Etikettarkiv: Att stå längst fram

ÄLDREOMSORGEN MÅSTE STÄRKAS EFTER COVID

Foto: Kommunal.

”Ett nedbantat, underbemannat välfärdssystem, avvecklade beredskapslager och en nedprioriterad äldreomsorg kan inte skydda oss i en kris, det behöver byggas upp.”

Så skrev Tomas Baudin, förbundsordförande i Kommunal, på söndagens DN debatt. Han utgick från två nya utredningar av Kommunal om vårens smittspridning på de svenska äldreboendena och om hur denna präglades av personalens skiftande villkor.

Under våren fälldes många obehagliga kommentar om smittan på äldreboendena. Det hette att de ”sköra äldre” som avlidit annars bara hade haft kort tid kvar i livet och att det inte var så mycket man kunde göra åt döden på äldreboendena. Ledande politiker och tjänstemän inom Helsingborgs äldreomsorg visade ibland upp den attityden.

I dag heter det från samma håll att smittspridningen inom äldreboendena speglar den i samhället, vilket är ett sätt att hävda att smittan som drabbar dessa boenden mer eller mindre är oundviklig, inte mycket man kan göra.

Tomas Baudins hållning är en annan. Utifrån två nya utredningar av Kommunal om vårens smittspridning på de svenska äldreboendena kslår han fast att den i stor utsträckning präglades av personalens skiftande villkor.

Baudin slår fast att hela välfärdssystemet var nedbantat och underbemannat med avvecklade beredskapslager och en nedbantad äldreomsorg.

Det handlar om en kvarts miljon medborgare. 170 000 svenskar över 65 år har hemtjänst och ytterligare 82 000 äldre bor på någon form av äldreboende.

För 20 år sedan bodde 20 procent av alla över 80 år på äldreboenden, 2019 bara 12 procent. Det innebär att de som i dag bor på äldreboenden är ”sjukare, äldre och skörare” än tidigare, många med demensdiagnoser.

Kommunals utredningar har haft kontakter med skydds- och arbetsplatsombud på 1048 äldreboenden i hela Sverigeoch jämfört äldreboendena som inte haft någon smittspridning med de som haft ett eller flera fall av konstaterad covid-19.

Slutsatserna är tydliga: Äldreboenden med smittspridning hade högre andel timavlönad personal och i större utsträckning personal som gått till arbetet trots symtom: 28 procent jämfört med 10 procent på äldreboenden utan smittspridning. Till detta kommer att boenden med smittspridning ”var sämre bemannade före pandemin”. På äldreboenden med flera smittade ansåg 39 procent att bemanningen var tillräcklig strax före pandemin, jämfört med äldreboenden utan smitta där 50 procent ansåg att bemanningen var tillräcklig.”

Frågan om skyddsutrustning användes inom äldreomsorgen i våras ger beklämmande resultat. Baudin skriver:

”Medlemmar i Kommunal fick jobba i munskydd av pappersservetter och visir som pysslats ihop av OH-blad och tvättsvampar. De fick göra förkläden av sopsäckar och engångsregnponchos. En del köpte cyklop att ha på sig på jobbet för att försöka värja sig från smittan.”

En undersökning i slutet av mars bland 2.052 skyddsombud, regionala skyddsombud och arbetsplatsombud inom vården och äldreomsorgen  på stora brister. En fjärdedel av skyddsombuden på äldreboenden sa att det förekommit tillfällen när personal arbetat utan rätt skyddsutrustning. Bara hälften av skyddsombuden inom hemtjänsten uppgav att det över huvud taget fanns skyddsutrustning.

Tobias Baudins artikel mynnar ut i en rad viktiga förbättringskrav på äldreomsorgen. Här är några av hans synpunkter:

• Inte en chans att vi går tillbaka till hur det var i äldreomsorgen före pandemin. Det krävs bättre bemanning och fler yrkesutbildade.

• Höj grundbemanningen med fler trygga anställningar. Större andel timavlönade kan ha ökat risken för smittspridning. 

• Ett nedbantat, underbemannat välfärdssystem, avvecklade beredskapslager och en nedprioriterad äldreomsorg kan inte skydda oss i en kris, det behöver byggas upp.

Fotnot : Kommunals båda utredningar heter  ”Pandemi på äldreboendet” och  ”Att stå längst fram”.