Kategoriarkiv: Skatt

tänderna en del av kroppen

Människan har 20 mjölktänder som man tappar som barn och 28 permanenta tänder som vuxen, eller upp till 32 om alla visdomständer har utvecklats, läser jag i Wikipedia. För att äta och leva behöver vi bra tänder.

Trots det har har de ibland höga kostnaderna i den svenska tandvården medfört att tandstatus har blivit en klassfråga. Den som lever under knappa omständigheter väljer ofta av nödtvång bort tandvården.

Tändvård har inte jämställts med annan sjukvård, som om tänder och tandvård vore en lyxprodukt.

Blir det ändring på det nu, sedan Veronica Palm den 1 mars till regeringen och socialminister Lena Hallengren lämnat in SOU: 2021-8, den mer än tusensidiga utredningen, ”När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa”?

Veronica Palm, tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot, tillika författare och nu särskilt utredare för den framtida tandvården presenterade utredningen på DN Debatt under rubriken ””Låt tandundersökning kosta 200 kronor för alla vuxna”, vilket är ett av utredningens förslag. Det går ut på att  alla vuxna ska erbjudas undersökning och viss förebyggande tandvård till en fast patientavgift.

Men utredningen backar från den dyraste reformen, ett högkostnadsskydd, som skulle göra att fler med stora tandproblem skulle kunna få tandvård. Palm skriver:

”Våra beräkningar visar att ett statligt högkostnadsskydd i nivå med övrig hälso- och sjukvård (i dag 1.150 kronor) skulle kräva att staten lägger ytterligare mellan 6 och 7 miljarder kronor per år på tandvårdssubventioner,”

Ann-Marie Lidmark, Tandhälsoförbundet, är kritisk och skriver i en replik att ”Har vi råd med rutavdrag så har vi råd med en riktig tandvårdsreform”. Hon skriver bl a:

”Att i praktiken fördubbla det statliga anslaget till tandvården kan låta mycket, men eftersom Sverige har råd med rutavdrag, till en kostnad av 5–6 miljarder per år, borde det också finnas utrymme för en tandvårdsreform som gynnar dem med liten plånbok.”

Också Chaim Zlotnik, Sveriges Tandläkarförbund, är skeptisk och skriver i en kommentar att ”risken är stor att utredningens förslag kommer att slå fel”. Han tvivlar på att ”åtgärderna … kommer att uppnå ambitionen med en jämlik tandhälsa”.

Henrik Fritzon (S), gruppledare för Socialdemokraterna i Region Skåne, är mest rakt på sak. I sitt inlägg vill han att ”Regeringen bör föreslå att ett högkostnadsskydd införs i tandvården”.

Fritzon pekar på att utredningen haft snäva ramar, att omorganisera tandvården utan att några nya resurser tillförs och skriver att dess förslag är ett steg i rätt riktning. Han tycker också att:

”Det är dags att sluta lappa och laga på detta system. I stället bör regeringen omgående föreslå att ett högkostnadsskydd införs i tandvården. Han slår också fast att det finns ett stort folkligt stöd för reformer som utgår från den självklara reflexionen att ”Det finns inga sakligt medicinska skäl till att skilja på hälso- och sjukvård av kroppen i stort och av tänderna.”

Utredningen föreslår att unga vuxna mellan 20 och 23 år ska ingå i det statliga tandvårds­stödet och inte den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Foto: Martina Holmberg/TT



Sverige 2019: De 1000 rikaste och de absolut fattigaste

De superrika drar ifrån. Inkomsterna för de tusen svenskar som tjänar mest har fördubblats sedan finanskrisen 2008. I genomsnitt ökade toppinkomsterna med 100 procent mellan 2008 och 2019 – eller från 30 miljoner per år till över 60 miljoner per år. Bild: Stina Stjernkvist/TT/ETC.

