Kategoriarkiv: Kultur

Nya Kulturhotellet med mobila satsnigar på Söder

Kulturhotellet har förutom sin verksamhet på Södergatan varit inblandade i kommunens konstprojekt på hus och fasader, Artstreethbg.

Kulturhotellet återuppstår lika oväntat som glädjande lagom till påsk och HD:s kulturredaktör Johan Malmberg kan inte låta bli att brista ut med ett glatt Halleluja i en rubrik. Efter att under fyra år ha tagit emot kring 100 000 besökare i sin lokal vid Södergatan beslöt kulturförvaltnigen med kort framförhållning under hösten att drastiskt skära ner anslaget (som inte skulle räckt till ens lokalhyra) och därmed bädda för stängning.

Det var ett dåligt beslut. Axel Swanstein och Peter Eriksson som drivit Kulturhotellet, hade i sin lokal byggt upp ett varierat och spännande kulturutbud, som fyllde en viktig funktion både på det segregerade Söder och i en stad där den fria kulturen utanför institutionerna är sanslöst missgynnad.

Cassandra Jertshagen, vd för fastighetsbolaget Jefast, som gratis upplåter lediga lokaler till Kulturhotellet. Bild: Britt-Mari Olsson.

Nu inleds ett samarbete med fastighetsbolaget Jefast, som har många lokaler i Helsingborg och där det ofta/alltid finns tomma lokaler. Jefast bjuder på en fast lokal, som kontor och mötesplats, men tillhandahåller också utan kostnad skiftande lokaler, som alla kommer att finnas på Söder.

– Kulturhotellet är superviktiga för både gallerian Söder och för stadsdelen så vi är jätteglada för att vi har hittat den här lösningen, säger Cassandra Jertshagen, vd för Jefast, till HD. Hon fortsätter:

– Det är fantastiska killar och det brukar alltid höras och synas när de har någon på gång. Vi får se vad som händer, det är lite pirrigt för en stelbent fastighetsägare med det här samarbetet.

Axel Swanstein och Peter Eriksson är helnöjda:

– Det här blir jättespännande, vi hade inte kunnat tänka oss en bättre lösning.

I Kullabygden har Martha Westin under många år producerat platsspecifik vandringsteater. Förhoppningsvis kan Nya kulturhotellet med skiftande (lediga) lokaler för olika utställningar och andra evenemang producera platsspecifika utställningar för stadsdelen Söder. Det kan bli hur spännande som helst!

Kulturhotellet har ju redan bidragit till att öppna ögonen för olika platser på Söder genom sitt engagemang i Artstreethbg med många unika och spännande hus- och fasadmålningar i stadsdelen.

Allt förutsätter att det också finns ett långsiktigt engagemang från Kulturförvaltningen, så att det finns medel för Kulturhotellets och den fria kulturens framtida satsningar. Eller som Johan Malmberg undrade: ”Hur snabbt kan förvaltningen skaffa fram aktivitetsstöd?”

Fortfarande återstår att skapa en än bredare satsning på fri kultur i Helsingborgs, för att ge möjlighet till olika former av kulturarbete och kulturprojekt, inte minst åt yngre generationer.

Grundarna av Kulturhotellet, Axel Swanstein och Peter Eriksson, i samband med stängningen av lokalerna på Södergatan. Nu hittar de en samarbetspartner tvärs över gatan där utställningar och event kommer att dyka upp lite varstans allt eftersom.Bild: Sven-Erik Svensson/HD.

Henrik Håkansson vid gränsen natur – kultur

Henrik Håkansson: Installation View of a Tree (Suspended), 2016 // Courtesy of the Artist, the Meyer Riegger Gallery, the Modern Institute/Toby Webster Ltd. Photo by Marc Doradzillo.

Henrik Håkansson har beskrivits som en av de internationellt mest framgångsrika och spännande konstnärerna i sin generation. Oförtrutet har han utforskat samspelet mellan natur, kultur och civilisation i uppmärksammade installationer på utställningar på många håll i världen. Det har handlat om sådant som fjärilars lätthet och fåglars flykt men också om insikten att människan inte som skapelsens krona kan härska över naturen utan ödmjukt måste inse att vi själva som levande varelser är delar av en sårbar helhet.

