Kategoriarkiv: Äldreomsorg

Efter skandalerna – en äldreomsorgslag!

Attendos VD Martin Tivéus och Kristina Nilsson (S), riksdagsledamot och vice ordförande i socialutskottet.

”När tar skandalerna slut?”, frågar sig  Kristina Nilsson (S), riksdagsledamot och vice ordförande i socialutskottet i ett inlägg i nättidningen Dagens Arena. Hennes välargumenterade text mynnar ut ett krav på en ”äldreomsorgslag där vi tydligare reglerar krav på kompetens och arbetsuppgifter och där det blir tydligare vad äldre ska kunna förvänta sig av äldreomsorgen.”

Ännu en gång har medierna skildrat en ny vårdföretagsskandal inom äldreomsorgen, skriver Kristina Nilsson: ”För tio år sedan hette skandalföretaget Carema. Det blev så utskällt att det 2013 bytte namn till Vardaga. Den här gången är det vårdföretaget Attendo som hamnat i centrum för kritiken om missförhållanden.”

En av Attendos tidigare anställda, Stine Christophersen, slog larm om att man på Atendos boende Sabbatsbergsbyn när pandemin bröt ut inte  isolerade personal och coronasmittade från de övriga på äldreboendet genom så kallad kohortvård. Samtidigt gick ledningen ut med internt och externt att det var just det man gjorde.

Stine Christophersen blev uppkallad till företagets huvudkontor och uppläxad rejält. Det hette att hon var illojal och spred falsk information. Hon fick en varning. En upprepad kritik skulle leda till att hon fick sparken.

At en visselblåsare hotas med repressalier är allvarligt. Sedan snart fyra år finns en lag om att privatanställd vårdpersonal i offentligt finansierad vård har meddelarskydd. Arbetsgivaren får inte vidta åtgärder mot en anställd som vänder sig till medier.

Till det kommer, som jag också berört i en tidigare blogg, att Attendo, ett av Nordens största värdföretag fick statligt coronastöd från främst Sverige men också från Finland på 133 miljoner. Företaget har trots det delat ut 108 miljoner i aktieutdelning och gett företagsledningen 4,8 miljoner i bonus. Samtidigt har de anställda inte fått det coronaengångsbelopp på 5500 kr som kommunalt anställda erhållit.

Girigheten och egennyttan hos beslutsfattarna är provocerande. ”Överskott som görs i verksamheten behöver återinvesteras i vården, bland annat för fler och bättre utbildade anställda”, skriver Kristina Nilsson.

Pandemin har visat at äldreomsorgen i Sverige fungerar uselt. Eller med Kristina Nilssons ord:

”Exemplet Attendo visar att vi behöver reglera äldreomsorgen bättre. Vi behöver komma bort från stora vårdbolag där vinstjakten är det primära målet. Vi behöver säkra tillgången till medicinsk kompetens och komma bort från dåliga anställningsförhållanden. Vi behöver rejält minska andelen timanställda, allmänt visstidsanställda och vikarier och erbjuda fler heltidsanställningar utan delade turer.”

Genom en äldreomsorgslag kan kraven på kvalitet och mänsklighet i en utsatt och nedprioriterat äldreomsorg skrivas upp rejält.

Ett samhälle kan bedömas efter hur man bemöta sina svaga grupper. Vårt Sverige som för inte så länge sedan gjorde skäl för epitetet folkhem borde värdera de äldre bättre än nu, bättre än vad som framkommit genom pandemins dödliga hantering av de sköra äldre-äldre. Den grupp som i alla sammanhang framhävdes som den som främst av allt borde skyddas hanterades mycket och även dödligt illa i många sammanhang.

VÄLFÄRDSJÄTTARNAS Chefer och Riskkapitalbolag i skatteparadis får Miljoner

Fredrik Gren, vd Ambea. Årsinkomst 2020: 9,2 miljoner kronor, Rasmus Nerman, vd Humana. Årsinkomst under 2020: 7,7 miljoner kronor, Marcus Strömberg, vd Academedia. Årsinkomst 2020: 10,3 miljoner.

Betrakta de tre männen. De har vd-tjänster i tre välfärdsjättar, företag som hör till pandemins mångmiljonvinnare 2020-21 inte minst genom statligt coronastöd. De tre har fått stora lönehöjningar. Företagens vinster har till stor del hamnat hos riskkapitalföretag också i skatteparadis.

T v: Fredrik Gren, vd Ambea. Årsinkomst 2020: 9,2 miljoner kronor (inklusive lön, bonus och pension). Motsvarar: 26 undersköterskelöner. Ökning grundlön: 1 miljon. Aktieägande i Ambea: 31 miljoner kronor (aktiekurs på 79,50 kronor).

Ambea är en börsnoterad vård- och omsorgskoncern med 26 000 anställda. Största ägare: Riskkapitalbolagen Triton (registrerat på lågskatteön Jersey) och KKR (USA).

I mitten: Rasmus Nerman, vd Humana. Årsinkomst under 2020: 7,7 miljoner kronor. Löneökning: 2,2 miljoner. Motsvarar: 22 undersköterskelöner. Aktieägande i Humana: 13,3 miljoner kronor (aktiekurs på 76,70 kronor). Därutöver också optioner.

Humana är en börsnoterad nordisk omsorgsjätte aktiv inom individ- och familjeomsorg samt personlig assistans. Största ägare: Riskkapitalbolaget Impilo (registrerat i Sverige).

T h: Marcus Strömberg, vd Academedia. Årsinkomst 2020: 10,3 miljoner kronor. Motsvarar: 24 lärarlöner. Löneökning under 2020: 5 miljoner. Aktieägande i Academedia: 13,5 miljoner kronor (aktiekurs på 88,10 kronor). Därutöver också syntetiska optioner.

Academia är Sveriges största friskolekoncern. 60 000 förskolebarn och elever samt cirka 80 000 vuxenstuderande. Största ägare ärMellby gård (Sverige).

Coronaepidemin och de stora statliga stöden till pandemiutsatta företag har blottlagd riktigt obehagliga missförhållanden vid de så kallade ”privata välfärdsföretagen”.

