Kategoriarkiv: Region Skåne

”Allt för skåningarna” eller maktmissbruk – i Regionens hantering av Lundalabbet?

För två veckor sedan, 18 november, visade regiondirektören Alf Jönsson upp de snabbtester som Region Skåne köpt in flera veckor innan FHM gett grönt ljus. Ledande chefer och politiker har drivit på för snabbt införande.Bild: Johan Nilsson/TT/HD.

Region Skånes största labb för covid-19-testning heter Klinisk mikrobiologi, ligger i Lund och har 225 anställda, den största gruppen är biomedicinska analytiker.  I fredags förbjöds labbchefen Ingvar Eliasson att komma till sin arbetsplats på två veckor, efter en konflikt med Region Skånes ledning.

Ledande politiker och tjänstemän ville att laboratoriet mycket snabbt skulle ställa om sin verksamhet till i synnerhet snabbtester, något som Ingvar Eliasson var kritisk till. Jag behandlade det som skedde i en blogg på torsdagen, läs här. Där skrev jag bland annat:

Satsningen på snabbtester har stolt hållits fram av exempelvis regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson (M) och regionrådet Gilbert Tribo (L) som ett exempel på att ”Skåne går sin egen väg”.

Om nu Skåne gör precis tvärtom mot resten av landet borde man vara tydlig med sina motiv och förankra ”den skånska vägen” i organisationen. Här tycks man har gjort precis tvärtom, gjort det till ett politiskt prestigeprojekt och dåligt informerat facket om behandlingen gav Eliasson.

Vårdförbundet fick ingen förvarning eller information om den plötsliga förändringen i chefsledet, enligt huvudskyddsombudet Kerstin Andersson, som säger att ”Det kom bara ut ett mejl om att vi har en ny tillförordnad verksamhetschef”.

Nu går regiondirektören Alf Jönsson, som varit drivande då det gäller en snabb utrullning av de nya testerna, ut i Helsingborgs Dagblad med vad jag inte kan kalla för något annat än vilseledande krishantering.

HD frågar: ”Du ser inget anmärkningsvärt i det som hänt, att en nyckelperson som verksamhetschefen på Klinisk mikrobiologi tas ur tjänst?

– Det jag ser är att, ur ett mänskligt perspektiv, är det många som slitit fruktansvärt hårt under en lång period, svarar Alf Jönsson.

– Det kommer alltid att skava på olika sätt, på olika arbetsplatser, mellan chefer och medarbetare när vi varit utsatta för stress under lång period.

Men, hur kan Jönsson uttala sig så här? Frågan gäller Regionenledningens maktutövning och farhågan att den drabbar både personal och allmänhet genom att ett viktig laboratorium hamnar i kris. Men Jönsson förvandlar det till ”ett personalärende” och brer på med att ”jag kan inte kommentera personalärenden inom en enskild förvaltning”.

Är inte det ett klumpigt sätt att försöka göra slut på alla frågor om egen maktutövning?

Alf Jönsson har i den ena tidningsartikeln efter den andra markerat sin ställning som närmast ensam beslutsfattare i Region Skåne. I onsdags handlade det om massvaccinering:

– Igår gav jag besked om att dra igång upphandling av vaccineringsverksamheten, säger regiondirektören Alf Jönsson, skrev HD. I samma artikel hette det vidare att:

– Jag kommer inte att spara på något för att se till att detta blir genomfört, försäkrar Alf Jönsson.

Men tänk om det finns andra åsikter, motargument, problem??

I artikeln om Klinisk Mikrobiologi och dess petade chef säger Jönsson:

”Givetvis ska det vi gör, alltid göras säkert. Däremot kommer jag aldrig att tveka, någonsin eller någon gång, när det gäller att vi ska göra allt vi kan för skåningarna.”

Situationen på inte bara labbet i Lund utan på de labb som ansvarar för covid-19-proven över hela landet hart beskrivits som kaotiska, sedan smittspridningen ökad dramatiskt. Förra veckans nittontusen analyser var tre gånger fler än i början av oktober. Arbetsbelastningen beskrivs nu som ”extrem” med arbetspass sju dagar i veckan fram mot midnatt.

