Kategoriarkiv: Skatt

Annie Lööfs och centerns skolpolitik vilseledande

Cirka 50 elever går på Gottne byskola, på landsbygden utanför Örnsköldsvik, är fördelade i två klasser; förskola till årskurs 3 samt årkurs 4-6.Foto: Håkan Nordström.

Inför centerpartiets kongress i september intervjuades partiledaren Annie Lööf om det som skulle bli en laddad fråga på kongressen, kraven på vinstförbud i friskolorna.

Till SVT sa hon då (19/9):

”Jag tror verkligen på möjlighet att kunna driva förskolor och byskolor runtom i landet och det är ofta lärare och pedagoger som investerar både i sin tid och sitt eget kapital. Och då är det viktigt att det också finns en möjlighet att ta ut lön efter det att man gjort investeringar som är nödvändiga för att skolan ska leva upp till kvalitetskrav. Därför skulle jag se det som svårt att vi skulle gå med på att förbjuda vinster eller liknande.”

Annie Lööf. Foto: Sveriges Radio.

På C-kongressen blev debatten intensiv i frågan. Partiledningens linje att inte kräva vinstförbud segrade till slut knappt. Räddade Annie Lööf byskolorna? Nej knappast. Hon vilseledde väljarna i allmänhet och centerpartiets medlemmar i synnerhet.

I socialdemokraternas tidning Aktuellt i Politiken nr 40 (29/9 – 1/10) skriver den fasta krönikören Anne-Marie Lindgren om frågan och konstaterar redan i rubriken att Lööfs uttalande är grovt vilseledande, ”Vinstförbud skulle inte slå mot byskolor i landsbygd”.

Vad syftar Lööf på när hon talar om ”byskolor” frågar sig Anne-Marie Lindgren. Begreppet är oprecist, fortsätter hon, men verkar syfta på ”de fristående skolor på mindre orter som startas när kommunen velat lägga ner sin skola” eller nystartas ”när den kommunala skolan variit nedlagd ett antal år”.

För att få reda på vad som rimligen kan kallas ”byskolor” har Anne-Marie Lindgren gått igenom friskolorna i en av SKR:s kommungrupper, de orter som ligger utanför tätortsregionerna. Hon kommer fram till att 42 skolor i dessa orter kan kallas ”byskolor”. 24 av dem är organiserade som ekonomisk förening (och 13 av dessa anger på sin hemsida att all eventuell vinst återgår till skolan). Tio skolor drivs som ideella föreningar, fem som små (lokala) aktiebolag (varav två anger att man inte tar ut vinst) och två som kooperativ. Tre av de ekonomiska föreningarna kallar sig också kooperativ.

Övriga friskolor drivs bland annat som stiftelser (främst kristna och montessoriskolor).

Debatten handlar inte om ”byskolorna” på landet utan om de marknadsskolor som drivs med ofta enorma vinster av väldiga skolkoncerner. Störst är AcadeMedia med en omsättning på 12,3 miljarder. Man driver 660 enheter och har cirka 17 600 medarbetare. Företagets vd Marcus Strömberg hade 2020 en årsinkomst på10,3 miljoner, finansierade med skattepengar.

En annan jätte är Engelska skolan, numera med ett riskkapitalbolag i Luxemburg som största ägare, fonden Paradigm Capital. Svenska skattepengar blir vinster i ett skatteparadis. Byskola? Knappast. Enligt en granskning av skolans värde av SVT ligger det på omkring tre miljarder. Intäkterna per elev är stora. Varje elev ger 10 000 kronor i vinst – varje klass ger 300 000. Senaste året gjordes en rekordvinst på en kvarts miljard kronor. Pengar som försvinner från den pedagogiska verksamheten. Är du lönsam lille vän? Ja, mycket lönsam.

Till råga på allt: Sedan 1 september 2020 är sådant som antalet behöriga lärare, betygsnivå och annat ”affärshemligheter”, efter en dom i kammarrätten. Inte ens elever som ska välja skola kan få reda på sådant.

I Stockholm ägs hälften av de fristående skolorna av stora koncerner. En av dem kallar sig ”byskola” men ingår i Academia.

De stora koncernerna intresserar sig inte för landsbygd och mindre orter. Höga vinster är deras prioriterade mål. Ett utdelningsförbud skulle drabba koncernerna, inte de verkliga byskolorna.

När Annie Lööf tar strid för att försvara vinstuttagen går hon skolkoncernernas och riskkapitalbolagens ärenden, inget annat. Elevernas intressen av goda skolor tycks inte intressera Lööf. Hennes och centerpartiets skolpolitik är mycket milt uttryckt grovt vilseledande.

23 miljarder till 58 riskkapitalister på en dag

EQT:s ordförande Conni Jonsson fick på en enda dag av sitt företag 1,7 miljarder när han tillsammans med 57andra ”partners” delade på 23 miljarder kronor. Marcus Wallenberg är företagets vice ordförande. Illustration: Henrik Malmsten/SvD Näringsliv.

Den 8 september fick 58 svenska riskkapitalister på en enda dag dela på 23 miljarder kronor. Pengarna kom från riskkapitalbolaget EQT och kom från en samlad aktieförsäljning, skrev Jan Almgren nyligen i Svenska Dagbladets Näringsliv. Detta skedde stick i stäv med bolagets egna regler och har mötts med massiv kritik från aktieägare.

