Kategoriarkiv: Brasilien,

Smittan,högerpopulismenkonspirationspolikerna

Brasiliens President Jair Bolsonaro of Brazil hälsar anhängare i Brasilia i söndags utan social distans. Foto: Evaristo Sa/Agence France-Presse 

De fyra stora länder där antalet covid-19-smittade har ökat snabbast är Brasilien, USA, Ryssland och Storbritannien, konstaterar The New York Times.

Gemensamt för de fyra länderna är att de leds av populistiska manliga ledare som vill framstå som antielit och anti-etablissemang. Det finns givetvis skillnader mellan de fyra, Jair Bolsonaro, Donald J. Trump, Vladimir V. Putin och Boris Johnson,  och deras länder, noterar NYT.

Men gemensamt för dessa ledare är att de ideologiskt står för en radikal högerilliberal populism, fortsätter tidningen, som relaterar till en en nyutkommen bok “How Democracies Die”, skriven av två Harvardprofessorer, Daniel Ziblatt och Steven Levitsky.

Den höga smittospridningen i dessa länder är ingen tillfällighet. Höger-illiberala populister har en tendens att avvisa vetenskapliga rön och lansera konspiratoriska teorier.

– Mycket ofta angriper de intellektuella och experter av alla slag, säger Steven Levitsky till NYT. De hävdar att de själva besitter ett slags suntförnuft-kunskap som experterna saknar.

I Brasilien avskedade Bolsonaro sin hälsominister och har angripit delstaternas ledare och krävt att de ska slopa inskränkt rörelsefrihet. I USA avvisade Donald Trump under två månader experternas slutsatser och menade i stället att ”viruset kommer att försvinna som genom ett mirakel”. I Storbritannien uppmanade Boris Johnsons regim i det längsta medborgarna till att fortsätta träffa varandra, också när andra länder stängde ner.

Alla de fyra nämnda politiska ledarna fortsatte i det längsta att skaka hand med folk och är för macho för att själva visa sig i skyddsmask.

Vladimir Putin skakar hand med Denis Protsenko, chef för ett nytt sjukhus i Moskva, där coronasmittade patienter vårdas. Foto: Anadolu Agency/Anadolu Agency.

Det finns undantag. Viktor Orban i Ungern och Rodrigo Duerte i Filippinerna är båda illiberala populister men reagerade snabbt på pandemin. Båda herrarna har använt krisen som en ursäkt för att ytterligare slå till mot opponenter.

President Trump på flygresa i måndags. Foto: Doug Mills/The New York Times.

Boris Johnson och Turkiets Erdogan har sent omsider börjat ta viruset mera på allvar. Men i USA har Donald Trumps reaktioner ofta skiftat från dag till dag. Hans politik har också motverkats av det federala systemet där delstaternas guvernörer fattar många beslut.

Thomas Hale från brittiska Oxforduniversitetet har forskat på hur kraftig virusspridning hänger samman med politiska ledares reaktioner.

– Ofta har de ledare som reagerat långsamt pekat på behovet att skydda den ekonomiska tillväxten i landet. De motsägs av många ekonomer, som menar att den snabbaste vägen tillbaka till normalitet bygger på att snabbt kontrollera virusets spridning.

Han tror att populistiskt styrda länder kommer att få stora svårigheter framöver.

– Vi ser nu den första vågen av pandemin. Men det kommer att bli en lång färd tillbaka till normalitet. Min starka känsla är att länder med robusta regimer kommer att vara de som klarat sig bäst vid dagens slut.

Kurvor över antalet ny Covid-19-fall per 100 000 invånare i de 29 länder i världen som har störst befolkning. Johns Hopkins University, World Health Organization.

Bilderna från pandemin: Covid-19 och ensamheten

I brittiska The Guardian läser jag ett reportage om en begravning på São João Batista-kyrkogården i Rio de Janeiro.

Fyra personer syns på Nicoló Lanfranchis foto. Tre av dem bär skyddsdräkter. Mannen i bakgrunden är 49-årige Henrique, som är den ende som tillåts närvara vid jordfästningen av hans 82-åriga mamma Elizabeth Baez. Hon föll offer för Covid-19-epidemin. Han är hennes ende son.

Bilden visar social distans in i döden. Coronaviruset fräter sönder gemensamhetens strukturer. Covid-19 är viruset som sprider död och ensamhet.

Fotografen Nicoló Lanfranchi berättar att också han bar mask under begravningen, som väckte egna starka minnen hos honom. Lafranchis egen 72-åriga pappa Piero genomgick nyligen intensivvård på ett sjukhus i Voghera i Lombardiet i norra Italien, en av de värst drabbade platserna på jorden.

Vi lever(och dör) denna vår, detta år 2020, i en mycket speciell tid, vars mörka skuggor för lång tid framöver kommer att falla över mänskligheten. Sällan har vi vetat så lite om framtiden. Aldrig har det varit så svårt att förstå det som sker och förutsäga. Många hoppas att experterna ska säga att ”det här är över om en vecka eller tre veckor” och att allt sedan blir som vanligt. Men så är det ju inte.

Bilderna här under från New York Times. Se fler här.

