Kategoriarkiv: Klimat

PÅ HIROSHIMADAGEN: UPPROP Kampanjen Kärnvapenförbud. Nu!

 

En arbetsgrupp i samverkan med Nätverket Folk och Fred inbjuder folkrörelse-Sverige och enskilda att delta i denna rikskampanj där vi uppmanar regeringen att snarast signera och riksdagen att ratificera FN:s avtal om förbud mot kärnvapen.

Kärnvapen dödar massivt, både omedelbart och över tid. Ett kärnvapenkrig skulle hota allt liv på jorden. Även ett begränsat kärnvapenkrig skulle leda till omfattande påverkan på klimat och miljö, utbredd svält, stora flyktingskaror och en kollapsad sjukvård. 

Vi minns Hiroshima och Nagasaki. Följderna skulle bli mycket värre eftersom dagens kärnvapen har betydligt större förstörelsekraft. Idag har stormakterna inlett en ny upprustningskapplöpning med kärnvapen samtidigt som den eskalerande klimatkrisen ökar risken för poli-tisk oro och därmed risken för konflikter, krig och kärnvapenkrig. Krigsretorik ersätter diplomati och samförstånd. Kärnvapentröskeln sänks med tal om nya taktiska, ”små” och ”lokala” kärnvapen. De ”små” kärnvapnen är dock lika förödande som Hiroshimabomben. 

Om tröskeln till att använda kärnvapen väl passerats är en eskalering oundviklig. Idag deklarerar stormakterna dessutom att de är beredda att tillgripa kärnvapen utan att avvakta ett angrepp. Och risken för ett kärnvapenangrepp av ren olyckshändelse växer. Historien kan berätta att det ibland varit ytterst nära. Kärnvapenförbudet är ett viktigt led i avveckling av kärnvapen och en signal som höjer tröskeln för användande av kärnvapen idag. 

Avtalet om förbud mot kärnvapen, TPNW öppnades av FN:s Generalförsamling den 20 september 2017 och trädde i kraft den 22 januari 2021, 90 dagar efter det att 50 stater ratificerat det. Den 9 juli 2021 är det 55 stater som ratificerat avtalet och 86 som signerat det. Tyvärr hör Sverige inte till dessa.

Sverige var med om att lansera konventionen i FN och har en stark  tradition av motstånd mot kärnvapen och tillit till FN. Flera opinionsundersökningar har visat att en stor majoritet vill att Sverige ansluter sig. Det är också klarlagt att TPNW inte strider mot ickespridningsavtalet och det tillhörande Stockholmsinitiativet. Att ickespridningsavtalet är otillräckligt visar det faktum att Storbritannien nyligen beslutade om en ökning av kärnvapenkapaciteten med 40% i stället för en utlovad minskning med 20%. 

Vi uppmanar regeringen att snarast signera och riksdagen att ratificera FN:s avtal om förbud mot kärnvapen. 

SKRIV UNDER NAMNINSAMLINGEN HÄR.

Uppropet undertecknat av:

Ulf Bjereld
Sven Britton
Kajsa Ekis Ekman
Per Gahrton
Elisabeth Gerle
Pär Granstedt
Birgitta Hambraeus
KG Hammar
Merit Hemmingson
Sven Hirdman
Lars-Gunnar Liljestrand
Anneli Martini
Ingela Mårtensson
Harald Nordlund
Stina Oscarson
Thage G. Peterson
Kay Pollak
Arne Ruth
Birger Schlaug
Pierre Schori
Gudrun Schyman
Sören Sommelius
Gunnar Westberg
Mikael Wiehe
Lena Willemark
Jan Öberg
Ruben Östlund

Afrikagrupperna
Artister för fred
eFOLKET
Enhetsgruppen i Helsingborg
Extinction Rebellion Sverige
Falu Fredskör
FIAN-Sverige
FiB/Kulturfront
FiB/Kulturfront, Blekinge
FiB/Kulturfront, Stockholm
FMKK
FMKK, Sundsvall
Dalarnas FN-distrikt
Västernorrlands läns FN-distrikt

