Kategoriarkiv: Sjukvård

Kan ett sjukhus kräva att alla i personalen ska vara covid-19-vaccinerade?

Lisa Singdén och Maria Ruth i ett tomt iva-rum på Falu lasarett. När det var som värst hade de åtta iva-platserna utökats till tjugo. Vad får vi fråga varandra om när det gäller våra egna vaccinationer? undrar de. Foto: Miranda Solvang/DN.

Den tredje september kom det in coronavirus på ett äldreboende i Dalarna. Trots att smittskyddsläkaren inte har kunnat konstatera att det var via personalen, bestämde sig regionrådet Ulf Berg (M) och regionstyrelsen för att utreda om det går att kräva vaccination av dem som ska nyanställas. skriver Dagens Nyheter.

– Om mormor vårdas på Falu lasarett så ska dalfolket som betalar skatt ha rätt att kräva att risken för infektion ska vara så låg som möjligt, konstaterar Ulf Berg.

– Vi har valt det här yrket för att vi vill jobba med sjuka människor. Då ska man ha den moralen att man ska skydda sig själv – för att kunna skydda dem. Vi här ska vara så välutbildade att vi förstår det. Men jag tror inte att man kan tvinga folk, säger Maria Ruth, sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen, iva, och uppvakningsavdelningen, uva, på Falu lasarett.

Det är viktigt för henne att skilja på hur säker hon är på sin åsikt att alla ska vaccinera sig, men också hur osäker hon är på om det går att kräva det av nyanställda. Efter Ulf Bergs utspel har flera i personalen blivit osäkra. Kan de fråga varandra om de är vaccinerade? Hur fritt kan de prata om det utan att det blir för känsligt och integritetskränkande?

– Det har nästan blivit tabu att prata om, säger Lisa Singdén som är sjuksköterska och biträdande avdelningschef på iva/uva.

– Får man fråga om någon är vaccinerad mot covid?

Kan ett sjukhus kräva att alla nyanställda ska vara vaccinerade?

Regionrådet Ulf Berg vill det. För honom är det viktigt att personalen är vaccinerad och han vill inte se vaccinmotståndare på regionens lönelista.

– Ska du jobba här vill vi inte att du tillhör vaccinmotståndarna. Och skulle du gå runt på en avdelning och säga ”du ska inte vaccinera dig” då är det skäl för avsked.

– Personalen gjorde skillnad mellan liv och död under pandemin, det var ingen jäkla lekstuga, utan avancerad vård. Sedan kan man fundera på om man ska ta sprutan eller hålla på med grundlagar hit och dit. Verkligheten är en annan och då väljer jag att förhålla mig till den, säger han.

Vårdförbundets ordförande i Dalarna, Marion Vaeggemose, tycker att omplacering av den som inte kan eller vill vaccinera sig är en god idé. Regionen är en så stor arbetsgivare att den bör kunna erbjuda det.

– Vårdförbundet frågade sina medlemmar om hur många som var vaccinerade och det visade sig att tio procent inte var det.

– Men att kräva att nyanställda ska ha vaccination är helt fel väg att gå. Vi har svårt att rekrytera folk redan som det är i dag. Det saknas barnmorskor, sjuksköterskor, röntgensköterskor och medicinska analytiker. Ska vi då lägga fram det här om vaccination som går emot grundlagen och integritetsskyddet? Vad är nästa grej som personalen ska göra för få att jobba i regionen, undrar hon.

Läkarförbundet i Dalarna är betydligt mer försiktigt men anser ändå att det är intressant att frågan utreds.

Som facklig medlemsorganisation med ett av våra ben djupt rotat i arbetsrätten stödjer vi att arbetsgivaren, när det dyker upp funderingar av denna art, först tar reda på de lagmässiga förutsättningarna”, skriver förbundet i ett mejl till DN.

Enligt Hanna Kjellberg, ordförande i Kommunal i regionen, har förbundet ännu inte tagit ställning till förslaget.

Fotnot: Grundlagen och regeringsformen kap 2 §6 ska skydda medborgare och offentligt anställda från tvång eller påtryckningsmedel från staten. Där står:

”Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp…” och ”…Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.”

Sveriges kommuner och regioner, SKR, tolkar lagen som att en offentlig arbetsgivare inte kan tvinga sina medarbetare att ta ett vaccin.

