Kategoriarkiv: Sjukvård

En människa kan mördas men inte hans idéer. OLOF PALME sköts för 35 år SEDAN

Utdrag från en valdebatt i Västerås den 28 augusti 1985, ett halvår före mordet. Olof Palme talar om privatiseringar och vinstdrivande företag inom vård och skola.

En människa kan mördas men inte hans idéer”, sa Anna Lindh. I dag är det 35 år sedan Olof Palme mördades på Sveavägen i Stockholm efter ett biobesök. Mycket av det offentliga samtalet om Olof Palme har handlat just om mordet och om jakten på mördaren, mindre tyvärr om de idéer han hela sitt politiska liv pläderade för med engagerad talekonst, som vi varken förr eller senare hört i svensk politik. Idéer som dessvärre inte är särskilt framträdande i dagens politiska samtal.

På nätet och i synnerhet på Youtube finns mängder av Olof Palmes tal bevarade, både genom korta utdrag och genom filmade längre tal och debatter. Jag söker mig fram, lyssnar på vad jag hör Palme säga och förundras över hur det han säger så självklart kan tolkas som en röst i dagens politiska debatt.

De senaste decenniernas hejdlösa privatiseringar av det svenska samhället har omvandlat skola, sjukvård, äldreomsorg och mycket annat från grunden. Skattemedel går direkt till privata skolor som gör mångmiljonutdelningar till de ägare som efter några köp- och sälj-turer ofta kan sitta i länder som USA. Engelska skolan är ett exempel.

I Västerås deltog Olof Palme på dagen ett halvår före sin död, den 28 augusti 1985, i en debatt i Västerås med dåvarande moderatledaren Ulf Adelsohn. Utsnittet i bifogade film handlar om vinstdrivande företag inom offentlig verksamhet, något som Palme avvisar med hetta. Han säger bland annat:

– Den amerikanska privatiserade sjukvården är dyrare och sämre på väsentliga punkter än den svenska.

I dag 35 år senare ökar privatiseringen av vården snabbt i Sverige. Turerna kring hur det privata nätbolaget skulle ta över 1177 i Stockholm är ett fullständigt bisarrt exempel på detta. Palme skulle gått i taket om han levat. Men åter till talet.

”Jag släppt gärna fram alla möjliga privata initiativ, som kollektiv och ideella föreningar”, fortsatte Palme. Men när de stora företagen ger sig in för att tjäna pengar till exempel på barnomsorgen där blir vinsten det viktiga och barnen kommer i kläm.”

Lägger också ut en film från ett helt annat sammanhang, där Mikael Wiehe presenterar ”en av landets största artister”.

Olof Palme.Bild: PAOLO RODRIGUEZ / TT

För fem år sedan på morddagen skrev på Helsingborgs Dagblads kultursida Palmes utbildningsminister Bengt Göransson om ”vad som gjorde Palme till en stor ledare”, Göransson var under en följd av år regelbunden medarbetare på kultursidan. Han skrev bland annat:

”Olof Palme hänvisade som politiker ofta till moraliska värderingar för sina ställningstaganden. Han skilde sig från de flesta av de ledare som framträtt på den politiska arenan senare – med Göran Persson och Fredrik Reinfeldt som de tydligaste exemplen – genom att inte bygga sitt ledarskap på beslutsförmåga och handlingskraft, utan just på värderingar.”

Ett tydligt exempel på den saken berättar Thage G Peterson, som bland annat var Palmes försvarsminister, om i sin bok ”Olof Palme som jag minns honom” (Bonniers). Han nämner att Ragnar Thoursie var en av Olof Palmes favoritförfattare och att Palme gärna citerade och läste hans dikt ”Sundbybergsprologen”, som handlar om framtidens samhälle, ”framtidens stad”.

… från nöd / till frihet från fruktan den strävan / som är lika för oss alla. En öppen stad, / ej en befästad, bygger vi gemensamt. / – Dess ljus slår upp mot rymdens ensamhet.

Frige Nelson Mandela! Mikael Wiehe presenterar ”en av landets främsta artister”.

Sjukt: Ska privata Kry köpa region Stockholms 1177?

”1177 är för de allra flesta den primära ingången till sjukvården,” skriver Jonas Lindberg. Foto: Maxim Thoré/Bildbyrån/Dagens Samhälle.