Företagets ordförande Conni Jonsson, fick då mest, 1,7 miljarder på ett bräde. VD Christian Sinding liksom den operativa chefen Caspar Callerström fick nöja sig med 1,1 miljarder vardera, medan vice vd Lennart Blecher kammade hem 1,3 miljarder. Personalchefen Anna Wahlström fick 54 miljoner kronor.

Affären har kallats ”osnygg” av Aktiespararna och Emilie Westholm, chef för ansvarsfullt ägande på Folksam, som äger aktier i EQT, vill ha svar från bolaget.

Spotifys tidigare finanschef, Peter Sterky, reagerade också. Han skrev i en syrlig kommentar på twitter att EQT får hjälp av ”vänligt inställda banker” att bryta mot inlåsningsreglerna när börskursen når ”astronomiska höjder.”

Hur de 58 delägarna tänker får vi inte veta. Ingen vill ställa upp på intervju så här dagarna efter, vare sig vd:n Christian Sinding eller några av de övriga delägarna. 

Men Kim Henriksson, finanschef på EQT, kommenterar gärna. Han beskriver affären som ”lyckad”.

”Det är klart det går att hitta kritiska röster, det gör det alltid”, säger Kim Henriksson, finanschef på EQT. Foto: Axel Hilleskog.

Svenskans Jan Almgren beskriver förutsättningarna för miljardrullningen:

Riskkapitalbolagens affärsidé är att samla in kapital från olika investerare, pensionsbolag, försäkringsbolag och utländska statliga investeringsbolag. EQT har gott om rika investerare från Asien och Mellanöstern.

När man fått in pengarna, 10, 50 eller kanske 100 miljarder kronor, placeras kapitalet i en fond som vanligtvis ligger i ett ”skattegynnat område”.

Sveriges riskkapitalbransch räknat per invånare räknas i dag bland de största och mest livaktiga i Europa. Här finns flera framgångsrika och lönsamma riskkapitalbolag, Nordic Capital och Altor är två exempel. EQT är i en klass för sig, med över 1 000 anställda i 24 länder och ett totalt förvaltat kapital på över 700 miljarder kronor placerade i 27 aktiva fonder. Företaget har funnits sedan 1994 och är i dag det sjätte största på börsen.

EQT har hela tiden backats upp av familjen Wallenberg och kunnat dra nytta av Wallenbergs kapital och nätverk. 

Wallenbergkontrollerade investmentbolaget Investor är EQT:s största ägare. Det finns 23 ägare med över 1 miljard i aktier, nio av dem har vardera över 10 miljarder.

Bredvid Conni Jonsson på ordförandestolen sitter Marcus Wallenberg som vice ordförande. Wallenberg är bland mycket annat styrelseordförande i SE-banken.

Marcus Wallenbergs kusin Jacob Wallenberg är ordförande i Wallenbergsfärens maktbolag Investor.

Marcus Wallenberg är vice ordförande i EQT och sedan 2004 styrelseordförande för SE-banken. Foto: Caroline Tibell.

Skolaktiebolagens vinstuttag ska förbjudas

Utbildningsminister Anna Ekström (S) håller pressträff om politiska förslag på området välfärd inför partikongressen i november. Foto: Erik Simander / TT/DN.

Inför partikongressen i november föreslår nu socialdemokraterna att vinstuttag i friskolor ska förbjudas och dessutom att friskolornas etableringsfrihet ska kunna förändras.

Sverige lär vara det enda land i världen med ett skolsystem finansierat med skattemedel där mångmiljardbelopp omvandlas till vinster, inte sällan i skatteparadis. En majoritet av svenskarna är förmodligen mot de högavkastande marknadsskolorna. Men det parlamentariska läget är oklart.

Utbildningsminister Anna Ekström gick vid en pressträff på tisdagen hårt ut mot vinstuttag ur friskolor som hon vill förbjuda med ny lagstiftning:

– Ska kunskapsresultaten fortsätta uppåt så måste skolan bli mer likvärdig och staten och samhället måste ta tillbaka kontrollen. Barns och ungas behov ska vara överordnade vinstintresset och skattepengar som vi tillsammans avsätter till eleverna ska gå till eleverna och inte till privata vinster, säger hon till Dagens Nyheter.

– Det betyder det vi säger, att vi vill förbjuda vinstuttag.

Det var Bildtregeringen som drev igenom friskolereformen 1992. Det hette då att föräldrakooperativ, landsbygdsskolor och skolor med särskild pedagogik skulle ges bättre möjligheter, skriver Mikael Nyberg i en recension av Marcus Larssons granskning av den svenska skolmarknaden på Aftonbladet Kultur, under rubriken ”Friskolebranschen – ett lönsamt lurendrejeri”. Larssons bok heter ”De expansiva: en bok om skolmarknadens vinnare och förlorare”.

Men reformen blev snabbt något helt annat. Stora börsföretag och riskkapitalbolag tog snabbt kontroll över branschen. Störst är koncernen Academedia med 12 miljarder kronor i omsättning, 290 förskolor, 78 grundskolor och 140 gymnasier. Största ägare är miljardären Rune Andersson och hans familj.

