Kategoriarkiv: Kärnvapen

Kärnvapenstaterna bryter mot ickespridningsavtalet

Den brittiska ubåten HMS Vanguard som bär upp till 40 kärnvapensstridspetsar ombord.

Storbritannien lanserade tidigare i år en ny kärnvapenpolicy. Ryssland utvecklar ny ”domedagsvapen” och USA ska utveckla nya landbaserade missiler. De tre länderna bryter mot icke-spridningsavtalet NPT från 1968, där de enligt avtalets artikel 6 förbundit sig nedrusta sina kärnvapen, något som nu verkar ignoreras.

Också Kinas kärnvapenarsenal växer nu från cirka 219 (2019) till uppemot 350 (2021) – i en kapprustning mellan Kina och USA.

Alla de fem officiella kärnvapenstaterna utvecklar nya och mer skoningslösa kärnvapen. Kanske är Frankrike ett undantag med en lägre nivå på upprustning med ”bara” 23 miljarder euro på sina kärnvapen mellan 2019 och 2023.

Ända sedan det kalla krigets slut har antalet kärnvapen i världen minskat. Dessvärre verkar den utvecklingen vara bruten nu, skriver Clara Gullman Levin och Josefin Lind, den sistnämnda generalsekreterare i Svenska Läkare mot kärnvapen i nya numret av tidskriften Läkare mot kärnvapen, nr 163 maj 2021.

I augusti finns en planerad ”översynskonferens” för icke-spridningsavtalet (mötet har blivit uppskjutet och skulle ha hållits i april 2020). Om mötet blir av kommer flera stater att få stå till svars för moderniseringar som strider mot avtalets artikel 6 och hela avtalets anda.

Boris Johnsons Storbritannien ökar landets landets kärnvapen till 260 – i stället för den tidigare aviserade minskningen till 180. Det är en ökning med hela 44 % och ett dramatiskt trendbrott, efter det att Storbritannien under trettio år konsekvent minskat antalets kärnvapen i landet. Forskare och experter världen över har starkt kritiserat Storbritanniens beslut, som de menar skapar kapprustning kärnvapenländerna emellan.

Boris Johnson kan se charmig ut med sin slagfärdiga jargong. Men hans politik förfärar ofta. Det gäller inte minst landets nya kärnvapenpolicy, som inte utesluter att att använda kärnvapen mot andra externa hot än just kärnvapenhot.

USA:s kärnvapenarsenal rustas nu upp för ofantliga belopp, 494 miljarder dollar fram till 2028.

Bulletin of American Scientist skriver att USA dessutom planerar för ett helt nytt landbaserat ballistiskt kärnvapen (ICBM) som
ska ersätta de nuvarande missilerna Minuteman III. För tillfället går de nya missilerna under namnet ”Ground- Based Strategic Deterrent” (GBSD) och planeras vara klara i slutet av 2020-talet. Kostnaden förväntas landa på cirka 100 miljarder dollar.

Redan nu finns 400 ICBM utplacerade i olika delstater. Till dessa kommer ytterligare 600 nya missiler. Var och en av dessa kommer att ha en sprängkraft 20 gånger starkare än de bomber som sprängdes över Hiroshima och Nagasaki 1945 och som dödade hundratusentals människor.

När jag läser och skriver om denna kusliga och vanvettiga kärnvapenupprustning blir jag förfärad och beklämd över att Sverige genom övningar och avtal med Nato kan komma att acceptera att amerikanska kärnvapen förs in i Sverige, liksom i de avtal som Norge nu accepterat.

I stället bör och måste Sverige ratificera FN:s och ICAN:s förbud mot kärnvapen, som fick laga kraft i januari i år! Allt annat är omoraliskt vanvett.

Sveriges alliansfria politik har dessutom i FN:s anda skapat en gynnsam fredlig utveckling för landet under mycket lång tid.

USA:s Minuteman III, en kraftfull strategisk missil som genomgått en uppdatering och om cirka 10 år kommer att bytas ut mot en ny typ av missil.

NY amerikansk Natostrategi i Norge

Norska fredsaktivister.

Den norske överstelöjtnanten Tormod Heier, som också är professor vid Forsvarets høyskole i Oslo, skriver i en uppmärksammad artikel i den norska tidningen Klassekampen om ett nytt militärt avtal mellan USA och Norge i april i våras, (Supplementary Defence Cooperation Agreement).

Avtalet är ett av många mellan USA och mindre Nato-stater, inte Tyskland, Frankrike och Storbritannien men väl de med de till Ryssland gränsande staterna, från Norge i norr till Rumänien i söder.

Det handlar om att USA ska kunna använda dessa Nato-länders territorium för att ”hejda ryska framstötar”. Det handlar inte om att utplacera hundratusentals soldater, med stridsvagnar och artilleri, som under det kalla kriget,  utan om att ha förberedda platser dit trupper snabbt kan föras från amerikanska styrkor i Nordatlanten och Svarta Havet (Andra och Sjätte Flottan). 