Sverige slår rekord i antalet dollarmiljonärer. De tusen rikaste svenskarna har tjänat 54 miljarder på ett år, vilket är mer än alla invånare i Västerås tillsammans. Sedan finanskrisen har de absolut rikaste 0,01 % av befolkningen fördubblat sina inkomster.

Dagen före julafton har tidningen Dagens ETC granskat de tusen rikaste svenskarna. Det är lätt att bli beklämd. Internationellt sett är Sverige fortfarande ett relativ jämlikt samhälle. Men påståendet säger mer om omvärlden än om Sverige, som halkat ner till åttondeplats på listan över de mest jämlika länderna i OECD, samtidigt om inkomstskillnaderna i Sverige fortsätter att öka.

I år har 100 000 svenskar förlorat jobbet, mycket till följd av pandemin. Ändå har Stockholmsbörsen vuxit rejält, liksom 2019 då börsen steg med 30 procent.

Lars Ahland, doktor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och medlem i S-föreningen Reformisterna säger till ETC:

– Det är helt rätt att stötta det privata näringslivet, staten måste se till att folk har jobb. Men i grunden ligger ett strukturellt problem där man har minskat den offentliga sektorn. För det bär både S-ledda och alliansregeringar ansvaret. Men den akuta krisen i vården idag hänger ihop med Fredrik Reinfeldts extrema skattesänkningar. I den meningen har skattesänkningarna lett till massdöd, om man ska uttryckas sig drastiskt.

Den fattigaste delen av befolkningen har samtidigt blivit fattigare, till följd av sådant som långtidsarbetslöshet , sänkt a-kassa och sänkt sjukförsäkring. Andelen svenskar som har låg ekonomisk standard eller definitionsmässigt är fattiga enligt SCB:s definition har ökat kraftigt.

1981 var åtta procent av svenskarna ”fattiga” enligt SCB:s kriterier. Tjugo år senare har gruppen nästan fördubblats, till 14 procent.

Hur gick det till? Hur kan det komma sig att sådant som fattigdom på svenska sällan eller aldrig diskuteras i offentliga sammanhang, som i SVT:s Agenda?

Det mesta talar för att pandemin driver på ojämlikheten. Fattiga grupper får i kriser som denna nästan alltid bära de tyngsta bördorna. Och ojämlikheten är inte bara ett moraliskt problem, fortsätter Lars Ahnland:

– Ojämlikheten skapar en massa sociala problem och förklarar högerpopulismens uppkomst. Stora inkomstklyftor är också en av de största faktorerna till kriminalitet,

För de 1000 rikaste svenskarna ökade inkomsterna i snitt från strax under 30 miljoner per år till nära 50 miljoner per år – eller från i snitt 99 arbetarlöner till 159 arbetarlöner.30

De allra rikaste svenskarna tjänar allt mer och betalar allt mindre i skatt. Häromåret publicerade lokaltidningen Mitt i en artikel om en Djursholmsbo som berättade: ”Så enkelt är det att ha egen helikopter.”

Högst upp på årets lista över svenska dollarmiljonärer är den svenske spelentreprenören Patrick Söderlund, 47 år.

De 25 svenskar som tjänade mest 2019 finner du här.

Spelentreprenören Patrick Söderlund tjänade mest i Sverige 2019.Foto: MAGNUS LIAM KARLSSON.

försäljningen av Engelska skolan gav miljardvinst – en klass ger 300 000 i vinst

Den svensk-tyske finansmannen Jan Hummel är vd och grundare av den Luxemburgbaserade fonden Paradigm Capital, som nu för tre miljarder blivit ny huvudägare av den svenska friskolekoncernen Engelska Skolan.Foto:Press/Di.

Den Luxemburgregistrerade fonden Paradigm Capital har under december köpt ut Internationella Engelska skolan från börsen till ett värde av över tre miljarder kronor, rapporterar SVT.

Den förre huvudägaren, det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates, har enligt SVT:s beräkningar tjänat drygt en miljard på sitt ägande i Engelska skolan.

