Kategoriarkiv: Äldreomsorg

COVID-19 TAR INTE SEMESTER: IVO BEGÄR ATT FÅ VETA MER Helsingborg får bakläxa Men Thunberg semestrar

Lars Thunberg (KD) är ordförande för vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg. Vi vill vara transparenta och jag välkomnar granskningar, säger han – men tänker inte svara snabbt på IVO:s begäran om kompletterande uppgifter om Helsingborgs svårt drabbade äldreboenden.
Bild: Tom Wall/HD.

”Det känns inte märkligt att IVO begär kompletterande uppgifter, det som är märkligt är att de gör det mitt i de mest frekventa semesterveckorna”, säger Lars Thunberg

Thunberg (KD) är ordförande för Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, den stad i Skåne där äldreboendena drabbats värst av covid-19-pandemin. Nu har IVO, Inspektionen för vård och omsorg, begärt komplettering på 15 punkter av de uppgifter som nämnden lämnat den 22 juni. Myndigheten anser att redogörelsen ”ger för lite underlag för att ligga till grund för en exakt bedömning”, skriver Helsingborgs Dagblad.

Viruset tar inte semester. USA upplever nu vad som i CNN i veckan beskrevs som en apokalyptisk utveckling med snabb spridning av smittan också bland yngre i pandemins andra våg. I Houston Texas är intensivvårdsplatserna fullbelagda, den situation som svenska myndigheter hela tiden varnat för.

Covid-19 tar inte semester.

Det gör inte heller IVO, som trots midsommar och ett ansvar för hela landet reagerar på Helsingborgs otillräckliga svar på myndighetens frågor.

Myndighetens brådska är självklar. Det handlar om de äldres liv, att kunna få klarhet i vilka missförhållanden som ledde till så många döda på äldreboendena i Helsingborg. Och i förlängningen att säkra att brister åtgärdats, om pandemin skulle spridas i en andra våg.

– De har svarat på våra frågor men vi tycker att det finns vissa oklarheter och det saknas fördjupningar och analyser, säger till HD Lars Rahm som är enhetschef på Ivo.

Myndigheten anser att kommunen inom vissa områden inte har redogjort tillräckligt för vilka åtgärder som har tagits, hur rutinerna har sett ut och vilka konsekvenser det har medfört. Det gäller bland annat områden kring rutiner, bemanning, chefskap och hygien.

– I yttrandet har man skrivit att området som cheferna har haft ansvar för har varit för stort. Men vi saknar en större analys kring det. Vilka åtgärder har vidtagits och vad blev konsekvenserna för smittspridningen av det? säger Lars Rahm.

Ivo önskar också kompletteringar kring följsamhet av beslut när det gäller bemanning och rutiner, det vill säga hur väl beslut som har tagits har efterföljts på verksamheterna.

– Där saknar vi information om vilka beslut man har tagit och vilka konsekvenser det har medfört.

Thunberg har ju tidigare gjort anmärkningsvärda uttalanden till HD, vägrat lämna ut uppgifter om antal smittade och döda på äldreboendena och hänvisat till ”patientsekretessen”. 

Helsingborg har inte varit ensamt med den strategin. Grävande Journalisters nya nummer av tidningen Scoop granskar just den sortens beteende i ett temanummer om ”Kommunal mörkläggning” och om att ”I pandemitider prövas offentlighetsprincipen”.

Men Lars Thunberg tycks inte förstå sitt ansvar för många människors liv i sammanhanget. Han viftar bort IVO:s begäran som en irriterande mygga:

– Jag utgår från att vi kommer att begära anstånd och ser spontant ingen anledning att kalla in en extra nämnd för detta. Vi vill vara transparenta och jag välkomnar därför externa granskningar, säger Thunberg.

Häpnadsväckande attityd.

Respekten för alla de som arbetar på äldreboendena i staden, för alla de som dött i pandemin och deras anhöriga och för dagens boende inom äldreomsorgen kräver en annan och ödmjukare hållning.

IVO begär nu att få ut alla Lex Sarah-rapporter och rapporterade avvikelser under perioden 15 februari till 1 juli för boendena Bergaliden, Elinebo, Stattenahemmet och Valltorp. För samma boenden begär man även ut den första samt den sista riskbedömningen som gjorts för verksamheterna. Man efterfrågar också den specifika handlingsplan som enligt kommunen har upprättats för Valltorp, men tydligen inte vidarebefordrats till IVO.

Helsingborgs svar ska vara IVO tillhanda senast den 7 augusti.