Var det verkligen meningen att skattemedel som var avsedda för vård och skola skulle ge vinster åt riskkapitalbolag registrerade i skatteparadis, att skatter skulle användas till grovt skattefusk??

Länge fördes en politisk debatt om ”vinster i välfärden”. De debattörer som menade att skattemedel inte skulle användas till vinstutdelningar inom vård och skolsektorn stämplades ofta som nära nog vänsterextremister.

Genom pandemin ser vi bedrövliga konsekvenserna av den svenska politiska modellen. Det här borde inte få fortsätta. Men var finns de politiker som har mod och röstunderlag för att riva upp och göra om på ett anständigt vis?

Var det verkligen meningen att samma företags koncernchefer skulle får löner som motsvarade 26 undersköterskelöner eller 24 lärarlöner – och att samma personers ersättningar skulle höjas samtidigt som staten ger ekonomiskt stöd i pandemikrisen?

De privata största välfärdsföretagen granskas i Dagens Etc.

Trots rekordvinsterna har Academedia nyligen sagt upp personal på 60 skolor. Detta kritiseras av Lärarnas riksförbund som menar att de medel som är avsedda för skolan ska behållas i skolan.
– Vinstutdelning är med andra ord inte acceptabel och därmed är aktiebolagsformen olämplig för skolan. Det är självklart så att man kan behöva minska på personalstyrkan om man får färre elever men det går inte att göra under pågående läsår, säger ordförande Åsa Fahlén, ordförande i Läsarnas Riksförbund..

Bolaget delade ut 158 miljoner till ägarna, vad tycker du om den prioriteringen?, frågar Etc.

– Nej, men det visar ju att det uppenbarligen finns mycket pengar som istället borde återinvesteras i skolan.

Academedia vill inte kommentera optionsaffärerna eller vad som motiverar vd:ns höga ersättningar. Men i ett mejl skriver kommunikationsdirektör Paula Hammerskog att på grund av ett uppskjutet styrelsebeslut fick vd:n dubbel bonusutbetalning under 2020 vilket förklarar den kraftiga inkomstökningen.

 Ambea dominerar tillsammans med det i dagarna skandaliserade Attendo totalt den privata äldrevården. Attendo hotade visselblåsare som slog larm om missförhållanden och det prövas nu om åtal kommer att väckas.

Ambea i sin tur dubblades vinsten, och tack vare extra ”stödåtgärder från myndigheterna”, skriver vd Fredrik Gren i en delårsrapport. De nordiska länderna förmedlade stöd på 113 miljoner till företaget.

Företaget håller bolagsstämma den 12 maj. Styrelsen föreslår att 108 miljoner kronor ska föras över till aktieägarna. Det innebär att mer än hela bolagets rekordvinst går till bolagets ägare och den största delen (16,4 miljoner) går till riskkapitalbolaget Triton med kontor i skatteparadiset Jersey.

Bolagets agerande är ”oerhört provocerande”, tycker Sanna Tefke som är ordförande för fackförbundet Kommunals sektion på Ambea. Hon är även ersättare i distriktsstyrelsen för Vänsterpartiet i Storstockholm.

– Välfärden skriker efter mer resurser. Vi behöver fler kollegor, bättre scheman och löner och pensioner som går att leva på. Tänk vilka förbättringar det skulle innebära om de skattepengar som nu försvinner till obegränsade vinster och skatteparadis faktiskt gick till det de är avsedda för. Det verkar viktigare att se till att aktieägarna får sitt än att ge kompensation till den som gått till jobbet med livet som insats under pandemin.

I en ledare i Dagens ETC skriver Ulrika Lindahl bland annat:

”Vad ska vi ha privat vård och marknadsstyrd skola till över huvud taget om den inte gör vården och skolan bättre. Varför ska vi låta skattepengar försvinna iväg i aktieutdelningar och feta bonusar? Varför?

För att göra ett antal rika män, ja framför allt män, ännu rikare? Är det vad välfärden ska vara till för Magdalena Andersson?”

Äldre har diskriminerats grovt under pandemin

FOTO: UMEÅ UNIVERSITET
”Jag tycker det är väldigt uppenbart att äldre har diskriminerats på grund av sin ålder under pandemin”, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet.

I Sverige har total 14 000 personer avlidit med covid-19 fram till den 26 april 2021. Av dem var 12 614 – eller 90 procent –70+, skriver Aftonbladet, vars siffror bygger på uppgifter från Folkhälsomyndigheten.

”Äldre har diskrimerats på grund av sin ålder under pandemin”, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, i en intervju med Aftonbladet.

Värst var det i början av pandemin – och allra värst i Stockholm, enligt professorn. ”Där var det väsentligt många gamla” som inte fick någon individuell bedömning vid misstanke om covid-19, utan fick en ”generell ordination om palliativ vård”, ”vilket i praktiken innebär att de dör inom några dygn”.

Många äldre på boenden fick inte träffa en läkare. De ordinerades ofta palliativ vård per telefon vid feber och andra symptom på infektion, utan att läkaren visste om tillståndet berodde på covid eller inte.

– För mig är det oerhört skrämmande och ett hot mot läkaretiken.

Han nämner särskilt den läkare på en vårdcentral i Lomma som i april förra året beslutade att ingen av 180 äldre patienter skulle få sjukhusvård vid misstänkt covid. Läkare ordinerade generellt palliativ vård på distans i alla journaler – utan att patienterna visste någonting.

– Det var nästan som att döma 180 personer till döden, säger Yngve Gustafson, som hänvisar till ett avslöjande i HD/Sydsvenskan i december 2020.

– I början av pandemin var det nästan ingen över 80 som lades in på sjukhus. Man valde också bort att erbjuda dem intensivvård.

Var femte person på ett äldreboende fick under pandemin inte någon individuell läkarbedömning, skriver Aftonbladet i en annan artikel där man utgår från IVO:s granskning förra året av särskilt äldre på SÄBO, särskilda boenden.

Totalt inspekterades 1 700 äldreboenden, varav 98 granskades djupare.
Ivo konstaterar allvarliga brister hos regionerna vad gäller medicinsk vård och behandling av äldre på SÄBO under pandemin.