I dagarna har Henrik Håkansson välförtjänt tilldelats Bildkonstnärsfondens stora stipendium för 2020 på 300 000 kronor. I motiveringen heter det bland annat:

” Under tre decennier har Henrik Håkansson utvecklats till en internationell föregångare inom konstens utforskande av samspelet mellan människa, flora och fauna. Specifika arter lokaliseras, observeras och dokumenteras, för att visuellt kommenteras eller interageras med i starkt drabbande verk. Genom avskalad teknisk och kommunikativ skicklighet, väcker han hos publiken en oförvanskad förundran över skönheten och egenheten i varje studieobjekts tillvaro, karaktär och beteende. Henrik Håkansson förmedlar oförutsägbara nya perspektiv på den biologiska mångfaldens komplexitet – och på människans maktfullkomlighet i relation till den.”

Till stipendiet publiceras en skrift om konstnären med text av Magnus af Petersens, bilder av Lotta Antonsson/Henrik Håkansson. af Petersens skildrar Henrik Håkanssons utveckling som konstnär särskilt genom nedslag i hans viktigaste utställningar.

Han skriver att flera verk under 2000-talet skildrar biosfären, utsatt för någon form av dekonstruktion. Ofta har biosfären representerats av träd, som traditionellt stått för liv och kunskap. På utställningen A forest Divided (Lunds konsthall 2012 visades bara vertikala trädstammar, som i en skog, med rena snittytor delade i mitten.

En senare utställning 2019 på Kode konstmuseum i Bergen, One hundred and One Peaces of a Tree (Norwegian Wood),  bestod av ett enda träd uppdelat i fragment som vart och ett monterats på ett metallstativ. Till utställningen fanns också inspelad fågelsång.

Filmerna Aug 11, 2012 The Symptoms of the Universe Studies (6min 29 sek) visar filmer av två träd som exploderar mot en blå himmel. De har filmats ur sex olika vinklar och med olika hastigheter, från 5000 till 24 bilder i sekunden.

Henrik Hakansson Listening to bird songs in the Monk’s Garden, 2004 Isabella Stewart Gardner Museum, Boston.

Första gången jag såg Henrik Håkansson i aktion var på Venedigbiennalen 1997 där hans installation ”Out of the Black and into the Blue” visades i den Nordiska paviljongen. Där hade han skapat en miljö för fjärilar och besökaren kunde med hjälp av filmkameror i närbild följa hur fjärilar föddes och flög från paviljongen ut i naturen eller snarare parken runt paviljongen.

Han övervakade själv på plats som en fjärilarnas barnmorska det långsamma men fascinerande förloppet, i ett verk som knöt kultur och natur samman verkningsfullt.

I ett tidigt verk, Frog for E.S.T (Eternal Sonic Trance) arbetade konstnären utifrån kunskapen att grodors hörselorgan är inställda på den egna artens frekvens – och försökte få dem att interagera med specialskriven musik. Det var ett av många verk där konstnären studerar och reflekterar över djurvärldens olika livsmiljöer. 

Dunkers kulturhus visade 2004 – 2005 en utställning som utforskade ”vingslagens mekanik och poesi”. På From here to Eternity (Phoenicurus phoenicurus) The Wind Tunnel Sessions visades en stor vindtunnel som byggts av forskare i teoretisk ekologi vid Lunds universitet för att just studera fåglars flykt, ofta med höghastighetskameror.

”Det kan tyckas paradoxalt att Henrik Håkansson är lika nära de romantiska poeterna som de naturvetenskapliga forskarna”, skriver Magnus af Petersens och fortsätter:

”Hans konst bygger på såväl kunskap som inlevelse, kompletterande snarare än motsatta sätt att se världen. … I dag finns inte något hörn av vår planet som är opåverkat av människans framfart – från de smältande isarna kring polerna till öknarna, haven – ekosystem som snabbt förstörs, arter som dör ut – och om man liksom konstnären är född i slutet av 1960-talet är det något man antagligen inte behövt läsa sig till.”

Henrik Håkansson är född 1968 i Helsingborg, utbildad på Konstfack och bosatt i Berlin och Falkenberg. Hans verk har visats på biennalerna i Venedig, Berlin och Saõ Paolo samt på museer och konsthallar världen över.