Mörkläggning och grundlagsbrott I Sverige och i Helsingborg

Vilka brister finns det när det gäller bemanning, utbildning och skyddsutrustning som påverkar vården av de sjuka? Det är en av de frågor som medier ställt och som i alltför många fall aldrig fått svar, skriver artikelförfattarna. Foto: Magnus Andersson/TT

Kommunala politiker i Helsingborg har på senare år börjat tillämpa en mörkläggningspolicy, där allmänheten inte informerats i avgörande frågor. Den skandalösa hanteringen av frågan om Öresundskrafts försäljning innehöll en rad grova övertramp mot demokratiska grundprinciper, inklusive försök att hejda en extern granskning av sitt eget agerande.

Kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson (M) stod i spetsen för en i sammanhanget trogen krets av ledande politiker, i vilken bland andra ingick Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, politiskt ansvarig för äldreomsorgen i Helsingborg. 

Den senare har under våren fortsatt på samma linje när det gäller information om det katastrofala coronasmittoläget på äldreboendena i Helsingborg. Därigenom har Thunberg försvårat massmedial granskning av den politik han själv och hans nämnd beslutat om – och i förlängningen agerat ansvarslöst på ett sätt som kan ha kostat människoliv och som definitivt strider mot offentlighetsprincipen.

Politikerna i Helsingborg är dessvärre inte ensamma i sina försök att förhindra medierna att rapportera om covid-19-smittans härjningar. På DN-debatt skriver på tisdagen 24 publicister, som tillsammans utgör styrelsen för Utgivarna, en intresseorganisation för svenska publicister under rubriken ”Varför hindras medier att granska coronaepidemin?”.

I artikeln ges en lång rad exempel på hur kommuner, regioner och myndigheterna vägrat att besvara frågor från medier om smittan ofta (liksom ovan nämnde Thunberg) med hänvisning till ”patientsekretessen”, ”trots att det inte handlat om att få uppgifter om enskilda personer”, som det formuleras i DN-debattartikeln.

En rad kommuner har utöver det ”försökt hindra medarbetare att prata med medier, trots att meddelarfriheten stadgas i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, två grundlagar som självklart omfattar alla offentliganställda”.

Bortförklaringarna kunde ibland vara ännu mer anmärkningsvärda:

När Sveriges Radios Ekoredaktion begärde ut uppgifter om beställningar av andningsskydd från en av landets regioner, nekades man detta med hänvisning till rikets säkerhet.

Nu utgår Utgivarna från att regeringen i sina direktiv till den utlovade coronakommissionen inkluderar frågan om hur kommuner, regioner och myndigheter hanterat offentlighetsprincipen under krisen.

Man ser det som skett på senare tid som ”mycket oroande” och påminner om att Utgivarna ända sedan starten varit att ”värna den sedan 1766 grundlagsfästa tryck- och yttrandefriheten. Med den följer en långtgående rättighet för alla att i medier med ansvariga utgivare få framföra åsikter, beröm och kritik – men också en skyldighet för tjänstemän och politiker i offentlig förvaltning att följa samma grundlagar”.

Svensk offentlig förvaltning behöver tydligen påminnas om värdet av offentlighetsprincipen. ”När kommuner, regioner och myndigheter inte följer våra grundlagar måste detta prövas juridiskt. Utgivarna uppmanar därför publicister att driva eventuella underlåtelser mot offentlighetsprincipen vidare i rättsliga instanser.”

Jag hoppas verkligen att så blir fallet i Helsingborg, både när det gäller desinformation och märkläggning i frågan om Öresundskraft och vårens bortförklaringar och grundlagsbrott när det gäller information om coronasmittan på våra äldreboenden.

I båda dessa fall handlar det, med Utgivarnas avslutande ord om …

”… medborgarnas rätt att kunna ta del av information om och få inblick i den gemensamt finansierade verksamheten. Utan publicistiska mediers genomlysning av det allmänna ökar risken både för att falska rykten sprids och att den nödvändiga kontrollen av makthavare uteblir.”