Dessa kan med kort varsel skjuta ner ryska missiler, slå ut Moskvas strömförsörjning och även slå ut kommandosystemen.

Den amerikanska försvarsstrategin från 2018 ska ”avskräcka Ryssland” genom ett oförutsägbart mönster av amerikansk synlighet och närvaro längs de ryska gränserna. Man skulle kunna använda andra ord för samma sak, ”kommer att provocera Ryssland”,

I Washington kallas detta strategically predictable, but operationally unpredictable, skriver Heier vidare. I Norge säljer man in avtalet som en säkerhetspolitisk vinst:

”Och det är kanske riktigt. Nu kan amerikanska styrkor snabbare och mera effektivt komma till Norges undsättning”, fortsätter Heier, inte minst om landet riskerar att bli instängt, av den ryska Östersjöflottan från söder och av Nordflottans ubåtar: ”Detta är Norges mardröm, att hamna bakom ryska linjer, därför att USA inte kommer fram i tid. Kriget är över innan det börjat”.

Men en annan fråga kan bli ännu viktigare. Kommer norska myndigheter att kunna kontrollera vad USA gör från norskt territorium i ett krisläge? Detta stadgas i grundlagens §25, att Norge ska ha full kontroll över all militär aktivitet på norskt territorium.

I ett krisläge utvecklas allt snabbt. Kommer Norge då att ha insyn i amerikanska operationer och vilka konsekvenser de får, undrar Tormod Heier.

Risken är stor för dålig krishantering, fortsätter Heier. Det kan snabbt bli som under Libyenkriget, med ett amerikanskt flaggskepp, som varken hade klara politiska mål eller tillgång till vältränad personal med solida kunskaper i konfliktområdet – och kunskaper om hur motparten kunde förväntas tolka den amerikanska närvaron genom sina egna glasögon,

Priset för Norge kan bli högt, mycket högt. Stortinget ska till hösten behandla det nya amerikanska avtalet.

Den dag Sverige skulle kunna bli Natomedlem kan vi förvänta oss liknande eller samma strategiska konflikter om hur amerikanska trupper ska få använda svenskt territorium, inte att förglömma den avgörande frågan om kärnvapen, något som Tormod Heier inte berör.

Bilden från YouTube.

Sänd Netanyahu till Haag och brottmålsdomstolen!

Bomber mot Gaza. PHOTO HATEM MOUSSA, AP.

På torsdagskvällen 21.40 kom beskedet att Israel och Hamas enats om eldupphör och slut på de våldshandlingar som pågått sedan den 10:e maj.

Jag tänker på de bortåt två miljoner palestinier som lever i Gaza. Över 200 har dödats, en fjärdedel var barn. Vilken kuslig ”konflikthantering”. Israels dödande bomber och all kuslig förstörelse i Gaza förfärar. Vad var meningen? Har en verklig fred kommit en tum närmre? Knappast.

… men Israel är ju en demokrati har det hetat överslätande i många svenska mediers kommentarer till det pågående inbördeskriget i Israel/Palestina.

Human Rights Watch publicerade nyligen en 213 sidors grundlig rapport ”A Threshold Crossed: Israeli Authorities and the Crimes of Apartheid and Persecution”. Rapportens slutsats var att Israel bedriver apartheidstyre mot de palestinska minoriteterna, i Israel, på Västbanken och i Gaza. Få insatta bestrider slutsatsen, annat än den totalt aningslöse demagogen Lars Adaktusson.

Ett land med långt driven apartheid kan inte kallas en demokrati. Ambitionerna att etniskt rensa östra Jerusalem från palestinier är bara det senaste otroligt hänsynslösa utslaget av Israels apartheid. Bosättarnas gradvisa och illegalt utökade bosättningar på Västbanken en annan.

Ett land som medvetet bryter mot FN-deklarationer och mot krigets lagar kan inte heller kallas demokratiskt. Israels skoningslösa angrepp mot civila mål i Gaza är utan motstycke. Vilket annat land hade bemötts med stillatigande acceptans för något sådant?

Detsamma gäller attackerna mot palestinier runtomkring och inne i den heliga al-Aqsamoskén. Liksom angreppen på en långa rad medier i Gaza och mot vårdinrättningar.

Covid-19-kliniken i Gaza City attackerades i måndags och kan inte längre testa patienter, det enda teststället i Gaza. Delar av Läkare utan gränsers klinik förstördes i ett bombanfall natten till söndagen.

Gäng på gång har Israel lämnat samma bortförklaringar om Hamasanläggningar – men utan att presentera några bevis.

Mycket tyder på att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu medvetet har dragit igång kriget just nu. Han stod ju inför hotet om att efter en neslig rättegång inte väljas om. Oppositionen hade enats mot tyrannen.

Netanyahus krig ändrade förutsättningarna. Vilken cynism. Alla dessa döda, också i Israel, Hamas raketer mot civila är likaså terror och krigsförbrytelser mot oskyldiga civila.