Fotnot: Bland tidigare stipendiater kan nämnas: 1993 konstnären Ola Billgren, 1994 fotografen Anders Petersen, 1998 konstnären Marie-Louise Ekman, 2004 fotografen Dawid (Björn Davidsson), 2005 tecknaren Joakim Pirinen, 2007 Konstnären Jan Håfström, 2008 Keramikern och formgivaren Signe Persson-Melin, 2012 fotografen Gerry Johansson, 2019 konstnären och serieskaparen Liv Strömqvist.

Henrik HÅKANSSON《Fallen Forest》 2006 Courtesy Galleria Franco Noero, Turin.

Mordet på Kulturhotellet ännu en spark mot kulturen i Helsingborg

”Kulturhotellet stängs – ett dråpslag för kulturlivet” skrev HD:s Johan Malmberg på tidningens kultursida i lördags. Det är lätt att hålla med. Mordet på Kulturhotellet är ännu ett svek mot kulturen i Helsingborg, mot den fria kulturen utanför institutionerna och mot den så diskriminerade stadsdelen Söder.

Turerna bakom nedläggningen av Kulturhotellet är obehagliga och oprofessionella. Bakom verksamheten har stått två eldsjälar, Axel Swanstein och Peter Eriksson. Nu berättar Axel Swanstein för Johan Malmberg att kulturförvaltningens Mats Hallberg, biträdande kulturchef, i november nådigt meddelade som en total överraskning att anslaget för 2021 skulle sänkas från 1.2 miljoner till 800.000 kronor.

Det innebar att anslaget inte skulle täcka hyran på över en miljon. Beskedet kom som ”en fullständig chock” för Swanstein. Och det mindre än två månader innan verksamhetsåret 2021 började. Så kan man ju inte göra. Självklart kunde Swanstein och Eriksson inte fortsätta under sådana premisser.

Hallberg påstår att nedläggningen kom som ”en fullständig överraskning” för honom. Pyttsan? Och att ”vi ser nu också andra visa framfötterna”. Har det varit ett problem att Kulturhotellet visat framfötterna?

Hallbergs förhoppning tycks ha varit att Kulturhotellet skulle flyttat till billigare lokaler på Gåsebäck, strax intill Kulturkvarteret Portugal, en bra bit söder om Söder.

Inför 2020 kom kulturförvaltningen på att man skulle satsa ”mera på konst”. Resultatet blir nu det motsatta. Konstföreningens Galleri Konsten har lagts ner under hösten. Dunkers har ju länge sagt sig vilja satsa på fotografi (men utan egna produktioner eller kunskap). Nu försvinner Kulturhotellet vars samlingsutställningar varit en av få möjligheter för lokala/regionala konstnär att ställa ut. Behandlingen av konsten i stan är ren misär.

Hade kulturförvaltningen menat allvaret att satsa på konsten borde man tagit initiativet till en konsthall i Helsingborg. Städer som Höganäs (Krapperup), Landskrona, Lund och Malmö förstås har både kulturhus/museer och konsthallar, men inte kulturskymningens Helsingborg.

En anledning till slakten av Kulturhotellets är förstås uppdelningen av kulturens organisation i ett kulturbolag med rejält gott om pengar och kreativ entusiasm och så kulturförvaltningen – som återkommande tycks ägna sig åt lustmord på entusiastiska kulturutövare, godtyckliga nedskärningar och total brist på långsiktiga ambitioner.

Nu drabbas återigen det fria kulturlivet i Helsingborg. En annan förlorare är stadsdelen Söder. Hur det kan ske efter försäljningen av den självklara samlingspunkten Folkets hus är obegripligt. Stora förlorare på Mordet på Kulturhotellet är förstås också alla vi helsingborgare som ännu en gång drabbas av svårbegripliga nycker från kulturförvaltningen och förnyad utarmning av kulturlivet.

Kultur ska byggas upp varligt som en trädgård, inte med yxhugg.

Sedan vill jag gärna hoppas att tankarna med Kulturkvarteret Portugal visar sig vara hållbara och kreativa. Och att Dunkers någon gång återfår sin kreativa kraft och blir en levande angelägenhet igen, efter alla års misär. Men i detta Helsingborg vete fan om man vågar hoppas.

