Kategoriarkiv: Äldreomsorg

En människa kan mördas men inte hans idéer. OLOF PALME sköts för 35 år SEDAN

Utdrag från en valdebatt i Västerås den 28 augusti 1985, ett halvår före mordet. Olof Palme talar om privatiseringar och vinstdrivande företag inom vård och skola.

En människa kan mördas men inte hans idéer”, sa Anna Lindh. I dag är det 35 år sedan Olof Palme mördades på Sveavägen i Stockholm efter ett biobesök. Mycket av det offentliga samtalet om Olof Palme har handlat just om mordet och om jakten på mördaren, mindre tyvärr om de idéer han hela sitt politiska liv pläderade för med engagerad talekonst, som vi varken förr eller senare hört i svensk politik. Idéer som dessvärre inte är särskilt framträdande i dagens politiska samtal.

På nätet och i synnerhet på Youtube finns mängder av Olof Palmes tal bevarade, både genom korta utdrag och genom filmade längre tal och debatter. Jag söker mig fram, lyssnar på vad jag hör Palme säga och förundras över hur det han säger så självklart kan tolkas som en röst i dagens politiska debatt.

De senaste decenniernas hejdlösa privatiseringar av det svenska samhället har omvandlat skola, sjukvård, äldreomsorg och mycket annat från grunden. Skattemedel går direkt till privata skolor som gör mångmiljonutdelningar till de ägare som efter några köp- och sälj-turer ofta kan sitta i länder som USA. Engelska skolan är ett exempel.

I Västerås deltog Olof Palme på dagen ett halvår före sin död, den 28 augusti 1985, i en debatt i Västerås med dåvarande moderatledaren Ulf Adelsohn. Utsnittet i bifogade film handlar om vinstdrivande företag inom offentlig verksamhet, något som Palme avvisar med hetta. Han säger bland annat:

– Den amerikanska privatiserade sjukvården är dyrare och sämre på väsentliga punkter än den svenska.

I dag 35 år senare ökar privatiseringen av vården snabbt i Sverige. Turerna kring hur det privata nätbolaget skulle ta över 1177 i Stockholm är ett fullständigt bisarrt exempel på detta. Palme skulle gått i taket om han levat. Men åter till talet.

”Jag släppt gärna fram alla möjliga privata initiativ, som kollektiv och ideella föreningar”, fortsatte Palme. Men när de stora företagen ger sig in för att tjäna pengar till exempel på barnomsorgen där blir vinsten det viktiga och barnen kommer i kläm.”

Lägger också ut en film från ett helt annat sammanhang, där Mikael Wiehe presenterar ”en av landets största artister”.

Olof Palme.Bild: PAOLO RODRIGUEZ / TT

För fem år sedan på morddagen skrev på Helsingborgs Dagblads kultursida Palmes utbildningsminister Bengt Göransson om ”vad som gjorde Palme till en stor ledare”, Göransson var under en följd av år regelbunden medarbetare på kultursidan. Han skrev bland annat:

”Olof Palme hänvisade som politiker ofta till moraliska värderingar för sina ställningstaganden. Han skilde sig från de flesta av de ledare som framträtt på den politiska arenan senare – med Göran Persson och Fredrik Reinfeldt som de tydligaste exemplen – genom att inte bygga sitt ledarskap på beslutsförmåga och handlingskraft, utan just på värderingar.”

Ett tydligt exempel på den saken berättar Thage G Peterson, som bland annat var Palmes försvarsminister, om i sin bok ”Olof Palme som jag minns honom” (Bonniers). Han nämner att Ragnar Thoursie var en av Olof Palmes favoritförfattare och att Palme gärna citerade och läste hans dikt ”Sundbybergsprologen”, som handlar om framtidens samhälle, ”framtidens stad”.

… från nöd / till frihet från fruktan den strävan / som är lika för oss alla. En öppen stad, / ej en befästad, bygger vi gemensamt. / – Dess ljus slår upp mot rymdens ensamhet.

Frige Nelson Mandela! Mikael Wiehe presenterar ”en av landets främsta artister”.

Många döda på äldreboenden i Helsingborg

Vardagas äldreboende Pålsjö park har haft en omfattande smittospridning med tretton avlidna personer på två månader . Bild: Sven-Erik Svensson/HD.