Falu FN-förening
Göteborgs FN-förening
Sundsvall-Timrå FN-förening
Folkrörelsen Nej till EU
Framtiden i Våra Händer
Fredens Hus Göteborg
Fredsloppet
Fredsrörelsen i Kungälv
Fredsrörelsen på Orust
Fria pensionärer
Föreningen Fjärde Världen
Föreningen Glokala Sjuhärad
Gotlands Fredscenter
Helgeandssystrarna, Alsike kloster
IKFF Göteborgskretsen
Iraksolidaritet
Jordens Vänner
Jordens Vänner Helsingborg
Klimataktion
Kommentar, tidskriften
Kristna Freds, Göteborg
Kronoberg för fred och alliansfrihet
Kvinnor för Fred
Kvinnor för Fred, Kiruna
Kvinnor för Fred, Skåne
Kvinnor för Fred, Sundsvall
Nej till Nato
Nej till Nato Helsingborg
Nämforsens Kvinnominne
Nätverket Folk och Fred
Proletären FF
Svenska Freds Grupp för en Kärnvapenfri Värld
Svenska Freds, Göteborg
Svenska Freds, Lund-Malmö
Svenska Fredskommittén
Svenska Kvinnors Vänsterförbund
Svenska Präster och Pastorer mot Kärnvapen
Svensk-Kubanska föreningen
Sveriges Fredsråd
Vänstern i Svenska Kyrkan
Ystads Fredsgrupp
Österlens Fredsfestival

Bevara sommartiden och våra ljusa sommarkvällar!

Utanför ICA-affären i byn har hela sommaren stått en representant för en jordgubbsodlare med söta närodlade gubbar till försäljning. Jag kom lite sent på lördagen, hade tänkt mig en liter i alla fall, men den sista hade just sålts, Det får bli i morgon, muttrade jag. Tyvärr, säsongen är slut, allt är plockat, fick jag till svar.

Nå inne i affären fann jag i stället kantareller och kronärtskockor, nya läckerheter för den kommande tiden. Och snart mognar nog björnbären, om det blir några, så torrt som det varit på sistone.

I dag söndag går solen upp i Lund 05.00 och ner 21.26, läser jag i ”Den svenska almanackan 2021, min bibel, ”en almanacka med utförligare astronomiska uppgifter”. Precis en månad tidigare firade vi midsommarafton – fast sommarsolståndet var redan 21/6 kl 05.32.

Den 25/6 gick solen upp 04.24 och ner 21.56. På de 30 dygn som gått därifrån till nu har dagarna alltså blivit 36 minuter kortare på morgonen medan 30 minuter försvunnit på kvällen. En hel timme sommardag –borta. Redan.

Och värre kan det bli, om sommartiden försvinner, vilket kan inträffa redan 2022. Då försvinner ytterligare en timme dagsljus och inte bara under den här månaden utan hela året. Landet sänks i mörker. EU ska reglera frågan om jag förstått rätt.

Debatten i ämnet har varit bisarr och mest handlat om ökad dödlighet vid tidsomställningarna, trots att den måste vara försumbar jämfört med vad alla de som flugit över tidszoner kan tänkas ha drabbats av.

För folkhälsan och för den allmänna trivseln i landet borde det vara ovärderligt att vi under sommarmånaderna tack vare sommartiden kan få en timme längre ljus på kvällarna, efter den vanliga arbetstiden.

Låt oss behålla sommartiden eller permanenta sommartiden till att gälla hela året om nu tidsbytena är så besvärande!

I Frankrike och likaså i Spanien har man samma tid som i Sverige, alltså det som kallas ”den medeleuropeiska tiden” vilket är detsamma som GMT (brittisk Greenwichtid) plus en timme. Paris ligger på samma meridian som London och borde (för att följa solen) haft samma tid som i Storbritannien. Men det har man inte, utan i stället på vinterhalvåret en timme längre kvällar och på sommarhalvåret (med ”dubbel sommartid”) två timmar längre kvällar.

Morgnarna blir motsvarande mörkare. Decembermorgnarna i Paris är oändligt kulna och mörka.

Sommartid eller inte, hösten kommer tids nog. Jag har en annan ”bibel”, ”Det svenska året”, utgiven 1958 av Svenska Turistföreningen. Landskap efter landskap ges meteorologiska upplysningar om snötäckets bortsättande i medeltal, om Sommaren i växtvärlden och om när flyttfåglarna kommer och drar bort.