”Alla tiders ABF” – om 100 år med ABF i Helsingborg

Statsminister Per Albin talar 1933 på ett möte i Folkets Hus A-sal, kallad Arbetarnas katedral. Foto:

ABF i Helsingborg fyller 100 i år. Något firande har det inte kunnat bli, men väl en fin minnesbok, ”Alla tiders ABF”, med underrubriken ”I bildningens tjänst i 100 år”.

Författare är Mats Ekdahl, bland mycket annat tidningen Arbetets siste chefredaktör fram till nedläggningen för tjugo år sedan. Den grafiske formgivaren Arne Öström har layoutat med ett unikt och generöst bildmaterial.

Svenska ABF, Arbetarnas bildningsförbund och senare också ABF i Helsingborg grundades 1920 av Rickard Sander, statsminister 1924 – 25 och utrikesminister 1932 – 36 – och den som till svenska översatte Karl Marx Kapitalet.

Helsingborg utvecklades dynamiskt dessa år. Folkmängden hade på ett sekel nära nog 20-dubblats, från 2 391 (1820) till 47 069 (1920). 

Studiecirkel hos ABF i Esperanto på 1930-talet.

Till en början var lokalfrågan ett bekymmer för ABF. Man höll till på något café (Metropol eller Verdandi), på Skånska Socialdemokratens redaktion eller i Folkets Hus E-sal.

Folkets Hus i Helsingborg byggdes 1906. Men först lång senare blev det ”bildningens hus” på Söder, sedan ABF hyrt fem rum plus expedition där.

Här hölls kurser, studiecirklar och föreläsningar. I början av 30-talet var kurser i ”världsspråket” esperanto eftertraktade. ”Läkekonst och hälsovård” hette en stor succé. Som lärare medverkade stadens läkare utan ersättning. Under kriget fanns kurser i hur man hanterar ett gengasaggregat.

ABF verkade också för kultur i vidare mening, som arrangör till sådant som ”Konstens dag”, Hembygdens dag”, ”Musikens dag” och ”Bokens dag”.

BInger Linde, på en teckning från tobaksaffären i Folkets hus, där hon under åren haft besök av Per Albin, Tage Erlander, Palme, Sträng, Ingvar Carlsson, Göran Persson och Stefan Löfven. Tecknare okänd. Folkrörelsearkivet.

Boken ”Alla tiders ABF” är ett stycke levande folkrörelsehistorik och en spegel av Sverige och Helsingborg under ett sekel, skriver Kent Härstedt, ordförande för ABF Helsingborg sedan 2009, i sitt förord.

I boken medverkar också utrikesminister Ann Linde, som tecknar ett personlig porträtt av sin mamma Inger Linde, som redan 13-årig 1950 började arbeta i Folkets Hus tobaksaffär och först nyligen gick i pension. Hela hennes familj var involverad i Folkets Hus, hennes morfar Birger Johnn var med och byggde huset och blev sedan föreståndare. Hennes morbror Hans var revisor i Arbetarkommunen i många år. Och Inger bodde med sin familj i huset.

Tyvärr tvingades ABF sälja Folkets Hus för några år sedan, till följd av bristande stöd från staden. En gång var det Sveriges största.

Därmed kapades en viktig del av Helsingborgs historia – och det segregerade Söder berövades sin självklara kulturella mötesplats, i vad som under hela 1900-talet varit ”bildningens hus” för Helsingborg.

S:ta Maria sjukhus strängorkester i Folkets hus på 1930-talet. Foto: Okänd.

Helsingborg måste bygga Bibliotek för framtiden

”Det här är motsatsen till det som biblioteket står för. Vi vill ju vara den uppskattade mötesplatsen vi känner att vi är för helsingborgarna”, säger Catharina Isberg, apropå att åtta av tio av Helsingborgs bibliotek coronastängs på tisdagen. Bild: Sven-Erik Svensson/HD.

Helsingborgs bibliotek har länge varit eftersatta, inget som de styrande prioriterat. Det är evigheter sedan något nytt områdesbibliotek upprättades, trots att invånarantalet i Helsingborg ökat rejält de senaste decennierna. Huvudbiblioteket är eftersatt och nergånget. I statistiken för Skåne ligger Helsingborgs bibliotek sedan många år långt ner både vad gället bokbeståndet (också för barn) och personal.