Men det är ingen konflikt mellan jämbördiga parter. Kärnvapenmakten Israel är en av världens mest upprustade militärmakter. I kriget mot Gaza har man använt Bunker buster bomber, som har beskrivits som de värsta bomberna av alla, undantaget kärnvapen. USA introducerade dem i Afghanistan i jakten på Usama bin Ladin. Israel har nu bombat civila med samma helvetesvapen.

I Palestina skulle ha hållits allmänna val nu på lördag den 22 maj, de första valen sedan 2006. Men valen ställdes in redan innan kriget bröt ut. Hade de genomförts kunde det ha lett till att Västbanken och Gaza återförenades till en palestinsk stat med 4,6 miljoner invånare, skriver brittiska New Statesman.

Netanyahu är vinnare också i det sistnämnda sammanhanget. Med Hamas kvar vid makten i Gaza får han den fiende han behöver kunna peka på – som en sann tyrann.

I en rättvis värld skulle Netanyahu snarast skickats till Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, och ställts till svar för sina återkommande brott mot mänskligheten. Fått ett kännbart fängelsestraff.

PS: ”Varför är Sverige så tyst om Israels brott i Gaza?”, undrar Jeannette Escanilla, ordförande för Ship to Gaza Sverige, i en viktig debattartikel i torsdagens Dagens Etc.

Kuslig kapprustning med dollarmiljarder

US Army. Bild: worldatlas.com.

När världen drabbas av pandemi fortsätter kapprustningen med dollarmiljarder. Det är kusligt. I Trumps USA skulle coronan botas med rengöringsmedel – samtidigt satsades gigantiska summor på en ny generation förintelsevapen. 

Världens militära utgifter ökade till nästan 2000 miljarder dollar under 2020, skriver SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut på www.sipri.org, i sin årliga rapport. USA, Kina, Indien, Ryssland och Storbritannien, hade de högsta utgifterna 2020 och stod tillsammans för 62 procent av rustningen i världen. För 26:e året i rad ökade Kinas militära satsningar.

USA – med världens högsta militära utgifter – fortsatte kraftigt öka (+4,4%) under 2020 till $778 miljarder, konstaterar SIPRI.  Med världens största vapensatsningar stod USA för 39% av de totala utgifterna under 2020 (vilket innebär en ökning för tredje året i rad).

”Ökningarna kan främst hänföras till kraftiga investeringar i forskning och utveckling samt flera långsiktiga projekt – som modernisering av den amerikanska kärnvapenarsenalen och storskalig vapenanskaffning”, säger Alexandra Marksteiner, forskare vid SIPRI:s forskningsprogram. ”Det reflekterar den växande oron över upplevda hot hot från strategiska konkurrenter som Kina och Ryssland samt Trumpadministrationens drivkraft att stärka vad den ansåg vara en utarmad amerikansk militär”.

Kina – hade de näst högsta militärutgifterna i världen 2020 och ökade med 1,9% till $252 miljarder. Kina sticker ut som det enda land i världen som inte ökat sin militära börda 2020 trots ökade militärutgifter, vilket beror på dess positiva tillväxt av BNP föregående år.

Ryssland hade avsevärt lägre utgifter (minus 6,6 procent) än sin ursprungliga försvarsbudget för 2020. Ändå ökade de ryska militärutgifterna (med 2,5 procent) för andra året i rad, till 61,7 miljarder dollar, villket motsvarar mindre än åtta procent av USA:s militära satsningar.

”Vi kan med viss säkerhet säga att pandemin inte haft någon avgörande inverkan på världens militärutgifter under 2020”, menar Diego Lopes da Silva, likaså forskare vid SIPRI:s forskningsprogram för vapen och militära utgifter. ”Det återstår att se om länderna kommer att bibehålla nivån på militärutgifterna under pandemins andra år”.

I nästan alla Natos medlemsländerökade den militära bördan under 2020. Den ekonomiska pandeminedgången gjorde det lättare för medlemsländerna att nå alliansens utgiftsmål om 2% eller mer av BNP till militären.  Alliansens riktlinje för utgiftsmålet uppnåddes med en ökning från 9 till 12 medlemsländer.

”Trots att fler NATO-medlemmar lade mer än två procent av sin BNP på militära utgifter under 2020, hade detta i en del fall troligen mer att göra med den ekonomiska nedgången på grund av pandemin än ett medvetet beslut att nå alliansens utgiftsmål”, fortsätter Lopes da Silva.

Med totalt 59,2 miljarder dollar i militär satsningar hade Storbritannien de femte högsta utgifterna i världen under 2020, vilket var 2,9 procent högre än under 2019. Tyskland ökade sina militär utgifter med 5,2 procent till 52,8 miljarder dollar, vilket gjorde landets vapensatsningar till de sjunde största i världen 2020. Militärutgifterna över hela Europa ökade med 4,0 procent under 2020.

Världens sammanlagda militärutgifter var 2020 $1981 miljarder, vilket innebär en ökning med 2,6 procent från föregående år. Så här ser listan ut över de 15 länder som satsar mest på upprustning: 

TOPP 15 – ’Militära bördan’ anges inom vinkelparentes <n%> som procent av BNP, och SIPRI-uppskattning inom hakparentes [n%]. Procentuell ökning eller minskning inom parentes med +/-. Samtliga summor anges i miljarder US-dollar ($).