Att i det läget peta chefen och göra om verksamheten utan förankring är, som jag ser det, ett sätt att riskera människoliv, knappast att ”göra allt för skåningarna”.

För min del ser jag hela historien som ett obehagligt exempel på långt gånget maktmissbruk.

Region Skånes Skandalösa behandling av största covid-19 laboratoriet

Ingvar Eliasson är verksamhetschef för klinisk mikrobiologi i Region Skåne. Foto: Johan Nilsson/TT. I dag är han förbjuden att besöka sin arbetsplats.

Hälften av alla covidtester i Skåne analyseras på det lundensiska laboratoriet Klinisk mikrobiologi. I dagarna har verksamhetschefen Ingvar Eliasson förbjudits att komma till sin arbetsplats. Den påtvingade ”time-outen” har förorsakats av en konflikt med Region Skånes högre tjänstemän och väl ledande politiker om hur testningen ska organiseras, skriver Helsingborgs Dagblad.

– Det är väldigt stor oro bland personalen på labbet efter det plötsliga beskedet, säger Kerstin Andersson, huvudskyddsombud för Vårdförbundet som organiserar de biomedicinska analytikerna.

Konflikten handlar dels om det snabbt frampressade utskicket av de nya snabbtesterna för covid-19, som Skånes regionpolitiker och högre chefer gärna talat om. Enligt uppgifter till tidningen hävdar Eliasson att medicinska bedömningar måste få avgöra takten på införandet, inte politiska krav på snabbhet.

– Detta handlar om att politiker och tjänstemän vill visa handlingskraft. Men det är viktigt att införande av diagnostik sker tryggt och att både medicinska användningsområden och utbildning i handhavande är klart, innan man sätter igång, säger en källa till HD/Sydsvenskan.

Som chef för Klinisk mikrobiologi har läkaren Ingvar Eliasson en central roll i Region Skånes arbete för att hejda smittspridningen av covid, i synnerhet inom sjukvården, skriver HD vidare.

Den 15 november rapporterade Sveriges Radio Ekot om högt tryck på de svenska laboratorier som  ska analysera både coronarelaterade tester och vårdens ordinarie tester.

Ingvar Eliasson intervjuades i det sammanhanget av Ekot om arbetssituationen på Klinisk mikrobiologi-laboratoriet och sa bland annat:

– Människor kors och tvärs och svårt för dem att upprätthålla coronaavstånd, utan här jobbar man väldigt ”tight” och pressat i ett mycket mycket högt tempo och detta pågår långt in på kvällstimmarna fram mot midnatt.

Sedan dess har  arbetsbördan ökat betydligt. Förra veckans nittontusen analyser var tre gånger fler än i början av oktober. Arbetsbelastningen beskrivs nu som ”extrem”.

I radions reportage hette det vidare:

”På de flesta av de här labben jobbar personalen sju dagar i veckan och i vissa fall till sent in på kvällen. Personalläget beskrivs som väldigt ansträngt på de flesta håll, som på Sahlgrenska universitetssjukhuset där. Peter Brodin är verksamhetschef på laboratoriet.

– Det ligger på gränsen till vad vi kan hantera nu, så vi försöker utöka personal och antal analysinstrument och dessutom skicka till externa labb för att minska trycket.”

I det läget går Region Skånes tjänstemän och politiker in och petar Eliasson och försvårar laboratoriets livsviktiga arbete i en situation när Skåne tillhör de delar av Sverige där antalet smittade stiger allra värst. Det är extremt ansvarslöst och inkompetent.

För mig är det fullständigt obegripligt hur Region Skånes tjänstemän och politiker kan betes sig så i en djup krissituation där laboratoriet och dess personal i stället borde ha getts största möjliga stöd.

Regionens coronapolitik har återkommande varit undermålig. När staten gick in med stort stöd för att alla gratis skulle kunna ta prov, då beslöt Region Skåne att ta ut en avgift på 200 kronor per prov, man gjorde business av en nödsituation. Allianspolitikernas övergripande politiska ambition är ju att Region Skåne ska ha bland landets lägsta skattesatser, med corona eller utan kvittar lika.