En annan miljardkoncern är Engelska skolan som snabbt gett sina ägare miljardvinster och nu ägs av ett riskkapitalbolag i Luxemburg.

Resultatet äv friskolereformen har till i dag blivit en segregerad och ytterst ojämlik skola. Det har bidragit till att marknadsskolorna satt ”glädjebetyg” (för att få fler elever) samtidigt som man arbetat med lägre andel behöriga lärare.

Konsekvenserna av detta särskilt i skolor i utsatta områden måste bedömas som otroligt destruktiva och samhällsfarliga,sedan de kommunala skolorna tvingats arbeta på marknadsskolornas villkor, eleverna har reducerats till kunder.

En av dem som med hetta gett sitt stöd åt kraven på att få bort aktiebolagen från skolans värld är nationalekonomen Anne-Marie Pålsson, före detta riksdagsledamot för moderaterna. Hon har tagit fram förslag på hur skolaktiebolagen ska avskaffas.
– Aktiebolag har ett enda mål, och det är vinst till ägarna, säger hon.

Nationalekonomen Anne-Marie Pålsson, före detta riksdagsledamot för moderaterna, har tagit fram förslag på hur skolaktiebolagen ska avskaffas. Bild tidningen Läraren.

SVINDLANDE MILJARDAFFÄRER: lönsamma Engelska skolan, ägs av riskkapitalbolag i ”skatteparadis”

Skärmdump från Svt.se 20 december 2020.

Välfärdens fundament har de senaste decennierna genomgått omvälvande marknadsreformer. Allt skulle bli ”effektivare” med ”privata” utövare. I stället blev det med marknadens logik snabbare än någon kunde ana allt större bolag som tog över och som enkelt förvandlade skattepengar avsedda för välfärd till stora företagsvinster ofta minimalt beskattade i så kallade skatteparadis.

I en blogg häromdagen (22/7) skrev jag om ”marknadsledande” Vardagas drift av äldreboenden i Skandinavien, med 26 000 anställda, 900 enheter och en omsättning 2018 på sex miljarder kronor.

Vardaga ägs av Ambea som ägs av det amerikanska riskkapitalbolaget KKR – eller Kohlberg Kravis & Roberts – tillsammans med det Sverigebaserade riskkapitalbolaget Triton. KKR:s vinst 2020 uppgick $20 miljarder.

Också svenska skolor drivs numera ofta av amerikanska riskkapitalbolag. Sverige lär vara det enda land i världen förutom Chile där skolor har överlämnats åt vinstdrivande företag, liksom äldreboenden åt amerikanska riskkapitalbolag som kammat hem miljardvinster.

Är det rimligt att skolor ska drivas under marknadsmässiga omständigheter med vinstmaximering som mål? 

Det senaste exemplet gäller den lönsamma Internationella engelska skolan, som snabbt vuxit till en av landets största friskolekoncerner. I dag finns i Norden 39 skolor med 28 000 elever och 220 000 elever i kö. Även ekonomiskt är företaget framgångsrikt. Senaste året gjordes en rekordvinst på en kvarts miljard kronor.

Enligt årsredovisningen har intäkterna per elev ökat och senaste året genererade varje elev 10 000 kronor i vinst – varje klass ger 300 000, skrev SVT i december 2020.

2012 köpte det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates, 75 procent av skolkoncernen från grundaren Barbara Bergström. Hon tjänade själv över 500 miljoner kronor på affären 

2016 satte TA bolaget på börsen. Två år senare sålde riskkapitalbolaget en mindre del till Paradigm Capital. 2016 satte TA bolaget på börsen. Under hösten 2020 sålde TA hela sitt innehav, och Paradigm fick kontroll över skolkoncernen. Barbara Bergström äger fortfarande via en amerikansk stiftelse 13,9 procent av aktierna, i dag värderade till runt 400 miljoner kronor.

Riskkapitalbolaget TA Associates tjänade enligt beräkningar gjorda av SVT drygt en miljard på sitt åttaåriga ägande i Engelska skolan.

Skolans nye ägare, Paradigm Capital är ett riskkapitalbolag med säte i Luxemburg och med en komplex struktur av företag och investerare. 

I början av juli godkände Skolinspektionen de nya ägarna efter åtta månaders granskning, skrev Dagens Nyheter nyligen. 

Carin Clevesjö är chef på enheten för tillståndsprövning på Skolinspektionen. Hon noterar även att prövningen ”dessvärre tagit betydligt längre tid än någon önskat”, vilket hon härleder till covid-19. Men hon säger också att processen bland annat fördröjts av de kontakter med utländska myndigheter som krävts och det faktum att Skolinspektionen flera gånger varit tvungna att begära in kompletterande uppgifter från IES för att kunna kartlägga och bedöma de personer som kan anses ha väsentligt inflytande över skolverksamheten.

– Vi har utgått från det som huvudmannen lämnat in till oss men de uppgifter vi fick i början var inte heltäckande, säger Carin Clevesjö.

DN räknar upp sju företag och stiftelser som nu äger Engelska skolan, med Paradigm och den svenska finansmannen Jan Hummel som huvudägare. 

