joe Biden har ännu inte tagit ställning till lagförslaget, men min gissning är att han gör det helhjärtat. Men det finns svårigheter. Många av kongressens politiker har fått kampanjbidrag från stora företag, bidrag förenade med löften. Sådana är de smutsiga spelreglerna i det politiska livet i USA.

Stödet för Elizabeth Warrens förmögenhetsskatt är stort också bland republikaner, med ett undantag, manliga universitetsutbildade republikaner är bara till 41,5 procent för förslaget. Diagrammet från New York Times.

Ett år med covid-19

Statsepidemiolog Anders Tegnell, Foto: Alexander Mahmoud. Skrmdump från Dagens Nyheter.

I går torsdag var det ett år sedan WHO den 11 mars 2020 klassade covid-19 som en pandemi och samtidigt den dag som den förste svensken dog av sjukdomen. Sedan dess har över 13 000 svenskar dött. Viruset har blivit vardag. Det kastar skuggor över allt vi företar oss, det har kommit att prägla vår tillvaro.

Goda och dåliga pandeminyheter avlöser varandra denna vårvinter. Det handlar om vaccin, om biverkningar och mutationer, om stater som roffat åt sig av tillgängliga vacciner, som Storbritannien, Israel och USA, länder som tidigt tecknade förmånliga kontrakt. Och det handlar förstås om den starka längtan efter den återgång till ett vanligt liv, som gång på gång verkar skjutas längre fram i tiden.

Ett år har vi levt med covid-19. Ändå återstår många nya och kommande frågeställningar. Vad händer i de fortfarande stora delar av världen som inte fått något vaccin, de fattiga länderna. De kan komma att drabbas av hög smittospridning och höga dödstal, som i sin tur bäddar för mutationer och nya pandemier, där de vaccin vi i den rika världen fått inte längre ger fullgott skydd. Kaos i de fattiga länderna leder till sjukdom och död i den rika världen. Död och lidande där – och här.

Allt tyder på att vi under många år framåt kommer att just på liv och död fortsätta att leva med covid-19-viruset i alla dess nya former och under skiftande förutsättningar.

På torsdagen kom oroande nyheter med biverkningar av ett parti av Astra Zenecas vaccin. EU:s läkemedelsmyndighet EMA utreder nu problemen, där man från i synnerhet Danmark angett att vaccinerade personer drabbats av blodpropp. Det ledde till att flera europeiska länder pausade användningen av just denna vaccinsort, bland annat Danmark, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg och Österrike, skriver Dagens Nyheter. Sverige fortsätter att använda vaccinet.

EMA säkerhetskommitté säger att det inte finns något som tyder på att blodpropparna orsakats av vaccinet.

– Utifrån de data som vi hittills gått igenom så ser vi inte att antalet fall av blodpropp hos de vaccinerade är fler än de som ses hos den allmänna befolkningen, sa Veronica Arthurson på myndigheternas pressträff på torsdagseftermiddagen. 

På torsdagseftermiddagen gav ovanpå detta Astra Zeneca besked till EU-kommissionen att företaget till följd av exportrestriktioner inte klarar av de leveranser man utlovat EU. Det är särskilt USA och den hindunationalistiska regimen i Indien som utmärker sig. Därmed verkar det som om vaccineringarna i Sverige skulle försenas ännu en gång.

Jag har sparat den mest positiva nyheten till sist. Sverige ligger nu på sjunde plats nedifrån i Europa, då det gäller antalet döda (11,5) per en miljon invånare under den senaste 14-dagarsperioden.

– Det känns som en stor framgång att vi har lyckats vända dödstalen på det här viset och så snabbt, säger statsepidemiolog Anders Tegnell till DN.

Högst dödstal har Slovakien med 246 fall per en miljon invånare och Tjeckien med 239 fall. Sverige har 11,5 fall. Övriga nordiska länder: Finland (7,5), Danmark (6,5), Norge (4,5) och Island (0). Också Liechtenstein har 0 döda under perioden medan Cypern har registrerat 4,5.

– Vi har en väldigt snabbt minskande utveckling när det gäller dödstalen, säger statsepidemiolog Anders Tegnell som hänvisar till hur Sverige har fokuserat sin vaccinering mot de äldre som bor på särskilda boenden.

– Vi har nått den grupp som har störst risk. Möjligen är det därför som dödstalen minskar snabbare här än i andra länder.

Hittills har drygt 90 procent av alla på särskilda boenden fått minst en spruta och 80 procent två. Siffror som Anders Tegnell beskriver som mycket höga.

