Kategoriarkiv: Skolan

VÄLFÄRDSJÄTTARNAS Chefer och Riskkapitalbolag i skatteparadis får Miljoner

Fredrik Gren, vd Ambea. Årsinkomst 2020: 9,2 miljoner kronor, Rasmus Nerman, vd Humana. Årsinkomst under 2020: 7,7 miljoner kronor, Marcus Strömberg, vd Academedia. Årsinkomst 2020: 10,3 miljoner.

Betrakta de tre männen. De har vd-tjänster i tre välfärdsjättar, företag som hör till pandemins mångmiljonvinnare 2020-21 inte minst genom statligt coronastöd. De tre har fått stora lönehöjningar. Företagens vinster har till stor del hamnat hos riskkapitalföretag också i skatteparadis.

T v: Fredrik Gren, vd Ambea. Årsinkomst 2020: 9,2 miljoner kronor (inklusive lön, bonus och pension). Motsvarar: 26 undersköterskelöner. Ökning grundlön: 1 miljon. Aktieägande i Ambea: 31 miljoner kronor (aktiekurs på 79,50 kronor).

Ambea är en börsnoterad vård- och omsorgskoncern med 26 000 anställda. Största ägare: Riskkapitalbolagen Triton (registrerat på lågskatteön Jersey) och KKR (USA).

I mitten: Rasmus Nerman, vd Humana. Årsinkomst under 2020: 7,7 miljoner kronor. Löneökning: 2,2 miljoner. Motsvarar: 22 undersköterskelöner. Aktieägande i Humana: 13,3 miljoner kronor (aktiekurs på 76,70 kronor). Därutöver också optioner.

Humana är en börsnoterad nordisk omsorgsjätte aktiv inom individ- och familjeomsorg samt personlig assistans. Största ägare: Riskkapitalbolaget Impilo (registrerat i Sverige).

T h: Marcus Strömberg, vd Academedia. Årsinkomst 2020: 10,3 miljoner kronor. Motsvarar: 24 lärarlöner. Löneökning under 2020: 5 miljoner. Aktieägande i Academedia: 13,5 miljoner kronor (aktiekurs på 88,10 kronor). Därutöver också syntetiska optioner.

Academia är Sveriges största friskolekoncern. 60 000 förskolebarn och elever samt cirka 80 000 vuxenstuderande. Största ägare ärMellby gård (Sverige).

Coronaepidemin och de stora statliga stöden till pandemiutsatta företag har blottlagd riktigt obehagliga missförhållanden vid de så kallade ”privata välfärdsföretagen”.

Var det verkligen meningen att skattemedel som var avsedda för vård och skola skulle ge vinster åt riskkapitalbolag registrerade i skatteparadis, att skatter skulle användas till grovt skattefusk??

Länge fördes en politisk debatt om ”vinster i välfärden”. De debattörer som menade att skattemedel inte skulle användas till vinstutdelningar inom vård och skolsektorn stämplades ofta som nära nog vänsterextremister.

Genom pandemin ser vi bedrövliga konsekvenserna av den svenska politiska modellen. Det här borde inte få fortsätta. Men var finns de politiker som har mod och röstunderlag för att riva upp och göra om på ett anständigt vis?

Var det verkligen meningen att samma företags koncernchefer skulle får löner som motsvarade 26 undersköterskelöner eller 24 lärarlöner – och att samma personers ersättningar skulle höjas samtidigt som staten ger ekonomiskt stöd i pandemikrisen?

De privata största välfärdsföretagen granskas i Dagens Etc.

Trots rekordvinsterna har Academedia nyligen sagt upp personal på 60 skolor. Detta kritiseras av Lärarnas riksförbund som menar att de medel som är avsedda för skolan ska behållas i skolan.
– Vinstutdelning är med andra ord inte acceptabel och därmed är aktiebolagsformen olämplig för skolan. Det är självklart så att man kan behöva minska på personalstyrkan om man får färre elever men det går inte att göra under pågående läsår, säger ordförande Åsa Fahlén, ordförande i Läsarnas Riksförbund..

Bolaget delade ut 158 miljoner till ägarna, vad tycker du om den prioriteringen?, frågar Etc.

– Nej, men det visar ju att det uppenbarligen finns mycket pengar som istället borde återinvesteras i skolan.

Academedia vill inte kommentera optionsaffärerna eller vad som motiverar vd:ns höga ersättningar. Men i ett mejl skriver kommunikationsdirektör Paula Hammerskog att på grund av ett uppskjutet styrelsebeslut fick vd:n dubbel bonusutbetalning under 2020 vilket förklarar den kraftiga inkomstökningen.