1 USA <3,7%> – $778 (+4,4%) – världsandel 39%.

2 Kina <[1,7%]> – [$252] (+1,9%) – världsandel [13%]

3 Indien <2,9%> – $72,9 (+2,1%) – v-andel 3,7%

4 Ryssland <4,3%> – $61,7 (+2,5%) – v-andel 3.1%

5 Storbritannien <2,2%> – $59,2 (+2,9%) – v-a 3,0%

Delsumma 1-5: $1 224 – världsandel 62%

6 Saudiarabien <[8,4%]> – [$57,5] (-10%)  – v-a [2,9%]

7 Tyskland <1,4%> – $52,8 (+5,2%) – världsandel 2,7%

8 Frankrike <2,1%> – $52,7 (+2,9%) – världsandel 2,7%

9 Japan <1,0%> – $49,1 (+1,2%) – världsandel 2,5%

10 Sydkorea <2,8%> – $45,7 (+4,9%) – v-andel 2,3%

Delsumma 1-10: $1 482 – världsandel 75%

11 Italien <1,6%> –  $28,9 (+7,5%) – världsandel 1,5%

12 Australien <2,1%> – $27,5 (+5,9%) – v-andel 1,4%

13 Kanada <1,4%> – $22,8 (+2,9%) – världsandel 1,1%

14 Israel <5,6%> – $21,7 (+2,7%) – världsandel 1,1%

15 Brasilien <1,4%> – $19,7 (-3,1%) – världsandel 1,0%

De femton nämnda länderna, däribland  de permanenta medlemmarna i FM:s säkerhetsråd, står för 81 procent av världens totala militära utgifter. 

De nordiska länderna ligger som följer:

Nr 28 Norge <1,9%> $7,0 (-0,1%), nr 32 Sverige <1,2%> $6,5 (+6,8%) och nr 39 Danmark <1,4%> $5,0 (+6,2%).

Fem av de 10 länder som har den högsta militära ”bördan”, räknat i militrära utgifter som procent av BNP, finns i Mellersta östern: Oman (11 %), Saudiarabien (8,4 %), Kuwait (6,5 %), Israel (5,6 %) och Jordanien (5,0 %).

Fotnot: SIPRI följer de globala trenderna och upprätthåller den mest omfattande och heltäckande databasen över militärutgifter i världen. Den uppdaterade militärutgiftsdatabasen finns tillgänglig på www.sipri.org.

40 % fler kärnvapen i Storbritannien chockerar ICAN: ”Giftig maskulinitet!”

Storbritannien chockerar omvärlden genom landets beslut att öka sitt kärnvapeninnehav med 40 procent till mitten av 2020-talet, trots tidigare åtaganden för nedrustning, skriver ICAN.

I stället för som planerat minska antalet kärnvapen till 180 vid mitten av 20-talet vill Boris Johnson utöka sitt lager av kärnvapen till 260 enheter.

Nobelprisbelönade ICAN skriver vidare att ”det är svårt att ta in hur djupt chockerande och oacceptabelt detta beslut är”.

I FN har i år som internationell lag antagits att kärnvapen är olagliga och strider mot internationell rätt. Nu gått Storbritannien mot lagen genom att öka sitt innehav av massförstörelsevapen.

Boris Johnsons beslut innebär också att landet satsar gigantiska summor på att bygga en ny generation av kärnvapenbärande ubåtar vilka kommer att ha sin bas utanför den skotska kusten, trots massivt skotskt motstånd mot kärnvapen.

Boris Johnson’s defence review calls for the UK to acquire more weapons of mass destruction. The Independent.

Beatrice Fihn, ICAN:s direktör, kommenterar beslutet:

“A decision by the United Kingdom to increase its stockpile of weapons of mass destruction in the middle of a pandemic is irresponsible, dangerous and violates international law. While the British people are struggling to cope with the pandemic, an economic crisis, violence against women, and racism, the government choses to increase insecurity and threats in the world.

This is toxic masculinity on display.”

“While the majority of the world’s nations are leading the way to a safer future without nuclear weapons by joining the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, the United Kingdom is pushing for a dangerous new nuclear arms race.”

Det finns ett motstånd i England. Städer som Manchester, Edinburgh, Oxford, Brighton, Hove, Norwich och Leeds kräver att Storbritannien ska ansluta sig till TPNW, the Nuclear Non-Proliferation Treaty och för gott avvisa kärnvapen från landets militära strategier.

Labourpartiet kritiserar Johnson, trots att partiet försvarat det tidigare innehavet av kärnvapen, skriver The Independent:

Från Europa till Indiska Oceanen har dagens brittiska regering nu skaffat sig ett rykte för att bryta mot internationell lag i stället för att försvara den, säger partiets ledare Keir Starmer:

– Beslutet strider mot hållningen som tidigare brittiska regeringar från båda partierna haft, där man velat skära ner vårt kärnvapeninnehav. Det saknas också förklaringar till det strategiska beslutet.

