Kategoriarkiv: Iran

Iranska röster kritiska mot bruket av iranska drönare i Ukraina

Bilden: Police officers in Kyiv, Ukraine, last month shoot at what was believed to be one of a number of Iranian-supplied Shahed-136 drones during a Russian strike. Photograph: Reuters/The Guardian.

En internationell konflikt har flammat upp om Irans export av dödliga drönare, som använts med förödande effekt under det senaste skedet av kriget i Ukraina, skriver The Guardians utrikeskorrespondent Luke Hardings, som hela det snart gånga året främst arbetat med bevakningen av kriget i Ukraina. 

En inflytelserik konservativ iransk chefredaktör har krävt att exporten från Iran till Ryssland av krigsutrustade drönare ska stoppas med hänvisning till att Ryssland är den angripande parten i kriget.

En tidigare iransk ambassadör i Moskva har också antytt att Irans utrikesdepartement inte informerades om drönareaffären som hållits hemlig av både Kreml och den iranska miliären.

Iran har under två månader förnekat att man sålt några drönare till Ryssland, trots att det funnits bevis för att de använts mot elverk och civil infrastruktur. Den gångna helgen medgav den iranska regimen slutligen att man hade levererat ett litet antal drönare före kriget, en förklaring som inte godtagits av varken USA eller Ukraina.

Uppståndelsen om drönarna visar också att debatten om utrikespolitik i Teheran vidgats och att man särskilt diskuterat riskerna med alltför nära band med Ryssland. Det är också ovanligt att debatten leds av en konservativ religiös tidning och dess chefredaktör.

Också andra iranska tidningar har anslutit till debatten, skriver The Guardian. Masi Mohajeri skriver i en stor artikel på första sidan av dagstidningen Jomhouri-e-Islami och betonar tre saker:

  1. Den aktör som startat kriget, Ryssland, måste följa krigets internationella lagar, som förbjuder övergrepp på andra länders territorium.
  2.  När kriget inleddes borde Iran informerat Ryssland att landet inte hade någon rätt att använda de iranska drönarna i Ukraina. 
  3. Bibehållit starkare relationer med det invaderade landet.

Mohajeri vände sig i sin artikel direkt till Irans utrikesminister Hossein Amir-Abdollahian, och frågade varför ministern inte redan vid krigets början gjort tydligt att de iranska drönarna inte fick användas i Ukraina. Han ställde också frågan varför ministern inte öppet fördömt kriget och varför han inte gjort några ansträngningar för Iran att medla i kriget mellan parterna.

Utrikesministern svarade att om det kunde bevisas att drönarna använts mot civila i Ukraina skulle han inte vara likgiltig.

Och skribenten Mojaheri såg ministerns ändrade attityjd som ett gott omen. Han skrev vidare:

-Iran ska inte lägga alla ägg i den ryska korgen. Det är oförenligt med vårt motto”varken öst eller väst”, det som är kärnan i den islamiska republiken Irans politik.

En tidigare iransk ambassadör i Moskva, Nematollah Izad, fortsatte debatten med att konstatera att den iranska statens militära och diplomatiska genar dåligt hade informerat varandra och att utrikesministeriet ingenting fått vet om försäljningen av drönare till Ryssland.

De kraftiga reaktionerna i Iran över hur landets drönare med höga dödstal använts mot ukrainska civila väcker försiktiga förhoppningar. Men frågan är om det förslår för att påverka den ryska krigföringen?

Kafkaliknande sanktioner hotar världshandeln

Oljefraktpriserna lyfter sedan USA har infört sanktioner mot kinesiska Cosco, som anklagats för att ha brutit mot USA:s sanktioner mot Iran. Arkivbild. Bild: Hyung Min-woo Yonhap/AP/TT/GP. Bilden från en artikel i GP oktober 2019.

Trettioåtta stater och territorier har utsatts för en viss grad av ensidiga sanktioner under perioden 2000–2015, skrev i somras Mats Björkenfeldt på sajten ”Bevara alliansfriheten. Nej till Natomedlemskap”.