Näktergalen är en gäst i Skåne som har bråttom. Den kom till Genarp (medeltal av 22 observationer) den 11 maj och bortflyttade den den 6 juli. Och göken bortflyttade i går den 21 juli (41 observationer).

Den här sortens uppgifter påverkas givetvis av de dramatiska klimatförändringarna i vår tid. Göken anländer numera fyra dagar tidigare jämfört med 1980-talet.

Jag hörde en gök kokoa i går morse, trodde att det var förbjudet efter midsommar. Men kanske sa den bara hej då, hej då.

Göken.

Alaskaglaciären har nu blivit en 60 km bred isflod

Berget Denali ligger i Alaska och är det högsta i Nordamerika, med sin högsta topp på 6190 meter. Sjön heter Wonder Lake och ligger norr om och nedanför berget på en nöjd av endast 610 meter över havet.

Muldrowglaciären på norra sidan av Nordamerikas högsta berg Denali i Alaska genomgår dramatiska förändringar. Den senaste månaderna har, skriver New York Times, en 60 km bred isflod förflyttad sig med 30 meter per dag, vilket är 100 gånger snabbare än normalt, mindre än 30 cm per dag.

Den förändrade glaciären uppmärksammades första gången i början av mars av ett överflygande plan. En av piloterna fotograferade de stora sprickor som uppkommit med sin iPhone och spred bilderna, som väckte stor uppståndelse bland glaciärforskare.

Liknande händelser inträffar på ungefär en procent av världens glaciärer varje år, men sällan så kraftigt som här. Orsakerna är här sannolikt förstärkta av den globala uppvärmingen. När de nedre delarna av glaciären smälter har den övre liggande isen har satt sig i rörelse. Men fler faktorer kan inverka. Glaciären ligger i en 2,5 km bred dal och dess is är omkring sex kilometer tjock.

Senast något liknande hände Muldrowglaciären var 1956-57. Den gången förflyttade sig glaciärens is 6 km.

Många bergsbestigare som velat nå Denalis topp har klättrat dit uppför glaciären, vilket inte är möjligt nu.

Berget Denali, även känt som Mount McKinley, är Nordamerikas högsta bergstopp. Berget ligger i Alaska och dess högsta topp är 6190 meter över havet.

Denali bestegs första gången den 7 juni 1913 av en grupp ledd av Hudson Stuck. Dess engelska namn, ”Mount McKinley”, övergavs så sent som 2015 efter ett initiativ av Barack Obama. Hans argument var att berget för ursprungsbefolkningen i Alaska spelat en viktig roll som Denal, som betyder ”den höge” eller ”det höga” på  athabaskiska,  en stor grupp indianspråk hemmahörande i främst i nordvästra Nordamerika.

Men det finns också flera sydliga athabaskiska språk, däribland navajo och de apachiska språken, vilka talas i sydvästra USA samt i den nordvästra delen av Mexiko.

An audio recorder set up to capture the sounds of moving ice.National Park Service.

INDISK TORKA OCH KLIMATKRIS BEKÄMPAS I KERALA MED TRÄDLÅNEPROJEKT

Sheeja CG, a 46-year-old farmer, last month increased her income dramatically by mortgaging 53 of her trees at the local bank, in return for 2,650 rupees (£26.96). Photograph: Ajith Tomy/Thanal

Indien har ett speciellt förhållande till träd. Det var i Indien Trädkramarrörelsen, Chipko Andulan, föddes för länge sedan. I synnerhet bykvinnor gick ut och kramade träden i Mahatma Gandhis ickevåldsanda för att hindra skogsbolagens avverkningar i bergsområden, vilka skapade jordskred och naturskövling och samtidigt rubbade den ekologiska balansen. 

På 1980-talet besökte jag byar i nedre delarna av Himalaya, inspirerad av de svenska aktivisterna Ivo Illiste och Birgitta Göransson som skapade länkar mellan Chipko och Sverige, vilket nog bidrog till att trädkramning också blev en svensk metod för aktivister. 