Det gång året har varit ett år som inget annat, ett år av oro, men också av omprövning, eftertanke och omtänkande på många vis. Hur kommer världen att se ut den 11 mars 2022, undrar jag. 

Hög tid efter 19 år att stänga Guantánamo

Den 11 januari 2002 anlände de första fångarna till det amerikanska fängelset Guantánamo på Kuba, skriver Ulf B Andersson, redaktör för Amnesty Press i tidskriftens första nr för året 2021/1. Hans utgångspunkt är den högst rimliga att ”Biden måste stänga Guantánamo”. 

Det var precis vad Barack Obama hade som högsta prioritet den första dagen efter sin presidentinstallation den 20 januari 2009. Under åtta år förmådde han inte verkställa beslutet. Naturligtvis upphävde Donald Trump Obamas exekutiva order.

Det enda som bekymrade Trump var kostnaderna för lägret, som bevakas av 1800 soldater eller 45 man per fånge, enligt en artikel i New York Times från september 2019. Det motsvarar en kostnad per år och fånge på dryga 100 miljoner SEK. Som jämförelse nämner NYT kostnaden 1985 för ensamfången Rudolf Hess i Spandaufängelset i Berlin, vilken uppgick till 12 milj SEK/år med dagens växlingskurs.

Under det så kallade kriget mot terrorismen fördes människor som USA ansåg vara terrorister till lägret genom olagliga överföringar från anda länder. 

Bushadministrationen spärrade in 780 män och pojkar i lägret, för att längre fram överföra 540 till andra länder. Obamaadministrationen lyckades minska antalet fångar med ytterligare 200 genom att sända dem till andra länder, fortsätter Ulf B Andersson:

”Många av fångarna hade först hållits fängslade i det system av hemliga fängelser runt om i världen som CIA drev och där tortyr var vanligt förekommande.”

I dag finns 40 fångar i lägret. För en månad sedan publicerade Amnesty Internationell en rapportUSA: Right the Wrong, Decision Time on Guantanamo”. Human Rights Watch (HRW) har vidare krävt att hemligstämpeln kring CIA:s tortyrprogram ska upphävas, med undantag av sådant som rör överenskommelser mellan stater. 

I HRW:s rapport nämner man att de torterade fångarna hållits inspärrade i en del av lägret, för ”särskilt viktiga fångar”, med starkt begränsad tillgång till advokater och medicinsk personal. Det enda skälet, skriver HRW, är att fångarna skulle bekräfta vad alla redan vet, att de torterats. Och att man inte velat att torterarnas namn och de ansvariga skulle offentliggöras.

Några av torterarna fick efter tjänsten på Guantánamo framträdande positioner i den amerikanska regeringens administration. I rapporten nämns dessa så här: ”De vandrar i regeringsbyggnadernas korridorer, de undervisar i juridik, de lever sina liv som om den tortyr de utövat ”bara var en dålig dag på jobbet”.

Senatens underrättelsekommitté presenterade 2012 en rapport på 6 000 sidor om CIA:s kidnappningar, tortyr, sexuella övergrepp och andra brott. Ett sammandrag publicerades i december 2014. Viktiga delar av senatsrapporten är fortfarande hemligstämplade.

Att Guantánamo fortfarande håller människor inspärrade under vidriga förhållande, högst osäkra juridiska förutsättningar, acceptans av tortyr med mera är förstås en skam för USA utan like.

Joe Biden uttalade sig som Obamas vicepresident redan 2009 för att lägret skulle stängas. Som president har Biden deklarerat att han tänker förnya Obamas ansträngningar för att till slut kunna stänga lägret, i samarbete med kongressen, försvars-, utrikes och justitiedepartementen.

Men, skriver New York Times för en månad sedan kritiskt, fortfarande saknas både detaljer och de nyckelpersoner i administrationen som skulle kunna genomföra beslutet. 

Fotnot: Spelfilmen ”The Mauritanian”, regisserad av Kevin Macdonald, med svensk premiär i dagarna, kan skapa ny uppmärksamhet kring Guantánamo. 

Filmen baseras på mauretaniern Mohamedou Ould Salahis bok från 2015, som gavs ut av Norstedts med den svenska titeln ”Guantánamo – En dagbok”. Mohamedou Ould Salahi satt fängslad på Guantánamo utan rättegång 2002-2016.

A communal cellblock for some of the 40 prisoners who are detained at Guantánamo Bay.Credit…Doug Mills/The New York Times.