Han menade att ekonomiska sanktioner ofta beslöts av politiker som ville visa att de ”gjorde något” i olika slags krislägen. Han noterade samtidigt att FN:s säkerhetsråd anser att ekonomiska sanktioner är ett effektivt verktyg som står till dess förfogande, men noterade vidare:

”Även om användningen av väpnad makt som sådan är förbjuden i internationell rätt och FN-sanktioner är tillåtna enligt FN-stadgan, har lagenligheten av ensidiga sanktioner, utförda av en stat eller en grupp stater mot en annan stat utan tillstånd från FN:s säkerhetsråd, blivit en omtvistad fråga i internationell rätt.” Han hänvisade särskilt till FN:s deklaration om vänskapliga relationer från 1970, som väsentlig i sammanhanget.

I en ny artikel på samma sajt (20/9) fördjupar han sitt tidigare inlägg efter det att två framstående europeiska folkrättsprofessorer, Tom Ruys och Cedric Ryngaert,The British Yearbook of Interna­tional Law 2020, skrivit artikeln ”Secondary Sanctions: A Weapon out of Control? The International Legality of, and European Respones to, US Secondary Sanctions”.

Artikeln skrevs när Trump var som mest aktiv med att utfärda sanktioner. Men artikelförfattarna tror inte att den mist sin aktualitet med en ny president: ”Det amerikanska presidentvalet 2020 kommer sannolikt inte att göra någon skillnad, eftersom användningen av sekundära sanktioner tycks ha stort stöd över partigränserna i den amerikanska Kongressen.”

USA:s sanktioner riktar sig ofta inte bara mot en viss målstat (som Iran) utan också mot de länder som vill fortsätta att göra affärer med landet ifråga. Så har varit fallet med sanktioner mot Irak men också mot Ryssland, särskilt då det gällt gasprojektet Nord Stream. Dessa sanktioner har kombinerats med sanktioner mot europeiska bolag och personer utanför Ryssland som medverkat i konstruktionen av anläggningen. När det gäller Nord Stream har nu Washington pressats till reträtt.

Artikelförfattarna konsthaterar att EU blivit sårbart av införandet av USA:s sekundära sanktioner, som begränsar handeln mellan EU och sanktionerade stater. Amerikanska myndigheter kan utdöma betydande civilrättsliga och straffrättsliga påföljder för icke-amerikanska företag för brott mot amerikansk sanktionslagstiftning.

En tvist skulle kunna prövas av världshandelsorganisationen WTO:s tvistlösningsmekanism, något som USA obstruerar. Stater kan införa blockerande lagar. 

Mats Björkenfeldt ställer frågan om sådana sanktioner överhuvudtaget är lagliga. Han slår fast att sekundära sanktioner kan bryta mot vissa allmänna folkrättsliga principer, särskilt principen om icke-intervention och principen (eller förbudet) om missbruk av rättigheter (abus de droit).

USA: sekundära sanktioner har alltmer satt sin prägel på internationell handel, utländska investeringar och global finansiering. 

Han nämner särskilt den så kallade  Helms-Burton-lagen från 1990-talet, som innebär sekundära sanktioner mot stater som handlar med Kuba och sanktionslagar avseende Iran och Libyen. Under Obamas presidenttid (2015 – 18) upphävde USA och EU sanktionerna mot Iran i överensstämmelse med JCPOA (det så kallade Iran-atomavtalet).

Trump -administrationen beslöt att ensidigt dra sig ur detta avtal och återaktivera sanktionerna, vilket satte igång nya stridigheter med EU, särskilt som Washington konsekvent hade avvisat försök att utesluta europeiska företag från omfattning av den amerikanska sanktionsregimen.

Genom det ökända kontrollorganet OFAC , har europeiska banker gått med på att betala enorma belopp, liksom många europeiska företag har avvecklat transaktioner med eller investeringar i Iran. Även om de exakta kostnaderna för europeiska företag fortfarande är okända står det klart att USA har begränsat tillgången till sin marknad och valuta. USA har i viss mån lyckats påtvinga utländska medborgare sin utrikespolitiska dagordning på bekostnad av staters suveränitet.

Det 2015 antagna JCPOA kan hyllas som en sällsynt framgång för europeisk diplomati. Men USA:s tillbakadragande från avtalet och återaktiveringen av hårda sekundära sanktioner i grunden förlamat Europas löften om investeringar och handel med Iran som en “morot” för att hålla Irans kärnkraftsprogram levande.

USA:s sätt att använda mängder av sekundära sanktioner har fångat många stater i Kafkaliknande situationer – och försökt lära sig leva med sanktionerna.