I HD:s artikel heter det vidare: ”Vi har haft olika uppfattningar i sakfrågor och har i samband med detta kommit överens om att Ingvar Eliasson är ledig i fjorton dagar” mejlar Lars Kristensson som är förvaltningschef för Medicinsk service dit Klinisk mikrobiologi hör.

Denne Kristensson sitter också i Region Skånes koncernledning. Flera källor med insyn i ärendet uppger för HD och Sydsvenskan att konflikten handlar om vem som ska bestämma takten när Region Skåne börjar använda snabbtester – regionens tjänstemän eller de medicinskt sakkunniga.”

Satsningen på snabbtester har stolt hållits fram av exempelvis regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson (M) och regionrådet Gilbert Tribo (L) som ett exempel på att ”Skåne går sin egen väg”.

Förvaltningschefen Lars Kristensson utlovade 12 november att snabbtesterna skulle börja användas skarpt ute i vården ”inom någon vecka”.

– Det gör att vi snabbare kan ge besked om smitta på exempelvis äldreboenden eller när tester behöver göras på vårdcentralen, sade Kristensson då.

De medicinska experterna inom Klinisk mikrobiologi, som granskat flera olika fabrikat av snabbtester, har varit tveksamma till den hastiga utrullningen. Det finns också kritik mot att snabbtestningen inleds på vårdcentraler. Det uppger flera källor för tidningen.

Uppenbart är att regionens ledning har ett direkt ansvar för den situation som uppkommit. Trion Sonesson, Tribo och Kristensson tar på sig ett stort ansvar för många människors liv.

Bemötandet av Ingvar Eliasson har väckt bestörtning bland medarbetare som HD/sydsvenskan har talat med.

– Ingvar Eliasson är en helt central nyckelspelare. Nu tappar vi en viktig chef mitt i pandemins mest kritiska skede, säger en av dem. Lars Kristensson avböjer att uttala sig ytterligare.

På Klinisk mikrobiologi i Lund arbetar 225 personer, den största gruppen är biomedicinska analytiker.

Vårdförbundet fick ingen förvarning eller information om den plötsliga förändringen i chefsledet, enligt huvudskyddsombudet Kerstin Andersson.

– Det kom bara ut ett mejl om att vi har en ny tillförordnad verksamhetschef. När de fackliga representanterna ställde frågan direkt till Lars Kristensson fick de en förklaring som handlar om att verksamhetschefen haft för hög arbetsbelastning, och därför tagits ur tjänst.

– Den förklaringen tror ingen i personalen på. Allt det här skapar oro och påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Och om chefen nu hade för mycket att göra – vad gjorde i så fall hans chefer åt det? undrar Kerstin Andersson.

Ingvar Eliasson har ansvaret för den mikrobiologiska diagnostiken i Region Skåne. Nu får han inte besöka sin arbetsplats Klinisk mikrobiologi.Bild: Lars Brundin/HD.

18 % av de covid-19-döda i Sverige dog på Stockholms äldreboenden

Foto: Pontus Lundahl/TT.

Under april månad, då flest avled i covid-19, sköttes mer än hälften, 52 procent, av läkarkontakterna med sjuka på Stockholms äldreboende på distans av Familjeläkarna i Saltjöbaden AB. På boendena som Capio Legevisitten ansvarade för var siffran 70 procent. Smittan tog sig in på hälften av regionens boenden och över tusen personer har avlidit.

Stockholmsregionen var värst drabbad i Sverige under coronapandemin.

Hittills har 5.692 personer avlidit i i Sverige under covid-19-pandemin. Av dessa har 2.634 bott på särskilt boende, 1.063 i Stockholms län.

Bortåt en femtedel av alla dödsfall i Sverige av covid-19 inträffade alltså på Stockholmsregionens 390 vårdboenden.

Uppgifterna bygger på uppgifter som Dagens Nyheter begärt ut och redovisat i två angelägen reportage i veckan, där det framkommer att under pandemin genomfördes vart tredje läkarbesök på distans.

DN skickade i juni ut en enkät till de äldreboenden i regionen som Capio och Familjeläkarna ansvarar för – 359 av totalt 390 boenden. En stor andel svarade inte, vissa gav ett gemensamt svar från ägarkoncerner som Attendo eller Vardaga, andra hänvisade till respektive läkarbolag.