Utgivarnas styrelse som står bakom debattartikeln, består av:

Christofer Ahlqvist, chefredaktör Göteborgs-Posten, Casten Almqvist, vd, TV4, Andreas Bedinger, divisionschef programdivisionen, SVT, Cilla Benkö, vd Sveriges Radio, Anna Careborg, vd och chefredaktör, SvD, Unn Edberg, publisher, Vi Media, Jan Fager, jurist, TU-Medier i Sverige, Charlotta Friborg, programchef, SVT nyheters riksredaktion, Viveka Hansson, programdirektör nyheter och allmän-tv, TV4, Mimmi Karlsson-Bernfalk, chefredaktör Blekinge Läns Tidning, Helle Klein, chefredaktör och vd, Dagens Arbete, Anna Körnung, ordförande, Utgivarna, Anne Lagercrantz, divisionschef nyheter och sport, SVT, Björn Löfdahl, programdirektör, Sveriges Radio, Thomas Mattsson, senior advisor, Bonnier News, Kerstin Neld, vd, Sveriges Tidskrifter, Mikael Nestius, affärsområdeschef Bonnier News Local, Anna Rastner, utbudschef, UR, Åsa Sjöberg, innehållsdirektör, TV4, Hanna Stjärne, vd, SVT, Johan Taubert, förlagsdirektör, Egmont Publishing, Ewa Thorslund, vd TU-Medier i Sverige, Johanna Thulin, programchef TV4 och Jessica Wennberg, chefredaktör Västerbottens-Kuriren.

Vem bär ansvaret för de smittade och döda på Valltorps äldreboende?

Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, politiskt ansvarig för äldreomsorgen i Helsingborg. Bild: Britt-Mari Olsson/HD.

Valltorps äldreboende i Helsingborg har varit hårdast drabbat av covid-19 i Skåne, skriver Helsingborgs Dagblad. Många äldre på boendet har dött. Över hälften av de fast anställda har fått sjukdomen.

Bristen på information har varit kompakt. Först den den 19 maj informerade staden om ”den extraordinära situationen” på boendet, med 37 smittade och 17 döda. ”Vi kan inte se att det finns några stora brister i följsamhet kring rutiner”, sa omsorgsdirektören Annika Andersson den gången.

En månad har gått sedan dess. Fortfarande har de ansvariga inga förklaringar till hur det kunde gå så illa. Ingrid Bergh, chef över alla äldreboenden i Helsingborg, säger nu till HD att ”Valltorp följt alla direktiv och gjort allt för att minska smittspridningen”.

HD:s Truls Nilsson och Jennie Lorentsson har inte låtit sig nöja med svaret utan talat med anställda och anhöriga som ger en helt annan bild.

Jeanette Friman har arbetat på Valltorps äldreboende, där hon också var skyddsombud.Bild: Niklas Gustavsson/HD.

Tidigare skyddsombudet Jeanette Friman säger:

– Innan jag slutade den 26 mars bad jag om att vi skulle riskbedöma coronautbrottet. Men fick till svar att det redan hade gjorts på förvaltningsnivå. Jag menade att det måste bedömas på plats så att vi vet hur vi ska arbeta, säger hon.

Hennes åsikt är att smittan spridits på boendet särskilt som följd av att man fortsatt med gemensamma aktiviteter för hela huset till slutet av april. Hon påtalar också att de ”timanställda sprungit mellan avdelningarna” och att det förekommit stora brister i hygienen:

– Chefen har inte följt upp och säkerställt att personalen följer de basala hygienrutinerna. Och all personal har inte följt dessa.

Som skyddsombud fick hon säga till många att ”tvätta händerna, använda skyddsutrustning och annat”.

Den 3 februari övergick Valltorp efter åravis av klagomål från personal och anhöriga från det privatägda företaget Attendo till kommunal drift. Men ledningen satt kvar, vilket fick 26 anställda att skriva ett protestbrev, Jeanette Friman var en av dem. Hon är missbelåten med boendets chef:

– Jag har skrivit många avvikelser och aldrig fått återkoppling eller åtgärder för att rätta till. En chef kan inte lägga allt ansvar i knäet på personalen. Hon måste vara ute på avdelningarna och kontrollera.

HD:s reportrar gör en grundlig genomgång av de klagomål som finns på ledningen av Valltorp. I början av pandemin fick man order att minimera användningen av skyddsutrustning och handsprit.Dessutom förvarades skyddsutrustningen inlåst på kvällar, nätter och mornar.

Kritiker hävdar att personalen på Valltorp inte informerades om att smittan fanns på boendet. Ingrid Bergh förnekar. Men 35 av 60 fast anställda har testats positivt för smittan, en kusligt hög siffra.

Besöksförbudet för anhöriga har haft brister. Så sent som den 31 maj tog sig en anhörig in på en avdelning.

De gemensamma dagliga aktiviteterna för brukarna fortsatte långt in i april, med risk för smittospridning. 

