Etikettarkiv: Georgia

En historisk dag för USA, för Georgia och Atlanta

Raphael Warnock with Secretary of the Interior Ken Salazar at the Martin Luther King Jr. National Historical Park in 2009, i Atlanta, Georgia.

Onsdagens statskupplika kravaller utanför Capitolium i Washington DC försköt intresset från sydstaten Georgia, där ett fyllnadsval i senaten ledde till att demokraterna på onsdagen vann två viktiga senatorsplatser och därmed kan styra senaten, liksom tidigare representanthuset. Den tillträdande presidenten Joe Biden får därmed kraftigt ökade möjligheter att driva en egen politik.

Genom valutgången kan folket i Georgia sent om sidor ha gjort upp med sin djupt rasistiska sydstatshistoria.

Tisdagens fyllnadsval av två senatorer i amerikanska Georgia var avgörande för USA:s framtid. Demokraterna vann knappt båda valen och kan därmed styra senaten. Det spelar en avgörande roll för Joe Bidens politiska förutsättningar. Senaten godkänner nomineringar av bland annat statsråd och domare till Supreme Court, Högsta domstolen. Majoriteten är på alla sätt avgörande viktig.

När Barack Obama valdes till president 2007 hade han också majoritet i senaten och politiska möjligheter. Så avled legendariske Edward Kennedy och ersattes i fyllnadsvalet av en republikansk senator. Därmed fick också republikanerna majoritet i senaten – och Obamas svårigheter tornade upp sig.

Republican former senator Sen. Kelly Loeffler has been photographed with Chester Doles, a former head of the Ku Klux Klan and member of the neo-Nazi National Alliance. Photo: Mark Reinstein/Corbis.

Atlanta är i dag en modern storstad. Coca-Cola har sitt högkvarter här liksom CNN. 1996 genomfördes de olympiska sommarspelen här. Men för bara dryga seklet sedan var Georgia centrum för Ku Klux Klan i USA.

En halvtimmes bildfärd från Atlantas centrum ligger Stone Mountain, en kultplats för KKK som lät hugga in väldig reliefer av tre av sydstatskonfederationens ledare. Det var här den ”andra klanen” bildades 1915. Ordföranden för afroamerikanska NAACP har kallat relieferna ”den största hyllningen till vit rasism i världshistorien”.

KKK hade 1925 fem miljoner medlemmar – och behärskade politiken i sju delstater, bland annat Texas, Ohio och Kalifornien. Idag är Stone Moutain-området mest en amerikansk tingeltangelpark.

Martin Luther King föddes 15 januari 1929 i ett rasistiskt och segregerat Atlanta.

När King växte upp var sådant som parker, simbassänger och biografer ”endast för vita”, som i apartheids Sydafrika. Hans tillflykt blev baptisternas Ebenezerkyrka, där hans pappa var pastor och där King själv också senare verkade.

Raphael Warnock, som nu vunnit demokraternas ena post i senaten för Georgia är liksom King var präst i Ebenezerkyrkan. I sitt politiska budskap knyter han på många vis an till Martin Luther King. Han är också den förste afroamerikanska senatorn i Georgias historia.

Det är häpnadsväckande. Av delstatens dryga tio miljoner invånare är bortåt en tredjedel afroamerikaner. Ändå har på ett sekel inte en enda ur befolkningsgruppen nått senaten. För övrigt är det tjugo år sedan Georgia hade en demokratisk senator.

Warnocks motståndare i valet var senator Kelly Leffler. Under valkampanjen ställde hon till skandal genom att låta fotografera sig tillsammans med Chester Doles, nynazist och tidigare en av KKK främste ledare. Hon slog ifrån sig med att hon inte ”visste vem han var”.

Den bara 33-årige Jon Ossoff, av judisk härkomst, är undersökande journalist och dokumentärfilmsproducent, som sedan 2013 i London gjort dokumentärer om sådant som  ISIS krigsförbrytelser i Afrika och korruption i olika länder.

Också Ossoff har starka rötter i medborgarrättsrörelsen. Han har arbetat för medborgarrättsledare John Lewis, som avled i höstas. Lewis som i sin tur som ung arbetade med Martin Luther King, gav Ossoff sitt stöd i dennes valkampanjer.