  • Ingen region har tagit sitt fulla ansvar för att säkerställa en behovsanpassad medicinsk vård och behandling av dessa patienter.
  • Ingen region har heller uppnått kvalitetskraven som ställs på brytpunktssamtal, som läkaren ska ha med patienten och med närstående inför vård i livets slutskede (palliativ vård).

– Alla som behöver ska få en god vård och omsorg. Även i kristider, säger Sofia Wallström, generaldirektör för Ivo.

Ivo konstaterade stora brister i vården inom samtliga regioner. För Regin Skåne blev omdömet allvarligt:

  • Äldre som bor på särskilt boende har inte fått vård och behandling utifrån den enskildes behov vid misstänkt eller konstaterad covid-19. 
  • Äldre som bor på särskilt boende och deras närstående har inte fått information och gjorts delaktiga vad gäller vård och behandling vid misstänkt eller konstaterad covid-19. 
  • Ställningstagande om och genomförande av vård i livets slutskede har inte skett i enlighet med gällande regelverk under covid-19 pandemin för äldre som bor på särskilt boende. 
  • Det går inte att följa vården och behandlingen till äldre som bor på särskilt boende som haft misstänkt eller konstaterad smitta av covid-19 pga. brister i primärvårdens patientjournaler.

Aftonbladet har inlett en reportageserie för att ta ett helhetsgrepp om ”ålderismen” i Sverige, särskilt i pandemisammanhanget.

– Det är jätteviktigt att ni skriver om detta. Vi måste se till alla människors lika värde och att inte äldre diskrimineras, säger Yngve Gustafson.

FOTO: ANDERS WIKLUND/TT/Aftonbladet.
Sofia Wallström, generaldirektör för Ivo.

Attendos verksamhet ifrågasätts – efter personalhot, höga bonusar och 130 Mkr i statliga coronastöd

Stine Christophersen i P1 Dokumentären Det illojala vårdbiträdet. Foto: Mattias Ramos SR.

I P1-dokumentären ”Det illojala vårdbiträdet” berättar anhöriga och anställda att Attendo ljugit om vården på ett av företagets äldreboenden under coronapandemin. Det handlar om vårdbiträdet Stine Christophersen, som slog larm om att anhöriga fick besked om att deras covid-19-smittade släktingar på Attendos boende fick så kallad kohortvård, där sjuka och friska hölls isär och personal som jobbade med sjuka jobbade inte med friska. Det stämde inte med verkligheten.

– Det är en rak lögn, säger Stine Christophersen i dokumentären.

Hon slog upprepade gånger larm till Attendos ledning, men hennes kritik vändes mot henne. Hon var nära att få sparken men det slutade med en varning, som efter det att radioprogrammet sänts drogs tillbaka.

Både hotet om uppsägning av en visselblåsare och varningen strider mot svensk lag. Sedan 2017 har alla anställda inom välfärden, även de som jobbar för privata företag, en grundlagsskyddad rätt att lämna uppgifter till medier. Det är därtill uttryckligen förbjudet för arbetsgivare att rota i vem som fört fram något till en journalist, skriver DN:s politiske chefredaktör Peter Wolodarski i en ledare under rubriken ”Straffa dem som sätter munskydd på visselblåsare”.

Han menar också att åklagare före lyssna igenom P1:s dokumentär för att ”utreda om det kan bli aktuellt att åtala de chefer hos Attendo som varnade Stine Christophersen”.

I dokumentären nämns Mia Granes föräldrar Kjell och Marianne, som bodde på Attendos äldreboende Sabbatsbergsbyn i Stockholm våren 2020. På boendet bor runt hundra personer och coronasmittan kom in på fem av boendets elva avdelningar och flera personer dog. 

Pappa Kjell fick tidigt covid-19 men mamma Marianne var inledningsvis frisk. Mia Grane fick mejl från Attendo där det stod att man satt in så kallad kohortvård – sjuka och friska hölls isär och personal som jobbade med sjuka jobbade inte med friska.

Attendo är Nordens största vårdbolag och driver drygt hundra äldreboende i Sverige. Informationen om att man sätter in kohortvård vid misstänkt smitta har funnits på Attendos hemsida under hela coronapandemin. Men den var osann.

– Det stämmer ju inte eftersom personalen tvingades gå till alla eftersom det var så liten bemanning, så kohortvård – det är ett skämt att kalla det för det, säger Sanne Nilsson.

Attendo har fått statliga stöd på över 130 miljoner kronor under pandemin. Samtidigt har ledningens bonusar ökat med nästan 100 procent, skriver Aftonbladet.

– Deras tillstånd att finnas kvar i äldreomsorgen behöver dras tillbaka, säger Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet.

– Jag är glad att Aftonbladet har gjort den här granskningen, och avslöjar sanningen bakom det som hände under den här pandemin, förra året och vad som händer nu. Attendo satte alltså inte in personal för att skydda de äldre, precis när viruset spreds som allra värst. De försökte tysta Stine, vårdbiträdet som klev fram och larmade om detta. Och nu använder de svenska skattebetalares pengar, inte för att förstärka personalen och förbättra vården, utan för att betala ut bonusar till sig själva, fortsätter Nooshi Dadgostar till Aftonbladet TV.

S-toppen Aida Hadzialic reagerar på hur ledningen undviker att svara på frågor om miljonbonusarna.

”Driver man skattefinansierad verksamhet ska offentlighetsprincipen gälla. Att vägra svara på frågor om bonusar i miljonklassen på grund av ”tyst period” när man fått 130 miljoner kronor i krisstöd från de svenska skattebetalarna är respektlöst”, skriver Aida Hadzialic, regionråd och gruppledare för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen.

Även tidigare överåklagare Sven-Erik Alhem, numera rättsdebattör och ordförande för Brottsofferjouren, reagerar på Aftonbladets avslöjande.

”Sådant väcker berättigad ilska hos många. Borde finnas förbehåll när stöd lämnas”, skriver Alhem på Twitter.

Fotnot 1: VD:s Martin Tivéus har fått en löneökning på 12 procent, till 12,9 miljoner. Tillsammans med koncernledningen har han tilldelats en bonus på 4,8 miljoner, en ökning med 98 procent mot året innan. Bolaget har inte velat svara på frågor med hänvisning till en ”tyst period”, som infaller 30 dagar före en rapport.