Bland de 70 boenden som svarade, uppgav 23 att de från mars till maj inte haft några fysiska läkarbesök på boendet. 31 boenden svarade att beslut om att inleda palliativ vård för patienterna tagits via telefon, andra att telefonordinationer är vanliga.

Borde inte läkarbesöken tvärtom ha ökat under pandemin, när så många insjuknat och avlidit?, undrar DN:s reportrar Lisa Röstlund och Annika Gustafsson.

Capio Sveriges chefläkare Margareta Danelius slår ifrån sig med att det varit en fråga om patientsäkerhet. Det är inte logiskt. Skulle de sjuka på äldreboendena varit säkrare utan ett läkarbesök än med?

Allmänläkaren Panteha Hatefi hade tidigare medicinskt ansvar för ett 60-tal äldre på ett servicehus i Stockholm, och ingår i styrelsen för Svensk föreningen för allmänmedicin. Hon anser att de minskade fysiska läkarbesöken under pandemin väcker många frågor.

– Man undrar vad det är för bedömningar som har skett på distans, vad det är för tillstånd man tyckt lämpar sig. Beslut om palliativ vård – har det skett per telefon och har man då kunnat prata med patienten? Har planering av vården skett i samråd med patienten? Om det handlar om en läkemedelsgenomgång så kan den absolut ske på distans, men vid en akut försämring så måste man träffa och undersöka patienten, säger Panteha Hatefi.

Bengt Winblad, professor i geriatrik, säger till DN att han inte anser att covid-19-patienter kan bedömas på distans och upprörs över att palliativ vård ordinerats över telefon.

De båda privata läkarbolagen, Familjeläkarna och Capio, bär ett stort ansvar för sin hantering av läkarinsatserna på Stockholms äldreboende, den ”vård” som kostade så många liv och där beslut ibland fattades på telefon utan att läkaren ifråga ens digitalt träffat den sjuke.

I mars bodde 14 700 personer på äldreboenden i Stockholm. Var femte äldre smittades redan under pandemins början.

I juli hade sju procent av de 14 700 (eller över 1000 personer) avlidit covid-19-smittade, vilket motsvarar 18 procent av alla som dött av pandemin i Sverige.

Familjeläkarna och Capio svarade för läkarinsatserna för 90 procent av de boende inom Stockholms äldreomsorg.

Hos Familjeläkarna har 24 procent som varit listade smittats med sjukdomen, och 9 procent avlidit. Hos Capio Legevisitten har 16 procent smittats och 5 procent dött med covid-19.

DN har sedan i maj förgäves sökt Familjeläkarna i Saltsjöbaden för en intervju. Företaget svarar i ett mejl att siffrorna är missvisande. Enligt regionen är dock siffrorna jämförbara,. skriver DN.

Alla dessa döda på äldreboendena tyder på stora systemfel. Det var kris för vården i Stockholm redan före pandemin, skriver sju riksdagsledamöter från Vänsterpartiet för Stockholmsregionen i en debattartikel i Aftonbladet. De konstaterar att det var den offentliga vården som rädda liv men att man nu när pandemin tycks klinga av snabbt ska skära ner på vårdkostnaderna genom att avskeda vårdpersonal. Men Stockholmsregionens styrande politiker – moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister –håller in med. I stället har man bestämt sig för att ge de vårdanställda en ny käftsmäll:

”Det här är en del av en systematisk politik från styret i Stockholmregionen, där privatiseringar ständigt går före robust och jämlik vård.”

Förhållanden är dessvärre likartade i Region Skåne, där till råga på allt sjukvårdspolitiker höjde priserna för covid-19-proven för att regionen skulle tjäna på det och där det på samma sätt som i Stockholm nu talas om ansvarslösa och kortsiktiga neddragningar av vårdens resurser i stället för att bygga upp en för framtiden bättre rustad vård för alla.

FLER OPERATIONER PÅ FREDAGAR LÖSNINGEN PÅ VÅRDENS PROBLEM??

Skärmdump Helsingborgs Dagblad. Konsultföretaget McKinsey har fått betalt för att analysera hur den skånska vården ska effektiviseras. Några förslag är att slå ihop vårdavdelningar och att göra fler operationer på fredagar. Bild: Hussein El-alawi/HD.