I dagarna hade kulturnämnden möte och klubbade en budget för biblioteket för 2021. De styrande allianspartierna ville att den egna förvaltningen skulle utreda biblioteken med fokus på norra Helsingborg. Men de förlorade. Oppositionens biblioteksbudget segrade sedan socialdemokraternas budget antagits med stöd av miljöpartiet och sverigedemokraterna.

Att i det svårt segregerade Helsingborg satsa på biblioteken i den norra priviligierade delen av staden ter sig inte särskilt kreativt.

Socialdemokraternas segrande budget innebär dels att utredningen görs externt och dels att den omfattar hela staden.

– Vi vill se vettiga filialer till stadsbiblioteket, säger Margareta Liljedahl Eriksson (S).

När Jörgen Michelsens vackra och ändamålsenliga stadsbibliotek byggdes 1965 i stadsparken och i skärningspunkten mellan Norr och Söder var det på alla vis ett innovativt bibliotek, som visade på bibliotekens vikt mitt i samhället. Efter 55 år behövs ett nytt huvudbibliotek eller åtminstone en rejäl utbyggnad av det nuvarande, kompletterad av nya områdesbibliotek i ”nya” delar av staden.

Detta måste kunna bli en huvudfråga i den lokala politiken – efter alla får av pinsamma försummelser! Därför är (S)-förslaget med en stor utredning en god början.

Just i dag, den 24 november, coronastänger Helsingborg åtta av tio bibliotek. Stadsbiblioteket och områdesbiblioteket i Drottninghög fortsätter hålla öppet. Det är kris i samhället och biblioteken som mötesplatser kan inte riskera att bli smitthärdar.

Nog är det är en bra startpunkt för att intensifiera arbetet för framtidens bibliotek i Helsingborg, bibliotek som ska kunna fungera båda som ickekommersiella mötesplatser och kunskapskällor.

Åtta av tio bibliotek i Helsingborg stänger på tisdag. Bild: Britt-Mari Olsson/HD.

Åter till Europa! Slut med Sverige som 51:a delstaten

Foto: Evan Vucci. Ill:Staffan Löwstedt/SvD.

Under många hundra år var svensk kultur huvudsakligen orienterad till de tyskspråkiga länderna, skriver Thomas Steinfeld, författare och professor i kulturvetenskap vid universitetet i Luzern i Svenska Dagbladet.

Efter världskriget skedde en snabb omorientering från det germanska till det anglosaxiska och synnerhet amerikanska. Med Olof Palmes ord föredrag många ”amerikansk livsbejakande materialism” framför ”existentialistisk tysk teater”.

Snart blev amerikanskt liv ”måttstocken” för många svenskars liv. Den amerikanska populärkulturen, särskilt televisionen, filmen och musiken blev och har förblivit normen. De flesta svenska har i sina TV-abonnemang ett överdåd av amerikanska kanaler och program – och ett minimum av tyska , franska, spanska och för den delen danska inslag.

Många betraktar Sverige som ”den 51:a delstaten”, skriver Steinfeld men konstaterar i nästa andetag att den tiden nog håller på att gå mot sitt slut och att ”Sveriges intima förhållande med ”själsfränden” på andra sidan Atlanten kan vara över nu”.

Ett nytt skifte då det gäller Sveriges orientering är på gång nu, tror Thomas Steinfeld. Den främsta orsaken, skriver han, ”beror förmodligen inte så mycket på att de europeiska länderna plötsligen funnit ett nytt intresse för varandra, utan på att själsfränden på andra sidan Atlanten drar sig tillbaka.” Ekonomiskt och politiskt är USA ”på väg tillbaka till sin egen kontinent”, fortsätter Steinfeld.

Trumps fyra år vid makten har visat upp ett ofta främlingsfientligt, arrogant och nationalistiskt USA, som med sina militära hot och en alltmer vårdslös kärnvapenpolitik ter sig oberäkneligt och ofta hotfullt.

Detsamma kan sägas om USA:s destruktiv miljöpolitik. Med en ny president kan mycket förändras. Men USA:s tvåpartisystem har i det närmaste kollapsat till följd av republikanernas hållningslöshet. Manipulationerna med högsta domstolen lämnar långvariga och bestående skador på landets politik och kultur. Acceptansen av övergrepp mot grundläggande demokratiska principer har bara gått alltför långt.