Återigen drabbas äldreboenden i Helsingborg av höga dödstal, skriver Helsingborgs Dagblad, som rapporterar om höga dödstal på två av stadens äldreboenden. Det handlar om Vardagas Pålsjö park, där 13 personer avlidit under två månader. Strax före årsskiftet hade på en av våningarna 18 av 24 boende testats positivt. Hur var detta möjligt??

Kungshults vårdboende har också drabbats svårt.. ”Drygt tio personer” av 72 hyresgäster har avlidit under samma tidsperiod, enligt SVT.

Från fackligt håll är man kritisk till hur säkerheten hanterats.

– Våra medlemmar går på knäna och de har signalerat om hjälp men får inget gehör, säger Louise Ressner, arbetsmiljösamordnare, till SVT. 

Till HD säger hon att det dröjde tre veckor efter det att facket slagit larm tills man fick ett möte med cheferna.

– Personalen har skrikit efter hjälp en lång tid, men får inget gehör – vare sig från enhetschef eller verksamhetschef. De känner att de inte kunnat bedriva säker vård med den bemanning de haft.

– De hade kunnat överanställa eller köra efter prioriteringslistor. I ett sådant här läge behöver man gå upp i krisläge och bara göra det nödvändigaste. Då kan dusch och aktiviteter exempelvis försvinna, medan man prioriterar mat och mediciner. Och så behöver man se till att anställda inte går mellan avdelningar, säger Louise Ressner.

– Man har misslyckats att trygga personalen – att övertyga dem om att detta arbetssätt är tryggt och säkert.

– I vanliga fall hade vi klarat oss på den här bemanningen, men nu klarar vi inte att ge den omsorg och omvårdnad som våra hyresgäster behöver, säger till SVT en anställd som vill vara anonym.

Enligt uppgifter finns det utbrott av smitta också bland personalen: ” De lever med en stor samvetsstress för att de inte hinner den vård som krävs i ett smittoutbrott.

Informationen från de ansvariga är under all kritik. Det handlar om liv och död för de intagna, för anhöriga och personal. 

Ingrid Bergh, verksamhetschef på vård- och omsorgsförvaltningen, vill inte kommentera antalet smittade och avlidna på enskilda boenden.

Varför? Många människor berörs, de som bor på hemmen och deras anhöriga, personalen och deras anhöriga, de som kanske väntar på plats på ett boende och fler kategorier ändå. Icke-information leder till ryktesspridning.

Flera anhöriga har hört av sig till HD efter en tidigare artikel om Pålsjö park. De anhöriga tyckte inte att verksamhetschef Daniel Rydén gav en fullständig bild av hur smittoläget sett ut sedan tidigare, före vaccinationerna.

I det nu uppkomna läget vill Daniel Rydén liksom tidigare inte svara på tidningens frågor på telefon, bara via mejl. Om kritiken från anhöriga skriver han i ett mejl:

”Det jag har fått till mig är att anhöriga varit väldigt nöjda med kommunikationen ifrån oss.”

Inte heller Annika Andersson, omsorgsdirektör i Helsingborgs stad, vill kommentera smittoläget på enskilda boenden. Hon besvarar besynnerligt nog inte heller den fackliga kritiken. Men poängterar att det totala antalet smittade inom vård och omsorg i Helsingborg nu trots allt är lägre än på länge.

Frågan om varför omfattande smitta ändå har drabbat ännu fler av Helsingborgs äldreboenden kvarstår. Har de båda äldreboendena varit underbemannade för situationen? Har anställda gått mellan sjuka och friska? Har andelen timanställda varit för hög? Det är några frågor som tål att begrunda.

Att smittan kommit in på två boenden och där vållat många dödsfall, trots erfarenheterna från händelserna för ett år sedan i Helsingborg, är djupt oroväckande. Att de ytterst ansvariga inte svarar rakt på tidningens frågor är obehagligt liksom att man inte heller konkret försöker beskriva situationen, vad man gjort och vad som kan göras.

Det handlar om många människor liv. Och om att någon måste ta ansvar för den uppkomna situationen.

Annika Anderssons avslutande svar till HD är oroväckande:

– En del pratar om tur och otur när det gäller större utbrott eller inte.

Visst kan slumpen spelat en roll. Men chefer som inte tar sitt ansvar i en så här plågsam situation väcker oro. Det enda som fungerar är rak information också om svåra frågor.

