Kategoriarkiv: Forskning

Flyktingar förstärkte välfärden

Vårdcentralen Vår Vårdcentral Katrineholm Bilden från 1915.

Är kostnaderna för flyktingmottagandet i Sverige något som hotar välfärden, som nationalistiskt högerpopulistiska sverigedemokraterna envist gapar om, men också andra partier i deras efterföljd, både moderaterna och så klart kristdemokraterna, dessvärre också socialdemokraterna?

Eller är välfärden i Sverige möjlig endast tack vare alla de migranter och flyktingar som kommit hit och som i mycket bemannat sociala hörnpelare som sjukvård och äldreomsorg i det här landet? 30 procent av de svenska läkarna har utländsk bakgrund, många av dem har kommit hit som flyktingar.

Den senare tesen driver Peo Hansen, professor i statsvetenskap i Linköping vid institutionen för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Han ger exempel i sin essä ”Vem pratar om flyktingarna i Verklighetens Sverige”, publicerad i fredags i Magasinet Etc nr 32/2020 och behandlad i en tidigare blogg.

Flyktingar har varit Socialdemokraternas paradgren de senaste fem åren, skriver Peo Hansen. I S-sammanhang har det, fortsätter Hansen, hetat att: ”Vi har inte råd med flyktingar; det är inte finansiellt hållbart.” Under åren 2015 och 2016 hade regeringen nästan hela den ekonomiska expertisen att luta sig mot: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Finanspolitiska rådet, EU-kommissionen samt raden av enskilda ekonomer.

Så här har det ofta låtit på den kanten: Flyktingmottagandet innebär ”en ofantlig kostnad som skapar stora underskott, tar pengar från välfärden, tvingar staten att låna och tvingar fram skattehöjningar.

Men regeringen och ekonomerna har fel, fortsätter Hansen: ”Statens flyktingspenderande bidrog tvärtom till att öka tillväxten, och med den ökade skatteintäkterna lavinartat, vilket i sin tur genererade överskott. Åren då staten flyktingspenderade som allra mest, 2016 och 2017, blev därför också åren med de största överskotten på ett decennium.”

Statens utgifter blev inkomster i den icke-statliga sektorn, hos kommunerna, företagen och hushållen.

När regeringen ströp flyktingmottagandet minskade kommunernas intäkter. Det är inte flyktingkostnaderna som drabbar kommunerna utan statens oansvariga finansiella neddragningar, fortsätter Hansen.

Sverige har brist på vad Hansen kallar reella resurser, som personal i vård och omsorg. Personalbehoven i sektorn kommer att öka drastiskt framöver, inte minst därför att den svenska befolkningen åldras och därigenom blir mer vårdkrävande.

Genom flyktinginvandringen har Sverige fått ett stort tillskott av människor i arbetsför ålder samt av barn, konstaterar Hansen:

”Enligt Arbetsförmedlingen gick 80 procent av alla jobb som tillkom 2017 till de utlandsfödda. Mellan 2008 och 2018 fanns det bara ett enda land i EU och OECD som inte ökade sin medianålder: Sverige. Flyktinginvandringen har bromsat åldrandet.”

I en skrivelse från 2018 om framtidens äldreomsorg noterade regeringen att ”Antalet personer i befolkningen i den mest arbetsaktiva åldern väntas öka från 5,7 miljoner år 2015 till 6,3 miljoner år 2035. Det är de utrikes födda som beräknas stå för hela ökningen av personer i yrkesaktiv ålder”.

I samma skrivelse tillstår regeringen även följande: ”Utan utlandsfödda kvinnor och män skulle äldreomsorgen få stora problem att klara sitt uppdrag.”

Ändå vill Stefan Löfven dra ner på det svenska flyktingmottagandet: ”Vi ska visa att antalet asylsökande blir färre – rejält många färre”. Varför då? Jo, sa statsministern, så att vi ”klarar det här med äldreomsorgen och allt detta”. Dessutom, om vi tar emot ”rejält många färre”, ja ”då ser människor att de som kommer hit också går till jobbet och bidrar.”

Men Löfven har fel skriver Peo Hansen. Flyktinginvandringen har aldrig kostat Sverige. något. Tvärtom har den bidragit med åtskilliga reella och samhällsbärande resurser i form av hårt arbetande människor. Detta går till och med att utläsa ur regeringens egna skrivelser. Men Stefan Löfven vill inte veta av verkligheten. Hans socialdemokrati har sedan länge redan bestämt sig.

Hur gick det till att det politiska parti som en gång byggde folkhemmet på solid demokratisk grund år 2020 vill att nyanlända flyktingar bara ska få tillfälliga uppehållstillstånd och att anhöriginvandring ska nedprioriteras?

Bådadera djupt inhumana åtgärder mot människor som flytt hit från krigens helvete.

Fotnot: En tidigare blogg utifrån Peo Hansens essä finner du här: nyakultursoren.se/?p=12797

Mörk materia, mörk energi, Hubbles konstant

Universumskosmiska mikrovågsbakgrund, fotograferad från rymden. Forto: Science History Images/Alamy Stock Photo.

Den så kallade Hubblekonstanten har för astronomer varit ett hjälpmedel för att förstå hur snabbt universum expanderar efter Big Bang för 13,8 miljarder år sedan, skriver Robin McKie i brittiska The Guardian.

Är inte universum det vi trott, eller snarare det som ledande astrofysiker trott?