Kate Hudson, general secretary för Storbritanniens Campaign for Nuclear Disarmament, sa: “A decision to increase Britain’s nuclear arsenal absolutely goes against our legal obligations under the nuclear non-proliferation treaty.

“Not only is the UK failing to take the required steps towards disarmament, it is willfully and actively embarking on a new nuclear arms race – at a time when presidents Biden and Putin have renewed their bilateral nuclear reductions treaty.

“Britain must not be responsible for pushing the world towards nuclear war. This is a dangerous and irresponsible move, and must be reversed.”

Storbritannien driver världen mot ett kärnvapenkrig. Det är en farlig och oansvarig väg Boris Johnson nu valt, ett hot mot mänskligheten.

<p>A missile firing from HMS Vigilant</p>
A missile firing from HMS Vigilant(PA). Kärnvapenbärande missil.

USA ökar sin militär i Norge också med atomubåtar Arktis front mot ryssland

Joe Biden fullföljer Trumps nya strategi för Arktis, ”aBlueArctic”. Skärmdump.

Ett nytt kallt krig pågår just utanför Norges nordliga gräns. Det nya kalla kriget har inga fronter men pågår över ett stort arktiskt område. Två stormakter, USA och Ryssland, vill båda ta kontroll över området, som både är militärstrategiskt viktigt och rymmer stora naturresurser, skriver Erik Veum för NRK, den norsk radion.

USA:s nya strategi ”A Blue Arctic” inleddes av Donald Trump men har vidareförts och utvidgats av Joe Biden, vilket innebär kraftigt utökad militär närvaro över Norra ishavet.

Flera hävdar att strategin gör norrmännen tryggare. Andra hävdar det motsatta, skriver Veum diplomatiskt.

Genom den nya strategin kan USA möta möjliga ryska attacker över ishavet och norra Atlanten. De kan också därifrån anfalla ryska mål på land i Ryssland.

Ryssland å sin sida vill kontrollera området utanför sin kust och alldeles särskilt utanför Kolahalvön, där den ryska Nordflottan har sin bas. Bara några mil från den norska gränsen ligger de närmsta militärbaserna, där de strategiska u-båtarna utgör kärnan. Kommer amerikanerna för nära uppfattas det som ett hot.

Isen har varit ett skydd för den långa ryska landremsan mot Norra ishavet. När isen nu smälter upplevs det som ett hot av Ryssland.

Några veckor innan Joe Biden skulle sväras in som president presenterade Trumps dåvarande marinminister, Kenneth Braithwaite, USA:s nya strategi för Arktis, som främst rör den amerikanska marinens flyg och fartyg, men också marininfanterister tränade för arktisk krigföring. Det innebär ökad amerikansk militär närvaro utanför ryska kustområden i norr, skriver norske skriver Erik Veum vidare. Det innebär också fler fartyg, flygplan och ubåtar i och på Nordsjön, Norska havet och Barents hav. 

Fyra amerikanska bombplan B1-B Lancer har i dagarna kommit från Dyes Air Force Base i Texas till Ørlands flygplats nära Trondheim, med 200 amerikanska soldater. De ska träna i luftrummet nordväst om Ryssland och kan utrustas med långtgående kryssningsmissiler.

Det har vært en stor økning i antall allierte ubåter utenfor kysten av Norge. Amerikanerne ønsker å anløpe Tromsø med sine atomubåter. FOTO: PAUL FARLEY / AFP.

Nu har Tromsø blivit hamn för amerikanska reaktordrivna ubåtar, som är eller kan bestyckas med kärnvapen. I höstas fattade staden beslut om detta, trots att många demonstranter utanför rådhuset i Tromsö krävde att inga atomubåtar skulle komma till staden.

Både amerikanska och ryska kärnvapenbestyckade ubåtar har länge patrullerat under den nu smältande polarisen för att i händelse av kärnvapenkrig kunna svara med snabb vedergällning utan att själva upptäckas. När isen nu smälter måste strategierna omprövas.

– Vi vil ikke ha ubåter hit, fulle av ting vi ikke har peiling på. I verste fall kan det føre til at vi får et Tsjernobyl, stort eller lite, sa fredsaktivisten Guri Helene Hansen till NRK. Hon menar att beslutet är ett förräderi mot befolkningen i området.

Också Greenpeace har engagerat sig i frågan.

– Att tillåta atomubåtar i norska hamnar och farvatten är som att spela rysk roulette  med människor och natur, Nato-roulett, sa Frode Pleym, ledare för Greenpeace Norge till NRK i maj 2020.

När Arktis blir en konfrontationszon mellan USA och Ryssland innebär det att Sverige vare sig vi vill eller inte blir inblandat. Ska amerikanska atomubåtar tillåtas också i svenska hamnar??

USA trener på å etablere provisoriske baser ute på isen i Arktis. 
FOTO: US NAVY.