Enligt SVT:s beräkningar har TA totalt tjänat drygt en miljard kronor på sitt åttaåriga ägande i Engelska skolan, och har därmed fått tre gånger sina satsade pengar.

Engelska Skolan har snabbt vuxit till en av landets största friskolekoncerner, skriver SVT. I dag finns 39 skolor med 28 000 elever och 220 000 elever i kö. Även ekonomiskt är företaget framgångsrikt. Senaste året gjordes en rekordvinst på en kvarts miljard kronor. Enligt årsredovisningen har intäkterna per elev ökat och senaste året genererade varje elev 10 000 kronor i vinst – varje klass ger 300 000.

Planen är att starta tolv nya skolor 2020-2023 säger Jan Hummel, som styr den nya ägaren Paradigm Capital, till SVT.

Grundaren Barbara Bergström tjänade själv över 500 miljoner kronor när hon 2012 sålde delar av sitt livsverk till amerikanska TA. Hon har sedan dess sålt flera poster, men har kvar 13,9 procent av aktierna, via en amerikansk stiftelse, i dag värderade till runt 400 miljoner kronor.

Engelska skolan äger i dag förutom de 39 svenska skolorna sju skolor i Spanien och en i Storbritannien. Dess huvudinriktning är årskurserna 4 – 9.

Engelska skolan gör miljardvinst men anklagas samtidigt för att öka segregationen. – Jag bryr mig om människor mer än någonting annat, säger grundaren Barbara Bergström. Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT, Pontus Lundahl/TT.

Den jämlika vården hotas av privatiseringarna

Foto: Mostphotos..

Åtta läkare, samtliga seniora professorer inom kliniska ämnen vid Uppsala universitet och Karolinska institutet, uttrycker i en artikel i Läkartidningen djup oro över ”den snabbt ökande privatiseringen av svensk sjukvård med urholkning av principer för solidaritet och prioritering av patienter med störst medicinska behov”.

Privata vårdaktörer har på ett sätt som är unikt för Sverige i dag en okontrollerad tillgång till skattemedel genom fri etablering för öppen specialistvård och en genväg till offentlig vård för dem som tagit privata sjukvårdsförsäkringar, skriver debattörerna:

”Ingen annanstans i världen finns ett sådant okontrollerat sjukvårdssystem. När det nu också är möjligt att skapa nätläkarmottagningar med fri dragningsrätt på skattemedel är det självklart att vården för de svårast sjuka kommer att drabbas av ytterligare neddragningar i det som landstingspolitiker kan kontrollera inom det givna skatteutrymmet.”

Vårdvalslagstiftningen ger innehavare av en privat sjukförsäkring förtur till en första konsultation till en läkare i vårdval, för att därefter snabbt slussas vidare i det offentliga sjukvårdsystemet. Det här bryter mot behovsprincipen för den offentligt finansierade vården, att den med störst behov ska gå före, inte den med mest pengar.

Också i andra länder finns privata sjukvårdsysstem, men dessa drivs i de flesta fallen separat och ger inte omedelbar förtur till den offentliga vården.  i artikeln heter det vidare:

Uppsplittringen av läkarkåren mellan de privat och offentligt anställda kompliceras dessutom av den svällande andelen hyrläkare, e-doktorer och storstadspraktiserande specialister, som alla gör anspråk på vår gemensamma skattepott.”

Det som nu sker inom svensk sjukvård anser vi går stick i stäv mot den professionella grundsyn som bör känneteckna verksamheten, skriver de åtta, som också kräver att:

… Läkarförbundet måste klarlägga ”vad som händer med sjukvården i vårt land samt ta ställning för de sjuka och våra gemensamma etiska principer och mot de okontrollerade marknadskrafterna”.

Fotnot: De åtta som undertecknat debattartikeln i Läkartidningen är: Anders Vahlquist, Sven Britton, Lars Klareskog, Lisa Ekselius, Staffan Bergström, Bengt Gerdin, Lars-Åke Persson, Marie Åsberg, samtliga seniora professorer inom kliniska ämnen vid Uppsala universitet och Karolinska institutet.