Äldreomsorgen har blivit en parodi på näringslivet

Alexandra Waluszewski, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och expert på organisationsteori.

Coronakommissionen avslöjade stora brister i äldreomsorgen, skriver på Göteborgs-Postens debattsida Alexandra Waluszewski, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och expert på organisationsteori.

Det beror särskilt på att man för äldreomsorgen använt ”modeller hämtade från näringslivet”, särskilt från ”New public management” (NPM), hämtade från näringslivet, tillsammans med Lagen om Offentlig upphandling (LOU) men på ett sätt som har väldigt lite likheter med vad kvalitetsmedvetna och effektiva företag gör, skriver hon.

De båda kombinerade principerna har banat väg för ett ” kvalitetsfrånvänt kostnadsfokus som inte står gig-ekonomin efter”, skriver Alexandra Waluszewski. Hon undrar vidare:

”Varför utrustas offentlig sektor med en sådan avart av styrning? En modell som reducerar den enskilda människan, dess sjukdomar, mediciner och behov av omsorg till en ”pinne” som undersköterskan, psykologen och sjuksköterskan förväntas avverka på en viss tid.”

Resultatet har blivit förödande för äldreomsorgen.

”Vare sig NPM eller LOU premierar långsiktig kvalitetsutveckling. De premierar låga kostnader till priset av låg kvalitet – vilket inte är detsamma som kostnadseffektivitet, speciellt som det tenderar dra stora resurser till övervakning, dokumentation och kontroll.”

Äldreomsorgen ekonomiska styrsystem som en grotesk variant av gig-ekonomin har skapat den vård Sverige har i dag. Inte mest tydligt har det nog blivit i några av de större regionerna som Stockholm och Skåne. Priset blev hög dödlighet inom äldreomsorgen särskilt under våren 2020. 

En viktig åtgärd ett år senare har varit att prioritera de som bor på äldreboenden dår det gäller coronavaccinering. Ännu viktigare och svårare blir utmaningen nu, att göra om de ekonomiska styrsystemen för äldreomsorgen, att satsa på kvalitet och de boendes människovärde.

Alexandra Waluszewski menar inte att det är fel att ”plocka modeller från näringslivet”, men att det i så fall borde handla om företag som jobbar med komplexa processer och som satt kvalitetsutveckling främst.

” Borde man inte lära av dem som genom systematiskt förändringsarbete år efter år lyckas leverera varor och tjänster av hög kvalitet, som lyckas attrahera, vidareutbilda och behålla personal, och som har förmåga att anpassa sig till de krav och spelregler som ställs av det omgivande samhället?”

Pandemin och vårdhaveriet

Antalet sjukhussängar i dagens Sverige är lägst i hela OECD, 2,2 sängar per tusen invånare, mot mer än det Foto: Bertil Ericson / TT

Pandemin synliggör vårdhaveriet, skriver Karin Rosenqvist, ordförande i FiB/K, med ett förflutet inom socialtjänsten, i nya numret av FiB/Kulturfront, 1/2021.

Det som på ekonomispråk kallas New Public Management (NPM) förvandlade på några år vården till en marknad, där allting har ett pris och där kostnadsberäkningen av priset styr vården och verksamheten.

•• Det är stora förändringar som drabbat och utarmat vården under de senaste decennierna. För 25 år sedan (1994) fanns i Sverige 5,5 sjukhussängar per tusen invånare. I dag är samma siffra den lägsta i hela OECD, 2,2 sängar per 1000 invånare. Mer än hälften av alla vårdplatser på sjukhusen har försvunnit. Hur gick det till?

•• ”Just in time” styr numera vården som en grundtes i NPM. ”Onödig” lagerhållning är dyr, enligt NPM. Men när en pandemi drabbar hela världen nästan samtidigt drabbas de länder som inte har skyddsutrustning, nödvändiga tester och annat.

•• De nya vårdföretagen placerar sina vårdenheter där där det är lönsamt. I Norrlands glesbygder innebär det långa resvägar till vården, mot fem minuter till fots i de större städernas centrala delar.

•• Regionernas ersättningsregler gynnar patienter med lindriga symptom. Nätläkare utan egna mottagningar gynnas. Samtidigt ökar antalet privata sjukförsäkringar – och de privatförsäkrade får förtur till skattefinansierade platser.