Nu har andra stormakter, särskilt Kina och Ryssland alltmera aktivt svarat sanktioner för att ”straffa” Japan, Norge, Sydkorea och till och med National Basketball Association under det senaste decenniet. Ryssland har utfärdat sanktioner mot tidigare Sovjetrepubliker för att hindra dem från att delta i EU-initiativ i östra Europa.

Också Saudiarabien har gått in i branschen. Allt talar för ännu fler sanktioner i framtiden – snarare än färre.

Studenternas kosmopolitiska Helsingborg

Äter en suverän auberginecurry Indian Royal Haveli på Carl Krooksgatan på Söder i Helsingborg, mitt emot GA-kyrkan. Very tasty skulle jag sagt berömmande, om jag varit i Indien. Det är en för Sydsverige het junidag. Restaurangens dörr står öppen mot gatan.

Från fönstret där jag sitter ser jag Afghan shop, den välsorterade kryddaffären tvärs över  gatan, där jag hittat annars svårfunna kryddor men också djupfrysta pakoras, med genuin indisk taste. På restaurangens andra sida ligger en affär med kattprylar.

Indier har för övrigt de senaste åren varit den största immigrantgruppen i Helsingborg. Många av dem har som högutbildade it-experter arbetat för Ikea. Våren 2021 finns det enligt Trip Advisor åtminstone sju indiska matställen i Helsingborg. När jag växte upp var de första pizzeriorna en sensation.

Det är fredag den 11 juni och studentdag i Helsingborg. Stortorget ser ut som vanligt, belamrat av bilar. Det är inte som vanligt i coronatider. Många nyblivna studenter kör i stället runt i stan i nyputsade privatbilar, gärna en öppen cab eller åtminstone en taklucka, där man kan sticka upp huvudet och sträcka ut armarna. Chaufförerna tutar triumfatoriskt och studenterna viftar med flaggorna och vinkar åt oss i folket som beundrar dem.

Här finns flaggor från många fjärran länder, libanesiska, iranska, syriska, afghanska, kosovoalbanska, rumänska, svenska, you name it! Stora världen har kommit till den lilla staden vid Sundet.

Så roligt, så härligt. Gläder mig åt dess unga människor som med sin examen tar ett stort kliv in i framtiden. Och hoppas att de blir välkomnade med öppna armar!

Helsingborg har blivit en kosmopolitisk stad. Det märks också under försommarkvällarna på strandpromenaden från Fria Bad, via Gröningen till Inre hamnen. Här rör sig en blandning av människor från många håll i världen, med skilda öden och olika bakgrunder, men med de gemensamt att nu, åtminstone en tid, är helsingborgare.

För den här i så många sammanhang så inkrökta och provinsiella staden är det en rejäl vitamininjektion.

En vecka som skakar USA

I USA pågår nu intensivt arbete med förberedelser inför onsdag den 20 januari, då Joe Biden ska sväras in som ny president. Det högerextrema eller rentav fascistiska angreppet på Capitolium den 6 januari har skapat djup oro i landet. Den fråga många ställer sig är om landet kommer utsättas för nya attentat på installationsdagen i Washington, men också runtom i de amerikanska delstaternas många huvudstäder.

Bland de terrorister som angrep och tog sig in i Capitolium har nu 200 identifierats och ett hundratal arresterats. 

Bland de gripna finns dussintals vita högerextremister som fanns på FBI:s listor för eftersökta, vars närvaro den 6/1 väckte akuta frågor om säkerheten den 20/1.

Det har framkommit att det vid stormningen av Capitolium fanns planer på att kidnappa och döda kongressledamöter, kanske också vicepresidenten Mike Pence, som ju ”svek Donald Trump”. Inne i Capitolium hördes mobben skandera ”Häng Pence”. Uppgifter cirkulerar också att republikanska Trump-lojala kongressledamöter samarbetat med mobben och lämnat ut uppgifter om var enskilda demokratiska kongressmän har sina kontor.

Vid installationsceremonin på tisdag skulle ju tillträdande presidenten Joe Biden kunna bli ett mål för attacker. För att förhindra något sådant har man byggt höga staket runt såväl Capitolium som Vita Huset. Innanför staketet finns 20 000 tungt beväpnade nationalgardister för att försvara ceremonierna och med alla medel motverka varje ansats till en statskupp, vilket outtalat är vad många fruktar.