I skolans ojämlika värld byggs ett segregerat samhälle

Ersättningsnivån för skolorna har ändrats förr och den måste kunna ändras igen, skriver debattörerna. Foto: Alexander Olivera/TT

Runt om i landet tvingas kommunerna skära ner inom sin skolverksamhet samtidigt som skolkoncernerna kan plocka ut mångmiljonvinster, skriver Boel Vallgårda och Johan Enfeldt från Nätverket för en likvärdig skola i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

De båda artikelförfattarna har i sin rapport ”Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” kommit fram till att fristående skolor överkompenseras med cirka 20 procent jämfört med kommunala skolor.

De slår fast det självklara att ”dessa orimligheter måste rättas till” och har kommit fram till att den nuvarande lagstiftningen ger nuvarande lagstiftningen ger ”olikvärdiga villkor mellan offentligt drivna skolor och vinstdrivna skolor”.

Följden av det har blivit att kommunerna runtom i landet måste skära ner inom sin skolverksamhet samtidigt som skolkoncernerna kan plocka ut mångmiljonvinster. 

Friskolesystemet infördes av Bildtregeringen 1992. Den gången fick friskolorna 85 procent av kommunernas ersättning. En utredning några år senare fastslog sedan att en rimligare nivå vore 75 procent. Trots detta är ersättningen i dag höjd till 100 procent.

Detta trots att den kommunala skolan har ett ansvar att se till att det finns skolor för alla, också i utsatta områden. Friskolorna kan däremot bedriva skolor enbart där det lönar sig för dem och se till att klasserna alltid är fulla.

Fristående skolor i allmänhet och koncerner som Internationella engelska skolan (IES) i synnerhet, kan för sig skapa en gynnsammare elevsammansättning. Kommunala skolor får i stället en ökad koncentration av elever med behov av stöd. Vinstsyftande skolor behöver bara ta emot elever som aktivt valt deras skola och därmed accepterat ett specifikt koncept, till skillnad från de kommunala som måste vara till för alla. 

Det har därmed blivit mycket lönsamt att bedriva friskolor, vilket har lett till att utvecklingen mot koncernskolor, riskkapital och börsnoteringar tagit fart. I utredningen heter det:

”Att stora belopp av skattemedel överlåts till privata utförare utan närmare preciserade krav på vad som ska göras för pengarna är inte möjligt inom andra områden är skolan.” 

För att förstå hur samhället ser ut måste vi se skolans roll. Rapportens författare skriver:

Skolan är också en mötesplats för unga och deras föräldrar vilken kan bidrar till sammanhållning förståelse och tolerans i samhället. Skolan har ett centralt uppdrag i att upprätthålla det civiliserade samhället som uttrycks i FN:s mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Att upprätthålla denna centrala uppgift försvåras när skolan fragmentiseras.

Rapporten är högintressant läsning. De högljudda debattörer som vill lösa sociala problem med fler poliser och hårdare straff bör särskilt studera den. I skolans ojämlika värd byggs ett segregerat samhälle – med skattepengar. Det är fullständigt horribelt.

Den 25-sidiga rapporten kan laddas ner gratis här.

”In the rich man’s world”: Det ojämlika Sverige och Pikettys 1% rikaste

Foto AFP.

Ojämlikhet var nyligen temat för ett av den brittiska tidskriften The Economists nummer (30 nov 2019).

Sverige lyftes fram speciellt i en sidoartikel under rubriken ”In the rich man’s world” med underrubriken ”Där miljardärer är överraskande populära”-

I Sverige finns en miljardär per 250 000 invånare, vilket är en av de högsta siffrorna i världen. Sverige har också blivit ett av världens mest ojämlika länder när det gäller fördelningen av rikedomar, slår tidningen fast.

Bara i skatteparadis som Cypern och Monaco eller i korrupta ekonomier som Ryssland och Georgien finns det större andel superrika än i Sverige.