Fotnot2: Det börsnoterade Attendos kurs har de senaste fem dagarna sjunkit från 52 till 48 kronor, alltså med knappt åtta procent, varav hälften under måndagen.

PS: Attendo bedriver även verksamhet i Helsingborg. I en blogg 2017 skrev jag följande:

”Den 1 maj 2017 tar Attendo över driften av fyra LSS-boenden i staden. Av totalt 26 anställda har 14 meddelat att de inte vill jobba kvar utan fortsätter inom Helsingborgs stad, skriver Helsingborgs Dagblad.

Kommunal stämde Attendo när 22 anställda inom hemvården tvingades gå ner i arbetstid, hette det i en annan HD-artikel i dagarna. Kommunal drev fallet ända till Arbetsdomstolen, men tvingades retirera.

De anställda vill inte arbeta för Attendo. De äldre vill inte bo på Attendos boenden. Ändå beslöt den styrande blågröna majoriteten att ”privatisera” som det kallas. Men det är ju inte privata aktörer som tar över utan ansiktslösa finansiella placerare, för vilka den skattefinansierade vården blivit en ytterst lönsam sektor.

Attendo ägdes länge av riskkapitalbolag som tjänade grova pengar och vållade svarta rubriker, som ”billig äldrevård med hjälp från skatteparadis” (Kalla fakta 2008). I Dagens ETC skriver Kent Werne:

”Genom åren har en rad figurer gjort sig en rejäl hacka på att köpa, expandera och sälja företaget: Björn Savéns riskkapitalbolag IK, franska Sodhexo, miljardärerna Gustav Douglas och Melker Schörling, riskkapitalbolaget Bridgepoint, sedan Björn Savéns IK en andra gång. Förra året börsnoterades Attendo, vilket gav drygt 8 miljarder till Savén & Co.

Skandaler har kantat Attendos verksamhet, främst till följd av otillräcklig personal. Werne ger några exempel:

  • 2009: På ett vårdhem i Helsingborg fryser en kvinna ihjäl efter att ha lämnats med öppet fönster.
  • 2011: På äldreboendet Vintertullen hittas en dement kvinna naken på en madrass med avföring över hela kroppen.
  • 2012: Blöjor som inte byts, smutsiga lakan, nerbajsade kläder och fallskador avslöjas på äldreboendet Frösunda.
  • 2013: Sår fulla med maskar, dementa som ramlar ur sina sängar och boende som är undernärda rapporteras från två äldreboenden i Stockholm.
  • 2016: Dementa låses in och döda lämnas liggande i rumstemperatur i flera dygn på ett vårdboende i Linköping.

Hur har det kunnat bli så, att de äldre förvandlas till produkter på en marknad för äldreomsorg? Det säger inte så lite om dagens svenska samhälle.”

Sanne Nilsson, specailistsjuksköterska, och familjen Grane. Foto: Mattias Ramos/Sveriges Radio/privat.

Pandemin kommer till förskolan i Laröd

Efter covi-19-larm: För säkerhets skull blir det nya leksaker till barnen i Laröd.Arkivbild: Håkon Mosvold/HD.

En fjärdedel av personalen – fem personer – på privata Larödhus förskola har smittats av covid-19, rapporterar Helsingborgs Dagblad.

Med så många smittade valde förskolan att ha stängt under fredagen.

– Vi tar det säkra för det osäkra. Vi i ledningen ska vara här och städa och all personal ska testa sig, säger Frida Bengtsson, biträdande rektor. Bland annat kommer leksaker att bytas ut.– Det finns även en risk att barn drabbas och det vill vi inte.

Orsaken till smittan är okänd. Plan en är att förskolan ska öppna igen på måndag, men med mer utomhusverksamhet än innan. Alla föräldrar är informerade.

Pandemin började äldreboendena. I Helsingborg drabbades några av dem kusligt med höga dödstal. Ofta informerade man dåligt för att ”inte oroa anhöriga”, hette det. Något liknande hade varit otänkbart när det gäller förskolan i Laröd.

Har de som ansvarar för äldreomsorgen tagit åt sig av erfarenheterna från den första tidens fasor? Kritiken mot timanställningar inom äldrevården har varit massiv. Flera studier under året har visat att hög andel timanställdas också ökade smittspridningen inom äldreomsorgen. Coronakommissionens rapport i december innehöll skarp kritik: timanställningarna måste minska.

Kommissionen skriver bland annat att arbetsgivarna måste förbättra anställningstryggheten och personalkontinuiteten, och att andelen personal med timanställning kraftigt måste minska. Men nya siffror från SKR, Sveriges kommuner och regioner, visar att det inte skett. Andelen timanställningar låg kvar på ungefär samma nivå 2020 som tidigare år, något som tidningen Arbetet berättat. Var femte inom den kommunala äldreomsorgen är fortfarande timanställd.

– Det är verkligen inte bra. Det visar att kommunerna inte har förstått det som coronakommissionen pekar på, vad som är äldreomsorgens systemfel, säger Mari Huupponen, utredare på Kommunal.

Hon håller med om kommissionens slutsatser – många timanställda leder till sämre kontinuitet. Och det går ut över de äldre.

– Kontinuitet är otroligt viktigt för kvaliteten. De äldre behöver träffa samma personal för att känna sig trygga, och de som tar hand om dem behöver vara utbildade. Om en stor andel av omsorgsproduktionen bemannas av timanställda får vi en inbyggd kompetensbrist i systemet, säger hon.

Men även för de anställdas skull är det viktigt att minska timanställningarna.

– Timanställning är den mest prekära anställningsformen. Det blir svårt att få någon långsiktighet i sitt liv, samtidigt som många inte har möjlighet att tacka nej till de timmar de får. Kommunerna borde i mycket högre grad använda sig av egna vikariepooler istället, så att de kan säkra att vikarier får en riktig anställning, säger Mari Huupponen.

 Danderyd har enligt SKR:s statistik 40 procent timanställda. Även tidigare år har de toppat statistiken, skriver Dagens Etc. På privata boenden är som regel andelen timanställda betydligt högre än på kommunala boenden, se fotnot.