Ska privata nätvårdbolaget Kry få ta över hela rådgivnings- och hänvisningstjänsten 1177 i Region Stockholm? Regionens borgerliga majoritet ville till en början att en frågan skulle avgöras på tjänstemannanivå. Efter kritik ändrade man sig.

Sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L) har överfört beslutet att godkänna Krys köp av 1177 till ett demokratiskt organ.

Frågan har flera dimensioner. Är 1177 överhuvud en verksamhet som lämpar sig för privata vinstgivande verksamhet? 1177 har blivit en hörnpelare i det svenska vårdsystemet.Ska ett privat företag, som själv är en stor aktör i regionen kunna ta över verksamheten?

Till råga på allt är valet av just Kry till ny ägare av 1177 minst sagt tvivelaktigt. I en debattartikel av senaste numret av Dagens Samhälle /#2/2021) skriver Jonas Lindberg, sjukvårspolitisk talesman för vänsterpartiet, bland annat:

”Kry har konsekvent och tydligt utnyttjat kryphålen i systemet, ägnat sig åt fulspel och vilselett många patienter till att lista sig på deras mottagningar.”

Lindberg slår fast det självklara att det är ”viktigt att det inte finns möjligheter för ett bolag att bedriva rådgivning och hänvisning samtidigt som det bedriver vårdverksamheter i regionen”. Han skriver vidare:

1177 är för de allra flesta den primära ingången till sjukvården. Det är där vi letar information, får råd och stöd och kan samtala med sjuksköterskor som stöttar oss och vid behov hänvisar oss vidare ut i sjukvårdssystemet i Region Stockholm.

Tilliten till denna tjänst är A och O, och det är därför viktigt att det inte finns möjligheter för ett bolag att bedriva rådgivning och hänvisning samtidigt som det bedriver vårdverksamheter i regionen.”

Kommer Stockholmarna att kunna lita på 1177 om Kry tar över verksamheten? Är det rimligt att Kry genom 1177 får kvalificerad information om hur vården i regionen fungerar?

Den här sortens bedrövliga privatiseringar borde självklart inte ligga i regionpolitikens händer utan vara lagligt reglerade.

I förlängningen ligger också en gradvis mer och mer privatiserad vård, som ingen har något att vinna på utom de privata vårdföretagen, Kry och andra.

”MEDICINSK APARTHEID”: VÄSTBANKEN OCH GAZA FÅR INGET COVID-19-VACCIN

Foto: JACK GUEZ/AFP/TT.

Israel har blivit det första landet i världen som vaccinerat över tio procent av sin befolkning mot covid-19.

Beskedet väckte stor uppmärksamhet världen över. Men det visar sig nu inte vara hela sanningen. Den israeliska regeringen har enbart vaccinerat israeliska medborgare – men inte de 3,5 miljoner palestinierna på det sedan mer än femtio år ockuperade Västbanken och än mindre har de botåt två miljonerna på Gaza fått något vaccin.

Detsamma gäller palestinska, huvudsakligen politiska, fångar i israeliska fängelser. Där har vakter liksom judiska fångar vaccinerats, men inte palestinier.

Därmed har man skapat ett rasistiskt sjukvårdsväsen, där palestinierna systematiskt diskrimineras på ett sätt som bryter mot internationella lagar.

Det motsatta gäller för de 750 000 illegala judiska bosättarna på Västbanken, som vaccineras av den israeliska regeringen – till skillnad mot sina palestinska grannar.

Allra värst utsatt är den palestinska befolkningen på Gazaremsan. Infrastrukturen för hälsovård och energi är svårt skadad av Israels mångåriga blockad med en rad förödande krig. Administrationen och distributionen av covid-19-vaccin är omöjlig utan tillstånd från Israel, med lyft embargo och reparerade elverk, för att skapa kyl- och lagringsmöjligheter för vaccinet.

I Israel och av Israel ockuperade eller kontrollerade områden ges nu vaccin i de områden med lägst pandemirisk, medan de områden som har högst smitta lämnas ovaccinerade. Det är djupt orättvist och osäkert för både palestinier och israeler.

Dessutom har Israel enligt internationell lag ett ansvar för hälsan hos befolkningen i de områden man ockuperat.

Radions mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén tar upp frågan: Hon skriver bland annat:

”Israel anser sig inte ha ansvar för att vaccinera palestinier, men det är en definitionsfråga, det beror på om man anser att Israel är ockupationsmakt eller inte. WHO har begärt att Israel ska förse palestinska sjukvårdsarbetare med vaccin, det har inte skett.