The Economist citerar Timbros Janerik Larsson, som säger att det i Sverige inte finns någon debatt om att höja skatterna för de superrika, till skillnad från i USA och Storbritannien.

Tidskriften påpekar vidare att arvsskatten i Sverige avskaffades 2005 och förmögenhetsskatten 2007, den senare hade då funnits sedan 2011. Ingvar Kamprad som flyttade (”flydde”, skriver The Economist) till Schweiz 1977 för att undkomma dessa skatter återvände när de avskaffats.

The Economist utgår från den franske ekonomen Thomas Pikkety och en studio av honom från 2008. I den utgår han från hur samhällets 1% rikaste som tjuvar hade berikar sig på de 99 procentens bekostnad. Pikettys forskning gav Occupy Wall Street sitt språk.

Sven-Erik Liedman. Bild: Dagens ETC.

I Dagens ETC skriver Sven-Eric Liedman om hur Sverige från 1900-talets början till omkring 1980 genom folklig mobilisering genomförde en omvälvande utveckling mot det hyggligt jämlika samhälle, som sedan dess raserats i stor fart. Liedmans utgångspunkt är likaså Thomas Piketty och särskilt hans nya storverk Kapital och Ideologi.

Piketty ser hur roten till det onda i mycket bottnar i synen på privat egendom, som i liberala och konservativa kretsar omges med religiös vördnad. Liedman skriver:

”En miljardär är i sig en vandrande meningslöshet. Han måste fylla alla sina nollor med någon sorts mening och griper då till en vidskeplig motivering för sin måttlösa rikedom. Allt må släpas i smutsen, bara inte den rikedom som han ser som själva sitt existensberättigande.”

Piketty vill återskapa det skattesystem som inrättades i USA inte minst efter andra världskriget, med starkt progressiva skatter, även på förmögenhet, arv och fastigheter. Skattepengarna skulle kunna användas för att skapa ett rättvisare samhälle.

Det låter utmärkt, skriver Sven-Eric Liedman och suckar samtidigt: ”Men hur kommer vi dit?

Den ”folkliga mobilisering” som Piketty prisar 1900-talets Sverige för kan inte trollas fram i en handvändning. Samhällets allt djupare skuggsidor tycks idag snarare trigga igång främlingshat än vrede mot de ekonomiska orättvisorna. Klimatet och miljön, dessa ödesfrågor, har kommit i skuggan av vissa typer av kriminalitet.

Bara ett envetet, tålmodigt upplysningsarbete kan förändra situationen. Hindren är många, motståndet stort.

Men vi ger inte upp!”

Foto: The Economist.

Nya miljarder till Rut och de rikaste svenskarna

De rikaste får avdrag som resten av Sverige betalar för.
FOTO: JONAS EKSTRÖMER / TT

Regeringen dubblar vid halvårsskiftet Rut-avdraget, vilket gör det möjligt att dra av 50 000 kronor från skatten på hushållsnära tjänster.

Redan i dag kostar Rut-avdragen staten fem miljarder kronor, och det är inte vilka som helst som gynnas, skriver Zina Al-Dewany, krönikör på Aftonbladets ledarsida. Över en tredjedel av de som utnyttjar avdraget bor i Stockholms län, och var tredje krona gick 2017 till invånare i de rikaste kommunerna som Danderyd, Lidingö och Lomma.

Ett argument för Rutavdragen har varit att de är bra för integrationen och särskilt ska gynna utomeuropeiska kvinnor. s. Men varken över- eller medelklassen vill ha utomeuropeiska arbetare i sitt hem, visar en ny undersökning.

Johanna Rickne, professor i nationalekonomi som undersökt om rut-avdraget är en effektiv åtgärd för att öka integrationen för kvinnor med flyktingbakgrund. En ny analys framtagen för Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) visar att rut-jobb knappast fixar integrationen.

Det är dubbelt så många kvinnor med flyktingbakgrund i lokalvårdsföretag som i företag inriktade på städning hemma hos folk. Avdraget har skapat jobb för kvinnor födda i utlandet – men det är kvinnor födda i Europa.