Vid tidigare presidentinstallationer har miljoner människor följt ceremonin från den stora öppna platsen nedanför Capitolium. I år kommer hela området att vara avspärrat. Besökare är inte välkomna.

Liknande problem fruktas i alla delstatshuvudstäderna. Många har också lokalt kallat in nationalgardet. 

En pensionerad flygofficer, Larry Rendell Brock, greps i söndags i Texas. Brock var en i mobben som var inne i Capitolium. Brocks avsikt var att ta gisslan eller kanske avrätta medlemmar i USA:s regering, sa åklagaren i Texas, Jay Weimer på torsdagen. 

Medan hans boss Trump förbereder en vanärad sorti från presidentämbetet ägnar sig utrikesminister Mike Pompeo med frenesi åt den brända jordens taktik, skriver New York Times i en ledare på fredagen.

Under den senaste veckan har han fattat en rad beslut vars enda avsikt är att göra livet så svårt som möjligt för hans efterträdare som utrikesminister. Han har placerat Kuba på listan över stater som stöder terrorism, han tänker peka ut Huthirebellerna i Jemen som en terroristorganisation.

Han har vidare underlättad förutsättningarna för amerikanska diplomaters kontakter med Taiwan-officiella (för att störa relationerna med fastlands-Kina)  och har deklarerat att Iran är Al Qaidas hemmabas.

Dessutom har Pompeo prisat USA:s och Trumps utrikespolitiska framgångar” i mängder av tweets, där han hyllat att USA lämnade Parisklimatavtalet, liksom USA:s sätt att bryta kärnvapenspridningsavtalet med Ryssland och Obamas avtal med Iran mot kärnvapenspridning.

Så agera en fullfjädrad politisk gangster, skulle jag vilja säga.

Pompeo var för övrigt den amerikanske politiker som nog mest av alla hotat Sverige om konsekvenserna av ett underskrivande av FN:s förbud mot kärnvapen.

Avgående utrikesminister Mike Pompeo. Illustration by The New York Times; Pool photo by Andrew Harnik.

Haaretz: Kommer Trump att bomba Iran före sin avgång?

Bilderna från brittiska Daily Mail.

Trump har 69 dagar kvar vid makten. Kommer han att chockera världen genom att bomba Iran, undrar den ansedda israeliska tidningen Haaretz i en analys skriven av Amos Harel.

I nästa vecka besöker den hundra procent Trump-lojale amerikanska utrikesministern Mike Pompeo Israel. Pompeo talade tidigare i veckan om att USA borde förbereda sig för Trumps andra presidentperiod.

Ett amerikanskt anfall på Iran är trots allt mindre troligt. Men det skulle troligen leda till ett krig mellan Iran och Israel, vålla död och oändligt mänskligt lidande inte bara i de båda nämnda länderna utan också i andra delar av Mellanöstern.

Den hårdföre israeliske premiärministern Netanyahu, personlig vän till Trump, är politiskt illa ute och skulle kunna ”gynnas” av ett krig. Men krig och storkrig som det här handlar om är inget som går att förutsäga.

Pompeo lyder utan tvekan Trumps order. Frågan är hur Pentagon kommer att reagera. Efter valet sparkade Trump den sittande försvarsministern,  Mark Esper, och utsåg snabbt en totalt lojal efterträdare.

Många ledande republikanska politiker har också efter valet lydigt ställt upp för´Trumps absurda attacker på vad han kallar ”fusket i valet”.

Pompeo attackerade nyligen, skrev brittiska Daily Mail, Irans religiöse ledare Khamenei för att ha ”stulit hundratals miljoner dollar från det iranska folket”. Han kallade också det iranska valet för ett dåligt skämt och omnämnde USA som ”the greatest nation”. Detta skedde inte minst som ett svar på Khameinis angrepp på det amerikanska valet och Trumps sätt att reagera på valutgången.

Daily Mail skriver inte om bomber mot Iran men spekulerar i att Trump kommer att utfärda en serie av nya hårda sanktioner mot Iran innan presidenten lämnar sitt ämbete den 20 januari 2021.

På så vis skulle Trump effektivt kunna sätta käppar i hjulet för Joe Bidens ambition att återupprätta kärnvapenavtalet med Iran – och skapa kaos för den ingående presidenten, som en absurd personlig vendetta.