Den palestinske politikern och läkaren, Mustafa Barghouti, själv smittad av Covid 19, kallar detta medicinsk Apartheid.”

Organisationen change.org har startat en namninsamling i protest mot Israels diskriminerande vaccinationsprogram. Man kräver där:

  1. Inför omedelbart vaccinationsprogram också för palestinier i det ockuperade Västbanken.
  2. Tillåt införsel av vaccin till Gazaremsan, liksom utrustning för lagring av vaccinet och för själva vaccineringen – utan dröjsmål!
  3. Se till att Gaza återfår elektricitet, snabbast genom att tillåta import av diesel, vilket är en förutsättning för vaccinationsprogrammet.

Skriv under – och dela!

Helsingborg slår nya rekord i antalet smittade. Skåne värst i Sverige


Region Skåne är nu värst smittat i Sverige med 410 nya patienter per miljon invånare (blå stapeln). Källa Region Skåne.

Skåne har landets snabbaste ökning av covid-patienter, skriver Helsingborgs Dagblad på onsdagen. I genomsnitt insjuknar nu drygt 1200 personer per dag i Skåne i covid-19.

I de tre storstadsregionerna har Skåne nu 410,8 smittade per miljon invånare, mot Stockholms 321 och Västra Götalands 301,9 (se stapeldiagrammet).

Ökningstakten har varit ”extremt hög” i den skånska sjukvården, framförallt under december. Pia Lundbom, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne, talar om en fördubbling under de senaste veckorna.

Över 500 patienter är inlagda på vårdavdelning och 55 personer får intensivvård på de skånska sjukhusen, enligt tisdagens siffror från Region Skåne.

Smittspridningen i Helsingborg var 1356 nya fall i vecka 50 , vilket är ny högsta siffra, och förmodligen bland de högsta i Sverige. Vecka 51 och 52 noterades samma antal, 1061 nya fall.

Folkhälsomyndigheten varnar för att dra för långtgående slutsatser av de två sista siffrorna, eftersom man till följd av helger måste räkna med eftersläpning i rapporteringen. Ändå är Andreas Roth, omvärldsanalytiker på Helsingborgs stad, försiktigt optimistisk:
– Det går troligen åt rätt håll.

Jag hoppas han har rätt, men tvivlar. Läget i staden är ytterst allvarligt.

Annandagsrean i full gång. Annons i Helsingborgs Dagblads nättidning onsdag, Skärmdump.

Ovanpå det kommer nu de som kan förväntas bli smittade under långhelgerna, innan den nya tillfälliga pandemilagen, som möjligen träder i kraft redan den 10 januari, förhoppningsvis sätter tydligare gränser för nordvästskåningarnas beteende.

Ännu på onsdagen lockade Väla kunder till pågående mellandagsrea genom annons på HD:s webbsidor. Det kändes inte bra.

Samtidigt har vaccineringarna inletts framgångsrikt och med stora ambitioner. I våras var de så kallade ”äldre-äldre” på äldreboenden kusligt negligerade. Många fick ingen läkarkontakt. Palliativ vård sattes in utan någon fysisk läkarundersökning. Döden på många äldreboenden var ohygglig och togs inte på allvar. Att äldre personers mänskliga rättighet att få lika god vård som andra kunde ifrågasättas var beklämmande.

Vaccineringarna inleds nu i december/januari på just äldreboendena. De äldre-äldre har återfått sitt människovärde. Det blir förhoppningsvis en början till en nödvändig omgörning av hela den institutionella vården av äldre. Business-aktiga nedskärningar av äldrevården har urholkat kvaliteten alldeles för länge.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Coronakris i Helsingborg: Sjätte värst smittade stad

Fölljande sms skickades ut till 47 000 mobilanvändare i Helsingborgstrakten på fredagseftermiddagen. Från Helsingborgs Dagblad.

47 000 helsingborgare fick vid 16-tiden på fredagen ett dramatiskt sms som informerade om att smittspridningen av coronaviruset just nu ökar kraftigt i Helsingborg. Sms:et hänvisade till information på kommunens hemsida helsingborg.se, där man bland annat kunde läsa:

”Smittspridningen av coronaviruset ökar just nu dramatiskt i Helsingborg. Vi har flest nya fall av covid-19 i Skåne och är bland de sex kommuner i Sverige som har störst smittspridning. Därför måste vi alla nu ta ett gemensamt ansvar för att minska smittspridningen.