I andra änden av skalan finns Lund. De hade förra året åtta procent timanställda. Därmed minskade de andelen med tre procentenheter jämfört med 2019. Enligt Anna Borgius, vård- och omsorgsdirektör i Lund, har kommunen länge strävat efter att ha så få timanställningar som möjligt.

– Det är ett medvetet arbete som har pågått i flera år, där strategin är att ha en viss överanställning på enheterna. Det gör att vi kan hålla en högre kontinuitet och därmed blir kvaliteten på omvårdnaden också högre, säger hon.

Att kommunen lyckats minska andelen timanställningar i år tror hon till stor del beror på att de redan i mars förra året gick ut med en särskild uppmaning om att överanställa.

– Vi sa också att alla anställda skulle vara kopplade till en enhet istället för att gå mellan olika enheter. Det för att minska smittspridningen, både mellan personalen och till de boende, säger Anna Borgius.

Under pandemins första våg var också smittspridningen låg, både bland anställda och brukare. 

Fotnot:

TIMANSTÄLLNINGAR INOM DEN PRIVATA ÄLDREOMSORGEN

Siffrorna från SKR visar bara kommunalt anställda. Men en undersökning från Kommunal från 2018 visar att andelen timanställda hos privata utförare var 37 procent 2017, jämfört med 27 procent i kommunalt driven äldreomsorg.

Kommuner med mest timanställda:

(andel av alla anställningar)

Danderyd 40,6 procent

Värmdö 34,7 procent

Ragunda 33,9 procent

Vallentuna 33,0 procent

Upplands Väsby 31,1 procent 

Kommuner med minst timanställda:

Lund 7,9 procent

Nynäshamn 8,3 procent

Karlskrona 8,4 procent

Hultsfred 9,0 procent

Kävlinge 10,8 procent 

Källa: Kolada, SKR

FOTNOT 2

Smittan skenar nu i en takt som inte setts tidigare under pandemin., noterar Svenska Dagbladet. Antalet bekräftade fall av covid-19 i världen har nu passerat 150 miljoner. Nära 3,2 miljoner människor har dött i virussjukdomen.

Bakom de senaste veckornas ökning ligger bland annat den svåra smittspridningen i Indien och Brasilien.

USA toppar den föga avundsvärda listan över länder med flest döda – covid-19 har skördat över 575 000 liv i landet. I Brasilien har mer än 401 000 människor dött, i Mexiko 216 000 och i Indien 205 000, enligt amerikanska Johns Hopkins University som följer utvecklingen.

De tre nämnda länderna förenas i en avgörande sak, de styrs/eller har nyligen styrts av nationalistiskt populistiska ledare, som extremt dåligt hanterat pandemin i de respektive länderna. Refsultatet av detta har blivit förödande och krävt och kräver miljoner människoliv.

En hög andel timanställda ledde till att smittspridningen inom äldreomsorgen ökade. Men andelen timanställda är kvar på ungefär samma nivå idag. 
Bild: Shutterstock/Dagens ETC.

”Ingen vanvård på ackord!”

Teckning: Robert Nyberg.

Coronakommissionens rapport (SOU 2020:80) riktar svidande kritik mot den anorektiska äldrevården i Sverige, vars brister i blixtbelysning har gjorts synliga av pandemin. I en välskriven och viktig artikel i nya numret av tidningen Clarté (nr 1 2021) presenterar Åsa Andersson och Marianne Lidbrink rapportens huvuddrag och ger därmed indirekt svar också på den omdiskuterade frågan varför så många i Sverige dog i covid-19 under förra året. Det handlar om kusliga strukturella brister i äldrevården, i mycket ett resultat av den så kallade ädelreformen i början av 1990-talet. Och om den allmänna smittspridningen i landet.

Kommissionen beskriver ingående sådant som äldrevårdens alltför små ekonomiska resurser, oklara ansvarsfördelningar mellan kommuner och regioner, dåliga anställningsvillkor, låg bemanning, alltför få sjuksköterskor och inga anställda läkare. 

Artikelförfattarna är båda legitimerade sjuksköterskor med klinisk erfarenhet av vård av äldre i region Stockholm, med mångåriga erfarenheter av vårdpolitiskt arbete. Det vet vad de skriver om:

”Det är befriande att en nationell utredning öppet redovisar de allvarliga bristerna. De har negligerats av såväl Sveriges kommuner och Regioner (SKR) som olika regeringar sedan början av 200-talet. Kommissionens rapport bekräftas av Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) granskningar av äldreboenden under pandemin.”

Dagens äldrevård är ett resultat av den så kallade ädelreformen 1992. Kommunerna fick då ansvar för viss hälso- och sjukvård medan regionerna behöll ansvaret för läkarinsatserna.

Inget blev som det var tänkt. I stället inleddes kraftiga nedskärningar. Antalet vårdplatser per 1000 invånare i Sverige minskade från 2,9 år 2006 2,1 år 2019. Genomsnittet bland OECD-länderna är 4,7 vårdplatser på 1000 invånare. I svensk äldrevård saknar 40 procent av personalen vårdutbildning. Bara fem procent av de anställda är sjuksköterskor, mot 31 procent i Norge. 

En svensk sjuksköterska på ett äldreboende ansvarar för 30 boende. På vardagar, kvällar, nätter och helger finns på de flesta boenden inga sjuksköterskor alls. Och aldrig någon läkare.

Det innebär att sådant som syrgas och dropp saknas, eftersom det kräver sjuksköterskor. 

Skattesänkningarna sedan 1990-talet har kraftig urholkat den svenska välfärden och särskilt drabbat äldreomsorgen, vars finansiering dragits ner med 1,3 miljarder per år sedan 2002. Det behövs nu 100 miljarder eller mer för att återupprätta en anständig äldrevård. 

Arbetsförhållandena i äldreomsorgen är ofta dåliga, med låga löner, inte sällan timanställningar med arbetspass morgnar och kvällar, särskilt i den privata verksamheten (37 procent timanställda) men också i den kommunala (27 procent). 