•• Ädelreformen som genomfördes i mitten av 90-talet innebar att kommunen tog över sociala frågor och viss vård. De äldre-äldre slipper i dag långvård och kan bo mera hemlikt. Men den medicinska vården ligger kvar på regionerna, som ofta använder sig av upphandlade tjänster. I Stockholm är det privata Familjeläkarna som ansvarar medicinskt för 70 äldreboenden, vilket skapat kusliga problem och förhöjda dödstal.

•• Lagen om valfrihet präglar dagens vård. De äldre-äldre blir därmed ”kunder” som ska välja vård, i Stockholm mellan bortåt 200 ofta mindre hemtjänstföretag. Dessa företags chefer har oftast ingen sjukvårdsutbildning. Kunskaper om basala hygienrutiner har under pandemin inte ingått i personalens kompetens. Det är billigare med timanställda som bara går in vid toppar och ofta har sämre utbildning.

Om ”valfriheten” för de äldre tas bort, skriver Karin Rosenqvist, och kommunerna drev verksamheten skulle det kunna göras säkrare och effektivare, med också särskilda coronateam.

Vi lär få leva med coronasmittan under lång tid framöver och det som skedde på vissa äldreboenden, där många gamla lämnades att dö utan ens en läkarkonsultation, var kusligt och omänskligt.

På olika håll finns trots det en begränsad vilja att erkänna vårdhaveriets roll där när det gäller det coronapandemins dödlighet bland de äldre. Vården kan verkligen inte fortsätta i gamla dödliga spår.

I ett viktigt inlägg i FiB/K:s nätdel skriver samtidigt fibbaren Jan Fredriksson kritiskt om uppgifterna att det amerikanska företaget Cerner Sverige AB har tagit fram ett nytt ett nytt digitalt journalsystem åt Region Skåne. Skåningarnas patientuppgifter, som diagnoser och recept ska framöver lagras på företagets dataservrar i Stockholm. Han skriver bland annat:

”Sjukjournaler innehåller information som kan vara livsavgörande i ett kritiskt ögonblick. Sådana handlingar skall ligga på en offentlig myndighet. Att överhuvudtaget komma på tanken att lägga ut detta på privata entreprenörer måste ju betraktas som totalt ansvarslöst. Att det dessutom är ett företag som lyder under utländsk lag, i detta fall amerikansk, gör det helt absurt.”

Helsingborg slår nya rekord i antalet smittade. Skåne värst i Sverige


Region Skåne är nu värst smittat i Sverige med 410 nya patienter per miljon invånare (blå stapeln). Källa Region Skåne.

Skåne har landets snabbaste ökning av covid-patienter, skriver Helsingborgs Dagblad på onsdagen. I genomsnitt insjuknar nu drygt 1200 personer per dag i Skåne i covid-19.

I de tre storstadsregionerna har Skåne nu 410,8 smittade per miljon invånare, mot Stockholms 321 och Västra Götalands 301,9 (se stapeldiagrammet).

Ökningstakten har varit ”extremt hög” i den skånska sjukvården, framförallt under december. Pia Lundbom, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne, talar om en fördubbling under de senaste veckorna.

Över 500 patienter är inlagda på vårdavdelning och 55 personer får intensivvård på de skånska sjukhusen, enligt tisdagens siffror från Region Skåne.

Smittspridningen i Helsingborg var 1356 nya fall i vecka 50 , vilket är ny högsta siffra, och förmodligen bland de högsta i Sverige. Vecka 51 och 52 noterades samma antal, 1061 nya fall.

Folkhälsomyndigheten varnar för att dra för långtgående slutsatser av de två sista siffrorna, eftersom man till följd av helger måste räkna med eftersläpning i rapporteringen. Ändå är Andreas Roth, omvärldsanalytiker på Helsingborgs stad, försiktigt optimistisk:
– Det går troligen åt rätt håll.

Jag hoppas han har rätt, men tvivlar. Läget i staden är ytterst allvarligt.

Annandagsrean i full gång. Annons i Helsingborgs Dagblads nättidning onsdag, Skärmdump.

Ovanpå det kommer nu de som kan förväntas bli smittade under långhelgerna, innan den nya tillfälliga pandemilagen, som möjligen träder i kraft redan den 10 januari, förhoppningsvis sätter tydligare gränser för nordvästskåningarnas beteende.