För bara fem år sedan var frågan om hur snabbt universum utvidgades inget dilemma. Nu gäller det inte längre. Mycket forskning kommer att krävas för att försöka förstå vad de nya rönen innebär.

Den amerikanske astrofysikern Adam Riess, som fick årets Nobelpris i fysik har kommenterat frågan:

”Vi har under lång tid fått en hela tiden fördjupad bild av universum. Samtidigt har nya gåtfulla komponenter hittats som komplicerar bilden.

Under de senaste decennierna har dessa överraskningar till exempel inneburit upptäckten av mörk materia, som man tror består av hittills inte upptäckta partiklar, vars gravitation kan vara förklaringen till att galaxer inte slits sönder när universum expanderar. Till det kommer upptäckten av mörk energi, som accelererar med samma takt som universum expanderar.

Den första bilden av ett svart hål belönades nyligen med det prestigefyllda Breakthrough priset. Ett hundratal forskare fick dela på prissumman 30 miljoner kronor för sin gemensamma bild av ”svartahål-monstret” i Messier 87, 55 ljusår fån jorden. Det är ingen bild i vanlig mening utan en bild skapad av insamlade data från åtta markbaserade teleskop på olika håll i världen. Det vi ser är inte ”det svarta hålet” (inget ljus kan lämna det) utan omgivande gaser och material som roterar i näraljusethastighet runt hålet.

Riess fick sitt Nobelpris just för upptäckten av mörk energi. Han säger vidare att astronomerna nu ställts inför en ny situation där det förutom mörk materia och mörk energi kan finnas ett tredje ”fenomen”, som måste undersökas, trots att vi just nu inte har någon aning om vad det kan vara.

Redan på 1920-talet gjordes upptäckten att universum expanderar. Den amerikanske astronomen Edwin Hubble fann då att ju större avståndet var mellan två galaxer, desto snabbare avlägsnade de sig från varandra. Hans upptäckt ses som en av vetenskapens absolut främsta också nu, ett sekel senare.

Adam Riess säger att mycket tyder på att ”… det finns en förbisedd faktor i vår kosmologiska modell”. Något tycks saknas i våra kunskap för att förstå universum. Men vad?

Första bilden av ett svart hål. Foto: UPI/Barcroft Images

Kultur skyddar mot demens

Verdis Macbeth på Metropolitan Opera i New York. Foto: Stephen Chernin/AP.

Teaterbesök, konserter och konstutställningar skyddar lika bra mot demens som promenader och fysisk aktivitet, enligt en ny undersökning som presenteras på Svenska Dagbladets Idagsida.

Jenna Najar, forskare vid AgeCap,
Centrum för åldrande och hälsa
vid Göteborgs universitet.

– Risken att drabbas av de vanligaste demenssjukdomarna är mindre bland dem som varit mentalt eller fysiskt aktiva, berättar Jenna Najar, läkare och doktorand vid AgeCap, Göteborgs universitet, en av forskarna bakom den nya studie, som publicerats i den ansedda amerikanska tidskriften Neurology. Resultaten visar att hjärnstimulerande aktiviteter skyddar även för den som inte varit fysiskt aktiv.

De som var mer kulturellt aktiva hade en minskad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Jenna Najar nämner särskilt inverkan av musik:

– Musik stimulerar många områden i hjärnan som påverkar våra minnesfunktioner. Därigenom tänker man att hjärnan får en så kallad kognitiv reserv, en motståndskraft som sedan fungerar som ett slags skyddsfunktion.

Forskarna har följt 800 svenska kvinnor under 44 år och speciellt studerat åldrande och demenssjukdomar.

Att ägna sig åt kultur minskade särskilt risken för Alzheimers, medan fysisk aktivitet gav lägre risk för demens orsakad av kärlsjukdomar i hjärnan (vaskulär demens).

Fysisk aktivitet definieras i undersökningen som att röra på sig minst fyra timmar i veckan med promenader, cykling och vardagsmotion. I gruppen som regelbundet hade rört på sig kunde forskarna slå fast en minskad risk för att utveckla vaskulär demens med 52 procent.

Hjärnstimulerande aktiviteter handlar i bred mening om många olika slags intellektuell stimulans (skriva, läsa, lösa korsord), därtill konstnärliga (spela instrument, sjunga i kör, måla, gå på teater eller konsert) liksom manuella aktiviteter (sy och sticka, snickra, arbeta i trädgården). Bland dem som varit mest ”hjärnaktiva” var risken för att utveckla demens minskad med 34 procent medan risken för Alzheimers sjukdom var 46 procent lägre.

För ett gott åldrande är det grundläggande med både intellektuell och fysisk aktivitet. Det har många säkert kunnat räkna ut på egen hand. Men nu är det därtill gediget vetenskapligt belagt.

Antalet personer över 65 år kommer att tredubblas de närmaste decennierna. Allt fler och friskare äldre är en stor global framgång, men också en stor samhällsutmaning eftersom det exempelvis innebär att fler pensionärer behöver försörjas och att antalet personer med demens kommer att öka.  Framför allt blir antalet äldre fler, i låg- och medelinkomstländer.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är det klokt att investera i ett hälsosamt åldrande och bygga system för att möta behoven hos äldre, i en framtid när äldre har friheten att vara och göra det de tycker är värdefullt. 

Fotnot: AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa är knutet till Göteborgs universitet. AgeCap består av drygt 160 forskare och forskningspersonal från 15 institutioner. Målet är att öka äldre personers välbefinnande och delaktighet i samhället.