Statens medicinska och etiska råd, Smer, anser att vårdpersonal har en moralisk skyldighet att vaccinera sig:

Det innebär /…/ en skyldighet för anställda som saknar kontraindikation att låta vaccinera sig vid risk för smitta som kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser för patienten. Patientens intresse av att smittorisken minimeras väger tyngre än den anställdes individuella val att vaccinera sig eller inte.

Däremot ser Smer inte att det finns juridiska möjligheter att kräva vaccination.

– Ska du jobba här vill vi inte att du tillhör vaccinmotståndarna, säger regionrådet Ulf Berg (M) som driver frågan om att inte behöva anställa ovaccinerade. Foto: Miranda Solvang/DN.

Vidgade klassklyftor och sjunkande medellivslängd

I Sverige fanns i juli 2021 10 416 585 invånare. Hur har vi det, undrar jag, inspirerad av en artikel av Anders Karlsson i tidningen Internationalen 34/2021 med den illavarslande rubriken ”Sänkt medellivslängd hos lågutbildade kvinnor”. Den bygger på statistik från Statistiska Centralbyrån, www.scb.se.

Medellivslängd kan vara en indikator på många olika saker. Med uppgifter om hur länge vi lever kan vi få material som säger något om klassklyftor, relationer mellan män och kvinnor liksom om välfärdsutvecklingen i ett samhälle.

År 1820 blev svenskarna i genomsnitt 37 år gamla. Samma år var spädbarnsdödligheten kusligt hög, 25 procent. Hundra år senare hade medellivslängden stigit till 60 år.Men fortfarande dog vart tionde spädbarn.

Den dramatiska förändringen återspeglar ett sekel av industrialisering och ekonomisk tillväxt, liksom på en uppbyggnad av sjukvården, i den närmaste obefintlig 1820.

Till det måste räknas arbetarrörelsens uppkomst med nybildade fackföreningar från 1880-talet och förbättrade villkor för arbetarklassen.

De senaste hundra åren har utvecklingen fortsatt. 2020 var medellivslängden 84,3 år för kvinnor och 80,6 för män. Under pandemin sjönk dock siffrorna från (2019) 84,7 (kv) och 81,3 (m).

Kvinnor har länge levt längre än män i Sverige. Men under 2010-talet (2011 – 2020) ökade mäns medellivslängd mer, med 1,9 (m) mot 1,2 (kv). Enligt SCB beror periodens livslängdsökning främst på en tydlig minskning av dödstalen i hjärt-och kärlsjukdomar.

Illavarslande är att växande klassklyftor i Sverige skapat klassmässiga skillnader i livslängd. 2020 var skillnaden för kvinnor 6,5 år mellan de med eftergymnasial utbildning jämfört med de med enbart förgymnasial skolning. För män samma skillnad 5,8 års livslängd.

På 20 år (från år 2000) har glappet mellan grupperna vidgats med 2,2 år för kvinnor och 1,0 år för män.

I artikeln nämns en uppgift från 2016 från Karolinska institutets folkhälsoakademi som visar att det skilde hela 18 år i medellivslängd mellan en lågutbildad person i Vårby (Huddinge kommun) jämfört med en högutbildad i Danderyd.

Anders Karlsson slutar sin artikel med att uttrycka oro för de vidgade sociala klyftorna i vår tids Sverige och citerar den gamle finansministern Ernst Wigforss som uttryckt att ”Fattigdomen kan med nöd fördragas om den delas lika av alla”.

1,7 miljarder vaccinerade – men bara 0,3 procent i låginkomstländer: Häv patenträtten på vaccin!

Malin Björk, Europaparlamentariker för vänsterpartiet.

I dag onsdag röstar EU-parlamentet återigen om patenträtten på covidvaccin. 

 i den rika delen av världen har vaccineringen mot covid-19 tagit fart de senaste månaderna. Allt fler människor har fått sina två doser och kan börja återgå till ett mer normalt liv med familj, vänner och arbetskamrater. Jag själv hör till de privilegierade som fått två sprutor och inväntat de efterföljande två veckorna, en väntan som lett fram till en närmast euforisk känsla av ”nära odödlighet”.

Men, skriver europaparlamentarikern Malin Björk (V) på nättidningen Dagens Arena, ” i den fattigare delen av världen ser det annorlunda ut. Av de 1,7 miljarder doser som hittills getts världen över, har bara 0,3 procent varit i låginkomstländer.

Om dagens långsamma vaccinationstakt fortsätter skulle det ta 57 år innan befolkningen i de fattigare länderna skulle vara vaccinerade. I Indien dör uppskattningsvis över 30 000 människor per dag i covid. Dessutom slår de nedstängda samhällena extra hårt mot redan hårt prövade ekonomier och människor.”

Det räcker inte att enbart befolkningen i världens rika länder vaccineras. Ett sådant förfarande kan leda till farliga mutationer, i värsta fall virus som vaccineringarna dåligt erbjuder skydd mot. För att stoppa pandemin krävs att så många som möjligt så snabbt som möjligt får tillgång till covidvaccin. 

Malin Björk fortsätter: ”Allt fler globala aktörer är nu överens om att en av de viktigaste åtgärderna för att skynda på tillgången till vaccinet är att tillfälligt häva patenträtten på covidvaccin. Det som ursprungligen var ett förslag från Indien och Sydafrika i förhandlingar i Världshandelsorganisationen (WTO) stöds numera av runt hundra länder, däribland USA, hundratals akademiker, politiker, religiösa ledare och organisationer som arbetar med global folkhälsa, som Världshälsoorganisationen (WHO) och Läkare utan gränser.”

Enligt forskare som studerat läkemedelspatent skulle produktionen kunna påbörjas en rad nya platser inom bara ett par månader om läkemedelsbolagen delade med sig av sina patent och tillverkningsprocedurer. I det globala Syd finns dessutom redan ett fyrtiotal vaccinfabriker och producenter som idag tillverkar miljardtals doser andra vaccin och som kan snabbt ställa om.

De enda som tjänar på att vaccinpatenten görs oantastliga är de stora och oligopolliknande läkemedelsbolagen, skriver Malin Björk vidare. Utvecklingen av covidvaccinet har inte finansierats av bolagen själva, utan främst av offentliga medel.

Det ekonomiska riskerna med covidvaccinet betalas alltså med offentliga medel, medan vinsten går rakt i privata fickor.

Björk avslutar sin text med en uppmaning: ”Nu har vi chansen att ta vårt ansvar och snabbt stoppa den globala pandemin. Låt oss göra det. Det vinner vi alla på – epidemiologiskt, ekonomiskt och moraliskt.”

Region Skånes vaccinationshaveri: ”I detta drängslagsmål tänker jag inte fortsätta”

Vaccinationsinformation på väl fungerande 1177. Bid: 1177.

”I det här ovärdiga råttrejset, i detta digitala drängslagsmål, tänker jag inte fortsätta. Jag loggar ut.”

Pernilla Ström är i sin kolumn på HD:s ledarsidor med all rätt tvärilsken på de rutiner med vilka Region Skåne misslyckats med att fördela vaccinationstider. Hon har i flera dagar – förgäves – sökt logga in för att få en tid. Hon skriver vidare:

”Sedan förra måndagen pågår ett storskaligt experiment med plågsamma bokningsförsök i Region Skåne. … Vi är sisådär 150 000 skåningar i åldersgruppen som nu skulle slåss om 13 000-14 000 vaccindoser. Det gick åt pepparn, förstås. Efter nästan två timmars blodtryckshöjande och migränframkallande surfande mellan olika vaccinatörer gav jag upp. Inga tider fanns att frambringa.”

Trots att det i Skåne finns ett väl fungerande system med vårdcentraler och den väl fungerande webbsidan och appen 1177 har regionrådet Gilbert Tribo (L), Region Skåne, redan den 28 december beslutat att vaccinationsfas 4 (de som är under 60 år) ska utföras av privata entreprenörer. Det finns ingen central sida. Ingen överblick. De flesta vaccinationsföretagen finns i tättbefolkade områden i västra Skåne, det talas om en ”extrem övervikt”. Allt mycket förutsägbart, också redan den 28 december.

I en annan artikel i HD berättar Karin Zillén om vaccinationskaoset. Svea Vaccin i Helsingborg kräver att den enskilde själv ska boka in den andra sprutan, vilket strider mot reglerna. Folk med mindre allergibesvär (tillexempel mot myggbett) riskerar att inte få någon vaccinationstid. En av aktörerna, Min doktor, accepterar bara mobilt bank-id. Vissa kräver att man skriver in personnumret vid varje inloggning, andra har olika slags koder, det är olika system hos vaccinationsföretagen.

Det hela drabbar särskilt datorovana personer och alla som inte kan gå in med datorn på speciella tider dagtid när nya tider släpps. Det känns hårresande orättvist och ogenomtänkt. Skrivbordsfolket med egen dator prioriteras framför busschaufförer och byggnadsarbetare. Absurt.

För snart ett halvår sedan fattades beslut i frågan på Region Skåne. Man borde ha haft god tid på sig att finjustera rutinerna, men har ändå misslyckats kapitalt, vilket vållat oro och i förlängningen också möjligen sjukdom och död.

Blev det ”billigare” för regionen med 14 olika privata aktörer? Vad var vitsen med systemet annars? Inkompetens i kubik. För privatpersoner har det ”blivit mycket dyrare”, med tanke på sjukdomsrisk, inställda resor, förlorad tid, med mera. Privata alternativ brukar motiveras med ”valfrihet”, här står det bara för kaos, brist på samordning och geografiska orättvisor..

Socialdemokraterna i Region Skåne har krävt att vårdcentralerna åter får ansvar för vaccineringarna, också för att garantera en bättre geografisk spridning.

Det nuvarande kaoset är bara ännu ett exempel på att regionernas ansvar för vården bör avvecklas snarast. Man tycks helt sakna kompetens för att hantera en massvaccinering, åtminstone i Skåne. Hur ska det då gå med till exempel planeringen av det nya lasarettet i Helsingborg, en ännu större utmaning?

Covidkatastrof i Indien: 1,6 MILJ smittade på en vecka

Kremering av covidsmittade i New Delhi./Foto: Times of India.

Sjukhusen i Indiens huvudstad New Delhi sände på fredagsmorgonen ut SOS-meddelanden också på sociala medier. Siffrorna på antalet smittade, 1, 6 miljoner enbart den senaste veckan, har lett till att det på flera sjukhus bara finns syrgas kvar för några timmars behandling. Hälsosystemen inte bara i Delhi utan i rader av större indiska städer håller på att bara ihop, skriver brittiska The Guardian.

Flera sjukhus vädjar nu om stöd från landets regering.

På Ganga Ram-sjukhuset i Delhi behandlas över 500 covidpatienter. 25 av dem dog under de senaste 24 timmarna.

I ett uttalande på fredagsmorgonen sa sjukhuset att syrgasen kommer att räcka för högst två timmars behandlingar. Utrustningen för andningsstöd fungerar bristfälligt. Vi får så gott det går övergå till manuellt andningsstöd. Risken ökar för en växande kris. Ytterligare 60 personers liv är i fara.

Två timmar efter uttalandet nådde tankbilar med syrgas dock sjukhuset.

Delhis biträdande chefsminister skrev till Indiens hälsominister på torsdagen att sex privata sjukhus hade slut på all syrgas. Han anklagade polisen och högre tjänstemän i närliggande delstaten Uttar Pradesh för att ha hindrat tankbilar med syrgas att nå andra delstater.

Syrgasen produceras på stålfabriker. Natten till fredag lämnade ett tåg, ”Oxygen Express” sin färd från en stålfabrik lastat med sju tankbilar, var och en med 15 ton flytande medicinsk syrgas.

De vaccineringar som genomförts av premiärminister Modis hindunationalistiska regering har varit alltför långsamma, inte minst med tanke på att Indien nu producerar ett inhemskt vaccin, skriver The Economist.

Knappt tio procent av befolkningen har fått den första sprutan nu, vilket är mer än i många andra länder, men ändå djupt otillräckligt inför den stundande ”tredje vågen”.

Times of India rapporterar om den växande krisen. Utanför krematorierna ligger växande högar av döda kroppar, i väntan på att kremeras.

Region Stockholm: Likbilar från äldreboenden och läkare med mäklarleenden

Bilden från kry.se.

Region Stockholm har i olika sammanhang utmärkt sig starkt negativt. För ett år sedan förmådde regionen inte ge sina sköraste den vård de behövde. Maciej Zaremba skrev i Dagens Nyheter om Stockholm våren 2020 som en ”obegriplig plats. Eller borde jag skriva obscen?”:

”Likbilar från äldreboenden, där ingen doktor satt sin fot på flera månader, passerar bilder på uppspelta läkare som med mäklarleenden lovar att när som helst åtgärda mitt minsta besvär.”

Det var första gången läkare ” i masskala bjöd ut sig på reklampelarna, intill handlare i läppstift och damunderkläder. Ja, politik gör skillnad.”

I mars 2020 beslöt regionens främsta ansvariga, regionrådet Irene Svenonius förvaltning, att fatta två beslut. 

Det första begränsar de sköraste patienternas rätt till vård. Det är de ökända “styrande regelverken”, sedermera utdömda av coronakommissionen. Det andra beslutet är en gåva till de privata nätläkarbolagen: nystartade mottagningar får 50 procent högre ersättning än befintliga vårdcentraler. 

Det kostar pengar att tapetsera Sverige med bilder på leende läkare. Under första pandemihalvåret spenderar Kry 100 miljoner på reklam. Mer än vad läkarvården på Stockholms alla äldreboenden får kosta under samma tid.”

Zaremba skriver vidare att nätläkarbolagen genom åren fick över en miljard kronor för läkarbesök som inte ägt rum. I vart fall inte där de enligt fakturan påstods ha ägt rum.”

I sin slutreplik tar Zaremba fasta på att nätläkarbolagen förra året fakturerade Stockholmsregionen nära en miljard för 2,1 miljoner besök. Hälften av dessa gällde förnyese av recept.” 

Ett receptsamtal faktureras med 500 kronor till regionen för en tjänst som är helt gratis via 1177. Hur är det bara möjligt?

Zaremba fortsätter: ”Läkare ska avhålla sig från påträngande marknadsföring, står det i de etiska reglerna. Detta har varit ryggraden i läkarens hållning i ett par hundra år. …  Irene Swenonius har med hjälp av skattepengar gynnat bolag som tubbar läkare att svika dessa regler.”

* * *

I en ledare i Dagens Arena skriver Elin Ylvasdotter om ”Ännu ett haveri för Region Stockholm”. Hennes utgångspunkt är att Stockholm ligger sämst till av alla regioner vad gäller vaccineringen. Regionen har agerat i strid mot alla rekommendationer. Hon slår fast att 

”Extremt få unga har dött av covid i Sverige. 91 procent av de som dött av sjukdomen har varit över 70 år.”

Trots det har 70 procent av de vaccinerade i Stockholm varit under 70 år. Knappt var femte som är färdigvaccinerad i Stockholm är 80 år eller äldre. … ”Stockholm är alltså sämst i hela landet på att skydda de allra sköraste.”

Orsaken till dessa skandalösa förhållanden är att region Stockholm i januari tecknade ett avtal värt 8 miljoner kronor med det privata vårdbolaget Vaccindirekt för att vaccinera vård- och omsorgspersonal, som alltså är i priogrupp 2. 

Vaccinet går åt. När det sen blir kraftigt minskade vaccinleveranser finns det inte något över till de som verkligen behöver. Medan vaccinationen av anställda inom vård och omsorg pågår har därmed inte vårdcentralerna vaccin till de allra mest utsatta.

Personer i ledningsgrupper, chefer, anhöriga och väktare har också fått sitt vaccin. Även vårdstudenter och föräldraledig personal får vaccin.

Det som skett i Region Stockholm är ett är vaccineringsmisslyckande utan motstycke. Men ansvariga politiker vägrar ta ansvar för det som skett. 

Elin Ylvasdotter avslutar sin svidande kritik av Region Stockholms haveri: 

”Varken oppositionen eller journalister får ut information om hur vaccindoserna har fördelats. Att inte ens Hälso- och sjukvårdsnämnden, som är ansvarig för hela vaccinationen i regionen, får ta del av hur vaccindoser fördelas är bisarrt.

Region Stockholm har misslyckats totalt med att skydda de allra sköraste. Men istället för att ta sitt politiska ansvar skyller man ifrån sig. Det är inget annat än ett haveri.”

Irene Svenonius, regionråd i Region Stockholm. Bild: breakit.se.

tänderna en del av kroppen

Människan har 20 mjölktänder som man tappar som barn och 28 permanenta tänder som vuxen, eller upp till 32 om alla visdomständer har utvecklats, läser jag i Wikipedia. För att äta och leva behöver vi bra tänder.

Trots det har har de ibland höga kostnaderna i den svenska tandvården medfört att tandstatus har blivit en klassfråga. Den som lever under knappa omständigheter väljer ofta av nödtvång bort tandvården.

Tändvård har inte jämställts med annan sjukvård, som om tänder och tandvård vore en lyxprodukt.

Blir det ändring på det nu, sedan Veronica Palm den 1 mars till regeringen och socialminister Lena Hallengren lämnat in SOU: 2021-8, den mer än tusensidiga utredningen, ”När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa”?

Veronica Palm, tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot, tillika författare och nu särskilt utredare för den framtida tandvården presenterade utredningen på DN Debatt under rubriken ””Låt tandundersökning kosta 200 kronor för alla vuxna”, vilket är ett av utredningens förslag. Det går ut på att  alla vuxna ska erbjudas undersökning och viss förebyggande tandvård till en fast patientavgift.

Men utredningen backar från den dyraste reformen, ett högkostnadsskydd, som skulle göra att fler med stora tandproblem skulle kunna få tandvård. Palm skriver:

”Våra beräkningar visar att ett statligt högkostnadsskydd i nivå med övrig hälso- och sjukvård (i dag 1.150 kronor) skulle kräva att staten lägger ytterligare mellan 6 och 7 miljarder kronor per år på tandvårdssubventioner,”

Ann-Marie Lidmark, Tandhälsoförbundet, är kritisk och skriver i en replik att ”Har vi råd med rutavdrag så har vi råd med en riktig tandvårdsreform”. Hon skriver bl a:

”Att i praktiken fördubbla det statliga anslaget till tandvården kan låta mycket, men eftersom Sverige har råd med rutavdrag, till en kostnad av 5–6 miljarder per år, borde det också finnas utrymme för en tandvårdsreform som gynnar dem med liten plånbok.”

Också Chaim Zlotnik, Sveriges Tandläkarförbund, är skeptisk och skriver i en kommentar att ”risken är stor att utredningens förslag kommer att slå fel”. Han tvivlar på att ”åtgärderna … kommer att uppnå ambitionen med en jämlik tandhälsa”.

Henrik Fritzon (S), gruppledare för Socialdemokraterna i Region Skåne, är mest rakt på sak. I sitt inlägg vill han att ”Regeringen bör föreslå att ett högkostnadsskydd införs i tandvården”.

Fritzon pekar på att utredningen haft snäva ramar, att omorganisera tandvården utan att några nya resurser tillförs och skriver att dess förslag är ett steg i rätt riktning. Han tycker också att:

”Det är dags att sluta lappa och laga på detta system. I stället bör regeringen omgående föreslå att ett högkostnadsskydd införs i tandvården. Han slår också fast att det finns ett stort folkligt stöd för reformer som utgår från den självklara reflexionen att ”Det finns inga sakligt medicinska skäl till att skilja på hälso- och sjukvård av kroppen i stort och av tänderna.”

Utredningen föreslår att unga vuxna mellan 20 och 23 år ska ingå i det statliga tandvårds­stödet och inte den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Foto: Martina Holmberg/TT



Region Sthlm: miljardvinst men inga lakan till bebisar?

Läkare och barnmorskor protesterar mot sparkraven som ställs mot Södersjukhusets kvinnoklinik. Foto: Gustaf Månsson/SvD.

Region Stockholm går mot en rekordvinst för 2020, sex miljarder. Samtidigt läggs hårda sparbeting på delar av vården i regionen, särskilt Södersjukhuset. Fem ST-läkare som blivit färdiga med sin utbildning kommer inte att anställas. Personalen på Södersjukhusets kvinnoklinik uppmanas till sparsamhet med materialen.

I en ledare i Dagens Nyheter i söndags undrar Peter Wolodarski ”Varför låter Region Stockholm som ett börsbolag?”.

Den frågan kan man verkligen ställa sig då det gäller inte bara Region Stockholm utan också Region Skåne. Men åter till Stockholm.

Bland förslagen på Södersjukhuset finns, skriver Wolodarski, ”att bara använda filtar och inte påslakan till nyfödda bebisar och att sluta med paprika till smörgåsarna”.

Sex miljarder i vinst och inga lakan till bebisarna, inte heller någon paprika på osten (till mammorna väl?). Hur tänker man?

Kvinnokliniken på Södersjukhuset är är Stockholms största med nästan 8000 förlossningar per år och regionens enda våldtäktsmottagning, skriver Svenska Dagbladet på nyhetsplats. Här finns sjukhusets största sparbeting, 72 miljoner, varav dryga 50 miljoner beror på en felaktig bokföring från 2019.

– Det är inte rimligt att en utmattad personal ska jobba med sparbeting hängande över sig, säger Johan Styrud, ordförande för Stockholms läkarförening. Det enda vettiga är att täcka underskotten och ta bort alla sparbeting.

Bilden från Gällivare sjukhus. Foto: Region Norrbotten.

Region Stockholms rekordöverskott presenteras som ett resultat av nitiska sjukhusdirektörer typ, med ett självförhävande ”trots pandemin”.

Wolodarski noterar det självklara, att överskottet är en följd av pandemin, med stort krisrelaterat stöd från staten och väldigt mycket vård och operationer som ställts in till följd av pandemin. En stor vårdskuld har byggts upp och måste hanteras när väl pandemin tillåter det.

Wolodarski störs av näringslivsjargong i pressmeddelanden från Region Stockholm. Han citerar den framlidne sociologen Hans L Zetterberg: ” Ett samhälle behöver balans, påpekade han, och olika sfärer och institutioner bör drivas efter sin logik och sina värden.”

Han slår fast att Region Stockholm till skillnad från Volvo, Spotify och Ericsson inte är något  börsbolag: ”Det är en politisk instans som finansieras med skatter. Den leds ytterst av partipolitiker som röstas fram i allmänna val, på medborgarnas uppdrag. …

Den skattefinansierade sjukvårdens roll är att tillgodose samtliga medborgares behov av vård, oavsett inkomst, ålder eller social status.”

I Region Skåne finns ett liknande tänkande inte minst då det gäller lasarettet i Helsingborg. För ett år sedan skrev Anders Lundström, KD-ordförande för lasarettet, att coronakrisen inte påverkar sparpaketet för sjukhuset. Detta trots vårens stora dödstal på äldreboendena i staden, som hade krävt mer läkarinsatser, och den orimliga arbetsbördan för stora delar av personalen.

Den sortens resonemang är liksom de kanhända indragna lakanen till Stockholms bebisar otäcka tecken på en vårdledning som tappat sin moraliska kompass och förvanskar sitt demokratiska uppdrag.

Irene Svenonius (M) – tyngsta politikern i Region Stockholm.Foto: Nicklas Thegerström/Dagens Nyheter.

En människa kan mördas men inte hans idéer. OLOF PALME sköts för 35 år SEDAN

Utdrag från en valdebatt i Västerås den 28 augusti 1985, ett halvår före mordet. Olof Palme talar om privatiseringar och vinstdrivande företag inom vård och skola.

En människa kan mördas men inte hans idéer”, sa Anna Lindh. I dag är det 35 år sedan Olof Palme mördades på Sveavägen i Stockholm efter ett biobesök. Mycket av det offentliga samtalet om Olof Palme har handlat just om mordet och om jakten på mördaren, mindre tyvärr om de idéer han hela sitt politiska liv pläderade för med engagerad talekonst, som vi varken förr eller senare hört i svensk politik. Idéer som dessvärre inte är särskilt framträdande i dagens politiska samtal.

På nätet och i synnerhet på Youtube finns mängder av Olof Palmes tal bevarade, både genom korta utdrag och genom filmade längre tal och debatter. Jag söker mig fram, lyssnar på vad jag hör Palme säga och förundras över hur det han säger så självklart kan tolkas som en röst i dagens politiska debatt.

De senaste decenniernas hejdlösa privatiseringar av det svenska samhället har omvandlat skola, sjukvård, äldreomsorg och mycket annat från grunden. Skattemedel går direkt till privata skolor som gör mångmiljonutdelningar till de ägare som efter några köp- och sälj-turer ofta kan sitta i länder som USA. Engelska skolan är ett exempel.

I Västerås deltog Olof Palme på dagen ett halvår före sin död, den 28 augusti 1985, i en debatt i Västerås med dåvarande moderatledaren Ulf Adelsohn. Utsnittet i bifogade film handlar om vinstdrivande företag inom offentlig verksamhet, något som Palme avvisar med hetta. Han säger bland annat:

– Den amerikanska privatiserade sjukvården är dyrare och sämre på väsentliga punkter än den svenska.

I dag 35 år senare ökar privatiseringen av vården snabbt i Sverige. Turerna kring hur det privata nätbolaget skulle ta över 1177 i Stockholm är ett fullständigt bisarrt exempel på detta. Palme skulle gått i taket om han levat. Men åter till talet.

”Jag släppt gärna fram alla möjliga privata initiativ, som kollektiv och ideella föreningar”, fortsatte Palme. Men när de stora företagen ger sig in för att tjäna pengar till exempel på barnomsorgen där blir vinsten det viktiga och barnen kommer i kläm.”

Lägger också ut en film från ett helt annat sammanhang, där Mikael Wiehe presenterar ”en av landets största artister”.

Olof Palme.Bild: PAOLO RODRIGUEZ / TT

För fem år sedan på morddagen skrev på Helsingborgs Dagblads kultursida Palmes utbildningsminister Bengt Göransson om ”vad som gjorde Palme till en stor ledare”, Göransson var under en följd av år regelbunden medarbetare på kultursidan. Han skrev bland annat:

”Olof Palme hänvisade som politiker ofta till moraliska värderingar för sina ställningstaganden. Han skilde sig från de flesta av de ledare som framträtt på den politiska arenan senare – med Göran Persson och Fredrik Reinfeldt som de tydligaste exemplen – genom att inte bygga sitt ledarskap på beslutsförmåga och handlingskraft, utan just på värderingar.”

Ett tydligt exempel på den saken berättar Thage G Peterson, som bland annat var Palmes försvarsminister, om i sin bok ”Olof Palme som jag minns honom” (Bonniers). Han nämner att Ragnar Thoursie var en av Olof Palmes favoritförfattare och att Palme gärna citerade och läste hans dikt ”Sundbybergsprologen”, som handlar om framtidens samhälle, ”framtidens stad”.

… från nöd / till frihet från fruktan den strävan / som är lika för oss alla. En öppen stad, / ej en befästad, bygger vi gemensamt. / – Dess ljus slår upp mot rymdens ensamhet.

Frige Nelson Mandela! Mikael Wiehe presenterar ”en av landets främsta artister”.

Sjukt: Ska privata Kry köpa region Stockholms 1177?

”1177 är för de allra flesta den primära ingången till sjukvården,” skriver Jonas Lindberg. Foto: Maxim Thoré/Bildbyrån/Dagens Samhälle.

Ska privata nätvårdbolaget Kry få ta över hela rådgivnings- och hänvisningstjänsten 1177 i Region Stockholm? Regionens borgerliga majoritet ville till en början att en frågan skulle avgöras på tjänstemannanivå. Efter kritik ändrade man sig.

Sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L) har överfört beslutet att godkänna Krys köp av 1177 till ett demokratiskt organ.

Frågan har flera dimensioner. Är 1177 överhuvud en verksamhet som lämpar sig för privata vinstgivande verksamhet? 1177 har blivit en hörnpelare i det svenska vårdsystemet.Ska ett privat företag, som själv är en stor aktör i regionen kunna ta över verksamheten?

Till råga på allt är valet av just Kry till ny ägare av 1177 minst sagt tvivelaktigt. I en debattartikel av senaste numret av Dagens Samhälle /#2/2021) skriver Jonas Lindberg, sjukvårspolitisk talesman för vänsterpartiet, bland annat:

”Kry har konsekvent och tydligt utnyttjat kryphålen i systemet, ägnat sig åt fulspel och vilselett många patienter till att lista sig på deras mottagningar.”

Lindberg slår fast det självklara att det är ”viktigt att det inte finns möjligheter för ett bolag att bedriva rådgivning och hänvisning samtidigt som det bedriver vårdverksamheter i regionen”. Han skriver vidare:

1177 är för de allra flesta den primära ingången till sjukvården. Det är där vi letar information, får råd och stöd och kan samtala med sjuksköterskor som stöttar oss och vid behov hänvisar oss vidare ut i sjukvårdssystemet i Region Stockholm.

Tilliten till denna tjänst är A och O, och det är därför viktigt att det inte finns möjligheter för ett bolag att bedriva rådgivning och hänvisning samtidigt som det bedriver vårdverksamheter i regionen.”

Kommer Stockholmarna att kunna lita på 1177 om Kry tar över verksamheten? Är det rimligt att Kry genom 1177 får kvalificerad information om hur vården i regionen fungerar?

Den här sortens bedrövliga privatiseringar borde självklart inte ligga i regionpolitikens händer utan vara lagligt reglerade.

I förlängningen ligger också en gradvis mer och mer privatiserad vård, som ingen har något att vinna på utom de privata vårdföretagen, Kry och andra.