Låt Sverige återgå till Europa! Låt skolorna också undervisa i tyska, franska och spanska och andra icke-engelska språk. Ge oss möjlighet att följa TV-program på andra språk än engelska, till exempel genom att göra fransk-tyska kulturkanalen Arte tillgänglig för fler, liksom de nordiska grannländernas TV-utbud.

Låt oss ta tillvara det ”goda och begåvade USA”, men kasta ut det inskränkta och våldsfixerade. Eller med Thomas Steinfelds ord:

För medierna finns det bara ett sätt att ta itu med dessa förändringar, inte minst inom kulturen: Att låta intresset flöda så långt och så brett som aldrig tidigare, att vilja hitta det nya på oväntat håll, att inte ta någonting för givet.”

Foto: Brian Prahl/TT/SvD.

Folktomt i Folkets hus i coronakrisen: En Folkrörelse i gungning

Vetlanda Folkets hus. Foto: Folkets hus och parker.

Folkets hus över hela Sverige har drabbats hårt av coronakrisen, skriver Svenska Dagbladet som under den gånga helgen ägnade sex sidor av kulturbilagan åt att belysa ”en folkrörelse i gungning”. I 130 år har Folkets hus över hela landet varit en självklar mötesplats, först för arbetarrörelsen, senare för hela samhällen. 2020 är allt hotat.

När restriktionerna för social samvaro infördes i mars 2020 försvann upp till 95 procent av bokningarna på landets Folkets hus. Fast anställd personal permitterades, varslades eller sades upp.

Redan i april sände Calle Nathanson, Vd för Folkets Hus och Parker ut ett nödrop:

”Folkets Hus och folkparker runt om i hela Sverige sänder nu ut sina nödrop till landets kommun- och regionpolitiker. Denna oersättliga del i samhällets infrastruktur för kultur, möten, diskussioner och demokrati riskerar att gå under om riktat ekonomiskt stöd uteblir.

Coronapandemins konsekvenser har slagit hårt mot hela samhället och inte minst drabbat kultur- och mötessektorn. Folkets Hus och Parker samlar 500 medlemsföreningar som bevittnar det allvarliga statusläget på sina respektive orter. Intäktsbortfallet är mycket omfattande.”

Nathansons text var verkligen ett nödrop. Och sedan han skrev den har inget blivit bättre, tvärtom. Nathanson menade att om lokala och regionala politiker inget gjorde ”riskerar vårt land en långsiktig och allvarlig försvagning av kulturens infrastruktur lokalt, regionalt och nationellt. Den ekonomiska kris vi nu ser, är för stor för att vi ska kunna fortsätta många veckor till. Läget är akut.”

Folkets Hus och Parker har varit en klippa i Sveriges kulturliv, inte minst genom engagemanget i alla lokala Folkets hus-möteplatser, särskilt viktiga på mindre orter.

I Helsingborg fanns ett av landets äldsta Folkets hus, med en dramatisk lokal sekellång historia. Två moderata småpåvar i staden vägrade att ge ABF det tidigare årliga stödet på under en miljon, ”vi ska inte stödja arbetarrörelsens stormtrupper” sa den ena av dem på ett politiskt möte. Resultat blev att Folkets hus med bl a den k-märkta A-salen såldes och privatiserades.

Därmed miste den utsatta och diskriminerade stadsdelen Söder sin självklara mötesplats. Mängder av föreningar blev hemlösa. Bland dem ironiskt nog Stumpenensemblen, de hemlösas teater, som på nåder fått tillgång till B-salen för några uppsättningar.

Samtidigt som många kulturföreningars mötesplats Folkets hus försvann byggde staden (för Dunkerpengar) Arenan som går med tiotals miljoner i förlust vare år. Staden betalar självklart utan att tala om stormtrupper.

Samma organisation, Folkets Hus och parker, driver också Röda Kvarn-biografen i Helsingborg, som förstås drabbats av stora ekonomiska bortfall till följd av krisen. Vad händer med välfungerande Röda Kvarn nu, undrar jag, en av Sveriges äldsta biografer.

Åter till den nationella krisen för Folkets hus-rörelsen. För Stockholms till ytan största Folkets hus, i Bagarmossen, utgör intäktstappet 150 000 kronor i månaden, skriver Svenskan. Kommer huset att överleva krisen?

