Kategoriarkiv: Vetenskap

Henrik Håkansson vid gränsen natur – kultur

Henrik Håkansson: Installation View of a Tree (Suspended), 2016 // Courtesy of the Artist, the Meyer Riegger Gallery, the Modern Institute/Toby Webster Ltd. Photo by Marc Doradzillo.

Henrik Håkansson har beskrivits som en av de internationellt mest framgångsrika och spännande konstnärerna i sin generation. Oförtrutet har han utforskat samspelet mellan natur, kultur och civilisation i uppmärksammade installationer på utställningar på många håll i världen. Det har handlat om sådant som fjärilars lätthet och fåglars flykt men också om insikten att människan inte som skapelsens krona kan härska över naturen utan ödmjukt måste inse att vi själva som levande varelser är delar av en sårbar helhet.

I dagarna har Henrik Håkansson välförtjänt tilldelats Bildkonstnärsfondens stora stipendium för 2020 på 300 000 kronor. I motiveringen heter det bland annat:

” Under tre decennier har Henrik Håkansson utvecklats till en internationell föregångare inom konstens utforskande av samspelet mellan människa, flora och fauna. Specifika arter lokaliseras, observeras och dokumenteras, för att visuellt kommenteras eller interageras med i starkt drabbande verk. Genom avskalad teknisk och kommunikativ skicklighet, väcker han hos publiken en oförvanskad förundran över skönheten och egenheten i varje studieobjekts tillvaro, karaktär och beteende. Henrik Håkansson förmedlar oförutsägbara nya perspektiv på den biologiska mångfaldens komplexitet – och på människans maktfullkomlighet i relation till den.”

Till stipendiet publiceras en skrift om konstnären med text av Magnus af Petersens, bilder av Lotta Antonsson/Henrik Håkansson. af Petersens skildrar Henrik Håkanssons utveckling som konstnär särskilt genom nedslag i hans viktigaste utställningar.

Han skriver att flera verk under 2000-talet skildrar biosfären, utsatt för någon form av dekonstruktion. Ofta har biosfären representerats av träd, som traditionellt stått för liv och kunskap. På utställningen A forest Divided (Lunds konsthall 2012 visades bara vertikala trädstammar, som i en skog, med rena snittytor delade i mitten.

En senare utställning 2019 på Kode konstmuseum i Bergen, One hundred and One Peaces of a Tree (Norwegian Wood),  bestod av ett enda träd uppdelat i fragment som vart och ett monterats på ett metallstativ. Till utställningen fanns också inspelad fågelsång.

Filmerna Aug 11, 2012 The Symptoms of the Universe Studies (6min 29 sek) visar filmer av två träd som exploderar mot en blå himmel. De har filmats ur sex olika vinklar och med olika hastigheter, från 5000 till 24 bilder i sekunden.

Henrik Hakansson Listening to bird songs in the Monk’s Garden, 2004 Isabella Stewart Gardner Museum, Boston.

Första gången jag såg Henrik Håkansson i aktion var på Venedigbiennalen 1997 där hans installation ”Out of the Black and into the Blue” visades i den Nordiska paviljongen. Där hade han skapat en miljö för fjärilar och besökaren kunde med hjälp av filmkameror i närbild följa hur fjärilar föddes och flög från paviljongen ut i naturen eller snarare parken runt paviljongen.

Han övervakade själv på plats som en fjärilarnas barnmorska det långsamma men fascinerande förloppet, i ett verk som knöt kultur och natur samman verkningsfullt.

I ett tidigt verk, Frog for E.S.T (Eternal Sonic Trance) arbetade konstnären utifrån kunskapen att grodors hörselorgan är inställda på den egna artens frekvens – och försökte få dem att interagera med specialskriven musik. Det var ett av många verk där konstnären studerar och reflekterar över djurvärldens olika livsmiljöer. 

Dunkers kulturhus visade 2004 – 2005 en utställning som utforskade ”vingslagens mekanik och poesi”. På From here to Eternity (Phoenicurus phoenicurus) The Wind Tunnel Sessions visades en stor vindtunnel som byggts av forskare i teoretisk ekologi vid Lunds universitet för att just studera fåglars flykt, ofta med höghastighetskameror.