De nya beloppsgränserna för Rutavdragen var en del av moderaternas och kristdemokraternas budget. Ändå väljer regeringen att utreda möjligheten för att utöka rut-avdraget ännu mer. Det innebär att ett hushåll med två personer måste köpa tjänster för 300 000 kronor för att slå i taket. 

Sverige är känt för barnomsorg, äldreomsorg och andra former för social omsorg. Den nya Rut-satsningen står för något helt annat understryker Zina Al-Dewa, nu får de allra rikaste avdrag som resten av Sverige betalar för, när somliga kan göra rut-avdrag för huset i Spanien samtidigt som välfärden skriker efter resurser.

Svenska politiker vägrar stoppa skatteparadis

Torsten Fensby hävdar att finansminister Anders Borg försökte stoppa avtal med skatteparadis om informationsutbyte. Foto: TT och Malin Hoelstad

Sverige och Storbritannien är de länder där skatteparadisindustrin fått störst fäste, säger Torsten Fensby till Svenska Dagbladets ekonomiska skribent Birgitta Forsberg.

Men i motsats till Storbritannien finns här ingen intern lagstiftning som specifikt bekämpar skatteparadisbolag. I stället förlitar sig Sverige på åtgärder från OECD och EU och på de organisationernas intetsägande listor.

I artikeln betecknas Fensby som ”världens största expert på skatteparadis”. Han upplever att han kämpat helt ensam mot de svenska politikerna, som vägrar täppa till hålen som gör det möjligt att placera pengar i skatteparadis.

Fensby jobbade tio år åt OECD med att åka runt till världens skatteparadis för att få dem att gå med på att ge information om bolag och kundernas pengar. Men han och hans kollegor blev bakbundna av den amerikanska Bushadministrationen.

År 2006 bestämde sig Nordiska ministerrådet för att strunta i OECD och på egen hand få till informationsavtal med skatteparadisen. Och mannen som skulle göra det var Torsten Fensby.

Året därpå beräknade Skatteverket att totalt 133 miljarder gömdes undan beskattning i Sverige varje år – på grund av fusk, fel eller misstag – varav 46 miljarder i utlandet. Allt enligt Skatteverket.

År 2008 ville Anders Borg lägga ner projektet. Men då protesterade resten av Norden – Finland, Danmark, Norge, Island, Färöarna och Grönland (de två sistnämnda är självständiga i skattehänseende).

Riksrevisionen påpekar i rapporten även att svenskar har mer pengar i bland annat Schweiz och Luxemburg än övriga nordbor.

Ett antal förmögna svenskar hade alltså stoppat undan pengar i skatteparadis. Och Sverige försökte förhindra att avtalen blev av.

Resten av Norden drev dock på och Sverige kunde inte stoppa projektet. Allt fler skatteparadis skrev informationsavtal med Norden. Därmed drogs snaran åt runt dem som smitit undan skatt.

– Jag vänder mig emot att man låter en svensk elit tömma delar av den svenska statskassan på pengar. Hela skatteparadisindustrin penetrerar djupt in i den svenska statsapparaten. Vi har inte någon som helst lagstiftning i frågan. Svenska statskassan är en bankomat för dem som kan spelreglerna, säger Torsten Fensby.

Han påpekar att ingen gör något åt pengar som placerats i skatteparadis, trots flera avslöjanden i medierna genom åren – bland annat Panamadokumenten, politikernas självrättelser och Paradisläckan.

Torsten Fensby anser att Sverige, likt andra länder, borde tillsätta en skatteparadisutredning.

– Frankrike gör en utredning i genomsnitt vart femte år. Den senaste är på över 2 000 sidor. Rapporten från 2012 ledde till 59 olika förslag för att bekämpa internationell skatteflykt.

Men i Sverige händer ingenting.

Helsingborgs sjukhus – Ett stoppat miljardbygge

Foto: Björn Lilja/HD.