 Ambea dominerar tillsammans med det i dagarna skandaliserade Attendo totalt den privata äldrevården. Attendo hotade visselblåsare som slog larm om missförhållanden och det prövas nu om åtal kommer att väckas.

Ambea i sin tur dubblades vinsten, och tack vare extra ”stödåtgärder från myndigheterna”, skriver vd Fredrik Gren i en delårsrapport. De nordiska länderna förmedlade stöd på 113 miljoner till företaget.

Företaget håller bolagsstämma den 12 maj. Styrelsen föreslår att 108 miljoner kronor ska föras över till aktieägarna. Det innebär att mer än hela bolagets rekordvinst går till bolagets ägare och den största delen (16,4 miljoner) går till riskkapitalbolaget Triton med kontor i skatteparadiset Jersey.

Bolagets agerande är ”oerhört provocerande”, tycker Sanna Tefke som är ordförande för fackförbundet Kommunals sektion på Ambea. Hon är även ersättare i distriktsstyrelsen för Vänsterpartiet i Storstockholm.

– Välfärden skriker efter mer resurser. Vi behöver fler kollegor, bättre scheman och löner och pensioner som går att leva på. Tänk vilka förbättringar det skulle innebära om de skattepengar som nu försvinner till obegränsade vinster och skatteparadis faktiskt gick till det de är avsedda för. Det verkar viktigare att se till att aktieägarna får sitt än att ge kompensation till den som gått till jobbet med livet som insats under pandemin.

I en ledare i Dagens ETC skriver Ulrika Lindahl bland annat:

”Vad ska vi ha privat vård och marknadsstyrd skola till över huvud taget om den inte gör vården och skolan bättre. Varför ska vi låta skattepengar försvinna iväg i aktieutdelningar och feta bonusar? Varför?

För att göra ett antal rika män, ja framför allt män, ännu rikare? Är det vad välfärden ska vara till för Magdalena Andersson?”

Skolornas segregering och Friskolornas Almegas ”olyckliga formuleringar”

Foto: Janerik Henriksson/TT/SvD.

Varför har de svenska skolorna blivit mer och mer segregerade – och vad har det lett till. På sin blogg analyserar Johan Enfeldt frågan med utgångspunkt från Skolverkets rapport 467 från 2018,  Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor. I rapporten kommer man fram till att föräldrarnas utbildningsnivå förklarar en stor del av skillnaderna i skolresultat, skriver Enfeldt, men att den viktigaste frågan är något helt annat, att …:

“föräldrarnas inkomst blivit allt viktigare, och framstår som den centrala förklaringen till den ökade betydelsen av socioekonomisk bakgrund för betygsresultaten”

Johan Enfeldt är socialdemokratiskt engagerad i Enköping. Han lämnade liberalerna 2018 efter partiets turer med SD, betecknar sig själv som vänsterliberal, skriver ledare för Dagens Arena och är särskilt engagerad i frågor som rör skola, arbetsmarknad, miljö, hållbar utveckling, välfärd, demokrati, integritet och människovärde.

På sin blogg skriver han att den som följer skoldebatten lätt kan få känslan att alla aktörer egentligen ”vill ha en likvärdig skola där alla barn får chansen och att det bara skiljer i uppfattning om vägen dit”. Tyvärr är det inte så, fortsätter han.

De svenska friskolorna som arbetsgivare representeras av Almega, som är en arbetsgivarorganisation som representerar 11 000 företag i 60 branscher.

I sitt  remissvar på likvärdighetsutredningen (SOU 2020:28) var Almega kritiskt mot att resurser skulle omfördelas mellan skolor med olika förutsättningar. I remissvaret hette det bland annat: 

“Ekonomisk omfördelning mellan elever bryter mot idén om den universella välfärden, och kommer göra att de skattebetalarna blir mindre intresserade av att bidra till en välfärd som inte alla har lika tillgång till, och där de som har goda förutsättningar tvingas stå tillbaka för de som har sämre förutsättningar.”

Man kan verkligen fråga sig vad Almega menar med ”Universell välfärd”, skriver Enfeldt, som fortsätter, ”det blir värre än så”, skriver han:

”En svår etisk fråga är om elever till föräldrar som bidragit till att finansiera välfärden ska tvingas stå tillbaka för elever till föräldrar som inte bidragit till att finansiera välfärden, eller som till och med är en kostnad för välfärden.”