Samtidigt med besparingarna lanserades New Public Management. Arbetet styrdes för att minimera konstaderna, inte maximera insatserna för de äldre utifrån deras behov.

I många kommuner infördes minutstyrda insatser, 15 minuter till hjälp med toalettbesök, fem minuter för överlämnande av mat och så vidare.

Till det kommer tre olika journalsystem för de boende, till följd av det splittrade huvudmannaskapet, med oklarhet i vem som har tillgång till vilken information. Risken är stor för att man missar viktig information, med vårdskador som följd.

Åsa Andersson och Marianne Lidbrink avrundar sin genomgång av Coronakommissionens rapport med en kravlista:

• Patienter och personal har rätt till användbara och säkra informationssystem.

• Äldrevården behöver ökade resurser med minst 100 miljarder för att säkerställa den framtida finansieringen.

• En styrande lag för vård och omsorg om äldre.

• Samverkan mellan stat, regioner och kommuner – utan SKR:s inblandning.

• SKR:s roll bör renodlas som en arbetsgivarorganisation, utan uppdrag från regeringen.

Det samhälle som inte månar om de äldre är ett omänskligt samhälle. Sverige har fått betala ett högt pris för grava missförhållanden inom vården. Det var dessa som gjorde att Sverige avvek kusligt negativt från jämförbara europeiska länder. På många håll verkar man fortfarande dåligt ha insett detta, som i region Stockholm. 

Rubriken på artikeln i Clarté säger egentligen allt, den rimmar och är som gjord för en banderoll i en manifestation för ett återskapande av en värdig äldrevård:

”Ingen vanvård på ackord!”

Teckning: Robert Nyberg.

Pandemin i Danderyd en lönsam historia med stora skattesänkningar

Danderyds kommunledning M-KD-L, med Hanna Bocander (M) i spetsen, lägger ned den kommunala hemtjänsten och sänker skatten. Foto: Danderyd/Creative Commons

Regeringen och riksdagen har under pandemin satsat ett tjugotal miljarder för att säkra vård och omsorg under pandemin. Men i vissa regioner, som Region Stockholm och Dalarna, har pengarna inte använts till det som var syftet utan bara förstärkt budgeten och skapat stora överskott.

Likadant är det i flera kommuner. I Danderyds kommun har majoriteten M-KD-L lagt en budget för 2021 med ett överskott på 178 miljoner kronor, inklusive sänkt skatt på 20 öre vilket motsvarar 28 miljoner kronor, skriver socialdemokratiska Allt i Politiken.

Danderyd har fått 60 miljoner i ökade statsbidrag. Oppositionen kräver nu att 11 miljoner satsas på att höja hemtjänst- äldre och skolpengen men ytterligare 1–2 procentenheter.

Men inte. Coronastödet skulle användas så att personalen kunde få behålla sina jobb. I Danderyd blev i stället kommunens hemtjänstpersonal uppsagd. Bara 17 av 91 omplacerades, och en pensionärsträff lades ned. Verksamheterna fick noll i påslag 2020. Det gav ett överskott på 176 miljoner.

– Det går bra att säga att ni är viktigast i världen och ni är värda all uppskattning. Men sedan händer ingenting, säger Susanne Dahlqvist, sektionsordförande för Kommunal i det blåa Stockholms län Nordost.

– Några fick extra julklapp, någonstans köpte man smörgåstårta. Men inte att det går till dem som jobbar där, till bättre kompetensutveckling, mer inflytande i sin vardag eller att få utvecklas i sitt arbete istället att få springa efter order.

Och så prioriterar Danderyd att sänka skatterna, med hjälp av de statliga bidragen.

– Den här skattesänkningen möjliggörs av de kraftfulla åtgärder som majoriteten fattade beslut om under 2019 och 2020. Verksamheterna har blivit mer kostnadseffektiva, säger kommunalrådet Hanna Bocander (M).

Mitt i krisen magasineras pengarna.  Pandemin har kortsiktigt blivit en bra äldreomsorgsaffär. Lägre vilja till avlastning och inflyttning på grund av smittorisken minskade kostnaderna med 14 miljoner kronor 2020.

Centerpartiet i kommunen tyder att det är stötande.

– Vi har pengarna. Men vi ska ändå spara på kärnverksamheterna. Det är obegripligt för mig. Det är nu vi behöver pengarna. Staten har skickat pengar till oss just för att förstärka äldreomsorgen, säger oppositionsrådet Siv Sahlström (C) vars motion om en extra tilläggsbudget röstades ned 8 mars.

 Tre av Danderyds sju utförare inom äldreomsorgen granskas nu för ”allvarligare brister… kopplade till personalkontinuitet, utbildningsnivå, andel tills vidareanställd personal samt ekonomisk ställning.”

– Att kunna välja sin egen leverantör är viktigare än att man håller en garanterad kvalitet, säger Susanne Dahlqvist på Kommunal.

Moderata Danderyds kommunala ekonomi har länge väckt uppmärksamhet, inte minst sedan man i flera år har finansierat driften med engångsintäkter från markförsäljning!!

Region Stockholm: Likbilar från äldreboenden och läkare med mäklarleenden

Bilden från kry.se.

Region Stockholm har i olika sammanhang utmärkt sig starkt negativt. För ett år sedan förmådde regionen inte ge sina sköraste den vård de behövde. Maciej Zaremba skrev i Dagens Nyheter om Stockholm våren 2020 som en ”obegriplig plats. Eller borde jag skriva obscen?”:

”Likbilar från äldreboenden, där ingen doktor satt sin fot på flera månader, passerar bilder på uppspelta läkare som med mäklarleenden lovar att när som helst åtgärda mitt minsta besvär.”

Det var första gången läkare ” i masskala bjöd ut sig på reklampelarna, intill handlare i läppstift och damunderkläder. Ja, politik gör skillnad.”

I mars 2020 beslöt regionens främsta ansvariga, regionrådet Irene Svenonius förvaltning, att fatta två beslut. 

Det första begränsar de sköraste patienternas rätt till vård. Det är de ökända “styrande regelverken”, sedermera utdömda av coronakommissionen. Det andra beslutet är en gåva till de privata nätläkarbolagen: nystartade mottagningar får 50 procent högre ersättning än befintliga vårdcentraler. 