Från i fredags är kärnvapen illegala

Fredagen den 22 januari är historisk. Från och med denna dag är kärnvapen illegala. De företag och länder som fortsätter att hantera eller konstruera kärnvapen bryter därmed mot internationell lag. Detsamma gäller de fonder som investerar i aktier i kärnvapenproducerande företag, vilket dessvärre har varit utbrett bland exempelvis svenska pensionsfonder.

Förbudet mot kärnvapen är ett viktigt steg mot en bättre värld, ännu viktigare än det så framgångsrika förbudet mot minor. Det senare har Sverige ratificerat, men inte kärnvapenförbudet. Efter hårda påtryckningar från flera av Trumpregimens ministrar backade Sverige och bröt mot en långvarig tradition av konsekvent FN-vänlig och kärnvapenkritisk politisk hållning.

Det började med ett brev från försvarsminister James Mad Dog Matthis (under Irakkriget var han ansvarig för den s k bröllopsmassakern med mord på många civila) till försvarsminister Peter Hultqvist och har sedan fortsatt med obehagliga hot från USA mot Sverige från en rad amerikanska nyckelpersoner, också av USA:s Nato-ambassadör Kay Bailey Hutchison och sannolikt från Trumps olika utrikesministrar, som Rex Tillerson och Mike Pompeo.

USA:s hårda påtryckningar på Sverige beror troligen på att Trumps USA ville att Sverige ska gå med i Nato – och att USA då också ska få en framtida möjlighet att upprätta baser och utplacera trupper i Sverige, så som USA i dag gör i Norge.

Det här scenariet utgör ett kusligt säkerhetshot mot Sverige, därför att det i förlängningen gör Östersjön till ett konfrontationszon mellan USA och Ryssland, där Sverige blir inblandat i ett krig som kan växa till ett kärnvapenkrig mellan de båda länderna.

ICAN har 400 medlemsorganisationer i nära 100 länder. Konventionen om förbud mot kärnvapen antogs i FN:s generalförsamling av Sverige och 121 andra stater 2017. Det har nu ratificerats av 51 och därmed blivit internationell lag.

Svenska Beatrice Fihn, generalsekreterare i ICAN, som 2017 mottog Nobels fredspris för organisationens arbete för ett förbud mot kärnvapen. Sverige var genom utrikesminister Margot Wallström pådrivande i det arbetet.

En vecka som skakar USA

I USA pågår nu intensivt arbete med förberedelser inför onsdag den 20 januari, då Joe Biden ska sväras in som ny president. Det högerextrema eller rentav fascistiska angreppet på Capitolium den 6 januari har skapat djup oro i landet. Den fråga många ställer sig är om landet kommer utsättas för nya attentat på installationsdagen i Washington, men också runtom i de amerikanska delstaternas många huvudstäder.

Bland de terrorister som angrep och tog sig in i Capitolium har nu 200 identifierats och ett hundratal arresterats. 

Bland de gripna finns dussintals vita högerextremister som fanns på FBI:s listor för eftersökta, vars närvaro den 6/1 väckte akuta frågor om säkerheten den 20/1.

Det har framkommit att det vid stormningen av Capitolium fanns planer på att kidnappa och döda kongressledamöter, kanske också vicepresidenten Mike Pence, som ju ”svek Donald Trump”. Inne i Capitolium hördes mobben skandera ”Häng Pence”. Uppgifter cirkulerar också att republikanska Trump-lojala kongressledamöter samarbetat med mobben och lämnat ut uppgifter om var enskilda demokratiska kongressmän har sina kontor.

Vid installationsceremonin på tisdag skulle ju tillträdande presidenten Joe Biden kunna bli ett mål för attacker. För att förhindra något sådant har man byggt höga staket runt såväl Capitolium som Vita Huset. Innanför staketet finns 20 000 tungt beväpnade nationalgardister för att försvara ceremonierna och med alla medel motverka varje ansats till en statskupp, vilket outtalat är vad många fruktar.

Vid tidigare presidentinstallationer har miljoner människor följt ceremonin från den stora öppna platsen nedanför Capitolium. I år kommer hela området att vara avspärrat. Besökare är inte välkomna.

Liknande problem fruktas i alla delstatshuvudstäderna. Många har också lokalt kallat in nationalgardet. 

En pensionerad flygofficer, Larry Rendell Brock, greps i söndags i Texas. Brock var en i mobben som var inne i Capitolium. Brocks avsikt var att ta gisslan eller kanske avrätta medlemmar i USA:s regering, sa åklagaren i Texas, Jay Weimer på torsdagen. 

Medan hans boss Trump förbereder en vanärad sorti från presidentämbetet ägnar sig utrikesminister Mike Pompeo med frenesi åt den brända jordens taktik, skriver New York Times i en ledare på fredagen.

Under den senaste veckan har han fattat en rad beslut vars enda avsikt är att göra livet så svårt som möjligt för hans efterträdare som utrikesminister. Han har placerat Kuba på listan över stater som stöder terrorism, han tänker peka ut Huthirebellerna i Jemen som en terroristorganisation.