Det krävs nu att vi tar krafttag för att dämpa spridningen av covid-19 i samhället. ”

Förra veckans 1 015 nya fall av covid-19 i Helsingborg motsvarar 69 nya fall per 10 000 invånare, klart högst bland Skånes kommuner och även den högsta siffran i hela södra Sverige. Bara fem kommuner i landet har högre smittspridning: Älvsbyn, Årjäng, Timrå, Skellefteå och Sundsvall, skriver HD.

Det här är krisinformation av ett slag de flesta av oss aldrig behövt uppleva tidigare. Men informationen är befogad och nödvändig. Smittospridningen i Helsingborg är kuslig och att staden skulle vara så illa drabbad är oväntat och väcker många frågor om hur spridningen gått till.

Det som inte fick hända har skett. Inom vård- och omsorgsnämndens och socialnämndens verksamheter fanns på torsdagen 85 personer med misstänkt eller konstaterad covid-19. Bekräftad smitta fanns då i hemvården, på LSS-boenden och på 7 av 18 vårdboenden.

Kommunen informerar inte om antalet dödsfall, men med så stor spridning kan man befara det värsta.

Samhället är skörare och mer utsatt än på många, många år dessa decemberdagar. Till råga på allt havererade tågtrafiken mellan Helsingborg och Lund på fredagen och ligger i princip nere, rapporterar HD.

Det är pendlarkaos och ersättningsbussar och tveksamt om någon normal tågtrafik kan komma igång före jul. 7000 meter räls mellan Helsingborg och Lund måste bytas ut.

Kollektivtrafiknämndens ordförande i Skåne, Carina Zachau (M), reagerar kraftigt på dagens besked.

”Trafikverkets oförmåga att planera underhållet av den skånska järnvägen har nått helt nya dimensioner. Timingen är den sämsta tänkbara mitt i en pandemi och med kommande julfiranden”, skriver hon i ett pressmeddelande.

– Här pratar vi om en sträcka där hur många som helst pendlar och så inträffar en sådan här sak. Och informationen från Trafikverket har varit usel, säger hon.

Helsingborgs kommun kommer att gå ut med mer information om coronasituationen i staden vid en pressträff på måndag klockan 10, 

”Allt för skåningarna” eller maktmissbruk – i Regionens hantering av Lundalabbet?

För två veckor sedan, 18 november, visade regiondirektören Alf Jönsson upp de snabbtester som Region Skåne köpt in flera veckor innan FHM gett grönt ljus. Ledande chefer och politiker har drivit på för snabbt införande.Bild: Johan Nilsson/TT/HD.

Region Skånes största labb för covid-19-testning heter Klinisk mikrobiologi, ligger i Lund och har 225 anställda, den största gruppen är biomedicinska analytiker.  I fredags förbjöds labbchefen Ingvar Eliasson att komma till sin arbetsplats på två veckor, efter en konflikt med Region Skånes ledning.

Ledande politiker och tjänstemän ville att laboratoriet mycket snabbt skulle ställa om sin verksamhet till i synnerhet snabbtester, något som Ingvar Eliasson var kritisk till. Jag behandlade det som skedde i en blogg på torsdagen, läs här. Där skrev jag bland annat:

Satsningen på snabbtester har stolt hållits fram av exempelvis regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson (M) och regionrådet Gilbert Tribo (L) som ett exempel på att ”Skåne går sin egen väg”.

Om nu Skåne gör precis tvärtom mot resten av landet borde man vara tydlig med sina motiv och förankra ”den skånska vägen” i organisationen. Här tycks man har gjort precis tvärtom, gjort det till ett politiskt prestigeprojekt och dåligt informerat facket om behandlingen gav Eliasson.

Vårdförbundet fick ingen förvarning eller information om den plötsliga förändringen i chefsledet, enligt huvudskyddsombudet Kerstin Andersson, som säger att ”Det kom bara ut ett mejl om att vi har en ny tillförordnad verksamhetschef”.

Nu går regiondirektören Alf Jönsson, som varit drivande då det gäller en snabb utrullning av de nya testerna, ut i Helsingborgs Dagblad med vad jag inte kan kalla för något annat än vilseledande krishantering.

HD frågar: ”Du ser inget anmärkningsvärt i det som hänt, att en nyckelperson som verksamhetschefen på Klinisk mikrobiologi tas ur tjänst?