Den 14 maj kontaktade en anhörig IVO, Inspektionen för vård och omsorg och berättade att hen via en anhöriggrupp fått veta att det finns smitta på en avdelning. Personalen på moderns avdelning kände inte till detta. Personal har rört sig mellan de båda avdelningarna.

Ingrid Bergh kritiserar i sin tur personalen:

– Man kan fundera på vad de ha bidragit med. 

Lars Thunberg, kd, är ordförande i Vård- och omsorgsnämnden, politiskt ansvarig för äldreomsorgen i Helsingborg. Han fick för en månad sedan av HD frågan an får frågan ”Ni i nämnden är högst ansvariga. Borde ni inte fått information tidigare om att läget håller på att förvärras på Valltorp?” och svarade då: 

– Jag vet inte vad nämnden hade haft för glädje av att känna till siffror och sådant tidigare. Jag har uppfattat att nämnden känner sig trygg med den förvaltningen som vi har och den information som man har fått.

En månad senare, en månad med många smittade och döda, kan man undra om denne Thunberg känner sig ”trygg” med sitt och stadens hemlighetsmakeri kring en av de kusligaste händelserna i Helsingborgs moderna efterkrigshistoria, alla de smittade och döda på äldreboendet Valltorp?

Ingrid Bergh, chef över alla äldreboenden i Helsingborg.

Helsingborgs vårdboenden smittofria

Också Valltorps äldreboende har förklarats smittofritt. Bild: Sven-Erik Svensson/HD.

Samtliga vårdboenden i Helsingborg är nu fria från covid-19-smitta, säger Ingrid Bergh, verksamhetschef vid vård- och omsorgsförvaltningen till Helsingborgs Dagblad. Beskedet är förstås otroligt glädjande för de boende, för anhöriga och personal.

Men så sent som förra veckan fanns det 66 personer med konstaterad eller misstänkt covid-19 inom vård- och omsorgsnämndens samt socialnämndens verksamheter. Under torsdagen meddelade kommunen att den siffran nu är nere på 12 personer.

Stattena och Bergaliden blev fria från smitta i förra veckan. Nu är Elinero och Valltorp förklarade smittfria.

För boende och personal på Helsingborgs äldreboende måste beskedet innebära stor lättnad efter tidigare larmrapporter om att Helsingborg var värst drabbat i Skåne.

Ingrid Bergh nämner tyvärr ingenting om bakgrunden till det snabbt förbättrade läget. Har de smittade överförts till sjukhus eller avlidit? Hur många av de boende på Helsingborgs äldreboenden har avlidit från pandemins start till nu? Siffrorna är viktiga för den diskussion som måste följa.

Vilka orsaker låg bakom den katastrofala situationen inom Helsingborgs äldreomsorg? Vad har gjorts och vad behöver därutöver göras för att ”säkra” stadens äldreboenden från något liknande?

Helsingborgs kommun satsar mångmiljonbelopp på att rädda flygplatsen i Ängelholm och troligen fotbollslaget HIF. Men ännu har ingen politiker sagt något om vad som krävs för att hålla framtida pandemier utanför äldreboendenas murar och om hur mycket man är beredd att satsa på det.

En förnekandets strategi, att bara återgå till rutinerna från tiden före smittan, vore förödande.

Höganäs skär ner äldreomsorgens anslag!!

Socialnämnden saknar 9,7 miljoner i sin budget för 2020. Det löser man genom att dra ner ersättningen till Höganäs omsorg med samma summa. Ingemar Narheim (M) är ordförande i socialnämnden men får i egenskap av styrelseordförande i Höganäs omsorg brottas med problemet.Bild: Maria Berkmo/HD.

Coronakrisen har slagit hårt mot landets äldreboenden. Smittan har drabbat många vårdhem och ungefär hälften av alla som avlidit till följd av covid-19 har varit boende på äldreboenden. Helsingborg har varit värst i Skåne, med dubbelt så många smittade som i Malmö.

Höganäs har klarat sig bättre med sex personer över 70 år med hemtjänst i hittills bekräftats smittade av covid-19. Jag har inte sett någon statistik från äldreboendena i Höganäs på smittade och döda.

Ingen vet när pandemin klingar av, kanske först in på 2021. En fråga som bedöms som den kanske viktigaste erfarenheten av årets smitta är att kvaliteten på landets äldreboenden måste bli bättre, med mera utbildad personal, färre timanställda, bättre säkerhetsrutiner, bättre tillgång till läkare och annan sjukvårdspersonal.