Skolinspektionen tycks ha granskat nio personer i den nya ägarstrukturen. Granskningen förefaller knappast ha haft ambition eller kapacitet för att slå fast om det är rimligt eller inte att ett riskkapitalbolag i ett ”skatteparadis” ska driva en av Sveriges största skolkoncerner.

I andra granskningar av Engelska Skolans nya ägare i Aftonbladet har utpekats bland annat ett naturgasföretag i Mexiko, en fondförvaltare i Storbritannien och en biltvättsdirektör i Luxemburg.

Är något av allt detta till glädje för de svenska skoleleverna? Eller för de svenska skattebetalarna? Är marknadsstyrd undervisning något som ska fortsätta att sluka mer och mer av den svenska skolan?? Jag höll på att skriva ”skolmarknaden”, men skolans marknadsberoende är i min värld ett viktigt inslag i dess djupa brister.

I oktober förvärvade den svenska finansmannen Jan Hummel hela innehavet av Engelska skolan via sitt Luxemburg-baserade riskkapitalbolag Paradigm capital AG. Nu har han och åtta andra personer i den nya ägarstrukturen klarat Skolinspektionens lämplighetsprövning. Foto: Roger Turesson/DN.

När Gamla på äldreboende exploateras av Vardaga och riskkapitalbolag i USA

På Högasten står Vardagas äldreboende Villa Gåsen färdigt men tomt och inte inrett. Bild: Tom Wall/HD.

Tre stora byggnader för äldreboenden har under det senaste året byggts på spekulation i Helsingborg av det svenska vårdföretaget Vardaga, tidigare Carema Care, skriver Truls Nilsson i Helsingborgs Dagblad. Här finns plats för 200 äldre. Men hittills har bara ett av dem, Villa Maria i Maria Park, inlett verksamhet, med i våras 11 boende.

De båda andra byggena står färdiga men inte inreda , Villa Gåsen på Högasten och Villa Öresund på Rosengården.

Alla tre projekten kallas för ”Villa”, men är minst av allt villalika utan kompakta flervåningshus.

HD skriver att ”boendena har byggts utan att Vardaga har kontrakt som säger att kommunen ska nyttja ett visst antal lägenheter. Nu visar dessutom en färsk utredning att staden inte har något behov av fler platser. Tvärtom.”

Kostnader för hela äldreomsorgen i Helsingborg ligger 300 miljoner eller 19 procent lägre än förväntat. En gissning är att det kan bero på de höga dödstalen under pandemin på många äldreboenden tillsammans med usel information eller förtigande av det som skedde.

Många så kallade ”privata” eller snarare bolagsägda boenden har kritiserats för lägre personaltäthet och för fler timanställda med delade turer och hårt pressade arbetsscheman, vilket bådadera kan ha bidragit till smittspridning. Kanske vill Vardaga med de på spekulation byggda äldreboendena återvinna förlorade marknadsandelar i en lönsam bransch?

Men till HD uppger vård- och omsorgsförvaltningen att:

”I nuläget har vi inget behov av fler platser på särskilt boende än de vi redan har. Som det ser ut nu behöver vi inte fler platser de kommande 2-3 åren. Boendet i Rydebäck står klart 2023 och då tillgodoser det behoven.”

Vardaga ägs av Ambea, med huvudkontor i Solna. Företaget har 26 000 anställda och  bedriver verksamhet i 900 enheter över hela Sverige, Norge och Danmark. Ambea är marknadsledare i Sverige, Norge och Danmark inom så kallad ”privat” eller bolagsägd omsorgsverksamhet. Företaget omsatte 2018 dryga sex miljarder kronor.

Ambea är i sin tur ett dotterbolag till amerikanska KKR, som enligt Wikipedia är ett  amerikanskt investmentbolag inom riskkapitalområdet, tillsammans med det delvis Sverigebaserade riskkapitalbolaget Triton, grundat 1997 av Peder Pråhl. Triton har kontor i Stockholm, Oslo, Köpenhamn, Frankfurt, London, Luxemburg och på Jersey, vilket tyder på avancerad ”skatteplanering” eller skatteflykt.

KKR eller Kohlberg Kravis & Roberts är ett globalt investeringsföretag med kontor i USA, Europa, Asien och Australien med en 2020 redovisad vinst på över $20 miljarder. 2017 var företagets så kallade  Assets Under Management(”AUM”)  153 miljarder dollar.

Till dessa kan nu läggas de tre i det närmaste tomma äldreomsorgsbyggnaderna i Helsingborg.

Hur gick det till när vården av våra äldre blev extremt lönsam business för amerikanska riskkapitalbolag, som omvandlar svenska skattepengar till gigantiska dollarmiljardvinster?

VÄLFÄRDSJÄTTARNAS Chefer och Riskkapitalbolag i skatteparadis får Miljoner

Fredrik Gren, vd Ambea. Årsinkomst 2020: 9,2 miljoner kronor, Rasmus Nerman, vd Humana. Årsinkomst under 2020: 7,7 miljoner kronor, Marcus Strömberg, vd Academedia. Årsinkomst 2020: 10,3 miljoner.

Betrakta de tre männen. De har vd-tjänster i tre välfärdsjättar, företag som hör till pandemins mångmiljonvinnare 2020-21 inte minst genom statligt coronastöd. De tre har fått stora lönehöjningar. Företagens vinster har till stor del hamnat hos riskkapitalföretag också i skatteparadis.