– Det jag ser är att, ur ett mänskligt perspektiv, är det många som slitit fruktansvärt hårt under en lång period, svarar Alf Jönsson.

– Det kommer alltid att skava på olika sätt, på olika arbetsplatser, mellan chefer och medarbetare när vi varit utsatta för stress under lång period.

Men, hur kan Jönsson uttala sig så här? Frågan gäller Regionenledningens maktutövning och farhågan att den drabbar både personal och allmänhet genom att ett viktig laboratorium hamnar i kris. Men Jönsson förvandlar det till ”ett personalärende” och brer på med att ”jag kan inte kommentera personalärenden inom en enskild förvaltning”.

Är inte det ett klumpigt sätt att försöka göra slut på alla frågor om egen maktutövning?

Alf Jönsson har i den ena tidningsartikeln efter den andra markerat sin ställning som närmast ensam beslutsfattare i Region Skåne. I onsdags handlade det om massvaccinering:

– Igår gav jag besked om att dra igång upphandling av vaccineringsverksamheten, säger regiondirektören Alf Jönsson, skrev HD. I samma artikel hette det vidare att:

– Jag kommer inte att spara på något för att se till att detta blir genomfört, försäkrar Alf Jönsson.

Men tänk om det finns andra åsikter, motargument, problem??

I artikeln om Klinisk Mikrobiologi och dess petade chef säger Jönsson:

”Givetvis ska det vi gör, alltid göras säkert. Däremot kommer jag aldrig att tveka, någonsin eller någon gång, när det gäller att vi ska göra allt vi kan för skåningarna.”

Situationen på inte bara labbet i Lund utan på de labb som ansvarar för covid-19-proven över hela landet hart beskrivits som kaotiska, sedan smittspridningen ökad dramatiskt. Förra veckans nittontusen analyser var tre gånger fler än i början av oktober. Arbetsbelastningen beskrivs nu som ”extrem” med arbetspass sju dagar i veckan fram mot midnatt.

Att i det läget peta chefen och göra om verksamheten utan förankring är, som jag ser det, ett sätt att riskera människoliv, knappast att ”göra allt för skåningarna”.

För min del ser jag hela historien som ett obehagligt exempel på långt gånget maktmissbruk.

Ingen aborträtt i USA: Fängelse i stället för vård

Tatyana Fazlalizadeh: To Be Without Choice, 2019

I USA diskuteras nu hur Trumps utnämningar av två konservativa domare i högsta domstolen/Supreme Court påverkar samhället under decennier. Allra mest handlar det om ”Row v Wade”, ett av de mest kända rättsfall som behandlats av den Högsta domstolen i USA. 

Året var 1973 och domstolen slog fast i sin dom i fallet att fri abort ingår i den konstitutionellt skyddade rätten till privatliv. Då domen avkunnades hade endast ett begränsat antal delstater infört fri abort, och de flesta delstater var därför tvungna att revidera sin lagstiftning.

Nästan femtio år senare ser det ut som om klockan kommer att vridas tillbaka i tiden genom att ”en konstitutionell rätt kriminaliseras”, när domstolen förbjuder abort nationellt i USA. Så är rubriken på en artikel i senaste numret av New York Review of Books (3 december 2020), skriven av Madeleine Schwartz, en av tidskriftens regelbundna medarbetare.

Hon menar att för de flesta amerikanska kvinnor är rätten till reproduktiv hälsa och abort redan så inskränkt att ett totalt abortförbud inte skulle göra någon större skillnad.

Många kvinnor lever i distrikt utan tillgång till fungerande abortklinik. Eller så har de inte råd att uppsöka en sådan eller för den delen söka vård över huvud taget.

Delstaternas lagstiftning har i större delen av USA gjort abort till ett omöjligt val för de allra flesta amerikanska kvinnor. Enbart under första halvåret 2019 infördes över 400 delstatslagar med syfte att inskränka möjligheten till abort eller förbjuda den helt. Under valet beslöt väljarna i Louisiana att delstatens konstitution skulle ändras och slå fast att abort var förbjudet.

Restriktionerna har lett till att många kliniker som kunnat erbjuda abort nu har stängts. Schwartz nämner att sedan 2013 har åtminstone 275 sådana klinker tvingats slå igen, enligt New York Times. Aborter kan heller inte utföras på de flesta sjukhus och kan sällan bekostas av sjukvårdsförsäkringar, Medicaid.