Det kommer förstås att kosta en hel del för kommunerna, även om staten kommer att bidra. Alternativet är att fortsätta att behandla de äldre äldre som mindre värda, så som skett när äldreomsorgen i Sverige rustats ner under snart trettio år efter ädelreformen 1992.

Men i Höganäs kommer man inte att satsa på läkarvård och bättre skyddsutrustning. Tvärtom. Man kommer att skära ner anslagen till äldrevården i nästa års budget, skriver Helsingborgs Dagblad.

Det stora problemet tycks vara gruppen över 80 år förväntas öka med sex procent nästa år. Ett annat problem är uppenbarligen att ordförande i socialnämnden och styrelseordföranden i kommunala ”Höganäs omsorg” är samma person, den moderate politikern Ingemar Narheim. Det är alltså ingen person som speciellt för äldreomsorgens talan mer än denne Narheim, som tycker att man gott kan skära ner äldrevårdens anslag med 2,5 procent.

Har Ingemar Narheim missat debatten om coronans verkningar, om många äldreboendens bristande skyddsmaterial och säkerhetsrutiner. Tycker han att det är anständigt att fortsätta att behandla de äldre äldre som andra klassens medborgare?

Tydligen.

I Skåne är Helsingborgs ädreomsorg värst drabbad av smittan

Många kommuner i Skåne berättar inte frivilligt hur många som har dött i covid-19 på deras äldreboenden. Men sammanlagt i Skåne handlar det om knappt 100 personer. Bild: Barbro Hallin/HD. 

Helsingborg är den kommun i Skåne som sämst lyckats hålla covid-19-smittan borta från kommunens äldreboenden enligt ny statistik från Region Skåne, som återges av Helsingborgs Dagblad.

I staden har 84 brukare smittats, allra värst på äldreboendet Valltorp, där mer än hälften av de gamla smittats och över 20 personer har dött, och där det anges att ”en stor del av dödsfallen tros ha koppling till covid-19”. Coronasmittan har kommit in på fem äldreboenden i Helsingborg: Elinebo, Stattenahemmet, Valltorp, Bergalid och Jordbodalen. 

Malmö har redovisat betydligt lägre siffror än Helsingborg, med 49 smittade på 12 av kommunens 53 äldreboenden. I Lund handlar det om 12 smittade, i Ängelholm om 14, i Höganäs 0 och i Landskrona också 0, de privata äldreboendena ej inräknade.

Skåne lyckas annars bättre än de flesta regioner med att hålla covid-19 borta från äldreomsorgen, skriver Helsingborgs Dagblad. Hittills har 85 procent av alla äldreboenden klarat sig utan ett enda sjukdomsfall. De mörka undantagen är Helsingborg, Burlöv och Kristianstad.

Drygt hälften av alla som dör i covid-19 i Sverige är gamla och ofta multisjuka människor som bor på äldreboenden. Hittills har smittan konstaterats på 46 av Skånes 312 äldreboenden eller vart sjunde.

Socialstyrelsen har räknat fram att 52 procent av dem som dött under coronapandemin bodde på ett äldreboende. Siffrorna är ännu högre för de hårt drabbade länen Stockholm, Östergötland och Västra Götaland.

Skånes dödstal är i sig enormt mycket lägre än de värst drabbade regionerna. Räknat per 100 000 invånare är antalet döda13,9 i Skåne, jämfört med 88,5 i region Stockholm. Knappt hälften av de 200 personer i Skåne som dött i covid-19 bodde på ett äldreboende.

De uppgifter som nu framkommer ger Helsingborgs äldreomsorg en bedrövlig negativ position när det gäller hanteringen av covid-19-pandemin på stadens äldreboenden. Jag utgår från att man från stadens sida kommer att djupgående analysera vad som hänt för att undvika framtida upprepningar.

Men det förutsätter att Lars Thunberg (KD), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, byter attityd och vågar ta ansvar för den fruktansvärda situation som uppkommit och övergår till förtroendeskapande öppenhet.

Thunbergs mörkläggning och vägran att lämna information under lång tid innebär ju också att han försvårar eller omöjliggör en djupgående granskning av hans egen maktutövning och av vad som orsakat smittspridningen på de drabbade äldreboendena.

Det handlar om många människors liv.

På vårdboendet Valltorp i Helsingborg har över hälften av de 60 hyresgästerna smittats med covid-19. Minst ett tjugotal har dött. Bild: Sven-Erik Svensson/HD. Vårdboendet är troligen värt drabbat i hela Skåne.