Han har vidare underlättad förutsättningarna för amerikanska diplomaters kontakter med Taiwan-officiella (för att störa relationerna med fastlands-Kina)  och har deklarerat att Iran är Al Qaidas hemmabas.

Dessutom har Pompeo prisat USA:s och Trumps utrikespolitiska framgångar” i mängder av tweets, där han hyllat att USA lämnade Parisklimatavtalet, liksom USA:s sätt att bryta kärnvapenspridningsavtalet med Ryssland och Obamas avtal med Iran mot kärnvapenspridning.

Så agera en fullfjädrad politisk gangster, skulle jag vilja säga.

Pompeo var för övrigt den amerikanske politiker som nog mest av alla hotat Sverige om konsekvenserna av ett underskrivande av FN:s förbud mot kärnvapen.

Avgående utrikesminister Mike Pompeo. Illustration by The New York Times; Pool photo by Andrew Harnik.

”Försvarsbeslutet gör oss rädda”: Sverige storsatsar på militär upprustning

Up to 35,000 soldiers will take part in Nato military drills across Norway – the largest the country has seen since the Cold War. Övningen genomfördes i oktober och november 2018. Vid samma tidpunkt som ”Trident Junction,” genomfördes mindre militärövningar i Finland, Island och Sverige.

Försvarspropositionen som antogs av riksdagen den 15 december innebär större militära satsningar än på flera decennier, skriver 12 för freden aktiva, nio kvinnor och tre män, under rubriken ”Satsa på fred och alliansfrihet – inte på militär upprustning och Natosamarbete!”. Bland undertecknarna finns bland annat Erni Friholt och Ola Friholt, Fredsrörelsen på Orust, Gudrun Schyman, ordförande i klimatnätverket Fria Pensionärer, Karin Utas Carlsson, pensionerad barnläkare, fil.dr pedagogik (fredsundervisning) och Lars Drake, f.d. adjungerad professor, fredsaktivist, medlem i Nej till Nato. I fredsaktivisternas text heter det inledningsvis:

Det svenska försvarsanslaget ökar dramatiskt med den nya försvarspropositionen, med 44 procent från 61,6 miljarder 2019 till 87,7 miljarder 2025. Det rent militära försvaret får nästan allt och civilförsvaret bara 4,7 procent.

I fredsaktivisternas text heter det inledningsvis:

”Försvarsministern har i klartext uttryckt att avsikten är att underlätta för Natotrupp att gå österut från Trondheim i Norge, dvs genom Sverige mot Ryssland! Tanken är att Sverige ska bygga upp sitt försvar så att vi ska förlita oss på ”hjälp utifrån”, dvs Nato och grannländerna. Civilförsvaret ska se till att vi klarar oss i 3 månader i händelse av kris eller krig.”

Sverige samarbetar nu med Nato i krigsövningar flera gånger om året. I Försvarspropositionen tar man inte på allvar människors behov att förebygga och motverka att konflikter övergår i förödande krig. Forskning och kunskap om konflikter och konflikthantering lyser med sin frånvaro. 

Skribenterna konstaterar att det ”I propositionen talas ganska mycket om kärnvapen, men inget om att Sverige får problem av att verka tillsammans med Nato och kärnvapenländerna USA, Frankrike och Storbritannien samt de länder (Tyskland, Belgien, Nederländerna, Italien och Turkiet) som har USAs kärnvapen. Sverige blir utsatt som möjlig krigsskådeplats i ett modernt krig där kärnvapen kommer att spela roll.”

Den 22 januari blir FN:s förbud mot kärnvapen internationell lag. ” Det är en skam att Sverige inte ratificerat och därmed inte deltar i det viktiga arbetet att få slut på testning, utveckling, tillverkning, lagring och överföring av kärnvapen till andra. Kärnvapen hotar hela planeten.”

Ett modernt storkrig kommer att föras med kärnvapen och det måste undvikas. Krig förs med hjälp av satelliter. Här är Sverige djupt involverat. Via satelliter som styrs från baser i nordligaste Sverige kontrolleras en stor del av den globala militära satellittrafiken.

Det är högtid för omtänk, konstaterar de tolv undertecknarna: ”Vi måste alla tänka om och följa FN- stadgans uppmaning om fred. En ratificering av kärnvapenförbudet och upphävande av värdlandsavtalet skulle vara en början att återföra Sverige till att bli en fredlig och fredsfrämjande buffert i världspolitiken. Försvarsbeslutet gör oss rädda.”

De som undertecknat artikeln är: Astrid Ståhlberg, aktiv i Sveriges Fredsråd, Erni Friholt och Ola Friholt, Fredsrörelsen på Orust, Gudrun Schyman, ordförande i klimatnätverket Fria Pensionärer, Helge Sonntag, ordförande i Daladistriktet av Svenska FN-förbundet, Ingalill Ek, Kvinnor för Fred Uppsala, Jan Strömdahl, Folkkampanjen Kärnkraft-Kärnvapen, Karin Utas Carlsson, pensionerad barnläkare, fil.dr pedagogik (fredsundervisning), Lars Drake, f.d. adjungerad professor, fredsaktivist, medlem i Nej till Nato, Måna Wibron, Kvinnor för Fred, Sundsvall, Staffan Ekbom, Nej till Nato och Susanne Gerstenberg, Kvinnor för Fred. 