Det handlar också om pengar. En abortklinik är ett förlustföretag. De krafter som arbetar mot aborter har ofta tillgång till kapital för antiabortkampanjer.

I ett uppmärksammat fall i universitetsstaden Austin i Texas 2016 gav Supreme Court sitt stöd till en klinik i staden. Samma klinik tvingades ändå stängas två år senare sedan en antiabortorganisation tagit över lokalerna.

Till det kommer att kvinnors val när det gäller reproduktiv hälsa saknar stöd och drivs av, med Madeleine Schwartz ord, en ”aptit att straffa”, ”med fängelsestraff i ställt för medicinsk vård, åtal i stället för diagnos”.

Det här handlar inte bara om abort utan om så mycket mer, om flickors och kvinnors värdighet och medborgerliga rättigheter, skriver Schwartz vidare.

The Roberts Court, November 30, 2018. Seated, from left to right: Justices Stephen G. Breyer and Clarence Thomas, Chief Justice John G. Roberts, Jr., and Justices Ruth Bader Ginsburg and Samuel A. Alito. Standing, from left to right: Justices Neil M. Gorsuch, Sonia Sotomayor, Elena Kagan, and Brett M. Kavanaugh. Photograph by Fred Schilling, Supreme Court Curator’s Office.

Irene Svenonius: TRUMP PÅ SVENSKA i sjukvården

Stockholms finansregionråd  Irene Svenonius (M) beklagade nyligen att Trump förlorade valet och twittrade ”Må nu republikanerna ta senaten och huset, så att inte politiken går fööör långt åt vänster” (Twitter). Foto: FOTO: EMMA-SOFIA OLSSON/SVD/TT

Härförleden beklagade Stockholms finansregionråd  Irene Svenonius (M) att Donald Trump förlorade det amerikanska presidentvalet: ”Må nu republikanerna ta senaten och huset, så att inte politiken går fööör långt åt vänster” (Twitter).

Moderata Irene Svenonius är en av få svenska politiker utanför Sverigedemokraterna som aktivt sympatiserat med Donald Trump.

I sin krönika i söndagens Aftonbladet betecknar Jan Guillou henne som Sveriges mest inflytelserika sjukvårdspolitiker. Han tycker att det är skrämmande att hon sympatiserar med de amerikanska republikanerna, vars ”sjukvårdspolitik” (som måste sättas inom citationstecken) under Trumps presidentskap i huvudsak gått ut på att slå sönder Obamacare och därmed beröva flera tiotals miljoner ”mindre bemedlade” amerikaner möjlighet till subventionerad eller fri sjukvård.

I det amerikanska klassamhället har fortfarande stora grupper ingen ekonomisk möjlighet att söka sjukvård annat än vid närmast livshotande akuta tillstånd. En diagnos på en svår sjukdom som cancer är den vanligaste orsaken till personlig konkurs i USA. Den privatiserade vården som leder till stora förtjänster för försäkringsbolag och vårdföretag är en skam för landet som modern demokrati.

Att en person som Svenonius ställer sig bakom Trumps försök att förstöra Obamacare borde diskvalificera henne från varje form av sjukvårdspolitiska uppdrag.

I en ledare i Aftonbladet skrev i förra veckan Jonna Sima om två aktuella svenska rapporter som tecknar en dyster bild av hur den privata vården snabbt växer fram i Sverige. Tankesmedjan Katalys beskriver konsekvenserna av att var tionde vuxen svensk i dag har tecknat en privat vårdförsäkring. Det skapas gräddfiler som borde bryta mot hälso- och sjukvårdslagen stadgar att vård ska ges ”på lika villkor för hela befolkningen”. 

Så kan svensk demokratisk sjukvård steg för steg amerikaniseras med destruktiva konsekvenser för den allmänna vården.

Guillou skriver vidare:  ”Gång på gång lovade Trump sina hängivna åskådarmassor att avskaffa ”Obamacare”. Och möttes var gång av ett stormande jubel. Få ting är nämligen så förhatligt för nutidens republikaner som tanken på fri sjukvård. Eftersom det skulle innebära att vilken fattig och till och med svart jäkel som helst skulle kunna få sjukvård på samma villkor som en rik eller vit person. Vilket alltså vore ”kommunism”, eller än värre ”socialistisk kommunism”.”