SD och Åkesson vill att ”Tegnell ska avgå”

Jimmy Åkesson är Sveriges svar på tidens illiberala högerpopulistiska politiker som Bolsonaro i Brasilien, Trump i USA, Putin i Ryssland och Johnson i Storbritannien.

På Dagens Nyheters DN-debatt kräver Åkesson nu med buller och bång att ”Tegnell måste ta ansvar för misstagen och avgå”.

Hans resonemang påminner om de fyra nämnda potentaternas synsätt, dock utan några försök att rekommendera folk att dricka rengöringsmedel a la Trump. I en blogg i lördags diskuterade jag hur populistiska politiker sätter sin egen ”snusförnuftet-filsofi” före beprövad vetenskaplig erfarenhet.

Åkesson angriper på högerpopulistiskt vis vetenskap och experter:

Sveriges coronastrategi är baserad på löst grundade antaganden. Den har misslyckats kapitalt och ter sig alltmer udda, påstår han. … ”Utfallet är tragiskt. Sverige ligger i världstopp när det gäller döda per capita.  Av dessa är 9 av 10 över 70 år. Våra äldre har uppenbart inte fått det skydd och stöd som de med all rätt kan förvänta sig. Det är hög tid att ansvariga för detta fiasko med omedelbar verkan lämnar sina positioner och att regeringen tar politiskt ansvar för det inträffade.”

Snart låter han blixten slå ner:

”Låt oss se till att de misstag som gjorts aldrig upprepas igen. Politisk prestige får aldrig sättas före värdet av att rädda liv.”

Och roten till det onda personifieras redan i DN:s rubrik: ”Tegnell måste ta ansvar för misstagen och avgå”.

Men Anders Tegnell när knappast ansvaret för de många döda inom äldreomsorgen, det ansvaret finns hos kommunerna och regionerna.

Äldreomsorgen i Sverige bedrivs sedan Ädelreformen 1992 i kommunernas regi. I Stockholmsregionen ligger ett huvudansvar på moderater och kristdemokrater, samma i Helsingborg och region Skåne. Dessa båda partier – och andra – bär ett stort politiskt ansvar för de kusligt höga dödstalen inom äldreomsorgen. I Helsingborg avslöjades senast i den gångna helgen att 13 av hemtjänstens brukare drabbats av covid-19 och avlidit.

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson. Foto: Sören Andersson/TT

Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, svarar i en TT-intervju på Åkessons angrepp. Han diskuterar bland annat frågan om de höga dödstalen inom äldreomsorgen.

– Ja, men det är knappast smittskyddets fel, än mindre Anders Tegnells. Vi och andra ansvariga myndigheter har i flera år pekat på de uppenbara brister som finns inom äldreomsorgen. Det som har hänt inom äldreomsorgen är en följd av den eftersatta struktur och beredskap som finns i äldreomsorgen, med hög personalomsättning och så vidare.

Sedan 2003 har minst tre statliga utredningar pekat på de här bristerna och den ”konstiga och märkliga” lagstiftning som omger den kommunala äldreomsorgen, enligt Johan Carlson.

– Till exempel tror jag inte att många känner till att det är förbjudet i lag för kommuner att anställa läkare inom äldreomsorgen. 

– Men trots dessa utredningar och trots att vi och andra påpekat detta i flera år så har det uppenbart inte funnits intresse bland politikerna, det vill säga sådana som Jimmie Åkesson, att ändra på det här. Att i ett sådant läge påstå att det är vårt fel är högst anmärkningsvärt, säger Johan Carlson.

Ansvaret faller tungt på politikerna, som ”borde bekymra sig för att äldreomsorgen saknade saknade förutsättningar för att bekämpa smittan när den drabbade Sverige.

– Personalen har kämpat jättehårt. Det finns politiker som är lite mer insatta och intresserade av hur vi bäst ska skydda våra äldre, vilket Åkesson borde vara.

Anmärkningsvärt är att DN-debatt publicerar Jimmy Åkessons angrepp på Folkhälsomyndigheten samma dag som SVT på kvällen sänder nittio minuter direktsänd partiledardebatt. DN:s roll i sammanhanget känns obehaglig, en oberoende liberal tidning som ger ett illiberalt högerpopulistiskt parti ett indirekt stöd.

Tretton covid-19-döda i Hbg har haft hemtjänst

Innan coronapandemin fanns skyddsutrustning hemma hos vårdtagaren. Men nu ska personalen ha med sig skyddskläder, handskar och annat skyddsmaterial i egna väskor.Bild: Emil Langvad/HD.