Jag går till Almegas skrivelse, men hittar inte citatet. Sedan ser jag. Almega har låtit skriva om remissvaret som nu inleds med ”I en tidigare version av remissvaret fanns olyckliga formuleringar, denna version gäller.”

Johan Enfeldts kritik fick förmodligen Almega att backa och stryka några kontroversiella formuleringar.

Ändå är den första versionens ovan citerade text så absurd och så mot allt vad skolideal heter att man måste fråga sig vilka värderingar som egentligen styr Almega och därmed påverkar friskolorna? Och som följdfråga, hur anständiga friskolor kan fortsätta att vara anslutna till en organisation med så djupt odemokratiska värderingar. Jag blir mörkrädd.

Eller med Johan Enfeldts ord:

”Almega menar på riktigt att det är en svår etisk fråga att den arbetslöses barn får lika bra skola som höginkomsttagarens. 

Almega delar upp elever i de vars föräldrar har bidragit, de vars föräldrar inte bidragit och de vars föräldrar till och med är en kostnad.” … ”Bara när plånboken styr blir det rättvist”.

Danmarks flyktingpolitik drabbar Syriska barn hårt

FN-organisation vurderer, at 94 procent af børn i skolealderen bor i områder med »svære, ekstreme eller katastrofale uddannelsesforhold« hovedsageligt koncentreret i Aleppo, Idlib og Rif Damaskus. Billedet er fra en skole i en forstad til Damaskus.
Foto: YOUSSEF BADAWI.

Danmarks nya inhumana flyktingpolitik drabbar syriska flyktingar i landet – och alldeles speciellt barnen, skriver danska Information, som i en artikelserie särskilt granskar de syriska flyktingarna i Danmark. 

Utlänningsmyndigheterna i Danmark drar nu in uppehållstillstånden för syriska flyktingar från Damaskusområdet, som Flyktingnämnden har klassificerat som relativt ”säkert”. Det innebär inte minst att antalet syriska barn utan uppehållstillstånd kommer at stiga. De familjer som inte återvänder frivilligt till Damaskusregionen kan förväntas hamna inspärrade på ett så kallat ”udrejsecenter”, där föräldrarna ska motiveras att resa till krigets Syrien, skriver Information.

Valet för de syriska familjerna i Danmark står mellan att antingen resa till ett Damaskus där de flesta skolor är förstörda och där tillgången på många livsmedel är ytterst begränsad – eller att inhysas i Udrejsecenter Avnstrup, med starkt begränsad livskvalitet.

Det handlar om hundratals syriska flyktingar vars uppehållstillstånd de danska myndigheterna drar in eller vägrar att förnya, för de flyktingar som kommer från Damaskusområdet, det så kallade Rif Damaskus.

Danska Rädda Barnens Mellanösternrepresentant, Anne Margrethe Rasmussen, säger att tio års inbördeskrig har haft en dramatisk effekt på landet.

– Alla platser i landet – också i Damaskusregionen – har påverkats av det långvariga kriget med stor osäkerhet i det mesta. Landet är inne i en djup ekonomisk kris. Valutan har varit i fritt fall. Priserna på mat har ökat så våldsamt att många familjer inte har råd att köpa den mat deras barn behöver.

FN:s World Food Programme (WFP) uppskattade I februari att 12,4 av Syriens 17 miljoner invånare är ”food insecure”, utan tillgång till tillräckligt med mat till överkomligt pris. På ett år har antalet ökat med 4,5 miljioner – och är det högsta någonsin i landet. Priserna på basmat är 29 gånger högre än före inbördeskriget. 6,2 miljoner barn får inte tillräckligt med mat.

I Damaskus levde 2020 över en miljon människor (av 2,4 miljoner) i nöd eller akut nöd. I Rif Damaskus låg samma tal på 2,3 miljoner av 2,9 miljoner.

– Det är inte samma sak som att leva under bombardemang, säger Anne Margrethe Rasmussen. Men det är ytterst otryggt att sända tillbaka barnfamiljer till sådana livsvillkor.

Möjligheterna för återvändande barn att gå i skolan är minimala. FN:s Humanitära Koordinationskontor (OCHA) anger att 94 procent av barnen i Syrien bor i områden med ”svåra, extrema eller katastrofala” villkor för skolorna. Det gäller särskilt Aleppo, Idlib och Rif Damaskus. Var tredje skola är oanvändbar, många är förstörda, i andra har flyktingar flyttat in. 