Som finansregionråd i Stockholm är Svenonius ansvarig för såväl korruptionsskandalen Nya Karolinska, världens dyraste sjukhus, som den under 14 år idogt privatiserade och försämrade sjukvården i Stockholm.

I en blogg för en vecka sedan berättade jag om hur samma Svenonius handskades lättsamt med vårdmiljoner när hon utan att frågan stod på dagordningen på ett möte klubbade igenom ett köp på en kvarts miljard av skyddsutrustning, främst andningsskydd, köpt av ett företag som dessutom hade regionens uppdrag att testa och även döma ut konkurrenters andningsskydd.

Om de så kallade nationellt konservativa partierna, M, KD och SD, tar makten vid valet 2022 kan Irene Svenonius förmodligen räkna med att få politiskt nationellt ansvar för sjukvårdsfrågor i Sverige. Väntar oss i så fall en Trump på svenska? Risken är överhängande.

Om Panik och att tjäna pengar på andras nöd

Irene Svenonius, finansborgarråd i Region Stockholm. Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN/Expressen

Finansborgarrådet Irene Svenonius, M,  gav på ett möte i våras de övriga deltagarna några minuter på sig för att ställning till en order på ett andningsskydd. Prislappen var 270 miljoner. Till Expressen säger hon nu att hon är stolt över hur regionen lyckades säkra tillgången till skyddsutrustningen under våren.

– I kris måste man som ansvarig våga fatta beslut, även snabba beslut, för alternativet skulle kunna vara förödande. Det är bra att en så pass stor del av regionstyrelsen insåg det.

Luftfiltertillverkaren Camfil hade i samarbete med Region Stockholm byggt upp en egen produktion av andningsskydd, samtidigt som de på regionens uppdrag testat och dömt ut konkurrenters andningsskydd.

Men Camfils tester var inte auktoriserade. Mitt i den värsta pandemin stoppade Socialstyrelsen närmare 270 000 andningsskydd. En månad senare godkände dock ett oberoende, auktoriserat testinstitut andningsskydden. 

Den socialdemokratiska partigruppen deltog inte i besluten och valde att lägga ner sina röster, när förslaget om kvartsmiljardköpet väcktes på sittande möte, utan föregående beredning.

– Vi fick se avtalet och handlingarna inför beslutet precis före mötet. Bedömningen blev därför att vi inte på ett seriöst sätt kunde ta ställning till avtalet och vi deltog därför inte i beslutet, säger Aida Hadzialic

Hon är starkt kritisk till hur regionens styrande politiker har hanterat ekonomin under pandemin. 

Enligt Karolinska universitetssjukhuset har Camfil anlitats vid ett 40-tal tester under våren. Vid 24 tillfällen har leveranser från konkurrerande bolag underkänts. 

Testerna pågick samtidigt som Camfil förhandlade om att själva lägga om produktionen och sälja in samma typ av skydd.

Oppositionsregionrådet Hadzialic tycker att det är bra att regionstyrets ekonomiska politik nu synas. 

– Regionens ekonomiska hushållning är under all kritik och jag välkomnar att upphandlingar i regionens regi granskas, säger hon, och säger sen:

– Jag förutsätter att finansregionrådet Irene Svenonius besvarar alla frågor och reder ut alla oklarheter. Det är hon skyldig stockholmarna.

Det rådde en helt exceptionell situation där normala spelreglerna inte gällde”, skriver Karolinskas presstjänst i en kommentar och tillägger:

”Panik är ofta en god marknad för de som vill tjäna pengar på andras nöd”.

18 % av de covid-19-döda i Sverige dog på Stockholms äldreboenden

Foto: Pontus Lundahl/TT.

Under april månad, då flest avled i covid-19, sköttes mer än hälften, 52 procent, av läkarkontakterna med sjuka på Stockholms äldreboende på distans av Familjeläkarna i Saltjöbaden AB. På boendena som Capio Legevisitten ansvarade för var siffran 70 procent. Smittan tog sig in på hälften av regionens boenden och över tusen personer har avlidit.

Stockholmsregionen var värst drabbad i Sverige under coronapandemin.

Hittills har 5.692 personer avlidit i i Sverige under covid-19-pandemin. Av dessa har 2.634 bott på särskilt boende, 1.063 i Stockholms län.

Bortåt en femtedel av alla dödsfall i Sverige av covid-19 inträffade alltså på Stockholmsregionens 390 vårdboenden.