Hur ska den framtida sjukvården i Skåne se ut? De styrande allianspolitikerna gav uppdraget att utreda detta till konsultfirman McKinsey och kallade det ”Region Skånes förändringsresa”. Bakom den förskönande rubriken låg krassa tankar om att den ”skånska sjukvården ska bli effektivare och billigare”, skriver Helsingborgs Dagblad.

Det var inte frågan om att konsultfirmans arbete skulle bli effektivt och billigt. Räkningen för utredningen chockerade säkert många. 27 miljoner kostade konsulterna. Timlönen var ”hygglig” skulle man kunna säga. Region Skåne betalade 2 180 kronor i timmen för de billigaste av McKinseys konsulter. Den dyraste konsulten kostade 4 360 kronor i timmen.

Under september månad 2019 arbetade en av konsulterna 221 timmar för Region Skåne med timpriset 3270 kronor. 722 670 kronor för en månads arbete betalade regionen.

Sex konsulter var inblandade och skulle inte bara granska Regionens effektivitet inom vården som helhet utan också hur effektivt man arbetade på vart och ett av de nio skånska sjukhusen.

Med den ovan nämnda månadskostnaden för en konsult kan man se att hela räkningen täcker så där 37 månaders konsultarbete, sex halvtidsinsatser eller tre heltids på årsbasis, grovt räknat.

Räcker det verkligen med ”tre heltidstjänster” under ett år för att granska den skånska sjukvården och föreslå förbättringar på vart och ett av de nio sjukhusen? Jag tvivlar? Särskilt när jag ser resultatet.

McKinseys konsulter föreslår, enligt HD, under huvudrubriken: rubriken för samtliga sjukhus: ”Nya arbetssätt är lösningen – inte att bli fler”.

Läkare och övrig sjukvårdspersonal är tydligen lata eller åtminstone ineffektiva. Kanske talar de rentav med patienterna? Så kan det ju inte fortsätta. Beror den utdragna krisen inom vården på dåliga arbetsrutiner? Är det därför akutpatienter har bäddats ner i korridorerna? För att läkare och syrror är ute och röker, eller vaddå?

Konsultfirmans slutsatser är nära nog identiska med de två ledande borgerliga sjukvårdspolitikernas ideologiska positioner. HD skriver:

”Ett återkommande mantra för regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson (M) och sjukvårdsansvariga regionrådet Gilbert Tribo (L) är att mer vårdpersonal inte är lösningen på alla problem.”

Och med 27 milljoner brända på att få McKinseys konsulter att säga detsamma tycks detta bli den gällande sanningen inom den skånska sjukvården.

En kvalificerad gissning är att allianspolitikerna har gett konsultfirman direktiv, som man följt till punkt och pricka. Sonesson/Tribos förutfattade meningar har därmed förvandlats till ”sanningar”, till ett pris på 27 miljoner. Simsalabim. Vilken trollkonst.

I november 2019 presenterade regionledningen statistik som visade att operationssalarna bara utnyttjades till 25 procent på fredagar på Skånes universitetssjukhus (Sus) och lasarettet i Landskrona.

”Det är ju inte acceptabelt. Där finns mer att göra!” sade regionrådet Annette Linander (C) då.

Men reaktionerna mot utredningen var starka, minst sagt. Under rubriken ”Arga kirurger: Regionstyrelsens utspel om att operera mera är provocerande” hette det bland annat:

”Det kokar på kirurgavdelningarna runtom i Skåne efter regionstyrelsens utspel om att operera mera på fredagseftermiddagar. ”Verklighetsfrämmande”, ”provocerande” och ”en käftsmäll” är reaktioner från den pressade vårdpersonalen.”

Till HD:s ekonomireporter Dan Ivarsson säger nu Region Skånes ekonomidirektör Lars-Åke Rudin:

– Både du och jag tycker att 27 miljoner är fantastiskt mycket pengar. Men man ska ställa det i relation till vad vi får ut av det. Det som McKinsey har pekat på kan vi få utväxling på som är betydligt mycket mer än 27 miljoner. Vi får redan effekter av det.