Tidningen intervjuar chefen för Folkets hus i Rinkeby, 26-åriga Amal Omar, uppväxt i Landskrona. På frågan vad hennes Folkets hus betyder i samhället svarar hon:

”– Det är ett hus för medborgarna i området, där du kan komma in och vara del av en hel process. Vi anpassar alla våra verksamheter utifrån de behov som finns. Vi gör ingenting bara för att vi tycker att det ska göras.

En vanlig vecka omfattar verksamheten i Rinkeby Folkets hus kod och programmering för barn och unga, läxhjälp, träningsgrupp för tonårstjejer, digital hjälp för äldre och utrikesfödda och månadsvisa evenemang som nätverksträffen Byns brunch och samtalsserien Byn never talks, där lokala profiler möter aktörer inom områden som tech, film och sociala frågor. Ibland har man cykelverkstad, konstutställningar och loppis.”

Folkets Hus och parkers roll i det svenska kulturlivet kan inte överskattas. När nu staten under krisen gått in och hjälpt både företag och kulturlivet borde den partipolitiska organisationens säkrade framtid vara högprioriterad på alla vis.

Folkets hus i Hargshamn. Foto: Emma-SofiaOlsson/Svenska Dagbladet

Amazon till Sverige i höst: Jeff Bezos, världens rikaste man, tar för sig

Vandaliserad Amazonbutik i Seattle.Bild: Ted S. Warren.

USA:s rikaste man Jeff Bezos och hans företag Amazon ligger i startgroparna för att gå in på den svenska marknaden. E-handelsjättens agerande kan få väldiga konsekvenser. I SvD skriver på näringslivssidorna Erik Wisterberg att ”Bezos sedelpressar bör få svenska handlare att darra”. 2019 omsatte techjätten Amazon 2 500 miljarder kronor. 

Hur tuff blir konkurrensen för de svenska näthandlarna, undrar Wisterberg. Men näthandlarna är sannerligen inte de enda som hotas konkret genom en introduktion av Amazon i Sverige, det handlar i hög grad också om utbredd affärsdöd.

Särskilt utsatta är de svenska bokhandlarna, som redan varit under långvarig ekonomisk press och i dag domineras av två näthandelskedjor. Kommer bokhandlarna i nästan alla svenska städer att försvinna vore det en kulturell katastrof.

Om de fria bokpriserna behålles i sin nuvarande form kommer de nuvarande bokhandlarna inte att ha en chans utan slaktas i Amazons priskrig. Också förlagen och den svenska breda bokutgivningen kommer att drabbas.

Litteraturens och böckernas roll i vår kultur kan inte överskattas. Försvinner bokhandlarna blir städerna torftigare, blir kulturutbudet utarmat.

På HD/Sydsvenskans ledarsidor skrev häromdagen Ola Tedin under vinjetten Signerat om ”Amazon för integrationen skull”. Tedin ser riskerna och undrar:

”Vill vi ha in ett företag i landet vars affärsidé bygger på osunt monopoltänkande med en personalpolitik som påminner om ett brittiskt bomullsspinneri på 1800-talet?”

Tedin svarar ”Ja, faktiskt”, på sin retoriska fråga. Han fortsätter, ”Inte för att Postnord behöver mer paket att dela ut för att stärka sitt dåliga kassaflöde. Utan för att det finns förtvivlat få arbetsplatser i landet som kan erbjuda enkla jobb till människor som har svårt att hitta ett arbete ens under högkonjunktur.”

Men han motsäger genast sig själv och skriver vidare: ”Amazon betalar nästan aldrig skatt. Amazon behandlar sina anställda som slavar och Amazon har en listig strategi som går ut på att skaffa sig monopol och döda all konkurrens.”

Med introduktionen av amazon.se i Sverige utsätts inte bara bokbranschen utan hela det svenska kulturlivet för överhängande faror, om inte nya konkurrenslagar antas som sätter gränser för Amazons priskrig. Så gjorde man i Frankrike och räddade många bokhandlar därigenom.

Kulturminister Amanda Lind borde redan nu försöka agera. Det gäller mer än det mesta att mota i grind, inte Olle utan Jeff Bezos.

Aftonbladet uppger att det är klart nu att Amazon bygger ett jättelager om 15 000 kvadratmeter i Eskilstuna.