Uppgifterna bygger på uppgifter som Dagens Nyheter begärt ut och redovisat i två angelägen reportage i veckan, där det framkommer att under pandemin genomfördes vart tredje läkarbesök på distans.

DN skickade i juni ut en enkät till de äldreboenden i regionen som Capio och Familjeläkarna ansvarar för – 359 av totalt 390 boenden. En stor andel svarade inte, vissa gav ett gemensamt svar från ägarkoncerner som Attendo eller Vardaga, andra hänvisade till respektive läkarbolag.

Bland de 70 boenden som svarade, uppgav 23 att de från mars till maj inte haft några fysiska läkarbesök på boendet. 31 boenden svarade att beslut om att inleda palliativ vård för patienterna tagits via telefon, andra att telefonordinationer är vanliga.

Borde inte läkarbesöken tvärtom ha ökat under pandemin, när så många insjuknat och avlidit?, undrar DN:s reportrar Lisa Röstlund och Annika Gustafsson.

Capio Sveriges chefläkare Margareta Danelius slår ifrån sig med att det varit en fråga om patientsäkerhet. Det är inte logiskt. Skulle de sjuka på äldreboendena varit säkrare utan ett läkarbesök än med?

Allmänläkaren Panteha Hatefi hade tidigare medicinskt ansvar för ett 60-tal äldre på ett servicehus i Stockholm, och ingår i styrelsen för Svensk föreningen för allmänmedicin. Hon anser att de minskade fysiska läkarbesöken under pandemin väcker många frågor.

– Man undrar vad det är för bedömningar som har skett på distans, vad det är för tillstånd man tyckt lämpar sig. Beslut om palliativ vård – har det skett per telefon och har man då kunnat prata med patienten? Har planering av vården skett i samråd med patienten? Om det handlar om en läkemedelsgenomgång så kan den absolut ske på distans, men vid en akut försämring så måste man träffa och undersöka patienten, säger Panteha Hatefi.

Bengt Winblad, professor i geriatrik, säger till DN att han inte anser att covid-19-patienter kan bedömas på distans och upprörs över att palliativ vård ordinerats över telefon.

De båda privata läkarbolagen, Familjeläkarna och Capio, bär ett stort ansvar för sin hantering av läkarinsatserna på Stockholms äldreboende, den ”vård” som kostade så många liv och där beslut ibland fattades på telefon utan att läkaren ifråga ens digitalt träffat den sjuke.

I mars bodde 14 700 personer på äldreboenden i Stockholm. Var femte äldre smittades redan under pandemins början.

I juli hade sju procent av de 14 700 (eller över 1000 personer) avlidit covid-19-smittade, vilket motsvarar 18 procent av alla som dött av pandemin i Sverige.

Familjeläkarna och Capio svarade för läkarinsatserna för 90 procent av de boende inom Stockholms äldreomsorg.

Hos Familjeläkarna har 24 procent som varit listade smittats med sjukdomen, och 9 procent avlidit. Hos Capio Legevisitten har 16 procent smittats och 5 procent dött med covid-19.

DN har sedan i maj förgäves sökt Familjeläkarna i Saltsjöbaden för en intervju. Företaget svarar i ett mejl att siffrorna är missvisande. Enligt regionen är dock siffrorna jämförbara,. skriver DN.

Alla dessa döda på äldreboendena tyder på stora systemfel. Det var kris för vården i Stockholm redan före pandemin, skriver sju riksdagsledamöter från Vänsterpartiet för Stockholmsregionen i en debattartikel i Aftonbladet. De konstaterar att det var den offentliga vården som rädda liv men att man nu när pandemin tycks klinga av snabbt ska skära ner på vårdkostnaderna genom att avskeda vårdpersonal. Men Stockholmsregionens styrande politiker – moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister –håller in med. I stället har man bestämt sig för att ge de vårdanställda en ny käftsmäll:

”Det här är en del av en systematisk politik från styret i Stockholmregionen, där privatiseringar ständigt går före robust och jämlik vård.”

Förhållanden är dessvärre likartade i Region Skåne, där till råga på allt sjukvårdspolitiker höjde priserna för covid-19-proven för att regionen skulle tjäna på det och där det på samma sätt som i Stockholm nu talas om ansvarslösa och kortsiktiga neddragningar av vårdens resurser i stället för att bygga upp en för framtiden bättre rustad vård för alla.