– Sedan kom det tyvärr lite covid emellan. 

Ja det kom ”lite covid emellan”, minns någon det?

På vilket sätt förhåller sig McKinsey till ”lite covid” 2020? Till vårdskulden efter alla uppskjutna operationer, till innestående semestrar till personal som beordrats att arbeta och inte ta ledigt. Till andra akuta insatser för att under pandemin rädda liv?? Ska man fortsätta att ha bristfälliga lager på skyddsutrustning och mediciner? Kostar det inget?

Kan man verkligen seriöst utreda vårdens framtid utan att förhålla sig till den pågående pandemin eller dra konsekvenser för beredskap för kommande liknande smittspridning?

Var finns visionerna för en bra sjukvård med ett mänskligt ansikte, med rimliga arbetsvillkor för personalen?

Inte i huvudet på regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson. För några år sedan tyckte han att Region Skåne kunde tjäna extra pengar genom att hyra ut operationsavdelningar till privata vårdföretag nattetid. Tanken är obehaglig på många vis. De som har privata sjukförsäkringar (dryga 600 000 i Sverige nu) skulle kunna opereras nattetid privat och slippa köa med vanligt folk.

Är superdyra konsultfirmor som McKinsley överhuvud ett bra verktyg att få fram kreativa förslag för vårdens framtid? Kan inte vårdutveckling bättre skapas underifrån bl a genom worskshops och arbetsgrupper, kompletterade med olika former av expertis?

27 miljoner är hursomhelst ett dyrt pris för en trivial sats på åtta ord som för många knappast kan vara en självklar lösning på vårdens problem: ”Nya arbetssätt är lösningen – inte att bli fler”.

Konsultfirman McKinsey har räknat på hur många timmar som sjuksköterskor och undersköterskor arbetar med varje patient på de skånska sjukhusen.
Bild: Albin Brönmark/HD

Trängseln på Region Skånes bussar och underliga affärsidéer – medan pandemin ökar

Antalet Covid-19-fall ökar i Skåne. Samtidigt drar Region Skåne ned på busstrafiken, var tionde bussresa försvinner. Och regionens antikroppsvinster går med 275 kr i vinst för Region Skåne, tack vara statliga bidrar och egen prissättning på proven, en underlig affärsidé.

Antalet bekräftade covid-19-fall fortsätter att öka i Skåne den här veckan. Nu syns även en viss ökning av antalet patienter som läggs in på sjukhus, om än från en låg nivå, skriver Helsingborgs Dagblad.

Förra veckan konstaterades 184 nya covid-19-fall i Skåne, vilket motsvarar 25 fall per dag. Hittills den här veckan har antalet fortsatt stiga och ligger nu på omkring 35 nya fall per dag. Idag är 14 coronapatienter inlagda på sjukhus i Skåne, varav fyra på intensivvårdsavdelning.

Flera fall upptäckts bland äldre tonåringar och unga vuxna, som även om de oftast inte själva drabbas svårt riskerar att smitta äldre eller personer som jobbar med äldre.

Region Skåne måste förbereda sig för en försämrad situation när sommaren övergår i höst, när skolorna börjar, semestrarna – och hos många tålamodet – är slut.

Regionen kan nu erbjuda antikroppstester till alla, skriver HD i en annan artikel. Staten ersätter Region Skåne med 750 kronor per test medan regionen för tjänsten bara betalar 475 kr och därmed tjänar 275 kr på varje test. Till det kommer patienternas egenavgift på 200 kr.

Antikroppstester som business i covid-19-tider? Bisarrt. Liberale Gilbert Tribo, regionråd för hälso- och sjukvård försvarar tilltaget svepande: ”Vi har vissa egna kostnader”.

Det hela visar återigen att regionernas ansvar för vården är orimligt.

Region Skånes viktigaste sektorer är vården och kollektivtrafiken. När det gäller buss och pågatåg är det återigen business som gäller snarare än att hålla nere smittriskerna.

På söndag drar Skånetrafiken in nästan var tionde busstur jämfört med förra hösten, skriver Helsingborgs Dagblad. Orsaken är covid-19, som medfört att resandet halverats.