T v: Fredrik Gren, vd Ambea. Årsinkomst 2020: 9,2 miljoner kronor (inklusive lön, bonus och pension). Motsvarar: 26 undersköterskelöner. Ökning grundlön: 1 miljon. Aktieägande i Ambea: 31 miljoner kronor (aktiekurs på 79,50 kronor).

Ambea är en börsnoterad vård- och omsorgskoncern med 26 000 anställda. Största ägare: Riskkapitalbolagen Triton (registrerat på lågskatteön Jersey) och KKR (USA).

I mitten: Rasmus Nerman, vd Humana. Årsinkomst under 2020: 7,7 miljoner kronor. Löneökning: 2,2 miljoner. Motsvarar: 22 undersköterskelöner. Aktieägande i Humana: 13,3 miljoner kronor (aktiekurs på 76,70 kronor). Därutöver också optioner.

Humana är en börsnoterad nordisk omsorgsjätte aktiv inom individ- och familjeomsorg samt personlig assistans. Största ägare: Riskkapitalbolaget Impilo (registrerat i Sverige).

T h: Marcus Strömberg, vd Academedia. Årsinkomst 2020: 10,3 miljoner kronor. Motsvarar: 24 lärarlöner. Löneökning under 2020: 5 miljoner. Aktieägande i Academedia: 13,5 miljoner kronor (aktiekurs på 88,10 kronor). Därutöver också syntetiska optioner.

Academia är Sveriges största friskolekoncern. 60 000 förskolebarn och elever samt cirka 80 000 vuxenstuderande. Största ägare ärMellby gård (Sverige).

Coronaepidemin och de stora statliga stöden till pandemiutsatta företag har blottlagd riktigt obehagliga missförhållanden vid de så kallade ”privata välfärdsföretagen”.

Var det verkligen meningen att skattemedel som var avsedda för vård och skola skulle ge vinster åt riskkapitalbolag registrerade i skatteparadis, att skatter skulle användas till grovt skattefusk??

Länge fördes en politisk debatt om ”vinster i välfärden”. De debattörer som menade att skattemedel inte skulle användas till vinstutdelningar inom vård och skolsektorn stämplades ofta som nära nog vänsterextremister.

Genom pandemin ser vi bedrövliga konsekvenserna av den svenska politiska modellen. Det här borde inte få fortsätta. Men var finns de politiker som har mod och röstunderlag för att riva upp och göra om på ett anständigt vis?

Var det verkligen meningen att samma företags koncernchefer skulle får löner som motsvarade 26 undersköterskelöner eller 24 lärarlöner – och att samma personers ersättningar skulle höjas samtidigt som staten ger ekonomiskt stöd i pandemikrisen?

De privata största välfärdsföretagen granskas i Dagens Etc.

Trots rekordvinsterna har Academedia nyligen sagt upp personal på 60 skolor. Detta kritiseras av Lärarnas riksförbund som menar att de medel som är avsedda för skolan ska behållas i skolan.
– Vinstutdelning är med andra ord inte acceptabel och därmed är aktiebolagsformen olämplig för skolan. Det är självklart så att man kan behöva minska på personalstyrkan om man får färre elever men det går inte att göra under pågående läsår, säger ordförande Åsa Fahlén, ordförande i Läsarnas Riksförbund..

Bolaget delade ut 158 miljoner till ägarna, vad tycker du om den prioriteringen?, frågar Etc.

– Nej, men det visar ju att det uppenbarligen finns mycket pengar som istället borde återinvesteras i skolan.

Academedia vill inte kommentera optionsaffärerna eller vad som motiverar vd:ns höga ersättningar. Men i ett mejl skriver kommunikationsdirektör Paula Hammerskog att på grund av ett uppskjutet styrelsebeslut fick vd:n dubbel bonusutbetalning under 2020 vilket förklarar den kraftiga inkomstökningen.

 Ambea dominerar tillsammans med det i dagarna skandaliserade Attendo totalt den privata äldrevården. Attendo hotade visselblåsare som slog larm om missförhållanden och det prövas nu om åtal kommer att väckas.

Ambea i sin tur dubblades vinsten, och tack vare extra ”stödåtgärder från myndigheterna”, skriver vd Fredrik Gren i en delårsrapport. De nordiska länderna förmedlade stöd på 113 miljoner till företaget.

Företaget håller bolagsstämma den 12 maj. Styrelsen föreslår att 108 miljoner kronor ska föras över till aktieägarna. Det innebär att mer än hela bolagets rekordvinst går till bolagets ägare och den största delen (16,4 miljoner) går till riskkapitalbolaget Triton med kontor i skatteparadiset Jersey.

Bolagets agerande är ”oerhört provocerande”, tycker Sanna Tefke som är ordförande för fackförbundet Kommunals sektion på Ambea. Hon är även ersättare i distriktsstyrelsen för Vänsterpartiet i Storstockholm.

– Välfärden skriker efter mer resurser. Vi behöver fler kollegor, bättre scheman och löner och pensioner som går att leva på. Tänk vilka förbättringar det skulle innebära om de skattepengar som nu försvinner till obegränsade vinster och skatteparadis faktiskt gick till det de är avsedda för. Det verkar viktigare att se till att aktieägarna får sitt än att ge kompensation till den som gått till jobbet med livet som insats under pandemin.