Ännu på onsdagen lockade Väla kunder till pågående mellandagsrea genom annons på HD:s webbsidor. Det kändes inte bra.

Samtidigt har vaccineringarna inletts framgångsrikt och med stora ambitioner. I våras var de så kallade ”äldre-äldre” på äldreboenden kusligt negligerade. Många fick ingen läkarkontakt. Palliativ vård sattes in utan någon fysisk läkarundersökning. Döden på många äldreboenden var ohygglig och togs inte på allvar. Att äldre personers mänskliga rättighet att få lika god vård som andra kunde ifrågasättas var beklämmande.

Vaccineringarna inleds nu i december/januari på just äldreboendena. De äldre-äldre har återfått sitt människovärde. Det blir förhoppningsvis en början till en nödvändig omgörning av hela den institutionella vården av äldre. Business-aktiga nedskärningar av äldrevården har urholkat kvaliteten alldeles för länge.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Ebba Busch vill att Löfven avgår efter coronakritiken

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD). Arkivbild. Foto: Claudio Bresciani/TT.

KD-ledaren Ebba Busch anser att ”coronakommissionens kritik mot regeringen är blytung”, skriver Svenska Dagbladet. Busch uppmanar Stefan Löfven till att överväga att avgå.

Tidningen undrar om inte kd också har ett ansvar. Den tidigare regeringen fick ju också kritik av coronakommissionen och den förre kd-ledaren Göran Hägglund var socialminister under många år.

Tidningen frågar vidare: ”Ni har ju äldreomsorgen som profilfråga. Borde ni inte åstadkommit mer för att åtgärda bristerna i äldreomsorgen?

Busch svarar att ”vi åstadkom otroligt mycket under de åtta åren i regeringsställning och hade gärna fortsatt. Det som hände var att Stefan Löfven … drog i reformbromsen”.

Den här hösten har kd med stora kliv närmat sig sverigedemokraterna och tycks nu ha som övergripande mål att bilda en högernationalistisk regering med M och SD efter valet 2022. För att uppnå det vill hon använda varje stor fråga till populistiska attacker mot statsministern och den sittande regeringen.

Det är beklämmande att en partiledare använder den sortens retorik. Coronapandemin har varit dej djupaste krisen i Sverige efter andra världskriget. Diskussionen som förs nu om hur pandemin hanterats politiskt är viktig och nödvändig.

Buschs sätt att i stället att göra allt som hänt till ett politiska slagträn mot Löfvens regering är beklämmande och gör att hon i mina ögon mister precis allt förtroende, som en pratkvarn och pladderhatt, som borde ägna sig åt annat än politik.

Partiets siffror sjunker nu dessbättre mot fyraprocentstrecket. Jag hoppas att fallet fortsätter och att vi slipper partiet efter valet.

ÄLDREOMSORGEN MÅSTE STÄRKAS EFTER COVID

Foto: Kommunal.

”Ett nedbantat, underbemannat välfärdssystem, avvecklade beredskapslager och en nedprioriterad äldreomsorg kan inte skydda oss i en kris, det behöver byggas upp.”

Så skrev Tomas Baudin, förbundsordförande i Kommunal, på söndagens DN debatt. Han utgick från två nya utredningar av Kommunal om vårens smittspridning på de svenska äldreboendena och om hur denna präglades av personalens skiftande villkor.

Under våren fälldes många obehagliga kommentar om smittan på äldreboendena. Det hette att de ”sköra äldre” som avlidit annars bara hade haft kort tid kvar i livet och att det inte var så mycket man kunde göra åt döden på äldreboendena. Ledande politiker och tjänstemän inom Helsingborgs äldreomsorg visade ibland upp den attityden.

I dag heter det från samma håll att smittspridningen inom äldreboendena speglar den i samhället, vilket är ett sätt att hävda att smittan som drabbar dessa boenden mer eller mindre är oundviklig, inte mycket man kan göra.

Tomas Baudins hållning är en annan. Utifrån två nya utredningar av Kommunal om vårens smittspridning på de svenska äldreboendena kslår han fast att den i stor utsträckning präglades av personalens skiftande villkor.

Baudin slår fast att hela välfärdssystemet var nedbantat och underbemannat med avvecklade beredskapslager och en nedbantad äldreomsorg.

Det handlar om en kvarts miljon medborgare. 170 000 svenskar över 65 år har hemtjänst och ytterligare 82 000 äldre bor på någon form av äldreboende.