Det kostar pengar att tapetsera Sverige med bilder på leende läkare. Under första pandemihalvåret spenderar Kry 100 miljoner på reklam. Mer än vad läkarvården på Stockholms alla äldreboenden får kosta under samma tid.”

Zaremba skriver vidare att nätläkarbolagen genom åren fick över en miljard kronor för läkarbesök som inte ägt rum. I vart fall inte där de enligt fakturan påstods ha ägt rum.”

I sin slutreplik tar Zaremba fasta på att nätläkarbolagen förra året fakturerade Stockholmsregionen nära en miljard för 2,1 miljoner besök. Hälften av dessa gällde förnyese av recept.” 

Ett receptsamtal faktureras med 500 kronor till regionen för en tjänst som är helt gratis via 1177. Hur är det bara möjligt?

Zaremba fortsätter: ”Läkare ska avhålla sig från påträngande marknadsföring, står det i de etiska reglerna. Detta har varit ryggraden i läkarens hållning i ett par hundra år. …  Irene Swenonius har med hjälp av skattepengar gynnat bolag som tubbar läkare att svika dessa regler.”

* * *

I en ledare i Dagens Arena skriver Elin Ylvasdotter om ”Ännu ett haveri för Region Stockholm”. Hennes utgångspunkt är att Stockholm ligger sämst till av alla regioner vad gäller vaccineringen. Regionen har agerat i strid mot alla rekommendationer. Hon slår fast att 

”Extremt få unga har dött av covid i Sverige. 91 procent av de som dött av sjukdomen har varit över 70 år.”

Trots det har 70 procent av de vaccinerade i Stockholm varit under 70 år. Knappt var femte som är färdigvaccinerad i Stockholm är 80 år eller äldre. … ”Stockholm är alltså sämst i hela landet på att skydda de allra sköraste.”

Orsaken till dessa skandalösa förhållanden är att region Stockholm i januari tecknade ett avtal värt 8 miljoner kronor med det privata vårdbolaget Vaccindirekt för att vaccinera vård- och omsorgspersonal, som alltså är i priogrupp 2. 

Vaccinet går åt. När det sen blir kraftigt minskade vaccinleveranser finns det inte något över till de som verkligen behöver. Medan vaccinationen av anställda inom vård och omsorg pågår har därmed inte vårdcentralerna vaccin till de allra mest utsatta.

Personer i ledningsgrupper, chefer, anhöriga och väktare har också fått sitt vaccin. Även vårdstudenter och föräldraledig personal får vaccin.

Det som skett i Region Stockholm är ett är vaccineringsmisslyckande utan motstycke. Men ansvariga politiker vägrar ta ansvar för det som skett. 

Elin Ylvasdotter avslutar sin svidande kritik av Region Stockholms haveri: 

”Varken oppositionen eller journalister får ut information om hur vaccindoserna har fördelats. Att inte ens Hälso- och sjukvårdsnämnden, som är ansvarig för hela vaccinationen i regionen, får ta del av hur vaccindoser fördelas är bisarrt.

Region Stockholm har misslyckats totalt med att skydda de allra sköraste. Men istället för att ta sitt politiska ansvar skyller man ifrån sig. Det är inget annat än ett haveri.”

Irene Svenonius, regionråd i Region Stockholm. Bild: breakit.se.

Skånes Högsta dödstal under året i Helsingborg. Ändras Äldreomsorgen? Covid kommer att bli kvar

Helsingborg: 187 personer inom vård och omsorg och 49 i övriga samhället har under det gångna året avlidit i Helsingborg, fler döda här per 100 000 invånare än någon annanstans i Skåne. Vad beror det på?

Coronapandemin har härjat Sverige och världen under ett år. Av en artikel i veckan i Helsingborgs Dagblad framgick att Helsingborg under det gånga året haft högst dödstal i Skåne, räknat i antalet döda per 100 000 döda. 

Uppgifterna bygger på statistik från Socialstyrelsen. De är uppdelade i tre kategorier, covid-döda på särskilt boende(57,6 % av alla covid-avlidna i Helsingborg eller 136), Hemtjänsten (21,6 % eller 51) och Övriga samhället (20,8 % eller 49 personer).

Helsingborg sticker ut med ett stort antal döda i förhållande till sin folkmängd. I staden har 158 per 100 000 invånare avlidit, mot 111 i Malmö, 100 i Kristianstad, 103 i Ängelholm, 74 i Lund och 70 i Höganäs.

Helsingborgarna utgör 11 procent av Skånes befolkning, men här återfinns 17 procent av de som dött i covid i länet.

Vad beror det på?

Annika Andersson är omsorgsdirektör i Helsingborg och hon har ingen särskild förklaring till att kommunen drabbats så hårt, men hon har en teori.

– Jag skulle säga att det är en följd av den höga smittspridningen generellt i Helsingborg. Våra sköra äldre drabbas hårdast av covid-19 och det är verkligen tråkigt att vi varit så hårt drabbade, säger hon.

Anderssons förklaring är att ”hög smittspridning i samhället” är främsta orsaken. Men sättet att hänvisa till just det innebär också en uppgivenhet då det gäller att se på tillkortakommande i den egna organisationen och vad som kan göras. Det är som att slå ut med händerna.

79 procent av de som dött av pandemin i Helsingborg bodde på särskilt boende eller hade hemtjänst. Rikssnittet är 72 procent.

Det betyder att de flesta som avlidit har varit äldre, men Helsingborgs kommuns åldersstruktur har inte påtagligt fler äldre än andra kommuner. Faktum är att Helsingborg kommer på elfte plats när det gäller låg medelålder bland Skånes 33 kommuner.

De faktorer som man ingenting kan göra åt kan inte ändras. Men äldreomsorgen måste ju ändras, i Helsingborg och på de flesta andra platser i Sverige. Det finns mängder av frågor att ställa och grunna på. Frågor som kanske inte heller har enkla givna svar men som kan leda till handling.

Vad betyder skillnaderna mellan kommunala och företagsstyrda och vinstdrivande ”privata” boenden? Är det inte så att många privatstyrda boenden leder till att marknadstänkandet med fokus på bantad och lågavlönad personal och låga kostnader riskerar att prägla också de kommunala drivna boendena?