Nyvald demokratisk senator för Georgia: Jon Ossoff med sin fru, Alisha Kramer, under kampanjen för valet till kongressen 2017, då han bl a fick stöd av den legendariske medborgarrättsaktivisten John Lewis. Foto: Wikipedia.

 

Mobbens korkade uppror mot Trumps ”stulna val”

I Washington skulle på onsdagen elektorernas röster sammanställas i kongressen. Därmed skulle valet av Joe Biden till ny president bekräftas. Proceduren är reglerad i konstitutionen, som en avstämning framtill presidentinstallationen den 20 januari, om knappt två veckor. Ingenting blev som det var tänkt.

På morgonen höll sittande presidenten Donald Trump ett tal där han vädjade till sina anhängare. Novembervalet var stulet. Han uppmanade sina anhängare att protestera efter att först förgäves försökt få vicepresident Mike Pence att bryta mot konstitutionen och förklara valet ogiltigt. Det senare lyckades inte. Men en bullrig mobb fångades av Trumps budskap. 

Några tiotusen personer gick aggressivt till storms mot Capitolium, där kongressen just sammanträdde. Man slog sönder fönster, tog sin in i sessionssalar. Pence evakuerades liksom Kamala Harris. De kvarvarande uppmanades att bära gasmask och att låsa in sig på sina kontor. Borgmästaren i Washington DC sände ut allt vad nationalgarde han kunde få fram och utlyste undantagstillstånd från klockan 18 lokal tid.

Ser en amerikansk revolution ut så här? Kanske. Det som skedde var inte oväntat. Trump har i ett halvår orerat om ett stulet val, utan minsta bevis. Många trodde på honom, kanske nästan halva USA:s befolkning.

I ett avseende lyckades mobben. Joe Biden blev inte bekräftad som ny president. Han framträdde i direktsänd TV i sena kvällen.

Kommer Trump att ge sig efter det här? Jag tvivlar. I ett andra tal på kvällen svensk tid uppmanade han sina anhängare att gå hem.

”Jag förstår hur ni känner”, sa han flera gånger och upprepade också att ”valet var stulet”.

Bland de han ”förstår” fanns utanför Capitolium också de hårdföra nyfascisterna i ”Proud boys”, hängivna Trumpsupportrar, som i DC till följd av huvudstadens vapenlagar inte kunde bära sina tunga vapen helt öppet som på de flesta andra platser i USA.

Mobbens korkade uppror i Washington var bland det värsta som inträffat i huvudstaden på decennier. Som väl var föreföll aktionerna illa planerade. Bara en person rapporterades ha kommit till skada.

Allra sist på kvällen kom en glädjande nyhete från Atlanta i Georgia. Då hade rösträkningen i det kompletterade senatsvalet gett till resultat att demokraterna vunnit två oändligt viktiga platser i senaten. Med det beskedet är förutsättningarna för Bidens presidenttillträde bästa möjliga, genom kontroll både av senatens och representanthusets majoriteter.

Därmed borde Trump vara borta från centrum i amerikansk politik och förhoppningsvis också ur medierna, en nåd att stilla bedja om.

Mera om senatsvalet i Georgia i en kommande blogg.

Gripna inkräktare, som tagit sig in i Capitolium, den amerikanska regeringsbyggnaden. Skärmdump CNN.

TRUmp – USA:s ljugande och manipulative president Slipper allt ansvar

Foto: Fox News.

74,222,957 amerikaner röstade för att Donald Trump skulle återväljas i valet den 3 november. Det innebär att 46,8 procent av det amerikanska folket inte håller Trump som ansvarig för vad han gjort för USA. 

Så skriver Robert Reich i en ledare i brittiska The Guardians söndagsnummer. Trumpanhängarnas likgiltighet inför presidentens lögner och lagöverträdelser kommer at vara det mest avskyvärda arvet efter hans fyra år i Vita huset, skriver Reich.