I en helt annan del av Indien, delstaten Kerala längst i söder, pågår nu ett byutvecklingsprojekt som kretsar kring träd, skriver brittiska The Guardian. Kerala är tättbefolkat (33 miljoner invånare, 860 inv/km2) och bördigt. Här odlas te, kaffe, ananas, peppar, kanel, kardemumma, kakao och förstås kokospalmer. Att vandra i kryddistrikten på Kardemummabergens sluttningar är ett doftrikt äventyr.

De senaste åren har fattiga bönder för extrainkomstens skull huggit ner träd. Den biologiska mångfalden hotas därmed. Klimatkrisen har gjort vårar och somrar hetare i det redan extremt varma Kerala, som ligger bara åtta grader norr om ekvatorn. Tidningsrubriker har handlat om jordskred till följd av skogsskövling, bönder som begår självmord, översvämningar.

I provinsen Wayanad i norra Kerala är den heta årstiden numera ofta fem grader varmare än vad som tidigare var normalt. Det har skapat torka och 25 procent lägre skördar än normalt. Många bönder har huggit ner träd för att försöka kompensera sitt inkomstbortfall.

Delstaten Kerala har nu med stöd av Indiens regering lanserat ett trädplanteringsprogram fokuserat på den lilla staden Meenangadi i Wayanad. Bönder kan ”belåna sina träd” eller plantera nya. En av de som intervjuas av The Guardian är 46-åriga bonden Sheeja CG, som hela sitt liv levt med odlingar av kaffe, kokosnöt och peppar. Hon tog lån på 53 av sina träd i den lokala banken och planterade också nya träd. Efter tre år kunde hon ta räntefria lån på de nyplanterade träden, lån som bara behöver återbetalas om träden huggs ner.

– 300 000 träd har planterats i och kring Meenangadi, berättar Beena Vijayan, ordförande i det lokala styret av staden. 

Keralas finansminister TM Thomas Isaac, lanserade först idéen med syftet att förbättra böndernas inkomster och minska utsläppen av koldioxid. 

– Wayanad har den lägsta per capita-inkomsten i Kerala. Målet är att fördubbla böndernas inkomster, säger Jayakumar C, grundare av miljöorganisationen Thanal som ansvarar för projektets praktiska genomförande. Målet är också att staden ska bli koldioxidneutral, att klimatet ska gynnas påtagligt av trädlåneprojektet.

Trädkramarkvinnor i södra Himalaya från Chipko Andulan. Genom att krama träden ville de skydda dem från skogsbolagens avverkningar. Foto: Times of India.

En möjlighet för mänskligheten att överleva?

Isen på Grönland smälter i dag fyra gånger snabbare än 2003. Foto: Pauline Askin/Reuters.

När den globala temperaturen höjs med tre grader kan vår civilisation komma att stressas nära en kollaps, skrev Bill McKibben i sin essä utifrån miljöaktivisten Mark Lynas nya bok, ”Our Final Warning: Six Degrees of Climat Emergency”. I en tidigare blogg har jag skildrat bokens förutsättningar och grundteser.

Vid en tvågradig höjning av jordens temperatur smälter så mycket is att 79 miljoner människor kommer att bli hemlösa. Världens städer kommer snabbt att få betydligt varmare klimat. Det kan innebära att norra halvklotets städer (och länder) redan nu ”förflyttar sig två mil söderut” per år, skriver McKibben med en drastisk pedagogisk formulering.

”Logiken” innebär att ett land som Sverige om tjugofem år kan komma att få ett klimat som påminner om vädret på platser femtio mil söderut i dag. Och om ett sekel skulle södra Sveriges somrar kunna bli som de i Nice eller Barcelona.

Tre fjärdedelar av jordens befolkning kommer vid en treradig global uppvärmning mer än 20 dagar per år att drabbas av en hetta på bortåt 50 grader. För New York handlar det om 50 dagar per år, i Djakarta 365 dagar.

Många länder blir då obeboeliga, som större delen av Indien, Pakistan, Bangladesh och östra Kina. Expanderande öknar kan komma att sluka hela regioner, från Irak till Botswana.

Att återvända till det ”normala” från en klimatkris är omöjligt, det finns inget vaccin, skriver McKibben. Han vill ändå inte vara enbart pessimist. Det finns ljuspunkter.