I en ledare i Dagens ETC skriver Ulrika Lindahl bland annat:

”Vad ska vi ha privat vård och marknadsstyrd skola till över huvud taget om den inte gör vården och skolan bättre. Varför ska vi låta skattepengar försvinna iväg i aktieutdelningar och feta bonusar? Varför?

För att göra ett antal rika män, ja framför allt män, ännu rikare? Är det vad välfärden ska vara till för Magdalena Andersson?”

Region Stockholm: Likbilar från äldreboenden och läkare med mäklarleenden

Bilden från kry.se.

Region Stockholm har i olika sammanhang utmärkt sig starkt negativt. För ett år sedan förmådde regionen inte ge sina sköraste den vård de behövde. Maciej Zaremba skrev i Dagens Nyheter om Stockholm våren 2020 som en ”obegriplig plats. Eller borde jag skriva obscen?”:

”Likbilar från äldreboenden, där ingen doktor satt sin fot på flera månader, passerar bilder på uppspelta läkare som med mäklarleenden lovar att när som helst åtgärda mitt minsta besvär.”

Det var första gången läkare ” i masskala bjöd ut sig på reklampelarna, intill handlare i läppstift och damunderkläder. Ja, politik gör skillnad.”

I mars 2020 beslöt regionens främsta ansvariga, regionrådet Irene Svenonius förvaltning, att fatta två beslut. 

Det första begränsar de sköraste patienternas rätt till vård. Det är de ökända “styrande regelverken”, sedermera utdömda av coronakommissionen. Det andra beslutet är en gåva till de privata nätläkarbolagen: nystartade mottagningar får 50 procent högre ersättning än befintliga vårdcentraler. 

Det kostar pengar att tapetsera Sverige med bilder på leende läkare. Under första pandemihalvåret spenderar Kry 100 miljoner på reklam. Mer än vad läkarvården på Stockholms alla äldreboenden får kosta under samma tid.”

Zaremba skriver vidare att nätläkarbolagen genom åren fick över en miljard kronor för läkarbesök som inte ägt rum. I vart fall inte där de enligt fakturan påstods ha ägt rum.”

I sin slutreplik tar Zaremba fasta på att nätläkarbolagen förra året fakturerade Stockholmsregionen nära en miljard för 2,1 miljoner besök. Hälften av dessa gällde förnyese av recept.” 

Ett receptsamtal faktureras med 500 kronor till regionen för en tjänst som är helt gratis via 1177. Hur är det bara möjligt?

Zaremba fortsätter: ”Läkare ska avhålla sig från påträngande marknadsföring, står det i de etiska reglerna. Detta har varit ryggraden i läkarens hållning i ett par hundra år. …  Irene Swenonius har med hjälp av skattepengar gynnat bolag som tubbar läkare att svika dessa regler.”

* * *

I en ledare i Dagens Arena skriver Elin Ylvasdotter om ”Ännu ett haveri för Region Stockholm”. Hennes utgångspunkt är att Stockholm ligger sämst till av alla regioner vad gäller vaccineringen. Regionen har agerat i strid mot alla rekommendationer. Hon slår fast att 

”Extremt få unga har dött av covid i Sverige. 91 procent av de som dött av sjukdomen har varit över 70 år.”

Trots det har 70 procent av de vaccinerade i Stockholm varit under 70 år. Knappt var femte som är färdigvaccinerad i Stockholm är 80 år eller äldre. … ”Stockholm är alltså sämst i hela landet på att skydda de allra sköraste.”

Orsaken till dessa skandalösa förhållanden är att region Stockholm i januari tecknade ett avtal värt 8 miljoner kronor med det privata vårdbolaget Vaccindirekt för att vaccinera vård- och omsorgspersonal, som alltså är i priogrupp 2. 

Vaccinet går åt. När det sen blir kraftigt minskade vaccinleveranser finns det inte något över till de som verkligen behöver. Medan vaccinationen av anställda inom vård och omsorg pågår har därmed inte vårdcentralerna vaccin till de allra mest utsatta.

Personer i ledningsgrupper, chefer, anhöriga och väktare har också fått sitt vaccin. Även vårdstudenter och föräldraledig personal får vaccin.

Det som skett i Region Stockholm är ett är vaccineringsmisslyckande utan motstycke. Men ansvariga politiker vägrar ta ansvar för det som skett. 

Elin Ylvasdotter avslutar sin svidande kritik av Region Stockholms haveri: 

”Varken oppositionen eller journalister får ut information om hur vaccindoserna har fördelats. Att inte ens Hälso- och sjukvårdsnämnden, som är ansvarig för hela vaccinationen i regionen, får ta del av hur vaccindoser fördelas är bisarrt.

Region Stockholm har misslyckats totalt med att skydda de allra sköraste. Men istället för att ta sitt politiska ansvar skyller man ifrån sig. Det är inget annat än ett haveri.”