Bilden underst: Skärmdump från israeliska Haaretz.

Svenska vapen i kriget när Jemen offras i maktspel

En mann bærer jenta Buthaina Muhammad Mansour ut av ruinene av sitt eget hjem, etter en bombing i Sanaa Jemen. i august. Angrepet drepte åtte av hennes familiemedlemmer. Foto: Khaled Abdullah Reuters

Med tanke på det katastrofala läget i Jemen kräver nu fyra debattörer från Feministiskt Initiativ i en artkel i Dagens Arena att den svenska vapenexporten till de krigförande länderna, länderna, i synnerhet Saudiarabien, ska stoppas.

I slutet av maj varnade Läkare utan gränser<r för en förestående katastrof i Jemen, sedan man konstaterat “en snabb ökning av antalet döda i covid-19 i storstaden Aden i södra Jemen”. Ett stopp för vapenflödet till kriget är en absolut nödvändighet för att krigshandlingarna ska avslutas.

Fem års krig i Jemen har lett till det som FN kallar för en av världens värsta humanitära kriser. Genom svensk medling i kriget i Jemen kunde regeringsstyrkor och rebellerna enas om en partiell vapenvila, men inga grundläggande förändringar i andra länders inblandning har skett. Den saudiarabiskt ledda koalitionen och de Iranstödda rebellerna krigar medan omvärlden tittar på. Jemen offras i det religiösa maktspelet mellan sunni- och shiamuslimer.

I vår tid för länder som Saudiarabien och Jemen krig på tryggt avstånd från det egna lande. Det kallas geopolitik eller krig genom ombud och Sverige deltar i detta cyniska dubbelspel. Vapenexporten fortsätter medan vi stoppar flyktingar till vårt land.

Helsingborg borde ha haft ett särskilt ansvar eftersom stadens förste fristadsartist,  Abduljabbar Alsuhili, kom från Jemen och skulle kunna ha spelat en viktig roll i opinionsbildningen om kriget.

Men Helsingborg avslutade skamligt och inskränkt nog samarbetet med ICORN och la ner fristadsengagemanget helt. Stadens styrande navelskådare brydde sig inte ett uns.

Flera länder, bland andra Tyskland, Norge, Belgien och Kanada, har valt att stoppa vapenexporten till Saudiarabien men inte Sverige, skriver FI:s Jaime Gomez, Saga Tullgren, Mats Ekenger och Olle Vennergrund.

Den svenska totala vapenexporten ökade med 40 % år 2019. Bland mottagarländerna finns Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Jordanien, Kuwait och Bahrain, alla stridande parter i kriget i Jemen.

FI kräver nu att ”Sverige stoppar vapenförsäljningen till Saudiarabien och deras partners i den militära koalitionen. Sverige har ett stort ansvar för konsekvenserna av militära attacker på det civila samhället i detta krig”.

Luftangrepp, Saana, Jemen 2019. (Wikimedia)

Trump gör coronainfo till valpropaganda

Donald Trump på en av de utdragna ”presskonferenserna” om coronakrisen, vilka i realiteten visat sig vara en tidig start på kampanjen inför presidentvalet i november.

Torsdagen den 23 april gick Donald Trump från att vara en farlig cirkus clown till att att utgöra ett omedelbart hot mot alla amerikaner, skriver amerikanska Vanity Fair.

Vetenskapsmannen Bill Bryan påpekade under ett TV-sänt coronaprogram att solsken, fuktighet och desinfektionsmedel kan döda coronaviruset på öppna ytor.

Trump reagerade direkt på uttalandet och föreslog att folk skulle injicera rengöringsmedel i sina ådror. Så här lät det:

“I see disinfectant, where it knocks [the coronavirus] out in a minute—one minute—and is there a way we can do something like that by injection inside, or almost a cleaning,” Trump mused on live TV. “Because you see it gets in the lungs and it does a tremendous number on the lungs, so it’d be interesting to check that. So you’re going to have to use medical doctors, but it sounds interesting to me.”

Miljoner av amerikaner vet att rengöringsmedel är avsedda för yttre bruk och att de är höggradigt giftiga om någon skulle få för sig att injicera eller dricka dem. Tillverkarna gick efter presidentens råd ut med varningar för livsfarlig användning.

Ett annat Trumpförslag gällde att bota coronaviruset med malariamedicin. Flera dödsfall följde på experimentet.