13 personer som i Helsingborg dött av covid-19 har haft hemtjänst. Nya uppgifter om äldreomsorgen i Helsingborg publiceras i Helsingborgs Dagblad. Den här gången gäller det hemtjänsten. Antalet avlidna äldre i Helsingborg, enligt Socialstyrelsens senaste siffror, är 44 personer. Av dem hade 13 personer hemtjänst (mer än bara trygghetslarm) vid dödsfallet. De kan ha dött hemma eller på sjukhus.

142 personer över 70 år i Helsingborg har hittills bekräftats smittade av covid-19 i år. Av dem har 46 personer haft hemtjänst.

Tidningen återger kritik från både anhöriga och personal om slarv med skyddsutrustning. En annan orsak tros vara ett pressat schema för hemtjänstpersonalen. Men hemvårdschefen Eric Semb säger att man gjort tillräckligt för att förhindra smittan.

Lars Thunberg (KD), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg.

Lars Thunberg, kd, är som ordförande i Vård- och omsorgsnämnden, politiskt ansvarig för äldreomsorgen i Helsingborg. Han har upprepade gånger vägrat att öppet tala om hur många som smittats eller dött av covid-19 inom äldreomsorgen i Helsingborg. I en kris som pandemin är öppenhet enda sättet att skapa tillit hos de som är berörda, de som använder sig av äldreomsorgens tjänster och personalen.

De nya uppgifterna om hemtjänsten gör mig upprörd och illa berörd. Hur länger har Thunberg känt till dem? Vilka åtgärder har vidtagits? Kan de som i dag får stöd av hemtjänsten lita på att de inte utsätts för smittorisk?

Det handlar om 13 människor liv och om inom hemtjänsten ytterligare 30-talet smittade personer. Har allt som kan göras gjort för att skydda dem? Hur har den bristande/obefintliga informationen påverkat andra som använt sig av hemtjänsten? Det handlar om 1800 personer i Helsingborg.

Konstaterad smitta finns inom kommunens alla tio hemvårdsområden (tio stycken). En till tre personer per hemvårdsområde är konstaterat smittade. Lika många uppvisar symptom och behandlas därför som smittade.

Den 24 maj dog Hans Åberg på Helsingborgs lasarett, 80 år gammal, efter att en vecka tidigare känt de första symptomen på smittan. Hans son David Åberg berättar för HD att pappan under hela pandemitiden isolerat sig hemma, utan besök av andra än hemtjänstens personal. Han klagade också över bristande rutiner bland hemtjänstens personal. HD skriver:

”Enligt David Åberg har pappan vid flera tillfällen påpekat för honom att hemtjänstpersonalen inte bar skyddsutrustning under sina besök och att det var många som besökte honom.

– Min syster Anna pratade med hemtjänsten och frågade vilka säkerhetsåtgärder de vidtagit. Då har de hänvisat till att de använt handsprit, säger David Åberg.”

Folkhälsomyndigheten gav den 7 maj nya råd till kommunerna. Men först den 14 maj, skickade vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg ut ett brev till alla vårdtagare inom äldreomsorgen att personalen från och med då skulle bära visir.

– Jag tycker det är väldigt sent. Varför har man inte tagit till åtgärder tidigare? Folkhälsomyndigheten gav trots allt signaler redan i slutet av mars till kommunerna att de ska säkerställa att inte smittspridning drabbade hemvården och vårdhemmen, säger David Åberg.

En person som arbetar i ett av kommunens hemvårdsområden, och är anställd via kommunens eget bemanningsföretag, säger till HD att det slarvas med skyddsutrustningen.

Tidigare har handskar och förkläden funnits ute hos vårdtagarna men sedan pandemin bröt ut ska all personal inom hemvården ha med sig detta i en väska. Samma väska har använts av flera i personalen.

– Redan där brister hygienrutinen. Man stoppar ner händerna och plockar upp handskar och förkläden som ligger löst i väskan.

En stressad tillvaro för hemtjänstpersonalen kan vara orsaken, tror personen HD pratat med. Man hinner helt enkelt inte.

– Hos vissa brukare har vi bara fem minuter. Som vikarie tappar man dessutom jättemycket tid när man ska köra med gps, hitta parkering och inte hittar hemma hos vårdtagaren. Då hinner man inte stå och krångla med plastförkläden.

privata äldreboenden tiger om dödstalen

Foto: Gorm Kallestad/TT

Ambea, ett av landets största äldreboendebolag, vill inte tala om hur många coronarelaterade dödsfall man har haft, skriver Dagens Industri.