För 20 år sedan bodde 20 procent av alla över 80 år på äldreboenden, 2019 bara 12 procent. Det innebär att de som i dag bor på äldreboenden är ”sjukare, äldre och skörare” än tidigare, många med demensdiagnoser.

Kommunals utredningar har haft kontakter med skydds- och arbetsplatsombud på 1048 äldreboenden i hela Sverigeoch jämfört äldreboendena som inte haft någon smittspridning med de som haft ett eller flera fall av konstaterad covid-19.

Slutsatserna är tydliga: Äldreboenden med smittspridning hade högre andel timavlönad personal och i större utsträckning personal som gått till arbetet trots symtom: 28 procent jämfört med 10 procent på äldreboenden utan smittspridning. Till detta kommer att boenden med smittspridning ”var sämre bemannade före pandemin”. På äldreboenden med flera smittade ansåg 39 procent att bemanningen var tillräcklig strax före pandemin, jämfört med äldreboenden utan smitta där 50 procent ansåg att bemanningen var tillräcklig.”

Frågan om skyddsutrustning användes inom äldreomsorgen i våras ger beklämmande resultat. Baudin skriver:

”Medlemmar i Kommunal fick jobba i munskydd av pappersservetter och visir som pysslats ihop av OH-blad och tvättsvampar. De fick göra förkläden av sopsäckar och engångsregnponchos. En del köpte cyklop att ha på sig på jobbet för att försöka värja sig från smittan.”

En undersökning i slutet av mars bland 2.052 skyddsombud, regionala skyddsombud och arbetsplatsombud inom vården och äldreomsorgen  på stora brister. En fjärdedel av skyddsombuden på äldreboenden sa att det förekommit tillfällen när personal arbetat utan rätt skyddsutrustning. Bara hälften av skyddsombuden inom hemtjänsten uppgav att det över huvud taget fanns skyddsutrustning.

Tobias Baudins artikel mynnar ut i en rad viktiga förbättringskrav på äldreomsorgen. Här är några av hans synpunkter:

• Inte en chans att vi går tillbaka till hur det var i äldreomsorgen före pandemin. Det krävs bättre bemanning och fler yrkesutbildade.

• Höj grundbemanningen med fler trygga anställningar. Större andel timavlönade kan ha ökat risken för smittspridning. 

• Ett nedbantat, underbemannat välfärdssystem, avvecklade beredskapslager och en nedprioriterad äldreomsorg kan inte skydda oss i en kris, det behöver byggas upp.

Fotnot : Kommunals båda utredningar heter  ”Pandemi på äldreboendet” och  ”Att stå längst fram”.

HELSINGBORG VÄRST SMITTAT I SVERIGE: VÄLA BORDE STÄNGAS NED NU!

Förra veckan registrerades 1294 nya coronafall i Helsingborg mot 1015 veckan före. Den nämnda siffran är högst i Sverige både i absoluta tal och med sina 382 smittade per 10 000 invånare.

Helsingborg är värst smittat i coronaepidemins Sverige. Antalet smittade har ökat åtta veckor i rad och var förra veckan, vecka 49, 1294 nya fall, mot 1015 nya fall veckan före, skriver Helsingborgs Dagblad.

Det innebär att det i Helsingborg totalt konstaterats 5 638 fall av covid-19, vilket motsvarar 382 smittade per 10 000 invånare.

I HD:s text anges att Helsingborg skulle ha näst flest covidsmittade i Sverige, ”Bara i Nordanstig i Hälsingland är situationen värre.” Men i jämförelsen är ju inte relevant. Nordanstig, söder om Sundsvall med dryga 9000 invånare har en annan problematik än Helsingborg med 112 000 invånare.

Också i absoluta tal är Helsingborg värst smittat i landet, med 1291 nya smittade mot Västerås (886 nya fall) och Uppsala 811).

Till det kommer att pandemin åter har slagit klorna i äldreomsorgen, där smitta nu finns på 7 av 18 vårdboende och med 87 personer inom omsorgen misstänkt eller konstaterat smittade.

Statstik på hur smittan fördelar sig mellan olika hem och hur många dödsfall som registreras inom äldreomsorgen lämnas inte, vilket känns olustigt med tanke på alla som dig där under den första coronavågen.