Irene Svenonius, regionråd i Region Stockholm. Bild: breakit.se.

ultramiljonärsskatten populär bland väljarna I kampen mot fattigdomen

NEW YORK, NY: A homeless man sleeps under an American Flag blanket on a park bench on September 10, 2013 in the Brooklyn borough of New York City. As of June 2013, there were an all-time record of 50,900 homeless people, including 12,100 homeless families with 21,300 homeless children homeless in New York City. (Photo by Spencer Platt/Hufington Post

Elizabeth Warren, ledande senator i Washington, har tillsammans med en grupp andra demokrater i den amerikanska kongressen föreslagit en ny förmögenhetsskatt , skriver Dagens ETC och New York Times. Skatten riktar sig mot de allra rikaste i USA och kallas av Warren för ”en ultramiljonärsskatt”. Syftet är att hjälpa USA:s växande antal extremt fattiga.

Senator Elizabeth Warren’s wealth-tax proposal has been a focus of economic debate.Credit…Jordan Gale for The New York Times.

Under Trumps fyra kusliga år vid makten ägnade sig sig presidenten och fastighetsmagnaten åt en skattepolitik som var helt inriktad på att med otroliga skattelättnader gynna sådana som honom själv i USA:s allra rikaste grupp.

Framförallt drabbade Trumps skattepolitik landets låginkomsttagare, många av dem nu arbetslösa, till följd av coronan. Sedan pandemin började härja i USA har 75 miljoner mist sina jobb och i januari rapporterades det att 24 miljoner människor levde i svält, därför att de inte hade råd att köpa mat. Bortåt en halv miljon har dött av den dåligt hanterade smittan.

Samtidigt har dollarmiljardärerna kunnat se sina förmögenheter växa med 36 procent under samma tid.

Joe Bidens stora coronapaket, som jag skrivit om i en tidigare blogg, var den nye presidentens första stora satsning på att med barnbidrag och nödhjälp göra något åt den utbredd misären bland USA:s många miljoner utfattiga, särskilt barnfamiljerna.

Elizabeth Warrens förslag följer nu som en andra liknande stor satsning. Det går ut på att beskatta förmögenheter på över 50 miljoner dollar (420 miljoner SEK) med två procent. Förmögenheter på över en miljard dollar (8,4 miljoner SEK) ska beskattas med ”hela” tre procent.

USA:s rikaste person, Amazons ägare Jeff Bezos, får en extraskatt på över 45 miljarder SEK om förslaget blir lag.

– Det här är pengar som borde investeras i barnomsorg och tidig utbildning, skolor och infrastruktur, frågor som president Biden och demokraterna i kongressen prioriterar, sa Elizabeth Warren när förslaget presenterades.

Över sextio procent av väljarna stöder förslaget till förmögensskatt, visar opinionsundersökningar, också en majoritet av republikanska väljare, enligt New York Times.

Enligt förslaget ska den nya skatten införas 2023 och basera sig på förmögenheter året dessförinnan. En uträkning gjord av Bloomberg News visar att ungefär 100 000 familjer skulle få betala den nya skatten med tillsammans 650 miljarder kronor per år.

Trots det starka opinionsmässiga stödet är det inte säkert att det antas som lag. Joe Biden har ännu inte tagit ställning till lagförslaget, men min gissning är att han gör det helhjärtat. Men det finns svårigheter. Många av kongressens politiker har fått kampanjbidrag från stora företag, bidrag förenade med löften. Sådana är de smutsiga spelreglerna i det politiska livet i USA.

Stödet för Elizabeth Warrens förmögenhetsskatt är stort också bland republikaner, med ett undantag, manliga universitetsutbildade republikaner är bara till 41,5 procent för förslaget. Diagrammet från New York Times.

tänderna en del av kroppen

Människan har 20 mjölktänder som man tappar som barn och 28 permanenta tänder som vuxen, eller upp till 32 om alla visdomständer har utvecklats, läser jag i Wikipedia. För att äta och leva behöver vi bra tänder.

Trots det har har de ibland höga kostnaderna i den svenska tandvården medfört att tandstatus har blivit en klassfråga. Den som lever under knappa omständigheter väljer ofta av nödtvång bort tandvården.

Tändvård har inte jämställts med annan sjukvård, som om tänder och tandvård vore en lyxprodukt.

Blir det ändring på det nu, sedan Veronica Palm den 1 mars till regeringen och socialminister Lena Hallengren lämnat in SOU: 2021-8, den mer än tusensidiga utredningen, ”När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa”?

Veronica Palm, tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot, tillika författare och nu särskilt utredare för den framtida tandvården presenterade utredningen på DN Debatt under rubriken ””Låt tandundersökning kosta 200 kronor för alla vuxna”, vilket är ett av utredningens förslag. Det går ut på att  alla vuxna ska erbjudas undersökning och viss förebyggande tandvård till en fast patientavgift.

Men utredningen backar från den dyraste reformen, ett högkostnadsskydd, som skulle göra att fler med stora tandproblem skulle kunna få tandvård. Palm skriver:

”Våra beräkningar visar att ett statligt högkostnadsskydd i nivå med övrig hälso- och sjukvård (i dag 1.150 kronor) skulle kräva att staten lägger ytterligare mellan 6 och 7 miljarder kronor per år på tandvårdssubventioner,”

Ann-Marie Lidmark, Tandhälsoförbundet, är kritisk och skriver i en replik att ”Har vi råd med rutavdrag så har vi råd med en riktig tandvårdsreform”. Hon skriver bl a:

”Att i praktiken fördubbla det statliga anslaget till tandvården kan låta mycket, men eftersom Sverige har råd med rutavdrag, till en kostnad av 5–6 miljarder per år, borde det också finnas utrymme för en tandvårdsreform som gynnar dem med liten plånbok.”