Tankar om Per T och den nödvändiga Natonojan

Twitter från en amerikansk general om svensk samverkan med Nato – under den väldiga övningen Aurora i Sverige 2017.

Jag läser ofta Per T Ohlssons söndagskrönikor i HD/Sydsvenskan med viss behållning, ofta utan att instämma i hans åsikter. Men söndagens ”Slutet för Natonojan”, som önskedrömmer om ett svenskt Natomedlemskap, en av Ohlssons käpphästar, är bara för mycket.

I mer än 200 år har Sverige varit ett alliansfritt land mellan öst och väst. Hållningen har varit bra för Sverige och svenskarna, och en viktig orsak till att Sverige inte blivit indraget i något krig.

Bakgrunden till Per T:s text är att sverigedemokraterna i tisdags annonserade att partiet var för en så kallad ”Natooption”, vilket gjorde att riksdagen samma dag  röstade igenom ett tillkännagivande om att Sverige, i likhet med Finland, skall anta en så kallad Nato-option.

I flera svenska medier gick man just med nyheten som om den hade inneburit att det nu fanns en en majoritet för svenskt Natomedlemskap, vilket snabbt dementerades av SD, partiet är fortfarande mot något sådant.

I opinionsundersökningar har det under lång tid varit en betryggande folklig majoritet mot ett svenskt Natomedlemskap. Det är det som Ohlsson kallar ”Natonojan”, den folkliga oviljan mot att försvaret av Sverige ska bygga på Nato och på Natos kärnvapen.

Ohlssons argumentering för svensk anslutning till Nato är blek och tandlös. Han påminner om Rysslands illegala annektering av Krim, som var rättsstridig men måste sättas in i ett historiskt sammanhang. Majoriteten av befolkningen i Krim talar ryska och är gissningsvis nöjd med att åter tillhöra Ryssland, som man gjort historiskt tills Chrusjtjov godtyckligt överförde provinsen till Ukraina. Det som skedde har inga inslag som skulle få någon att tänka på ett ryskt angrepp på Sverige eller på Baltikum.

När Ohlsson tar Belarus och Putins halvhjärtade stöd till Lukasjenko som ytterligare tecken på att Sverige bör gå med i Nato är det ännu en trött och ointelligent argumentering.

Den som diskuterar Sveriges framtida försvar har viktigare frågor att tänka på, i synnerhet vilket som är den största säkerhetspolitiska risken för Sverige? Enligt Per T skulle det uppenbarligen vara ett oprovocerat ryskt angrepp på Sverige. Vilka trovärdiga motiv skulle ligga bakom ett sådant angrepp berör han inte.

På Sovjettiden och särskilt under den kusliga Stalintiden var det nog annorlunda. Men Sveriges alliansfria politik tjänade oss väl då lika väl som i dag.

Östersjön har på senare år blivit en konfrontationszon mellan öst och väst. Nato och USA har flyttat fram sina positioner här på ett sätt som drastiskt hotar ryska intressen, som tillgången till fria handelsvägar över Östersjön för sjöfarten. Natostyrkor har utplacerats i Polen och i Baltikum mycket nära gränsen till Ryssland. Provokationer, incidenter, missförstånd kan på kort tid under worst case-förhållanden eskalera till krig, där krig med kärnvapen inte kan uteslutas.

Ska Sverige då rusta för att i ett sådant krig tillsammans med Nato ”besegra och erövra Ryssland” och störta Vladimir Putin ungefär som USA störtade Saddam Hussain i Irak? Vilket pris skulle det ha för Sverige, som ofelbart skulle bli krigsskådeplats i ett sådant scenario.

Är hundratusentals döda svenska och stor förödelse i Sverige ett rimligt pris för att störta och besegra Putin. I min värld är det rena galenskapen.

Sverige borde självklart liksom Finland åter ha ett hållbart nationellt försvar och utöver det arbeta i FN:s anda, fredsbyggande med fredliga medel, en långvarig svensk tradition.

Därutöver borde ambitionen vara att hålla en öppen kommunikation med grannlandet Ryssland, för att skapa ömsesidig säkerhet.

I dag finns minimala kanaler för officiella och inofficiella kontakter med Ryssland. Det är riktigt illa.

Detsamma gäller bristen på kontakter med det ryska civilsamhället. Efter kalla krigets slut fanns förslag på att i Sankt Petersburg, för övrigt en av Europas vackraste städer, upprätta ett Svenskt institut för kontakter mellan konstnärer, författare och andra från de båda länderna. En sådan institution hade varit många gånger bättre för svensk säkerhet än alla Natos robotsystem som nu ska placeras ut på Gotland, gissningsvis programmerade för mål i Ryssland.