Ingenjörerna har skött sitt jobb, konstaterar han. Priset på solkraft har sjunkit med 82 procent sedan 2010. Vindkraften har blivit nästan lika mycket billigare att producera.

När världen drabbades av covid-pandemin förändrades mänsklighetens livsstil mycket mer än vad vi hade vågat tro över hela planeten. Vi slutade flyga, pendlade mera sällan, många fabriker stängdes. Som en följd härav sjönk utsläppen med tio – femton procent.

Detta tyder på att det mesta av de faktorer som förstör vår jord är inbyggda i de system som styr våra samhällen, avslutar McGibben. Bara genom att angripa och förändra dessa system och samtidigt ersätta fossilbränslen med förnyelsebar energi kan mänskligheten ha en möjlighet, inte att få ett slut på den globala uppvärmningen, men en möjlighet att trots allt överleva.

Fotnot: En tidigare blogg om klimatkrisen finns här:

Klimatkrisen blir värre än covid-19-krisen

Illustration by Anders Nilsen

Vi lever i en alltomfattande global kris, skriver Bill McKibben i senaste numret i New York Review of Books (20 aug 2020), i en essä som utgår från Mark Lynas nya bok Our Final Warning.

Vår tids kris påverkar allt i våra liv – ”hur vi köper mat, hur vi gifter oss, hur vi träffar våra föräldrar och hur vi tar oss till vårt arbete. Allt har dramatiskt förändrats. Varje fundering om säkerhet och förutsägbarhet kullkastas. Kommer jag att ha kvar mitt jobb? Kommer jag att överleva? Kommer jag någonsin att åter ta flyget?

Det kaos som skapats av Covid-19 är också i hög utsträckning ett förebud om vad som sker under den kommande globala uppvärmningen. Människan har fullständigt förändrat planeten Jordens fysiska förutsättningar. Det kommer att leda till att det nuvarande århundradet blir ett sekel av kriser, många av dem mycket farligare än den kris vi nu lever i.

Den viktigaste frågan är om vi kan begränsa den kommande temperaturhöjningen så att vi trots allt med höga kostnader och stort lidande kan hantera de kommande kriserna – eller om de kommer att förstöra vår civilisations förutsättningar. ”Mark Lynas gör i sin bok det smärtsamt tydligt att det senare är en uppenbar möjlighet”, skriver Bill McKibben.

McKibben är bland annat grundare av den Right Livelyhood Award-belönade globala gräsrotsrörelsen 350.org, som har mobiliserat tusentals volontärer i 188 länder och har nära kontakter med Fridays for Future-rörelsen. 350.org har som målsättning att världens ska få fossilfria bränslesystem.

Mark Lynas i sin tur är en brittisk journalist och klimataktivist som redan 2007 inför klimatkonferensen i Köpenhamn publicerade sin uppmärksammade bok Six Degrees: Our Future on a Hotter Planet. Den boken var ingen munter läsning, skriver McKibben. Sedan dess har den vetenskapliga kunskapen om jordens ekosystem fördjupats dramatiskt. Samtidigt har våra samhällen förslösat ett decennium genom att förse atmosfären med väldiga mängder mer koldioxid. Bådadera innebär att Lynas nya bok är ”mycket, mycket mörkare”.

Omkring år 2015 översteg den globala temperaturhöjningen en grad jämfört med nivån före den industriella revolutionen. Det innebär att vi nu varje sekund släpper ut lika mycket sot och metangas i atmosfären som efter explosionen av tre Hiroshimabomber. Människans resande, uppvärmande, belysande och byggande släpper varje år 35 miljarder ton koldioxid i atmosfären.

Det innebär att inlandsisen på Grönland redan smälter med en takt som tidigare förutspåtts för år 2070. De bränder som härjar världens skogar har ökat med en femtedel. Nya värmerekord har slagits för urbana områden i Mellanöstern och Asien. 54 grader har noterats som den högsta uppmätta temperaturen på jorden.

Och ändå lever vi fortfarande i en ”engrads-temperaturhöjd värld”, konstaterar McKibben. Det vi ser är bara början. Han är djupt oroad och citerar Lynas:

”Om vi fortsätter med ’business as usual’ kommer den globala uppvärmningen att passera två grader mycket snart, kanske i början av 30-talet. Tre grader följer vid seklets mitt, fyra omkring 2075. Vid seklets slut kan det handla om fem eller till och med sex grader.”