Donald Trump predikar denna vår kväll efter kväll på bästa sändningstid för det amerikanska folket om sina hallelujametoder för att hejda coronaviruset. De flesta stora TV-kanaler har länge underdånigt direktsänt presidentens återkommande lögner och hans vilseledande kommentarer. Några tycks nu ha backat lite. Men republikanerna ställer sig bakom också hans mest absurda påstående, ett intellektuellt sammanbrott för ett parti som historiskt länge spelat en roll i amerikansk historia men som nu helt tycks ha tappat varje form av moralisk ryggrad.

När kritiken mot Trump ökade efter hans bisarra medicinska ”råd” kom plötsligt ett krigshot mot Iran. I alla tider har härskare som sett sin ställning hotad eller drabbats av sjunkande popularitetssiffror hotat med eller startat krig.

När ett halvår återstår till presidentvalet i USA leder demokraternas kandidat Joe Biden stabilt före Donald Trump i opinionsundersökningarna. Vad det innebär för valresultatet går inte att säga nu, bland annat därför att det för kandidaterna inte handlar om att få flest röster utan om att vinna flest elektorer. Det var så Trump vann valet 2016 trots att Hillary Clinton hade bortåt tre miljoner fler röster.

Medalj till Rogers som sköt ner iranskt plan. 290 dog, varav 66 barn

William Rogers fick en fin utmärkelse, Legion of Merit, för att ha skjutit ner det iranska trafikflygplanet med 290 döda som följd, varav 66 barn. USA beklagade inte.

Iranskt luftvärn sköt av misstag ner ett ukrainskt passagerarplan den 8 januari, i tron att det var en missil från USA. Trump hade fem dagar tidigare beordrat mordet på den iranske generalen och diplomaten Qasem Soleimani. Iranierna slog tillbaka, men återhållsamt, för att inte förvärra konflikten med USA med ytterligare vedergällning från Vita huset.

I Sydöstran påminner Ulf Bjerén i ett debattinlägg om att det inte var första gången ett passagerarplan sköts ner över Iran.

Den 3 juli 1988 sköt den amerikanska flottans robotkryssare USS Vincennes, när det olagligt befann sig i Hormuzsundet, ner det iranska trafikflygplanet Iran Airflight 655 i iranskt luftrum. Flygplanet var på väg från Teheran till Dubai.

Alla 290 ombord, däribland 66 barn, dog. USA gav ingen formell ursäkt till Iran. 

Åtta år senare, 1996 erkände USA nedskjutningen i Internationella domstolen i Haag. USA tog inte på sig något juridiskt ansvar, men betalade ut ersättning till offrens anhöriga.

Vicepresident den gången var George H W Bush. Ulf Bjerén påminner om hans kommentar:

”Jag kommer aldrig att be om ursäkt för USA, oavsett hur fakta ser ut. Jag är ingen apologize-for-America kind of guy.”

Befälhavaren William Rogers på US Vincennes sköt ner trafikflygplanet. Han erhöll senare en fin utmärkelse – Legion of Merit. Veterans Today har krävt att han ska lämna tillbaka medaljen.

Norska Nato-soldater illa ute på Irakisk USA-bas Sverige bör lämna Irak!

Norska soldater i Irak. Foto: Dagsavisen.no.

Förra helgen hölls i Sälen Folk och Försvars årliga möte. En fråga som borde ha stått högt upp på agendan och som blivit brinnande aktuell efter USA:s mord på den iranske generalen Qassim Soleimani är att de svenska trupperna nu bör lämna landet. Attacken följdes som bekant av ett beslut i det irakiska parlamentet att kräva att alla utländska trupper ska lämna landet.

Men de svenska soldaterna verkar göra som USA, stanna i Irak. Diskuterades frågan i Sälen? Jag vet inte.

Irans reaktion på mordet var måttlig. Raketer sändes mot två amerikanska baser, men avsikten var inte att döda soldater. Trump svarade inte med att ytterligare trappa upp kriget med Iran.

Dock har det i efterhand det framkommit att amerikanska soldater sårades vid attacken. Och att norska Natosoldater på en av de båda attackerade amerikansk baserna i Irak var illa ute.