När skolorna startar kan skolelever, föräldrar och skolpersonal bli utsatta riskgrupper om inte kollektivtrafiken fungerar smittsäkert. I den kritiska situationen nu är det obehagligt och skandalöst att Region Skåne skär ner på trafiken och därmed kommer att skapa trängsel på vissa bussar och tåg, särskilt i rusningstrafik.

Samtidigt gör Skånetrafiken stor affär av att man inför fler biljettkontroller för att ”stoppa tjuvåkare”. På andra ställen i Sverige, som i Göteborg, görs normalt ingen biljettkontroll av föraren utan att det är ett problem. Kontrollanter på oregelbundna tider kan rutinmässigt dela ut straffavgifter för biljettlösa.

Samhället utsätts för stora påfrestningar under den kommande hösten. Risken för förnyad smittspridning är överhängande och borde hanteras förebyggande, med den kunskap som finns nu.

Så sker verkligen inte i Region Skåne och det är riktigt skrämmande.

Alliansen vill att Skåne minskar kollektivtrafiken med tio procent

Under sommaren har det uppstått trängsel på en del skånska stads- och regionbussar.Bild: Peter Frennesson/HD.

Skåne blir i höst det enda storstadslänet som drar ner på kollektivtrafiken, skriver Helsingborgs Dagblad. Busstrafiken minskas på ungefär tio procent. Antalet pågatåg drogs redan i våras ned på kvällar och nätter.

Det är de styrande allianspolitikerna som bär ansvaret för nedskärningen. I mina ögon är beslutet kortsiktigt och ansvarslöst. Det visar ännu en gång att regionpolitikerna saknar kompetens och engagemang för i djup mening livsviktiga frågor. Om smittspridningen åter tar fart är deras ansvar stort.

”Politikerna driver ekonomin så hårt att det får konsekvenser för dem som är beroende av kollektivtrafiken”, säger Andreas Schönström (S).

Andreas Schönström är andre vice ordförande för kollektivtrafiknämnden i region Skåne. Han menar att nedskärningen av kollektivtrafiken kan bidra till att öka smittspridningen i regionen.

– Vi kan inte skära ner på bussar och tåg så pass mycket att resenärer trängs ihop på bussen eller tåget bara för att vid nästa hållplats gå på restaurang där man tvingas sitta på två meters avstånd.

Carina Zachau (M) är ordförande i kollektivtrafiknämnden. Hennes recept är att försöka få skolorna att ändra sina scheman så att skolorna börjar på lite olika tider och därigenom sprida ut resenärerna.

Men då drabbar det de seniorer som i Malmö (från 70 års ålder) och Helsingborg (från 75) åker gratis på de tider dit man vill flytta gymnasieeleverna.

– Hellre än att gymnasieelever ska riskera trängsel med 70-plussare borde fler avgångar sättas in, menar Andreas Schönström.

Den tioprocentiga minskningen i busstrafik motiveras med att regionen inte har nog med pengar för att kompensera för minskat resande under pandemin. Det stöd på tre miljarder kronor till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som regeringen presenterade i maj kommer inte täcka hela bortfallet.

I landets andra två storstadslän Stockholm och Västra Götaland uppger Skånetrafikens motsvarigheter SL respektive Västtrafik att de kommer att köra enligt ordinarie hösttidtabell.

Region Skånes beslut är ogenomtänkt, obehagligt och inkompetent. Ska man spara in på kollektivtrafiken och därmed riskera smittspridning och mänskligt lidande och död? Ska vården betala för att kollektivtrafiken sparar? Ska medborgarna betala med hälsa och liv??

Och ska pendlarna gå över till att åka bil med allt vad det innebär för miljön?

Fotnot 1: I juni varslade Skånetrafiken Arriva 300 anställda, lite mer än hälften av alla anställda, på Pågatåg och bussar om uppsägning. Länk här: https://www.hd.se/2020-06-12/300-anstallda-pa-pagatagen-varslas-om-uppsagning

Ungefär samtidigt varslade bussbolaget Nobina 255 anställda i Skåne om uppsägning. 

Fotnot 2: Se också en tidigare blogg: Blir det ”livsfarligt” att åka buss i höst? Länk här: http://www.nyakultursoren.se/?p=12697