Siffrorna antyder en framtid som de flesta har svårt att föreställa sig. Två graders global uppvärmning innebär inte att det bara blir dubbelt så svåra konsekvenser som av en grads uppvärmning. Skadorna på klimatet och på jordens ekosystem ökar mycket mycket snabbare.

Redan vid två graders global uppvärmning kan vi få uppleva Norra Ishavet isfritt om somrarna, vilket påverkar jetströmmar som Golfströmmen och får drastiska konsekvenser för klimatet i Nordamerika och i Europa.

Mera om detta i en följande blogg.

Far och flyg! Sju kommuner köper en flygplats och byter snabbt sin resepolicy

Flygplatsaffären är ett steg närmare förverkligande. Politikerna i kommunstyrelsen i Helsingborg har sagt ja med bred majoritet. Nu är det upp till kommunfullmäktige.Bild: Johan Nilsson/TT

Hej vad det ska flygas i höst! Särskilt i NV-Skåne. Ängelholms flygplats läggs ner den 1 september av den nuvarande ägaren Peab. Samtidigt tar sju kommuner i Familjen Helsingborg över driften genom att tillsammans gå in med 50 miljoner för att köpa flygplatsen och ”täcka framtida drift”.

I onsdags ställde sig en bred majoritet i Helsingborgs kommunstyrelse bakom förslaget, skriver Helsingborgs Dagblad. Bara miljöpartiet stod för en rimligt förnuftig hållning och reserverade sig:

– Vi tycker att den här affären ökar miljöutsläppen och sänker ekonomin, säger Marcus Friberg (MP), kommunalråd.

Också vänsterpartiet, som inte sitter med i kommunstyrelsen, är inne på samma linje.

– Vi tycker det är helt förkastligt att kommunen tar över driften av en flygplats – både av miljömässiga och ekonomiska skäl. Det är en dålig idé att finansiera flygplatsen med skattepengar, säger Ingrid Mattiasson Saarinen, gruppledare för Vänsterpartiet i Helsingborg.

Mest satsar Helsingborg på flygplatsen, 21 miljoner av totalt 50. Sedan följer Ängelholm med 16 miljoner och Höganäs med dryga fem miljoner.

I Höganäs skar man i juni ner bortåt 10 miljoner i budgeten från äldreomsorgen, skrev jag i en blogg. Nedskärningarna skedde trots krisen på äldreboendena i landet med kring hälften av de döda i pandemin. Dryga två månader senare går samma kommun in som delägare i flygplatsen med ett stort och stötande belopp.

I NV-Skåne har de ledande politikerna varit engagerade anhängare av FN:s klimatpolitiska mål och därför avrått från alla flygresor, särskilt de kortare. Men det var inte mycket värt.

Nu tänker flera orter se över sin resepolicy. I Helsingborg är föga förvånande SD pådrivande. Naturligtvis kommer snart de lokala politikerna att flyga fram och tillbaka till Stockholm i samhällsnyttans namn och för att rädda flygplatsen inbillar de sig, fast de kunde tagit tåget eller konfererat via zoom och andra digitala verktyg.

Flygplatsens ekonomiska utfall har rasat under coronakrisen efter att tidigare ha varit på nedgående under klimatdebattens tryck. Men för de styrande politikerna, dessa pladderhattar, anpasslingar och åsiktsakrobater, tycks nu flygplatsens kortsiktiga ekonomi vara viktigare än miljön och mänsklighetens framtid.

Huvudargumentet för satsningen sägs vara att en flygplats i Ängelholm anses vara nödvändig. Annars kan inte näringslivet resa fram och åter till Stockholm över dagen. Och då skulle ”ett stort antal jobb försvinna från regionen”.

Bor man i Kullabygden eller på Bjäre för att flyga fram och tillbaka till Stockholm?

Tågsatsningar vore något annat. Från Helsingborg till Stockholm tar tåget 5 timmar 50 minuter, med byte i lund. Från Lund till Stockholm går det nästan 100 minuter snabbare att ta tåget till Stockholm (4 t 12 min), trots att Lund ligger längre från Stockholm än Helsingborg. Med kreativa tågsatsningar skulle restiden från Helsingborg lätt kunna pressas under fyra timmar.