Stadsdirektör Palle Lundberg är orolig: ”Det är mycket allvarligt. Jag tror att vi kommer se fler inlagda och ett förvärrat läge framöver.”

Varför är Helsingborg Sveriges mest drabbade stad? En anledning som tidigare nämnts är att många handlat på Väla, där det rått stor trängsel. Varför har folk gjort det? Är det av slarv och likgiltighet.

Inte direkt. Men i Helsingborgs stadskärna finns vad jag vet numera inte en enda leksaksaffär. Det utarmade centrum duger inte för julklappshandlande.

Det är kortsiktigt att skylla på folks ”dumhet”. De som beger sig till Väla drivs av omständigheterna, tanklöst, visst, men. Problemen är strukturbetingade. En levande stadskärna med levande och varierad handel hade inte drabbats lika illa, tror jag.

Därför har ”politikerna” en läxa. Det måste var slut på Välas tillväxt, en gång för alla. Pandemin avslöjar samhälleliga brister i det här sammanhanget liksom inom den konkurrensutsatta och prispressade äldreomsorgen.

I bästa fall är pandemin över mot slutet av sommaren – om vaccineringarna slår väl ut. Långt innan dess måste en fördjupad diskussion om lärdomar av pandemin komma igång.

Då handlar det inte bara om att tvätta händerna, nysa i armbågen och hålla avstånd utan om att bygga om samhället, lära av det som hänt, inte återgå till hur det var innan katastrofen började.

I Paris inför man i dagarna totalt utegångsförbud. Helsingborg kan inte stänga ner Väla. Men staden kan upphöra med busstrafiken dit om inte köpcentrat inför drastiska restriktioner på antalet kunder som tillåts komma in. Och presentkorten till kommunanställda, 500 kr för att handla på Väla, borde ogiltigförklaras för det här året eller enbart gälla för kontantuttag.

Har shopping gjort helsingborg till ett av de värsta områdena i Europa?

Från Helsingborgs Dagblad.

”Coronasmittan skenar i Hesingborg: Liknar värsta områden i Europa”, skrev Aftonbladet på måndagen.

AB citerade kommunens samhällsanalytiker Henrik Persson, som vid en presskonferens samma dag jämförde antalet smittade i Skåne med det i Europas mest drabbade land Belgien. Vissa dagar har Belgien noterat över 20 000 nya coronafall, vilket kan jämföras med Skånes 2522 i fredags.

Belgien har tio gånger fler invånare än Skåne. Med den jämförelsen och med tanke på att Helsingborgs smittsiffror just nu är högst i Skåne för närvarande är det lätt att bli oroad. Helsingborgs smittospridning hör f n till den högsta i Sverige.

När det är sagt, det handlar inte om exakta siffror. Det enda vi säkert kan veta är att rekordsiffrorna för Hesingborg är synnerligen alarmerande.

Frågan om vad den snabba ökningen kan bero på berördes enbart av Henrik Persson:

– Vi vet ju att när folk trängs på arbetsplatser och i kollektivtrafik, på restauranger eller ute i butiker så påverkas smittospridningen.

Henrik Person visade en särskilt intressanta kurva från Google Mobility som visar hur vi har rört oss i Helsingborg (se grafen här under). Av den framgår att kategorin ”shopping och nöje” (den näst översta kurvan) nu bara ligger 6 procent under ett givet medelvärdevärde (0) , med en snabb ökning under de senaste veckorna. Eftersom också ”Station i kollektivtrafik” (understa kurvan) vänt uppåt under samma tid är det lätt att tolka grafen som en indikation på att Väla kan vara en plats för smittspridning. Mycket tyder på att dessa dagars superspridning i Helsingborg stavas framförallt VÄLA och för den delen Black Friday.

Det är förstås lovvärt att Helsingborgs kommun markerar situationens allvar med den här informationen, eller med kommunstyrelseordförande Peter Danielssons ord:

– Det är under de kommande veckorna det avgöras hur vi kan se tillbaka på pandemin och också vända utvecklingen i Helsingborg.

På en punkt fann jag informationen direkt otillräcklig. Det handlar om situationen inom äldreomsorgen. Omsorgsdirektör Annika Andersson gav inga alls konkreta uppgifter om smittospridningen, med antalet sjuka och eventuella dödsfall inom äldreomsorgen.