Vad betyder tillgången till läkare för de äldre, tillgången på bättre utbildad personal med bättre arbetsvillkor – också bland alla som arbetar för hemtjänst? Borde inte ett land som Sverige ”ha råd” att ta hand om de äldre oändligt mycket bättre än vad som framkommit under coronapandemin??

På Helsingborgs stad arbetar man löpande med att ta fram fakta och försöka förstå vad det är som har hänt och vad som händer, skriver HD vidare. Peter Karlin är samhällsanalytiker och arbetar bland annat med befolkningsframskrivningar.

– Vi vet ju inte riktigt var vi är på väg. Är det här slutet på pandemin eller kommer vi att tvingas leva med det här under en längre tid? Det är viktigt att förstå hur det här påverkar befolkningen. Är det här sådant som kommer att behöva skrivas in i befolkningsprognoserna?

Vad jag kan se kommer vi att få leva med covid-19 under mycket lång tid framöver. Eftersom globalt sett miljarder människor inte får vaccin och vård är risken överhängande med muterade virus och återkommande pandemier som kanske måste hanteras med nya vacciner.

Förhoppningsvis blir sommaren 2021 ändå en tid för återhämtning. Men vad händer sedan? Och vad händer om alla skulle resonera som Annika Andersson , att det här kan vi inte göra något åt, annat än vänta och hoppas.

Jag menar att hon och många, många andra måste tänka i termer av worst case-scenarier och analysera vad vi kan göra om det och det händer. Annars finns risken att vi om något år är tillbaka på ruta ett, med de ”sköra äldre” i fokus återigen men kanhända under mycket värre muterade förutsättningar.

Som det ser ut nu fortsätter dock smittspridningen i Skåne att minska, vecka för vecka. Särskilt glädjande är att det inom vård och omsorg i staden den 18 mars bara finns 2 smittade, mot 164 den 30 december.

Ett år med covid-19

Statsepidemiolog Anders Tegnell, Foto: Alexander Mahmoud. Skrmdump från Dagens Nyheter.

I går torsdag var det ett år sedan WHO den 11 mars 2020 klassade covid-19 som en pandemi och samtidigt den dag som den förste svensken dog av sjukdomen. Sedan dess har över 13 000 svenskar dött. Viruset har blivit vardag. Det kastar skuggor över allt vi företar oss, det har kommit att prägla vår tillvaro.

Goda och dåliga pandeminyheter avlöser varandra denna vårvinter. Det handlar om vaccin, om biverkningar och mutationer, om stater som roffat åt sig av tillgängliga vacciner, som Storbritannien, Israel och USA, länder som tidigt tecknade förmånliga kontrakt. Och det handlar förstås om den starka längtan efter den återgång till ett vanligt liv, som gång på gång verkar skjutas längre fram i tiden.

Ett år har vi levt med covid-19. Ändå återstår många nya och kommande frågeställningar. Vad händer i de fortfarande stora delar av världen som inte fått något vaccin, de fattiga länderna. De kan komma att drabbas av hög smittospridning och höga dödstal, som i sin tur bäddar för mutationer och nya pandemier, där de vaccin vi i den rika världen fått inte längre ger fullgott skydd. Kaos i de fattiga länderna leder till sjukdom och död i den rika världen. Död och lidande där – och här.

Allt tyder på att vi under många år framåt kommer att just på liv och död fortsätta att leva med covid-19-viruset i alla dess nya former och under skiftande förutsättningar.

På torsdagen kom oroande nyheter med biverkningar av ett parti av Astra Zenecas vaccin. EU:s läkemedelsmyndighet EMA utreder nu problemen, där man från i synnerhet Danmark angett att vaccinerade personer drabbats av blodpropp. Det ledde till att flera europeiska länder pausade användningen av just denna vaccinsort, bland annat Danmark, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg och Österrike, skriver Dagens Nyheter. Sverige fortsätter att använda vaccinet.

EMA säkerhetskommitté säger att det inte finns något som tyder på att blodpropparna orsakats av vaccinet.

– Utifrån de data som vi hittills gått igenom så ser vi inte att antalet fall av blodpropp hos de vaccinerade är fler än de som ses hos den allmänna befolkningen, sa Veronica Arthurson på myndigheternas pressträff på torsdagseftermiddagen. 

På torsdagseftermiddagen gav ovanpå detta Astra Zeneca besked till EU-kommissionen att företaget till följd av exportrestriktioner inte klarar av de leveranser man utlovat EU. Det är särskilt USA och den hindunationalistiska regimen i Indien som utmärker sig. Därmed verkar det som om vaccineringarna i Sverige skulle försenas ännu en gång.

Jag har sparat den mest positiva nyheten till sist. Sverige ligger nu på sjunde plats nedifrån i Europa, då det gäller antalet döda (11,5) per en miljon invånare under den senaste 14-dagarsperioden.

– Det känns som en stor framgång att vi har lyckats vända dödstalen på det här viset och så snabbt, säger statsepidemiolog Anders Tegnell till DN.

Högst dödstal har Slovakien med 246 fall per en miljon invånare och Tjeckien med 239 fall. Sverige har 11,5 fall. Övriga nordiska länder: Finland (7,5), Danmark (6,5), Norge (4,5) och Island (0). Också Liechtenstein har 0 döda under perioden medan Cypern har registrerat 4,5.

– Vi har en väldigt snabbt minskande utveckling när det gäller dödstalen, säger statsepidemiolog Anders Tegnell som hänvisar till hur Sverige har fokuserat sin vaccinering mot de äldre som bor på särskilda boenden.

– Vi har nått den grupp som har störst risk. Möjligen är det därför som dödstalen minskar snabbare här än i andra länder.

Hittills har drygt 90 procent av alla på särskilda boenden fått minst en spruta och 80 procent två. Siffror som Anders Tegnell beskriver som mycket höga.

Det gång året har varit ett år som inget annat, ett år av oro, men också av omprövning, eftertanke och omtänkande på många vis. Hur kommer världen att se ut den 11 mars 2022, undrar jag.