De sju kommunernas flygsatsningar är i min värld omoraliska, de är inte nödvändiga i coronapandemins tider, det finns andra resealternativ. Dessutom tror jag att det är en dålig ekonomisk satsning. Kommer flygplatsen att finnas kvar såg 2030? Jag tvivlar bestämt.

Miljöbestämda beteenden har rotat sig i samhället, mycket mer än vad vi tror, inbillar jag mig. Ängelholms flygplats har dessvärre passerat bäst före datum.

Att som SD vilja uppmuntra folk att börja flyga igen är ju både omoraliskt och korkat.

SD i Helsingborg vill ändra på flygpolicyn.

– Det blir märkligt att ha en resepolicy som motverkar våra egna syften, säger Michael Rosenberg (SD) kommunalråd.

I Höganäs har flygresor i princip varit förbjudna. Men nu ska kommunen ändra sin resepolicy. Detsamma vill Peter Danielsson (M) i Helsingborg, men betonar i anständighetens namn vikten att hitta lösningar som bidrar till flygets omställning till mer miljövänliga bränslen och liknande.

Om Råvaror och baser när Trump vill köpa Grönland och grönlänningarna

Foto: SvD.

Grönland har varit danskt i århundraden, till början en koloni, nu med ett stort och allt mer utvecklat självstyre. Till ytan gör Grönland Danmark till världens tolfte största nation. Grönland har 56 000 invånare på drygt två miljoner kvadratkilometer som till 80 procent täcks av en massiv inlandsis.

För ett år sedan ville Donald Trump till världens häpnad ”köpa” Grönland. Hans utspel fick Danmark att reagera rejält och grönländarna blev förstås upprörda, de var inte till salu.

Men frågan har inte lagts på is. I Svenska Dagbladet berättar Jonas Gummesson om Grönlandsfrågans fortsatta utveckling och dess bakgrund i ett kusligt maktspel mellan stormakterna USA, Ryssland och Kina. Det handlar om militärstrategi och om ekonomi och råvaror.

Under andra världskriget och den tyska ockupationen av Danmark bröts förbindelserna mellan Danmark och Grönland, som lät USA upprätta militära anläggningar på ön. Sedan dess svarar USA för öns militära försvar, som också används i det amerikanska försvaret.

Redan under andra världskriget tog Grönland steg mot ökad självständighet. Danmark var i tyska händer och kontakten bruten. Grönlänningarna lät då USA upprätta militära anläggningar. Sedan dess är det USA som står öns försvarar och dessutom utnyttjar installationerna för eget skydd.

Efter krigsslutet erbjöd dåvarande presidenten Harry S Truman Danmark 100 miljoner dollar för att göra Grönland till en del av USA. Det var 1946. 

Någon affär blev det som väl var inte.

Sommaren 2019 smälte gigantiska mängder is på Grönland. Brittiska The Guardian nämnde i mars i är att man uppskattat att den smälta isen på Grönland 2019 uppgick till 600 miljarder ton is. Som en följd härav höjdes på bara fyra månader den globala havsytans nivå med 2,2 millimeter.

2.2 millimeters havshöjning globalt efter fyra månader grönländsk sommar. Kan den accelererande globala klimatkrisen illustreras tydligare?

Issmältningen på Grönland förändrar snabbt möjligheterna att exploatera råvaror på väldiga nya områden. Samtidigt ökar olika aktörers intresse av att kontrollera Arktis, särskilt USA, Ryssland och Kina.

På ön finns rika metallfyndigheter – järn, koppar, zink – och även ovanliga jordartsmetaller med stor betydelse för teknik- och försvarsindustrin i världen. 

The loss of land-based glaciers in Greenland leads directly to sea level rise, ultimately increasing the risk of flooding to millions of people. Photograph: Ian Joughin/IMBIE

Värmerekord i östra Sibiriens köldhål: 38 °C

Den 20 juni uppmättes i staden Verchojansk i nordöstra Sibirien 38 °C graders värme. Det är den högsta temperaturen någonsin uppmätts norr om polcirkeln, skriver brittiska The Economist, som citerar ryska meterologiska uppgifter.