Under vårens pandemi var just det smärtpunkten, hur pandemin slog till i Helsingborgs äldreomsorg med så många smittade och döda, med alla bortförklaringar om att det ”bara” handlade om väldigt gamla personer som nog hade dött i alla fall.

Äldreomsorgens villkor handlar ju både om de boende, om de som får hjälp av hemtjänsten, om personal och om anhöriga, många tusen personer gissar jag. Är förutsättningarna bättre nu än i våras? Jag tvivlar – men får inget veta.

Den andra vågen drabbar nu Skåne med full kraft. Det verkar som om Region Skånes ledning riktigt dåligt är förberedd på det som händer. Trots flera månaders lägre smittspridning tycks man dåligt ha förberett sig för det som sker nu. Har man utbildat smittspridare. Har man byggt ut testkapaciteten? Vad slags worst case-plan har Region Skåne haft? Ingen?

Förra veckans olustiga konflikt mellan Regions Skånes högste chef Alf Jönsson och Regionens största labb, lundensiska Klinisk mikrobiologi, tyder på extremt dålig förhandsplanering. När labbet arbetar till midnatt alla dagar i veckan och ändå inte hinner med – är det ju ett katastrofalt misslyckande för regionens planerare och ledning.

Alf Jönsson och regionen hanterar yrvaket den kris där Helsingborg och Skåne nu nu hamnat i orkanens öga som det värst pandemidrabbade området i Sverige.

Coronakris i Helsingborg: Sjätte värst smittade stad

Fölljande sms skickades ut till 47 000 mobilanvändare i Helsingborgstrakten på fredagseftermiddagen. Från Helsingborgs Dagblad.

47 000 helsingborgare fick vid 16-tiden på fredagen ett dramatiskt sms som informerade om att smittspridningen av coronaviruset just nu ökar kraftigt i Helsingborg. Sms:et hänvisade till information på kommunens hemsida helsingborg.se, där man bland annat kunde läsa:

”Smittspridningen av coronaviruset ökar just nu dramatiskt i Helsingborg. Vi har flest nya fall av covid-19 i Skåne och är bland de sex kommuner i Sverige som har störst smittspridning. Därför måste vi alla nu ta ett gemensamt ansvar för att minska smittspridningen.

Det krävs nu att vi tar krafttag för att dämpa spridningen av covid-19 i samhället. ”

Förra veckans 1 015 nya fall av covid-19 i Helsingborg motsvarar 69 nya fall per 10 000 invånare, klart högst bland Skånes kommuner och även den högsta siffran i hela södra Sverige. Bara fem kommuner i landet har högre smittspridning: Älvsbyn, Årjäng, Timrå, Skellefteå och Sundsvall, skriver HD.

Det här är krisinformation av ett slag de flesta av oss aldrig behövt uppleva tidigare. Men informationen är befogad och nödvändig. Smittospridningen i Helsingborg är kuslig och att staden skulle vara så illa drabbad är oväntat och väcker många frågor om hur spridningen gått till.

Det som inte fick hända har skett. Inom vård- och omsorgsnämndens och socialnämndens verksamheter fanns på torsdagen 85 personer med misstänkt eller konstaterad covid-19. Bekräftad smitta fanns då i hemvården, på LSS-boenden och på 7 av 18 vårdboenden.

Kommunen informerar inte om antalet dödsfall, men med så stor spridning kan man befara det värsta.

Samhället är skörare och mer utsatt än på många, många år dessa decemberdagar. Till råga på allt havererade tågtrafiken mellan Helsingborg och Lund på fredagen och ligger i princip nere, rapporterar HD.

Det är pendlarkaos och ersättningsbussar och tveksamt om någon normal tågtrafik kan komma igång före jul. 7000 meter räls mellan Helsingborg och Lund måste bytas ut.

Kollektivtrafiknämndens ordförande i Skåne, Carina Zachau (M), reagerar kraftigt på dagens besked.

”Trafikverkets oförmåga att planera underhållet av den skånska järnvägen har nått helt nya dimensioner. Timingen är den sämsta tänkbara mitt i en pandemi och med kommande julfiranden”, skriver hon i ett pressmeddelande.

– Här pratar vi om en sträcka där hur många som helst pendlar och så inträffar en sådan här sak. Och informationen från Trafikverket har varit usel, säger hon.

Helsingborgs kommun kommer att gå ut med mer information om coronasituationen i staden vid en pressträff på måndag klockan 10,