Helsingborgs sjukhusbygge har gjort en paus, skrev Helsingborgs Dagblad häromdagen. Allt som inte är påbörjat stoppas.

Planeringen måste göras om.Konsekvenserna är så stora att det krävs nästan ett års funderande. Sju år efter det att regionstyrelsen klubbade om– och nybyggnaden på Helsingborgs lasarett – har man inget svar på frågan vilket sjukhus som egentligen ska byggas.

Det ligger nära till hands att dra likheter mellan skandalerna kring bygget av Karolinska sjukhuset och turerna kring Helsingborgs lasarett. I båda fallen ligger det yttersta ansvaret hos regionpolitiker som inte klarat av att hantera otroligt komplexa och kostsamma sjukhusbyggen.

Skuldfrågan är bara en del av byggeländet i Helsingborg. Men nog borde den genomlysas och ansvar utkrävas. Så här långt är ett grundfel uppenbart, att ”sjukvårdens verkliga behov inte nått fram till dem som bygger”.

Eller med andra ord att de ytterst ansvariga för miljardbygget inte skapat beslutsstrukturer som på djupet involverar folk med kompetens då det gäller nödvändiga förutsättningar för god vård och bästa möjliga medicinska insatser. Kanske är Helsingborgs lasarettsbygge bara ännu ett uttryck för den djupgående vårdkrisen i Region Skåne.

Vi är många som med vrede minns den ledande moderate regionpolitiker som under förra mandatperioden tyckte att det viktigaste för vården i regionen var att Skåne hade den lägsta landstingsskatten i Sverige.

HD:s granskning har – så här långt – klokt nog ändå haft fokus på den viktigaste frågan om hur sjukhusbygget ska kunna fullföljas så att funktionerna garanteras och kostnaderna inte blir allt för orimliga.

I det senaste avsnittet handlar det därför om vilka alternativ som finns för utformning och placering av olika avdelningar i det nya sjukhuset, ett avgörande viktigt pussel för att skapa ett fungerande sjukhus för framtiden.

Det är lätt att bli ödmjuk inför svårigheterna. Det finns inga genvägar, inga enkla lösningar. Det viktigaste efter allt som skett hittills är att undvika halvmesyrer och våga ta svåra beslut för att forma ett väl fungerande lasarett.

Vy över sjukhusområdet.Bild: Fredrik Hedenskog/HD.

Tänderna en klassfråga i dagens Sverige

Rullande tandklinik för anställda vid ASEA. Tandläkare Nils Landgren behandlar klinikens första patient John Husberg. Bilden tagen den 19 mars 1952.

Munnen är tydligen inte en del av kroppen i Sverige. Därför omfattas inte mun och tänder av hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd eller av hälso- och sjukvårdslagen, skrev i onsdags Jöran Rubensson – med en suck – på Aftonbladets debattsida.

Tandvården kostar cirka 25 miljarder per år för individ och samhälle. För vuxentandvården motsvarar patienternas egenavgifter två tredjedelar av den totala kostnaden.

Följden har blivit att bra tänder 2019 i Sverige har blivit en klassfråga, till skillnad från i grannländerna Danmark, Finland och Island, där tandvården är integrerad i respektive lands hälsa- och sjukvårdslagar.

Rubensson har varit ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF och är expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Han hänvisar till en färsk Sifoundersökning som visar att var tredje kvinna i Sverige inte tror att de kommer att klara att leva på sin pension. Följden blir ofta för kvinnliga pensionärer dålig tandhälsa och som en följd av det försämrad livskvalitet.

Från och med 2019 är tandvården gratis för alla till och med det året de fyller 23. Det är ett viktigt framsteg.

Reformen borde, skriver Rubensson, snarast följas av en ny avsedd att skapa en jämlik tandvård, som en del av den allmänna sjukvården, med samma högkostnadsskydd, 1100 kronor, mot dagens 3000 kronor.

Det här borde vara en prioriterad fråga för varje anständigt politiskt parti i det här landet.