Den inträffade heta sommardagen var inget isolerat fenomen. Mellan januari och juni i år var medeltemperaturen i Sibirien mer än fem grader varmare än den samtida medeltemperaturen (för åren 1981 – 2010). På några platser var årets inledande halvår i Sibirien tio grader högre än normalt.

Verchojansk med 1150 invånare (2015) anses tillsammans med Ojmjakon vara den kallaste permanent bebodda platsen i världen. Den lägsta temperaturen som registrerats i staden är – 67,8 °C. Dygnsmedeltemperaturen i januari är -45,3 °C.

Den extraordinära ”värmeböljan” har fått World Weather Attribution (WWA) att reagera. WWA är en organisation för samverkan mellan klimatforskare som specialiserat sig på att kvantifiera vilken roll klimatförändringar spelar i extrema väderhändelser.

På platser som Sibirien kan ett varmare klimat få förödande konsekvenser, skriver WWA. Både människor och vilda djur påverkas dramatiskt, liksom de globala vädersystemen, genom tinande permafreost, minskat snötäcke och smältande is. Följden blir ofta extrema väderförhållanden som förödande översvämningar, torka och cykloner.

Liknande väderhändelser inträffade också innan dagens industrier började släppa ut väldiga kvantiteter växthusgaser. Men dagens extrema väder är vanligare och allvarligare.

Årets sibiriska värmebölja blev ett avgörande bidrag till att världens medeltemperatur för perioden januari till maj är den näst högsta som någonsin uppmätts. De förändringar som noterats hade inte kunnat uppkomma utan av människan orsakad klimatpåverkan, konstaterar WWA.

 Prolonged Siberian heat: January – June 2020 average temperatures compared to normal (1981-2010) over the Siberian region used in the study (box), and the location of the town of Verkhoyansk that experienced the record June daily temperature within the Arctic circle.

Var tionde art på jorden utrotningshotad

Bilden från IPBES.

Under våren publicerade FN en skakande rapport om ”hotade arter” på jorden. Var tionde av värdens åtta miljoner växt- och djurarter hotas av utrotning inom de närmsta decennierna.

Utrotningen av arter går nu tio gånger snabbare än någon gång tidigare under de senaste tio miljoner åren, enligt IPBES, FN:s vetenskapliga expertpanel, som sammanställer kunskapsläget för biologisk mångfald, på samma sätt som klimatpanelen IPCC samlar data om globala klimatförändringar.

På IPBES webbsida presenteras den nya rapporten, som samtliga de 130 länder som är medlemmar i organisationen ställer sig bakom, däribland Sverige och – kors i taket – sedan 2012 också USA. Där finns också goda möjligheter för den vetgirige att skaffa sig fördjupad och detaljerad kunskap.

Människans härjningar i naturen är på alla vis oetiska. Vad gör människan rätt att utrota miljoner arter växter och djur?

Samtidigt drabbas människan som art genom förlusten av biologisk mångfald. Vi går miste om det naturen alltid gett oss, mat, rent vatten, fibrer till kläder, byggmaterial och oändligt mycket mer ändå.

– Den biologiska mångfalden är minst lika viktig för framtiden på jorden som klimatet, säger rapportens ordförande Sir Robert Watson, till Huffington Post. 

När mångfalden hotas förstörs grunden till människans livskvalitet, ekonomier och livsmedelssäkerhet över hela jorden, fortsätter Watson.

Det är inte tillräckligt att lösa klimatfrågan. Den biologiska mångfalden måste också säkerställas. Klimatåtgärder måste göras på ett sätt som inte missgynnar biologisk mångfald, konstaterar Mattias Göthberg i ETC.

Fotnot: För andra gången på kort tid kommer Robert Watson och Kate Brauman från IPBES att på tisdagen 4/6 att vittna för den amerikanska kongressen i Washington under rubriken: “Nature in Crisis: Biodiversity Loss and its Causes”.

Fotnot 2: Så här förklarar IPBES på sin webbsida vad organisationen står för: ”The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) is the intergovernmental body which assesses the state of biodiversity and of the ecosystem services it provides to society, in response to requests from decision makers.”

Bilden från IPBES.