Också Chaim Zlotnik, Sveriges Tandläkarförbund, är skeptisk och skriver i en kommentar att ”risken är stor att utredningens förslag kommer att slå fel”. Han tvivlar på att ”åtgärderna … kommer att uppnå ambitionen med en jämlik tandhälsa”.

Henrik Fritzon (S), gruppledare för Socialdemokraterna i Region Skåne, är mest rakt på sak. I sitt inlägg vill han att ”Regeringen bör föreslå att ett högkostnadsskydd införs i tandvården”.

Fritzon pekar på att utredningen haft snäva ramar, att omorganisera tandvården utan att några nya resurser tillförs och skriver att dess förslag är ett steg i rätt riktning. Han tycker också att:

”Det är dags att sluta lappa och laga på detta system. I stället bör regeringen omgående föreslå att ett högkostnadsskydd införs i tandvården. Han slår också fast att det finns ett stort folkligt stöd för reformer som utgår från den självklara reflexionen att ”Det finns inga sakligt medicinska skäl till att skilja på hälso- och sjukvård av kroppen i stort och av tänderna.”

Utredningen föreslår att unga vuxna mellan 20 och 23 år ska ingå i det statliga tandvårds­stödet och inte den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Foto: Martina Holmberg/TT



Sverige 2019: De 1000 rikaste och de absolut fattigaste

De superrika drar ifrån. Inkomsterna för de tusen svenskar som tjänar mest har fördubblats sedan finanskrisen 2008. I genomsnitt ökade toppinkomsterna med 100 procent mellan 2008 och 2019 – eller från 30 miljoner per år till över 60 miljoner per år. Bild: Stina Stjernkvist/TT/ETC.

Sverige slår rekord i antalet dollarmiljonärer. De tusen rikaste svenskarna har tjänat 54 miljarder på ett år, vilket är mer än alla invånare i Västerås tillsammans. Sedan finanskrisen har de absolut rikaste 0,01 % av befolkningen fördubblat sina inkomster.

Dagen före julafton har tidningen Dagens ETC granskat de tusen rikaste svenskarna. Det är lätt att bli beklämd. Internationellt sett är Sverige fortfarande ett relativ jämlikt samhälle. Men påståendet säger mer om omvärlden än om Sverige, som halkat ner till åttondeplats på listan över de mest jämlika länderna i OECD, samtidigt om inkomstskillnaderna i Sverige fortsätter att öka.

I år har 100 000 svenskar förlorat jobbet, mycket till följd av pandemin. Ändå har Stockholmsbörsen vuxit rejält, liksom 2019 då börsen steg med 30 procent.

Lars Ahland, doktor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och medlem i S-föreningen Reformisterna säger till ETC:

– Det är helt rätt att stötta det privata näringslivet, staten måste se till att folk har jobb. Men i grunden ligger ett strukturellt problem där man har minskat den offentliga sektorn. För det bär både S-ledda och alliansregeringar ansvaret. Men den akuta krisen i vården idag hänger ihop med Fredrik Reinfeldts extrema skattesänkningar. I den meningen har skattesänkningarna lett till massdöd, om man ska uttryckas sig drastiskt.

Den fattigaste delen av befolkningen har samtidigt blivit fattigare, till följd av sådant som långtidsarbetslöshet , sänkt a-kassa och sänkt sjukförsäkring. Andelen svenskar som har låg ekonomisk standard eller definitionsmässigt är fattiga enligt SCB:s definition har ökat kraftigt.

1981 var åtta procent av svenskarna ”fattiga” enligt SCB:s kriterier. Tjugo år senare har gruppen nästan fördubblats, till 14 procent.

Hur gick det till? Hur kan det komma sig att sådant som fattigdom på svenska sällan eller aldrig diskuteras i offentliga sammanhang, som i SVT:s Agenda?

Det mesta talar för att pandemin driver på ojämlikheten. Fattiga grupper får i kriser som denna nästan alltid bära de tyngsta bördorna. Och ojämlikheten är inte bara ett moraliskt problem, fortsätter Lars Ahnland:

– Ojämlikheten skapar en massa sociala problem och förklarar högerpopulismens uppkomst. Stora inkomstklyftor är också en av de största faktorerna till kriminalitet,

För de 1000 rikaste svenskarna ökade inkomsterna i snitt från strax under 30 miljoner per år till nära 50 miljoner per år – eller från i snitt 99 arbetarlöner till 159 arbetarlöner.30

De allra rikaste svenskarna tjänar allt mer och betalar allt mindre i skatt. Häromåret publicerade lokaltidningen Mitt i en artikel om en Djursholmsbo som berättade: ”Så enkelt är det att ha egen helikopter.”

Högst upp på årets lista över svenska dollarmiljonärer är den svenske spelentreprenören Patrick Söderlund, 47 år.

De 25 svenskar som tjänade mest 2019 finner du här.

Spelentreprenören Patrick Söderlund tjänade mest i Sverige 2019.Foto: MAGNUS LIAM KARLSSON.