”Det kan tyckas paradoxalt att Henrik Håkansson är lika nära de romantiska poeterna som de naturvetenskapliga forskarna”, skriver Magnus af Petersens och fortsätter:

”Hans konst bygger på såväl kunskap som inlevelse, kompletterande snarare än motsatta sätt att se världen. … I dag finns inte något hörn av vår planet som är opåverkat av människans framfart – från de smältande isarna kring polerna till öknarna, haven – ekosystem som snabbt förstörs, arter som dör ut – och om man liksom konstnären är född i slutet av 1960-talet är det något man antagligen inte behövt läsa sig till.”

Henrik Håkansson är född 1968 i Helsingborg, utbildad på Konstfack och bosatt i Berlin och Falkenberg. Hans verk har visats på biennalerna i Venedig, Berlin och Saõ Paolo samt på museer och konsthallar världen över.

Fotnot: Bland tidigare stipendiater kan nämnas: 1993 konstnären Ola Billgren, 1994 fotografen Anders Petersen, 1998 konstnären Marie-Louise Ekman, 2004 fotografen Dawid (Björn Davidsson), 2005 tecknaren Joakim Pirinen, 2007 Konstnären Jan Håfström, 2008 Keramikern och formgivaren Signe Persson-Melin, 2012 fotografen Gerry Johansson, 2019 konstnären och serieskaparen Liv Strömqvist.

Henrik HÅKANSSON《Fallen Forest》 2006 Courtesy Galleria Franco Noero, Turin.

Professorn och hans robot-tvilling

robots

Om medvetande, artificiell intelligens och robotar handlar Göran Frankels nya bok, som han på lördagens presenterade på Sub Rosa på Råå.

goranfrankel_0298

När vetenskapsjournalisten och författaren Göran Frankel skulle intervjua den danske professorn Henrik Schärfe möttes han av två personer (bilden överst).

Den ene var verklig. Den andre tilltalade honom:

– Hallå där kompis! Jag är en maskin. Är inte du det också?

64478196-ibbbv

Mötet med professorn och hans mekaniska tvilling Geminoid-DK skildras i Görans helt nya bok om ”Medveten mot alla odds” (Fri Tanke förlag) med underrubriken ”Hjärnforskningens svåraste problem”. Boken har av Kungl Vetenskapsakademin belönats med 2016 års Pi-pris för populärvetenskapligt författarskap. Juryns motivering var: ”För en fantasifull tankeresa in i framtiden men på saklig grund”.

På lördagen presenterade Göran Frankel sin bok på Sub Rosa, kulturhuset på Råå. I sin inbjudan skrev Otto von Friesen:

”Hur kan en grårosa köttklump på ett och ett halvt kilo producera något så väsensskilt som andlighet? Hur kan ett helt universum klämmas ihop i en volym på ca 1440 kubikcentimeter?”

Eller med andra ord, vad är det mänskliga medvetandet? Vad skiljer en människas sätt att tänka från den människolika robotens AI, Artificiell Intelligens?

– I varje människa finns en robot, vår inre zombie, säger Göran. Det är den som ser till att vi cyklar utan att behöva tänka på varje delhandling.

Kanske är människan en själfull zombie, en zombie med medvetande.

– Men hur kan materia bli medveten om sig själv?

Det tål att tänka på!

Fotnot: Göran Frankel har arbetat som vetenskapsjournalist under många år på Lunds Universitet och tidigare i samma roll på Helsingborgs Dagblad.

Bilden här under från SubRosa.

subrosa_0479

En ”patentknekt” revolutionerar fysiken

I dag för hundra år sedan presenterade Albert Einstein den allmänna relativitetsteorin för den preussiska vetenskapsakademin.  På filmen ovan spelar han på fiol violinsonat i b-moll av Kristel Birkholtz, Einstein var också en hängiven amatörmusiker. (Musiken börjar efter 2:20 min). Fortsätt läsa En ”patentknekt” revolutionerar fysiken