Från den norska militären på plats kom beskedet:

– Ett mirakel att ingen blev dödad”, sade den norske befälhavaren. Norska källor citerar en amerikansk soldat på basen:

”Bunkerne var stappfulle. Vi var presset inn der som sild i tønne, forteller den amerikanske soldaten Alex Bender.” (Forsvarets Forum 15/1)

Norrmännen är öppna med att de är i Irak i hägnet av USA och ledda av USA, skriver på nätet utgivarna av Bevara Alliansfriheten. Nej till Natomedlemskap.

– Norske styrkers sikkerhet ved militærbasen i Irak er avhengig av det amerikanske nærværet”, sier oberstløytnant Einar Aarbogh.

Sverige, Norge, Danmark och Finland har alla soldater på plats i den USA-ledda koalitionen Operation Inherent Resolve (OIR). Bevara Alliansfriheten skriver:

”Det är uppenbart, att regeringarna i de fyra länderna är oroade och nervösa över vad som kan hända i Irak. Ingen av dem verkar vilja ta egna beslut i någon riktning. De har allt skäl i världen att hoppas, att krisen i Irak skall blåsa över. Med deltagandet i OIR har den svenska regeringen placerat svenska soldater mitt i en potentiell militär konflikt mellan USA å ena sidan och Irak/Iran å den andra.”

USA har genom utrikesminister Mike Pompeo svarat att man stannar i Irak oavsett vad irakierna säger. Det är obehagligt. Men ska Sverige verkligen göra som Trumps soldater, ska svenska soldater i realiteten bli en del av en ockuperande militärstyrka i landet?

Sverige riskerar, heter det vidare i texten, svenska soldaters liv och dessutom att vårt land dras in i en konflikt i Irak, där vi kan hamna i en konflikt med globala och regionala stormakter. Det ligger inte i Sveriges nationella intresse att ingå i den USA-ledda koalitionen i Irak, som saknar folkrättslig grund.

Avbryt allt militärt samarbete med Trump!

Pierre Schori, ordförande i Olof Palmes minnesfond.
FOTO: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

”Avbryt allt militärt samarbete med Trump”, skriver Pierre Schori på Aftonbladet kultur.

Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen inleddes i söndags och avslutas på tisdagen. I medierapporteringen har det, vad jag uppfattat mest handlat om hur mycket pengar som ska anslås till militära ändamål. Pierre Schori sätter en annan och mycket viktigare fråga i fokus:

Är det god säkerhetspolitik att fortsätta ingå i militära operationer som i realiteten styrs av Pentagon, som i sin tur har lydnadsplikt till en person som tycks ha helt tappat förstånd och förnuft med sina hot om utplåning av hela nationer, dess ekonomier och kulturer? Hot som kvalificerar som brott mot krigets lagar. Om de skulle genomföras vore de krigsförbrytelser.

Schori slår vidare fast att den tid är förbi då vi kan förlita oss på gott omdöme och gemensamt säkerhetstänkande i Vita huset. 

Mordet på den ledande iranske generalen Soleimani och de irakiska toppmilitärerna var ett brott både mot FN:s och Natos stadgar. Efter mordet röstade Iraks parlament för att USA och dess stödtrupper ska lämna landet. Trump svarade med att hota Irak med sanktioner.

Från svensk officiell sida har hörts liten eller ingen kritik mot mordet och USA-hotet om sanktioner. De svenska 70-talet soldater som finns på en amerikansk bas i Irak norr om Bagdad har inte tagits hem, bara tillfälligt ”pausats”.

I alla sammanhang har det hetat att svenska soldater var i Irak på regimens inbjudan. När regimen högst rimligt vill få bort de utländska soldaterna ur landet, borde förstås Sverige vara lyhört – i stället för att invänta instruktioner från Trumpregimen.

Risken är överhängande att Trump segrar i höstens USA-val och kan styra landet i ytterligare en fyraårsperiod, med allt vad det innebär för en oförutsägbar och hotfull politik som mycket snabbt kan utlösa storkrig. Ska Sverige riskera att i ett sådant läge ha svenska soldater under amerikanskt kommando? Med Shoris formulering: ”I Vita huset råder …

… kaos och envälde, cynism och girighet. Vi vet nu vad som menas med America First, och det betyder inte global säkerhet och gemensam värdegrund under FN-stadgan, respekt för folkrätt och mänskliga rättigheter. Det är dags att pausa allt militärt samarbete med Pentagon så länge Donald Trump sitter vid makten.”