– Vi har över 14 procents arbetslöshet så jag kan inte se annat än positivt på det här, säger till Aftonbladet kommunpolitikern Jimmy Jansson (S).

Men det är ett kortsiktigt och lokalt perspektiv. För svensk ekonomi och kultur kan Amazon bli som en destruktiv skogsbrand. Några fler jobb i en lagerhangar i Eskilstuna kan inte kvittas mot flerdubbelt antal försvinnande jobb i olika branscher och i olika delar av landet, till följd av Amazons entré i Sverige.

Kan Dunkersfonderna rädda medicinhistoriska?!

Ulf Swanstein och Berlith Persson vid ingången till Helsingborgs medicinhistoriska museum. Som riskerar att stängas i augusti.Bild: Stefan Lindqvist/HD..

Återigen är Medicinhistoriska museet i Helsingborg nedläggningshotat. Region Skåne bryr sig inte. Helsingborgs kommun är om möjligt än mer ointresserad.

På måndagens ”Min mening” I Helsingborgs Dagblad skrev Erik Helmer, som själv arbetar med museet, att ”Dunkerpengarna skulle kunna rädda huset och de medicinhistoriska utställningarna”. Jag instämmer till fullo. Dunkerstiftelserna skulle kunna göra all skillnad i världen. Men det fordrar ett snabbt agerande. Om ingenting händer kommer museet att stängas den 13 augusti. Helmer skriver om en ”kulturhistorisk katastrof”.

Den K-märkta museibyggnaden på Bergaliden i Helsingborg är Sveriges äldsta bevarade barnsjukhus, en historisk byggnad med stort kulturellt värde. Museet har byggts upp under lång tid av ideella krafter, på senare år med stöd av Kulturen i Lund.

Nu riskerar denna kulturskatt att försvinna för gott. Föreningen bakom museet vägrar dock att vika sig.

Om museet läggs ner, museisamlingarna skingras och den k-märkta byggnaden görs om på kommersiella villkor – då har det kulturfientliga Helsingborg visat upp sin sämsta sida ännu en gång.

Dock kan Dunkerstiftelserna göra skillnad. Pengar finns. Frågan är om det finns god vilja och handlingskraft?

FRITT INTRÄDE TILL LITTERATURKANALEN.SE:S RIKA SKATTKAMMARE

Litteraturkanalen.se – slopar månadsavgiften och blir tillgänglig utan kostnad.

Litteraturkanalen.se, en för Sverige unik webb-satsning, blir nu kostnadsfritt öppen för alla bok- och läsintresserade (och för er andra också …). Bakom satsningen står de båda helsingborgsfilmarna Mikaela Hennig och Rex Brådhe, som tidigare bland annat gjort en lång rad dokumentärfilmer för SVT, inte minst K-special.

Därmed slopas den tidigare månadsavgiften. Den som vill är välkommen att fortsätta som stödmedlem med samma månatliga belopp som tidigare, 39 kronor i månaden. Men huvudprincipen är fritt inträde till Litteraturkanalens många skattkammare.

Från startsidan finns tolv dörrar till olika sorters material.

Författare ger i filmade inlägg sina egna tips på bra läsning. Här finns bidrag av bland andra Carsten Jensen, Hanne-Vibeke Holst, Anders de la Motte.

Under vinjetten Ellens skarpa boktips berättar bokkännaren Ellen Skarp, som i många år arbetade på Killbergs i Helsingborg, om sina favoritböcker. Det handlar ofta om fransk litteratur (i svensk översättning) men också om annat, som isländska deckare, brittiska feelgoodhistorier och om ålarnas hemliga liv, enligt Patrik Svenssons prisade Ålevangeliet.

På Litteraturkanalen finns också flera av Rex och Michaelas egna filmproduktioner, som dokumentärenMitt hjärtas jaguar”, om dramatikern, skådespelaren, musikern och fotbollsfantasten Magnus ”Mankan” Nilsson och den fina kortfilmen Sundet, om barndomsminnet och ljudet av en färja när bilarna rullar ombord.

Här finns också bilder från ett work in progress, en dokumentär om Andrew Manze, ”Den skrattande dirigenten”, under många år chefsdirigent för Helsingborgs symfoniorkester. Och så i tre delar min egen intervju med Förintelseöverlevaren Katja Olsson,Flickan som kom till Auschwitz”.