”Öppenhet är viktigt, vi har inget att dölja”, säger vd Fredrik Gren och menar att ”för mycket siffror kan skapa osäkerhet”.

Anna Bergendal, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, säger att det viktigaste är att ”titta framåt och se vad man kan dra för lärdomar”. Hon har ingen synpunkt på att många företag väljer att hålla dödssiffrorna hemliga.

– Det är en fråga företagen och kommunerna måste svara på. De hänvisar till patientsekretess, säger hon till tidningen.

4 220 personer har dött i covid-19 i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens senaste siffror. Av de omkomna som varit över 70 år har 49 procent bott på äldreboenden och 25 procent hade hemtjänst, skriver TT.

De privata vårdföretagen, finansierade med skattepengar, tycks mena att frågor om liv och död är ”affärshemligheter” eller något ditåt. Skrämmande.

Ambeas vd uttrycker sig på ett sätt som bara George Orwell skulle fatta, krig lika med fred. Öppenhet är är viktig, inget att dölja, men nej, inga siffror här, det skulle skapa osäkerhet. Osäkerhet hos de boende, hos personalen som arbetar där, hos de anhöriga och inte minst hos allmänheten. Och Anna Bergendal, hon vill titta framåt och dra lärdomar av det, hur nu det ska gå till?

Men alla vi som inte accepterar att föras bakom ljuset, hur länge ska vi fortsätta att acceptera att dödstalen på äldreboende , liksom andelen smittade på en institution, att dessa siffror ska behandlas som affärshemligheter?

”Katastrofer speglar samhällets ojämlikhet”

Graffitimålning i London. Foto: Rouzbeh Fouladi

”Kriser gör samhället synligt”, skriver idéhistorikern Anders Ekström på fredagens DN Kultur i en angelägen essä.

”I undantagstillståndet släpper politiken sina masker”, menar Ekström och ger belysande exempel från bland annat Ungern, Storbritannien och USA där ledande populistiska politiker cyniskt utnyttjat pandemin för att stärka den egna makten.

”Pandemin som nu löper som ett eldklot genom världens alla nät av sociala och materiella förbindelser ingår också i en kedja av kriser. Den blev snabbt en global ekonomisk kris och hotar i många delar av världen att slå ut i en politisk kris. 

Katastrofer speglar varje samhälles ojämlikhet och världens fördelning av välstånd. Principen är enkel: den som har minst och lever i störst osäkerhet drabbas hårdast. Länder som oftare utsätts för väderkatastrofer blir också mer sårbara för andra kriser.”

Vi kan övertydligt se detta i USA, där de fattigaste, ofta minoriteter, drabbas värst till följd av eländiga löner, ingen social trygghet, ingen sjukförsäkring. Och i Indien, där miljoner migrantarbetare vandrat från städerna tillbaka till sina hembyar, ofta över enorma avstånd.

Varje kris behöver sin berättelse, betonar Anders Ekström:

Varje kris skapar ett oavvisligt behov av jämförelser, sammanhang och mening. Att kollektivt minnas och berätta krisen är avgörande för återhämtningsarbetet. 

I det arbetet spelar historien och kulturen en viktig roll. Den fungerar som ett förråd av erfarenheter och samlad förståelse. 

Vi kommer att förändras av krisen, samhället kommer att förändrats, konstaterar Ekström: ”Kriser som mobiliserar hela samhället öppnar också ett fönster av hopp och framtida möjligheter.”

I Sverige har utsatta grupper drabbats värst. Allra värst och dödligt drabbade är de äldre-äldre på de svenska äldreboendena. Det beror inte bara på pandemin som sådan utan på decennier av drastiska nedskärningar. I städer som Stockholm och Helsingborg har ansvariga politiker både mörklagt upplysningar om smittospridning och antalet dödsfall på äldreboenden, som om de höga dödstalen där vore något normalt som vi får acceptera.

I Helsingborg är det den kristdemokratiske politikern Lars Thunberg, ordförande  i Vård- och omsorgsnämnden, som kommit att personifiera denna hållning. Genom att inte redovisa omständigheter på liv och död öppet försvårar han granskningen av det som skett och beskär möjligheterna för att krisens lokala berättelse i Helsingborg blir meningsfull.

Ytterst handlar det i hög grad om synen på de äldre i samhället, respekten för de äldre-äldres människovärde och samhälleliga rättigheter. Och om offentlighetsprincipen, fastställd i svensk grundlag.

Lars Thunberg (KD), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg.