Kategoriarkiv: Skolan

En människa kan mördas men inte hans idéer. OLOF PALME sköts för 35 år SEDAN

Utdrag från en valdebatt i Västerås den 28 augusti 1985, ett halvår före mordet. Olof Palme talar om privatiseringar och vinstdrivande företag inom vård och skola.

En människa kan mördas men inte hans idéer”, sa Anna Lindh. I dag är det 35 år sedan Olof Palme mördades på Sveavägen i Stockholm efter ett biobesök. Mycket av det offentliga samtalet om Olof Palme har handlat just om mordet och om jakten på mördaren, mindre tyvärr om de idéer han hela sitt politiska liv pläderade för med engagerad talekonst, som vi varken förr eller senare hört i svensk politik. Idéer som dessvärre inte är särskilt framträdande i dagens politiska samtal.

På nätet och i synnerhet på Youtube finns mängder av Olof Palmes tal bevarade, både genom korta utdrag och genom filmade längre tal och debatter. Jag söker mig fram, lyssnar på vad jag hör Palme säga och förundras över hur det han säger så självklart kan tolkas som en röst i dagens politiska debatt.

De senaste decenniernas hejdlösa privatiseringar av det svenska samhället har omvandlat skola, sjukvård, äldreomsorg och mycket annat från grunden. Skattemedel går direkt till privata skolor som gör mångmiljonutdelningar till de ägare som efter några köp- och sälj-turer ofta kan sitta i länder som USA. Engelska skolan är ett exempel.

I Västerås deltog Olof Palme på dagen ett halvår före sin död, den 28 augusti 1985, i en debatt i Västerås med dåvarande moderatledaren Ulf Adelsohn. Utsnittet i bifogade film handlar om vinstdrivande företag inom offentlig verksamhet, något som Palme avvisar med hetta. Han säger bland annat:

– Den amerikanska privatiserade sjukvården är dyrare och sämre på väsentliga punkter än den svenska.

I dag 35 år senare ökar privatiseringen av vården snabbt i Sverige. Turerna kring hur det privata nätbolaget skulle ta över 1177 i Stockholm är ett fullständigt bisarrt exempel på detta. Palme skulle gått i taket om han levat. Men åter till talet.

”Jag släppt gärna fram alla möjliga privata initiativ, som kollektiv och ideella föreningar”, fortsatte Palme. Men när de stora företagen ger sig in för att tjäna pengar till exempel på barnomsorgen där blir vinsten det viktiga och barnen kommer i kläm.”

Lägger också ut en film från ett helt annat sammanhang, där Mikael Wiehe presenterar ”en av landets största artister”.

Olof Palme.Bild: PAOLO RODRIGUEZ / TT

För fem år sedan på morddagen skrev på Helsingborgs Dagblads kultursida Palmes utbildningsminister Bengt Göransson om ”vad som gjorde Palme till en stor ledare”, Göransson var under en följd av år regelbunden medarbetare på kultursidan. Han skrev bland annat:

”Olof Palme hänvisade som politiker ofta till moraliska värderingar för sina ställningstaganden. Han skilde sig från de flesta av de ledare som framträtt på den politiska arenan senare – med Göran Persson och Fredrik Reinfeldt som de tydligaste exemplen – genom att inte bygga sitt ledarskap på beslutsförmåga och handlingskraft, utan just på värderingar.”

Ett tydligt exempel på den saken berättar Thage G Peterson, som bland annat var Palmes försvarsminister, om i sin bok ”Olof Palme som jag minns honom” (Bonniers). Han nämner att Ragnar Thoursie var en av Olof Palmes favoritförfattare och att Palme gärna citerade och läste hans dikt ”Sundbybergsprologen”, som handlar om framtidens samhälle, ”framtidens stad”.

… från nöd / till frihet från fruktan den strävan / som är lika för oss alla. En öppen stad, / ej en befästad, bygger vi gemensamt. / – Dess ljus slår upp mot rymdens ensamhet.

Frige Nelson Mandela! Mikael Wiehe presenterar ”en av landets främsta artister”.

Alla svenska skolor måste ha bemannat bibliotek

Gustav Fridolin överlämnar coronasäkert sin utredning Skolbibliotek för bildning och utbildning till utbildningsminister Anna Ekström. Foto: Biblioteksbladet.

Bara två av tio fjärdeklassare tycker mycket om att läsa, enligt en stor undersökning. Det är hälften så många som genomsnittet i EU. I början av 2000-talet svarade en majoritet av eleverna i samma undersökning att de i vart fall tyckte om att läsa, idag är det färre än hälften.

Några år senare i livet för skolungdomarna är det ännu sämre. Enligt den stora undersökningen PISA är det en majoritet av de svenska 15-åringarna, som säger att de ”bara läser om de måste”. Och andelen som inte alls läser skönlitteratur minskar snabbare i Sverige än i andra OECD-länder.

I längden är det här ohållbart, skriver Gustav Fridolin, i dag folkhögskollärare, tillsammans med juristen Anna Medin och undervisningsrådet Tove Mejer i en debattartikel i onsdagens Aftonbladet. Där presenterar de sitt betänkande Skolbibliotek för bildning och utbildning, SOU 2021:3, vilket de på tisdagen överlämnade till utbildningsminister Anna Ekström och regeringen.

Uppgifterna om det sjunkande läsandet i tonårens formativa år är djupt sorgligt. Barn som växer upp utan ett levande förhållande till läsning förlorar så mycket. En anledning är säkert den digitala världens expansion. Även om de smarta telefonerna och läsplattorna till en del bygger på läsningen är det ofta av ett annat slag än det traditionella bokläsandet, e-böckerna undantagna.

Skolornas ansvar för att stimulera till läsning är avgörande. Då tänker jag inte bara på läs- och pluggläsning utan på läsning i vidare mening, inte minst av skönlitteratur.  I den nämnda artikeln heter det bland annat:

” När vi läser längre texter övar vi oss i att försöka förstå det svåra och sammansatta. Vi stannar upp och koncentrerar oss, i stället för att swipa till nästa budskap. Med all information tillgänglig i fickan hela tiden, blir de långa resonemangen som är skrivna för att hålla över tid ännu viktigare. 

När vi läser skönlitteratur sätter vi oss in i andras sammanhang, vi stärker vår förmåga att se andra människor och livsvillkor.”

I privatskolornas tid har hela skolsektorn utsatts för en osund ekonomisk konkurrens. Många friskolor har lägre lärarlöner. Skolbibliotek och matsalar har ofta sparats bort.

Den nämnda utredningen syftar mycket vällovligt till en ny skärpt skollag som gör som gör skolbibliotek av hög klass obligatoriska:

”Vi har haft regeringens uppdrag att ta fram förslag på en ny lagstiftning som garanterar alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek av hög kvalitet. I dag lämnar vi vårt förslag på skärpningar i skollagen och läroplanerna.

Vi vill att det uttryckligen ska framgå av skollagen att alla skolor ska ha ett skolbibliotek med både tryckta böcker och digitala medier. 

Det räcker inte med några spridda hyllor, utan utbudet ska vara samlat och hålla hög kvalitet. Det innebär till exempel att det behöver finnas både sakprosa och skönlitteratur, och böcker för olika åldrar och på olika språk.”

Man kräver vidare att skolbiblioteken ska vara bemannade, i första hand av personer med examen inom biblioteks- och informationsvetenskap. Det i sin tur kräver förstärkta högskoleutbildningar och möjligheter till vidareutbildning.

Artikelförfattarnas viktiga slutsats är att skolans uppdrag är mer än bara kunskapsförmedling:

”Skolbiblioteket är det fysiska uttrycket för skolans bildningsuppdrag, större och bredare än enbart kunskapskraven. Här växer elever till demokratiska medborgare med en vilja att förstå världen och verktyg att förändra den.”

Bild från Biblioteksbladet, om skolors nedskärningar av skolbibliotek.

försäljningen av Engelska skolan gav miljardvinst – en klass ger 300 000 i vinst

Den svensk-tyske finansmannen Jan Hummel är vd och grundare av den Luxemburgbaserade fonden Paradigm Capital, som nu för tre miljarder blivit ny huvudägare av den svenska friskolekoncernen Engelska Skolan.Foto:Press/Di.

Den Luxemburgregistrerade fonden Paradigm Capital har under december köpt ut Internationella Engelska skolan från börsen till ett värde av över tre miljarder kronor, rapporterar SVT.

Den förre huvudägaren, det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates, har enligt SVT:s beräkningar tjänat drygt en miljard på sitt ägande i Engelska skolan.

Enligt SVT:s beräkningar har TA totalt tjänat drygt en miljard kronor på sitt åttaåriga ägande i Engelska skolan, och har därmed fått tre gånger sina satsade pengar.

Engelska Skolan har snabbt vuxit till en av landets största friskolekoncerner, skriver SVT. I dag finns 39 skolor med 28 000 elever och 220 000 elever i kö. Även ekonomiskt är företaget framgångsrikt. Senaste året gjordes en rekordvinst på en kvarts miljard kronor. Enligt årsredovisningen har intäkterna per elev ökat och senaste året genererade varje elev 10 000 kronor i vinst – varje klass ger 300 000.

Planen är att starta tolv nya skolor 2020-2023 säger Jan Hummel, som styr den nya ägaren Paradigm Capital, till SVT.

Grundaren Barbara Bergström tjänade själv över 500 miljoner kronor när hon 2012 sålde delar av sitt livsverk till amerikanska TA. Hon har sedan dess sålt flera poster, men har kvar 13,9 procent av aktierna, via en amerikansk stiftelse, i dag värderade till runt 400 miljoner kronor.

Engelska skolan äger i dag förutom de 39 svenska skolorna sju skolor i Spanien och en i Storbritannien. Dess huvudinriktning är årskurserna 4 – 9.

Engelska skolan gör miljardvinst men anklagas samtidigt för att öka segregationen. – Jag bryr mig om människor mer än någonting annat, säger grundaren Barbara Bergström. Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT, Pontus Lundahl/TT.

Varför satsar inte Helsingborg på skolorna?

Olympiaskolan i Helsingborg. Foto: Wikipedia.

Helsingborg är bland de sämsta kommunerna i Sverige på lärartäthet och resurser till skolan, enligt Lärarförbundets årliga rankning, rapporterad av Helsingborgs Dagblad.

Från förra året har staden halkat ner 30 platser bland de 290 svenska kommunerna.

Allra sämst ställt är det när det gäller kommunens tilldelning av resurser till skolan, där Helsingborg ligger på 254:e plats. Det får till följd en låg lärartäthet, där staden ligger på 240:e plats.

– Det har skett nerdragningar och det ger utslag, det är tydligt, säger Maria Ward (S), 2:e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

– Om vi tittar på budgeten för år 2019-20 så hade det behövts 100 miljoner till för att behålla personaltätheten, säger Maria Winberg Nordström (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Hon hade gärna velat satsa mer på skolan, men Liberalerna har svårt att få gehör för sina ambitioner, menar hon.

– Man kan säga att vi levererar en väldigt kostnadseffektiv utbildning, säger Tony Mufic, utbildningsdirektör i Helsingborg. Foto: Sven-Erik Svensson.

Tony Mufic, utbildningsdirektör i Helsingborg, pekar på att Helsingborg ligger bra till när det gäller andel godkända elever (84 plats) och andel fullföljt gymnasieutbildningen (83 plats) och drar slutsatsen att utbildningen trots Helsingborgs svaga placering när det gäller resurser och lärartäthet .är ”kostnadseffektiv”:

– Man kan säga att vi levererar en väldigt kostnadseffektiv utbildning. Hade det funnits ett kriterium som varit hur mycket bra utbildning man får sett till kostnaderna så hade Helsingborg rankats mycket högre.

Resonemanget är underligt. Logiken blir att ju färre lärare och ju färre behöriga lärare desto högre ”kostnadseffektivitet”.

Men om det saknas 100 miljoner ”för att behålla personaltätheten” är det inte kostnadseffektivt utan ett problem som kommer att leda till sämre studieresultat. Skolorna kan inte jämföras med industriell verksamhet. När man betraktar elever som råvaror och vill att skolans kostnader ska minimeras är något fel.

Frågan som blir hängande i luften är allvarlig. Varför satsar inte Helsingborg på skolorna?

”affärshemligheter” styr nu den svenska skolan

Foto: Pontus Orre

Från och med i dag den 1 september sekretessbeläggs alla svenska skolors statistik efter en dom i Kammarrätten. Friskolorna, som Kammarrätten bedömer som normgivande, är affärsdrivande menar domstolen. Och då är sådant som antalet behöriga lärare, betygsnivån och annat ”affärshemligheter”, eftersom skolorna konkurrerar med varandra, heter det. Skolverket menar att villkoren för kommunala och fristående skolor måste vara likadana. Alltså är de kommunala skolorna nu lika hemliga!!!

Det ”fria skolvalet” har i stället blivit en ”affärshemlighet”. Hoppsan. Ut med offentlighetsprincipen för skolorna in med en ”hemlighetsprincip”, skriver sexton upprörda forskare på Svenska Dagbladets debattsida. Deras slutsats är förödande:

”Absurditeten att skolor sköts som vinstdrivande bolag har nu nått vägs ände och vi kan bara hoppas att detta är sista spiken i den kommersialiserade skolans kista.”

De sexton sätter in dagens förändrade förutsättningar för landets skolor i ett historiskt sammanhang, som vägs ände för en utveckling som lett till försämrade skolor och ökad segregation då det gäller skolvalen.

På 1980-talet ville man politiskt skapa förutsättningar för föräldrar att välja skola åt sina barn. Konsekvenserna blev destruktiva.

Skolmarknaden bygger på idén om konkurrens – tanken är att de skolor som hade de mest effektiva metoderna ska slå ut mindre effektiva skolor. Marknadens ”kunder” är föräldrarna, och skolvalen är tänkta att fungera som ”informerade konsumentval” – stöttade av offentlig statistik på bland annat elevresultat och andel behöriga lärare. Sverige skulle genom konkurrens och företagsamhet få Europas, ja till och med ”världens bästa skola”.

Idag vet vi att denna omläggning ledde till helt andra konsekvenser i form av ökad segregation och försämrade resultat. En ojämlikhet skola med sämre kvalitet.

Den svenska skolan blev en lönsam mångmiljardindustri, där riskkapitalister etablerade sig, skolor börsnoterades och säkrade stora vinstuttag.

Om det som sker nu inte drabbade alla svenska gymnasielever skulle man lätt kunna betrakta de senaste fyrtio årens svenska skolpolitik som en nattsvart fars, som ett stort bedrägeri mot de grundläggande förutsättningarna för en skola som är bra både för den enskilde och för samhället.

Marknadsförutsättningarna har förvandlat utbildning till en handelsvara. På många friskolor har man ägnat sig åt betygsinflation, eftersom låga betyg ju inte lockar kunder, förlåt elever.

Genom de nya reglerna om ”affärshemligheter” kan varken, elever, journalister eller forskare granska skolornas pedagogiska verksamhet.

”Hur kan samhället kräva en skola på vetenskaplig grund samtidigt som forskare hindras i sitt arbete?”, undrar de sexton forskarna.

De pekar också på att det allvarligaste akuta problemet nu är att skolorna allt mer styrs av affärslogik. Elever blir handelsvaror och föräldrar kunder.  

När skolan styrs av marknadens principer snarare än mot allmänna demokratiska idéer om en likvärdig skola blir lärare och rektorer i det närmaste försäljare med vinstkrav snarare än att se till att den uppväxande generationen förbereds för vuxenlivet som medborgare och på arbetsmarknaden.”

Eller med andra ord: Systemet har fallerat. Det är akut att skapa nya förutsättningar för dagens och framtidens skola! Forskarna slutar sin debattartikel med att formulera fem grundläggande åtgärdsförslag:

  • Gör skolstatistiken offentlig igen, men inte i syfte att marknadsföra skolor utan för att ge insyn i en av den offentliga sektorns viktigaste verksamheter. 
  • Slopa skolvalet. System som bygger på konkurrens kommer alltid att skapa vinnare och förlorare.
  • Stoppa möjligheten till vinstuttag i friskolor så att marknaden kan regleras mot kvalitet snarare än mot effektivitet. 
  • Skapa ett policy-rådgivande nationellt centrum för utvärdering av skolreformer. 
  • Förtydliga skollagens moraliska, pedagogiska och demokratiska portaler – skolan är ingen marknad utan en bärande samhällsinstitution.

De sexton forskarna är:

Malin Ideland
professor i utbildningsvetenskap, Malmö universitet
Magnus Hultén
professor i naturvetenskapernas didaktik, Linköpings universitet
Petra Angervall 
professor i pedagogiskt arbete Högskolan i Borås
Thom Axelsson
docent i utbildningsvetenskap, Malmö universitet
Dennis Beach 
professor i pedagogik Högskolan i Borås och Göteborgs universitet
Magnus Dahlstedt
professor i socialt arbete, Linköpings universitet
Marianne Dovemark
senior forskare/professor emerita, Göteborgs universitet
Magnus Erlandsson
fil dr i statsvetenskap, lektor i ledarskap, Malmö universitet
Martin Harling 
doktor i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Anna Jobér
lektor i utbildningsvetenskap, Malmö universitet
Janna Lundberg
adjunkt i samhällskunskap, Malmö universitet
Catarina Player-Koro
docent i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Eva Reimers
professor i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Hanna Sjögren
biträdande lektor i pedagogik, Malmö universitet
Ola Strandler 
doktor i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Susanne Urban
universitetslektor i bostads- och urbansociologi, Uppsala universitet

Academia, Liljeholmen i Stockholm. Foto: Lasse Allard.

Ska ännu en kommunal skola i Helsingborg hyras ut till privat aktör?

Norrehedskolan i Helsingborg, som stadens moderatledda styre vill hyra ut till en privat aktör. Foto: Wikipedia.

Helsingborgs moderatledda styre misslyckades i början av året med att sälja ut kommunalt ägda energibolaget Öresundskraft. I en kommunal folkomröstning sa medborgarna ett rungade nej, med 96 procent mot försäljningen och ynkliga fyra för politikernas förslag.

För tre år sedan hyrdes den kommunalt ägda GA-skolan efter en rejäl renovering ut till börsnoterade Engelska skolan, som fick ett förmånligt 18-årigt hyreskontrakt. Staden fick bygga nytt till den kommunala skolan.

Helsingborgs stad växer och därmed växer behovet av förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. 

I sommar vill samma moderatledda styre hyra ut en annan skola i staden, Norrehedsskolan, till en privat aktör. I Kvällsposten protesterar två socialdemokratiska politiker under rubriken ”Ofattbart att Helsingborg hyr ut kommunal skola” mot planerna, My Rosell, Vice ordförande i Helsingborgs fastighetsnämnd, och Maria Ward, 2:e vice ordförande i Helsingborgs barn- och utbildningsnämnd.

I området där skolan ligger i området kring gamla spårvagnshallarna byggs nu 700 nya lägenheter. Behoven av samhällsservice och skolor kommer att öka, skriver Rosell och Ward. 

De understryker att det i ekonomiskt utsatta tider, som nu efter coronans påfrestningar,  är viktigt att använda befintliga kommunalt ägda byggnader på ett smart och hållbart sätt. Det gäller särskilt skolsatsningar:

”Det absolut viktigaste uppdrag vi som kommunpolitiker har är att rusta våra barn och unga för framtiden. Det är vår uppgift att ge dem verktygen för att så småningom etablera sig på arbetsmarknaden eller ta sig vidare till högre studier. Oansvariga uthyrningar av befintliga skollokaler, först GA-skolan och nu Norredhedskolan måste därför upphöra. För oss socialdemokrater är det aldrig acceptabelt med detta resursslöseri som missgynnar oss helsingborgare.”

Skolväsendet i Helsingborg hör redan till det mest privatiserade i Sverige, med exempelvis hela 18 fristående aktörer i gymnasieskolan, vilket ligger betydligt över genomsnittet. 

Med de nya begränsningarna i offentlig insyn i skolorna (se min tidigare blogg här) blir det än mer obegripligt med politiker som missgynnar den kommunalt ägda skolan för privata aktörer. 

GA-skolan i Helsingborg renoverades och hyrdes för tre år sedan ut till börsnoterade Engelska skolan på ett förmånligt kontrakt. Foto: Omar Daham/HD.


Eleverna Skolföretagens ”affärshemligheter”

Detalj jur Peter Tillbergs målning ”Blir du lönsam lille vän?”.

När det nya skolåret börjar efter sommaren kommer Högsta förvaltningsdomstolens syn på skolorna att i realiteten omdefiniera vad en skola är, vad som är skolornas roll i samhället.

Den nämnda domstolen har nämligen fastslagit att ”uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg [är] affärshemligheter som inte ska lämnas ut”, skriver Svenska Dagbladet.

Skolföretagen är tydligen först och främst affärsföretag med affärshemligheter. Det gäller också sådant som andel behöriga lärare och antal elever. En elev är inte en lärande människa i utveckling utan en affärshemlighet.

All den statistik som finns om varje enskild skola idag kommer inte längre att visas: antal elever, betygsresultat, resultat på nationella prov, andel behöriga lärare, hur många som arbetar på skolan, och en rad andra uppgifter.

Skolorna befinner sig på en marknad, de konkurrerar om eleverna för att kunna få in pengar, och att publicera siffrorna skulle kunna skada friskolorna ekonomiskt. Därför ska siffrorna inte publiceras, enligt SCB.

Till saken hör att riksdagen 2013 beslöt att införa offentlighetsprincipen även för fristående skolor.

Sedan dess har bland annat centerpartiet ändrat sig i frågan, noterar Helsingborgs Dagblad. Men riksdagsbeslutet från 2013 måste ju vara giltigt tills riksdagen ändrat på det.

All statistik på skol- och huvudmannanivå kommer att tas bort från Skolverkets hemsida från 1 september. Beslutet gäller samtliga skolor, inte bara de kommersiella och vinstdrivna.

SCB har drivit kravet på sekretess om skolorna, därför att en del uppgifter skulle ”kunna skada friskolorna ekonomiskt”.

Nu är det inte säkert att sekretessen blir långvarig. Både politiker, Friskolornas riksförbund och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har uttalat att de är emot att statistik av detta slag ska hemlighållas. Nyligen gav regeringen i uppdrag till Skolinspektionen, Skolverket och SCB att kartlägga vilka författningsändringar som behövs för att statistiken återigen ska kunna publiceras.

Det låter lite förhoppningsfullt. Men hur kan Högsta förvaltningsdomstolen överhuvud slå fast att de så kallade friskolorna (fria i vilken mening, undrar jag) ska omgärdas av sekretess och att det hemlighetsmakeriet skulle kunna bedömas som viktigare än att exempelvis medier får granska skolors förhållanden förutsättningslöst.

Det svenska skolsystemet lär vara i det närmaste unikt i värden (skolorna i fascismens Chile har nämnts som något liknande). Vi har de senaste decennierna sett hur den svenska skolans kvalitet har rasat samtidigt som många privata skolor tar ut växande vinster och en del också delat ut uppiffade betyg för att locka fler elever.

På Facebook kommenterar S-politikern Jan Andersson domstolsbeslutet:

”Utvecklingen efter de privata skolornas inträde har varit negativ. Svensk skola har sedan 90- talet rasat i de internationella jämförelserna och segregationen har ökat. Inget annat land i hela världen vill följa i Sveriges spår.”

Det är sannerligen dags att låta staten återfå ansvaret för skolorna  – och att granska de besynnerliga kriterier som styr Högsta förvaltningsdomstolens verksamhet när det gäller vad som är skolornas viktigaste uppgifter.

När jag läser om skolsekretessen tänker jag direkt på Peter Tillbergs målning ”Blir du lönsam lille vän?”. Bilden här en detalj.

Fotnot: I Helsingborg vill det lokala moderatledda alliansstyret sälja ut den kommunala Norrehedsskolan, vilket skapat debatt. Mer om detta i en följande blogg.

Handen och hjärnan: Om att skriva för hand

Illustration: Alex Fine

Att skriva för hand har stor betydelse för människans utveckling, påminner oss professorn och handkirurgen Göran Lundborg om i Lärarförbundets tidskrift Grundskolläraren.

Handen aktiverar hjärnan och håller hjärncellerna igång. Kreativa händer är en grund för vår civilisation och vår kultur,

Jag hör till de nu allt färre som varje dag livet igenom fortsatt att skriva för hand, i min dagbok, men också i första utkast till texter av olika slag. Min bestämda känsla är att en text blir annorlunda om jag skriver den för hand, med mera eftertanke, än på datorn där snabbt färdiga språkmallar kan användas.

Sedan gäller också det omvända, datorskrivandets snabbhet kan underlätta komplicerade resonemang med många led, det kan också skapa ett flyt i skrivandet.

Göran Lundborg vänder sig mycket till grundskolelärare. Han menar att minnesbilden av bokstävernas utseende och ordens stavning utvecklas med hjälp av handens rörelser och att själva handrörelsen graverar ”minnesspår” i hjärnan som har betydelse för igenkänning av bokstäverna.

Handskrivningen utvecklar finmotoriken och utvecklar reflektionsförmågan och kan bidra till att vi formulerar oss ”på ett eget sätt”, fortsätter Lundborg, något som kan bidra till ett mera kreativt tänkande. Den personliga hand­stilen är också en viktig dimension av en människas identitet. 

Egentligen bordet det inte finnas någon motsättning mellan handskrivande och datorskrivande. Båda teknikerna har för- och nackdelar. Men handskrivandet innehåller avgörande komponenter i hur vi som individer förhåller oss till språket, tror jag. Det påverkar därmed också grunder till vårt sätt att tänka.

I skolans ojämlika värld byggs ett segregerat samhälle

Ersättningsnivån för skolorna har ändrats förr och den måste kunna ändras igen, skriver debattörerna. Foto: Alexander Olivera/TT

Runt om i landet tvingas kommunerna skära ner inom sin skolverksamhet samtidigt som skolkoncernerna kan plocka ut mångmiljonvinster, skriver Boel Vallgårda och Johan Enfeldt från Nätverket för en likvärdig skola i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

De båda artikelförfattarna har i sin rapport ”Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” kommit fram till att fristående skolor överkompenseras med cirka 20 procent jämfört med kommunala skolor.

De slår fast det självklara att ”dessa orimligheter måste rättas till” och har kommit fram till att den nuvarande lagstiftningen ger nuvarande lagstiftningen ger ”olikvärdiga villkor mellan offentligt drivna skolor och vinstdrivna skolor”.

Följden av det har blivit att kommunerna runtom i landet måste skära ner inom sin skolverksamhet samtidigt som skolkoncernerna kan plocka ut mångmiljonvinster. 

Friskolesystemet infördes av Bildtregeringen 1992. Den gången fick friskolorna 85 procent av kommunernas ersättning. En utredning några år senare fastslog sedan att en rimligare nivå vore 75 procent. Trots detta är ersättningen i dag höjd till 100 procent.

Detta trots att den kommunala skolan har ett ansvar att se till att det finns skolor för alla, också i utsatta områden. Friskolorna kan däremot bedriva skolor enbart där det lönar sig för dem och se till att klasserna alltid är fulla.

Fristående skolor i allmänhet och koncerner som Internationella engelska skolan (IES) i synnerhet, kan för sig skapa en gynnsammare elevsammansättning. Kommunala skolor får i stället en ökad koncentration av elever med behov av stöd. Vinstsyftande skolor behöver bara ta emot elever som aktivt valt deras skola och därmed accepterat ett specifikt koncept, till skillnad från de kommunala som måste vara till för alla. 

Det har därmed blivit mycket lönsamt att bedriva friskolor, vilket har lett till att utvecklingen mot koncernskolor, riskkapital och börsnoteringar tagit fart. I utredningen heter det:

”Att stora belopp av skattemedel överlåts till privata utförare utan närmare preciserade krav på vad som ska göras för pengarna är inte möjligt inom andra områden är skolan.” 

För att förstå hur samhället ser ut måste vi se skolans roll. Rapportens författare skriver:

Skolan är också en mötesplats för unga och deras föräldrar vilken kan bidrar till sammanhållning förståelse och tolerans i samhället. Skolan har ett centralt uppdrag i att upprätthålla det civiliserade samhället som uttrycks i FN:s mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Att upprätthålla denna centrala uppgift försvåras när skolan fragmentiseras.

Rapporten är högintressant läsning. De högljudda debattörer som vill lösa sociala problem med fler poliser och hårdare straff bör särskilt studera den. I skolans ojämlika värd byggs ett segregerat samhälle – med skattepengar. Det är fullständigt horribelt.

Den 25-sidiga rapporten kan laddas ner gratis här.

Sveriges värsta välfärdsplundrare

Aktuellt Foto listar de största Välfärdsplundrarna i Sverige. Bild: Aktuellt Fokus.

Det svenska världsunika systemet med fria vinstuttag i skolor, sjukvård, flyktingmottagande och äldreomsorg har skapat en ny förmögen klass, skriver tidskriften Aktuellt Fokus, som listat Sveriges värsta välfärdsplundrare. Här uppgifter om några ur den här ”smarta” kretsen.

Björn Savén. Bild: Aktuellt Fokus.

Högst upp på listan står Björn Savén, som genom sitt bolag tjänat miljarder på att köpa och sälja välfärdsbolag som Patena, Carema och Attendo. 2016 uppgick hans personliga förmögenhet till 2,8 miljarder kronor.

Förra året krävde Skatteverket Savén på 1,8 miljarder, en skuld han valt att överklaga. Alltsedan starten har Carema, som nu heter Vardaga, och Attendos verksamhet kantats av skandaler med vanvård och underbemanning.

Anders Jultin. Bild: Aktuellt Fokus.

Anders Jultin skrev friskolereformen som antogs 1992 av regeringen Bildt. Jultin lämnade politiken och blev i stället VD för privata Kunskapsskolan. Därefter ledde han John Bauer Education i konkurs med miljarder i skulder.

Några dagar före konkursen la Hultin på sin Facebooksida upp en bild av sig själv där han korkar upp dyr champagne, med texten ”because im worth it”. Efter konkursen köpte Hultin upp de fyra mest lönsamma skolorna som han fortfarande driver.

Gustaf Douglas. Bild: Aktuellt Fokus.

Adelsmannen Gustaf Archibald Douglas tjänade 2005 650 miljoner kronor i reavinst på försäljningen av Attendo Care. Douglas är en av Sveriges rikaste personer och hade i maj 2015 en personlig förmögenhet på 4,4 miljarder US dollar, enligt amerikanska tidningen ”The Richest”. Gustaf Douglas satt i Moderaternas partistyrelse mellan 2002 och 2014.

Rune Tedfors. Bild: Aktuellt Fokus.

Rune Tedfors startade år 2000 John Bauer-gymnasierna och kunde 2005 – 08 ta ut 90 miljoner i vinst på dem. Han tjänade 200 miljoner på att sälja skolkoncernen till sitt eget moderbolag innan det såldes vidare till riskkapitalbolaget Axcell. 2013 gick John Bauer-gymnasierna i konkurs och lämnade tusentals gymnasister utan skola.

Tedfors har genom avancerad skatteplanering under lång tid bara betalt 15 procent i inkonstskatt, motsvarande hälften av vad en städerska eller undersköterska betalar.

Barbara Bergström. Bild: Aktuellt Fokus.

Barbara Bergström grundade Internationella Engelska skolan 1993., en elitskola med fokus på disciplin. 2012 sålde Bergström skolkoncernen för 691 miljoner kronor till det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates. Samma år var hon med på listan över Sveriges mest förmögna.

Filippa Reinfeldt. Bild: Aktuellt Fokus.

När Filippa Reinfeldt var Sjukvårdslandstingsråd och gift med Sveriges dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) drev hon en aggressiv privatiserings- och avknoppningspolitik i Stockholm. 

Hon är ansvarig för byggandet av sjukhuset Nya Karolinska, som kostade Stockholms skattebetalare mångmiljarder. Den absoluta merparten av dessa pengar hamnade i privata företagares fickor.

2014 lämnade Fillipa Reinfeldt politiken för ett välbetalt chefsjobb på det privata vårdföretaget Aleris.

Hur har dessa svindlande affärer blivit möjliga? Varför har politikerna inte satt upp rimliga regler från att låta giriga personer plundra välfärdsbolag för miljarder? Och nu när vi vet, hur kan det komma sig att inte ett finger höjs för att få slut på förskingrandet av skattepengar?