Överbelagd Intensivavdelning med Covid-19-patienter i en korridor på ett sjukhus i Lombardiet.
Pradalunga i italienska Lombardiet den 15 mars: ”Hon var knappt vid medvetande då Rödakorsarbetarna kom till hennes hem”.

Brasiliansk film hotar att utplånas av Bolsonaro

Bild ur den brasilianska västernfilmen ”Bacurau” som slagit publikrekord i hemlandet. Men att köpa en biobiljett till filmen har där i dagsläget blivit en moståndshandling.. Bild: Victor Juca.

Brasiliansk film står i fokus under den pågående filmfestivalen i Göteborg. ”Den brasilianska filmen har kanske aldrig varit bättre. Ändå riskerar den att utplånas” skrev festivalens konstnärliga ledare Jonas Holmberg i en introduktion:

–Det är ett dramatiskt kulturkrig som pågår i Brasilien just nu, med Jair Bolsonaro som huvudperson och filmen som primär arena. Att vi fokuserar på brasiliansk film är både en solidaritetshandling med de brasilianska filmskaparna och en hyllning till en av världens mest fascinerande filmkulturer.

Strax före jul hölls den årliga filmfestivalen i Rio de Janeiro. 200 filmer visades, en halvering mot vad som tidigare varit fallet.

Bakom den destruktiva utvecklingen ligger landets högerpopulistiske presidenten och exmilitären Bolsonaro, som presenterat sig själv som ”stolt homofob” och nämnt tiden då landet styrdes som militärdiktatur som den bästa i Brasiliens historia.

Särskilt hatisk har tonen mot kulturarbetare varit och mot just de minoriteter som legat bakom den nya brasilianska filmvågen, skriver Erik Eje Almqvist i Göteborgsfestivalens katalog:

Bolsonaro har deklarerat att det statliga filminstitutet Ancine inte längre ska stödja filmer som behandlar ”homosexualitet, pornografi och vad han kallar ”genusideologi” … utan i stället ”försvara familjevärderingar och hylla brasilianska hjältar”. Presidenten avskedade filminstitutets chef och ersatte honom med en frikyrklig chef som påstods kunna ”recitera 200 bibelverser och bär en bibel under armen”.

Brasilienkorrespondenten Henrik Brandão är bedrövad:

– Alltsammans är jävligt sorgligt. Det här händer just som brasilianska filmer vinner fina priser i Cannes och på stora festivaler över hela världen. Ett stort filmland riskerar att gå under.

I Göteborg visas ett 15-tal brasilianska filmer. Jag ser en av dem, Ery Rochas ”Burning Night” (Breve miragem de sol), en febrig berättelse om en taxichaufförs utsatta tillvaro i Rio. Huvudpersonen fick pris vid festivalen i Rio som bästa manliga skådespelare. Han jobbar ständigt natt. Filmen är därmed också en skildring av en hård tillvaro för många olika slags ”natt”-människor i den brasilianska huvudstadens marginaler, gjord med ett lyriskt och drabbande filmspråk.

Fotnot: Göteborgs filmfestival pågår till och med måndag 3 februari.

Ery Rochas ”Burning night” är en febrig berättelse om en taxichaufförs utsatta tillvaro i Rio de Janeiro.

Domen mot Lula en Brasiliansk skandal

Brasiliens förre president Lula da Silva avtjänar ett tolvårigt fängelsestraff

Brasiliens förre president Lula da Silva dömdes 2017 till 12 års fängelse för korruption. Alltmer tyder nu på att rättegången mot Lula var en politisk process, som styrdes av domare och åklagare för att förhindra att Lula deltog i presidentvalet, där han enligt opinionsundersökningar ledde överlägset.

Under den rättsliga processen hindrades Lula från att ge intervjuer trots att han fått tillstånd till detta av Brasiliens Högsta domstol.

Den nätbaserade nyhetsbyrån Intercept har kommit över ett stort arkiv med krypterade gruppsamtal och chattar och citeras nu av Tidningen ETC. Syftet var enligt Intercept att förhindra att Lula och hans Arbetarparti vann förra årets presidentval.

Bakom kampanjen låg enligt Intercepts undersökning Sergio Moro som var ledande i antikorruptionskampanjen och en av de domare som låg bakom att Lula dömdes till fängelse. Efter att Lula förhindrats att ställa upp i valet utnämndes Moro till justitieminister av segraren i valet, den högerextreme Jair Bolsonaro.

I det läckta materialet uttrycker den ledande åklagaren tvivel på styrkan i åtalet bara fyra dagar innan det lämnades in. I kommentarer säger de brasilianska åklagarna nu att de utsatts för en ”kriminell handling” av olagliga hackare.

Bakom Intercept och avslöjandena ligger bland andra Glenn Greenwald. Han var en av journalisterna som i samarbete med visselblåsaren Edward Snowden avslöjade USA:s topphemliga övervakningsprojekt.

I en artikel för Intercept publicerad på lördagen beskriver Glenn Greenwald de aktuella avslöjandena som en väldig jordbävning i det brasilianska politiska landskapet.

Domaren Moros högst oetiska förfarande kommer, skriver Greenwald, redan i den kommande veckan att granskas av Brasiliens högsta domstol.