2008 nära nog förstörde Wall Street USA:s ekonomi. Wall Street slapp undan alla konsekvenser – medan miljoner amerikaner förlorade allt, sina jobb, sina hem och sina besparingar. Trots det dömdes inte en enda av Wall Streets aktörer till något fängelsestraff.

På senare år ville ledningen för Wells Fargo Bank att de anställda skulle bedra bankens kunder. Ledningen för Boeing gömde testresultat som visade att företagets 734 Max Jetliners var osäkra. Polischefer över hela USA bortsåg från att poliser som de hade befäl över upprepade gånger slaktade oskyldiga svarta amerikaner. 

Med Donald Trump har straffrihet för skyldiga kommit att användas i USA:s högsta maktsfär på ett sätt som hotar landets demokrati.

Fyra amerikanska legosoldater, anställda av privata Blackwaters mördade 2007 14 obeväpnade civila i centrala Bagdad genom att mitt på dagen meja ner dem med kulsprutor och granatkastare. Bland de mördade fanns flera barn, det yngsta nio år gammalt.

De fyra som 2014 dömdes till livstids fängelse har nu benådats av Trump, vilket i Irak väckt en storm av vrede, liksom bland amerikanska militära veteraner.

 Presidenten kan också slippa allt ansvar för sådant som att ljuga om valresultatet, översvämma internet med falska uppgifter om sina motståndare, vägra att offentliggöra sina skattedokument, anklaga pressen för att vara ”fake media” och ”folkets fiender”. Och han kan komma undan med allt detta.

Han kan också utan minsta bevis ljuga om valresultatet – och bli trodd av en majoritet av alla de som röstade på honom.

Kommande presidenter kan tänkas gå ännu längre än vad Trump har gjort, skriver ledarskribenten. Det enda som kan hindra något sådant är om majoriteten av det amerikanska folket fördömer vad han gjort och allt som har hänt till följd av det.

Kortsiktigt ser det inte ut att bli så. Frågan blir då i stället hur expresidenten Trump kommer att gå vidare för att spela med i den fortsatta politiska utvecklingen. Allt är möjligt.

Hur kommer USA post Trump att se ut? Mycket beror på om demokraterna får majoriteten i senaten, vilket avgörs i det ovissa fyllnadsvalet i Georgia i början av januari.

Trump bedriver ett öppet krig mot rösträtten i valet

Väljare i Georgia köar för att få rösta. Foto: Justin Sullivan/Getty/AFP/DN.

USA:s demokrati står inför ett existentiellt hot i dagens presidentval, skriver Martin Gehlin i Dagens Nyheter:

I tolv av delstater som kan avgöra valet har Donald Trumps kampanj och lokala republikaner försökt genomföra nya vallagar som kan göra det svårare för demokraterna att rösta, eller ogiltigförklara deras röster.

Aldrig förr, skriver Gehlin, har den sittande presidenten själv drivit ett öppet krig mot rösträtten och valets legitimitet.

• Vid åtminstone tolv tillfällen har Trump själv sagt att han inte kommer att acceptera ett nederlag i valet.

• Vid mer än 20 tillfällen har han hotat med, eller uppmanat till, våld mot meningsmotståndare och nyhetsmedier.

• Under månaderna inför valet har presidenten uppmanat sina väljare att rösta två gånger, dels med poströster och dels i vallokalerna, vilket är ett federalt brott.

• Trump har även bett anhängare ansluta sig till lokala valkontor för att helt enkelt vägra räkna rösterna för Joe Biden och demokraterna.

Ännu värre är de administrativa och juridiska åtgärder som Trumpkampanjen i samarbete med republikanska partikollegor i avgörande delstater vidtagit för att minska valdeltagandet i områden där det bor många demokrater.

Vid minst 14 tillfällen har Trump och republikanerna försökt stämma delstater som infört nya regler för att underlätta röstprocessen under pandemin.

I Florida har republikanerna infört ett kontroversiellt hinder för tidigare fängelsedömda, som nu måste betala tillbaka alla skulder för att få rösta.

Det handlar om 1.4 miljoner dömda som avtjänat sitt straff och kan leda till 100 000 underkända röster i delstaten där Trump för fyra år sedan segrade med knappa 44 000 röster. Se tidigare blogg: http://www.nyakultursoren.se/?p=13126

I Texas har republikanerna genomfört en lag som innebär att det bara finns en låda för att lämna röstsedlar per distrikt. De försvårar röstande särskilt i storstäderna, där demokraterna dominerarmed mycket långa köer, medan den ofta republikanska landsbygden gynnas.

Texas republikaner har även infört krav på fotolegitimation för att få rösta. De godkänner vapenlicens, men inte studentlegitimation, vilket förväntas gynna Trump. De har även infört krav på att den som vill poströsta måste ange ett gott skäl för detta. Att vara äldre än 65 och ange oro för pandemin som skäl godkänns inte, skriver Martin Gehlin vidare.

I Georgia har vallokaler konsekvent stängts i storstäder och svarta områden, där Demokraterna har starkt stöd. Många har fått köa i tio, tolv timmar för att rösta de senaste veckorna.

Forskning från University of Pennsylvania visar att svarta väljare löper sju gånger större risk än vita väljare att få köa i mer än en timme för att rösta.

Konservativa domstolar, ofta med domare tillsatta direkt av Trump, har överlag godkänt Republikanernas kontroversiella vallagar, trots att medborgarrättsgrupper menar att det handlar om öppna försök att förhindra valdeltagande.

Enligt rösträttsexperten Ari Berman har Trump-tillsatta domare röstat med republikanerna i 21 av de 25 fall om vallagar som hittills hamnat i domstol under hösten.

Allra värst verkar det bli i Pennsylvania, en delstat som Trump måste vinna för att kunna sitta kvar. Han kämpar nu för att förjhindra att poströster räknas efter valdagen. att förhindra att poströster, där demokraterna förväntas vara överrepresenterade, räknas efter valdagen.

”Lyckas Trump kan det mycket väl avgöra delstaten till hans fördel”, konstaterar Martin Gehlin.

– Donald Trump bedriver inte kampanj mot Joe Biden, utan mot själva presidentvalet, skriver Simon Schama i Financial Times.

Och risken för våld och högerextrem terrorism från valdagen och framåt ökar dramatiskt.

President Donald Trump i Pennsylvania – en av flera delstater där Republikanerna och Trump-kampanjen samarbetar för att försöka stoppa post- och förtidsröster.Foto: Mandel Ngan/AFP/DN.

Dödsstraffets rasistiska rötter i USA

Teckning av Nathaniel St. Clair, från Counterpunch.

När Keith Leroy Tharpe av en domstol i den amerikanska delstaten Georgia dömdes till döden 1991 för mord gjorde, skriver New York Times, en av de vita jurymännen en skriftlig deklaration:

”Det finns … two types of black people: good ones and “niggers.” Jurymannen tvekade inte om vilken kategori Tharpe tillhörde. Han fortsatte sin deklaration att han … “after studying the Bible,” … “wondered if black people even have souls.” 

Tharpe skulle ha avrättats 2017, men hävdade att hans dom gjorts av en jury med rasistiska inslag, till saken hör också att tio av de tolv ledamöterna var vita. I sista minuten ingrep USA:s Högsta domstol och uppsköt verkställandet.

Domen har av Counterpunch jämställts med 1900-talets kusliga amerikanska tradition av lynchningar, när vita mobbar slog ihjäl afroamerikaner genom att hänga dem från ett träd eller på annat vis. Tidskriften skriver om det amerikanska dödsstraffets rasistiska rötter.

Tidskriften The Atlantic rapporterar om demonstrationer till förmåns för Tharpe och om tre biskopar som krävt att Högsta domstolen ska upphäva dödsstraffet för Tharpe.

I dagarna avgör USA:s högsta domstol åter fallet. Lägre domstolar har vägrat ta ställning till om domen fällts av en jury med rasistiska kriterier.

Keith Leroy Tharpe har nu suttit 28 år i dödscell i fängelset i Jackson i delstaten Georgia, samma delstat där Martin Luther King föddes 1929 för att hela sitt liv kämpa mot apartheid i USA och särskilt i den amerikanska södern.