– Det är orimligt att skicka barn tillbaka till Syrien under rådande förhållanden, betonar Anne Margrethe Rasmussen. Landets infrastruktur är förstörd. Det är osäkert om familjerna har något hem att återvända till och om barnen kan gå i skolan. Föräldrarna riskerar att arresteras. Och vad som händer familjerna är omöjligt att förutsäga.

Hur kan dessa övergrepp ske mot de mest utsatta, flyktingarna från kriget, i det välmående och rika Danmark? Skulle något liknande kunna inträffa i Sverige?

Fotnot: Läs också Carstens Jensens debattinlägg om det Danmark som nu skickar vuxna och barn som kommit som krigsflyktingar tillbaka till al-Assads Syrien, publicerat på HD:s kultursida 15/4:

https://www.hd.se/2021-04-14/kan-vi-lita-pa-en-stat-som-later-barnens-kamrater-forsvinna

Om Carl Nyrén: Filmaren söker en morfar och finner en arkitekt

Trappa i Handelshögskolan i Göteborg. Foto: Carl Nyrén. Skärmdump.

Carl Nyrén (1917 – 2011), ansedd som en av Sveriges mest betydelsefulla arkitekter, porträtteras i morgon på långfredagen i den starkt personliga dokumentären ”Det krokiga och det raka”, som visas på SVT 2 kl 20.00 som K-special. Filmen har gjorts av Sven Blume, Carl Nyréns barnbarn, som söker minnet av en älskad morfar och hittar den unike arkitekt, som han inte såg som barn. 

Via morfars alla byggnader runt om i Sverige upptäcker han nya sidor hos sin morfar, som  han som liten mest upplevde som en man som älskade fester, att klä ut sig och att dansa. ”Husen han ritat brydde jag mig inte om”, säger Sven Blume som i sin film är en sökande röst.

Carl Nyrén.

Ett av Carl Nyréns mest kända verk är Västerortskyrkan i Vällingby, hans allra första kyrka färdig 1957, där han också ligger begravd.

Arkitekten Le Corbusier har en gång sagt att ”Om ni ska se vackra kyrkor i Europa finns det tre som ni inte får missa, Peterskyrkan i Rom, Notre Dame i Paris – Carl Nyréns Västerortskyrkan i Vällingby.

” Det fanns en arkitekt som skickligare än någon annan förstod att vårda det nordiska ljuset,” skrev Gert Wingårdh i Svenska Dagbladet i november 2011 efter Carl Nyréns död. ” För Nyrén var ljuset mer än en praktikalitet. Det var en egenskap att gestalta.” Wingårdh skrev vidare att ”Nyrén inte bara var den sista av det senare 1900-talets dominerande arkitekter utan även den mest inflytelserike. Nivån på Carl Nyréns breda verksamhet var däremot så hög och jämn att den under lång tid definierade svensk arkitektur.”

Immanuelskyrkan, Jönköping.

I filmen får Carl Nyrén frågan hur man kan se vad det är som gör ett hus vackert?

– En arkitekt tittar ofta väldigt mycket på detaljer. Sedan handlar det också om hur man rör sig i huset, hur rummen ligger, liksom om kontakten mellan huset och omgivningen.

I en annan del av filmen säger Nyrén att han gärna arbetar med trä.

– För mig kan trä i en byggnad få något av heligt liv.

Carl Nyrén byggde många skolor, ofta med böjda korridorer, nog för att han mindes obehaget att gå längs raka korridorer i sin barndoms skolor i Jönköpingstrakten.

Han växte upp i en religiös miljö och ritade under sitt liv många kyrkor. Förutom den nämnda i Vällingby skildras också den frireligiösa Immanuelskyrkan i Jönköping, byggd i trä, ”denna himmelska lada”, med fönster högt upp och speciellt ljusfall.

”Det krokiga och det raka” är inte bara en essäfilm om en spännande arkitekt och en film som väcker tankar om arkitekturens många språk. Det är också en film om att se och upptäcka nya sidor hos en nära släkting, med filmens medel. Själv idén till filmen uppkom när Sven Blume hittade 8 mm-filmer, VHS-band och en påbörjad dokumentärfilm i den av Carl Nyrén ritade Villa Nyrén i Äppelviken.

Olika filmiska genrer blandas kreativt och ohögtidligt, med ett personligt tilltal från filmaren både till den morfar han håller på att upptäcka och till oss som ser filmen.

Dokumentären börjar med en familjefest med glada danser. Lite längre fram filmar regissören Sven som barn sin morfar och mormor. I en lång tagning går han in i deras hus, säger att han tänker ställa några frågor och inleder karskt:

– Tror ni att det finns liv i rymden?

Själv minns jag alldeles särskilt ett av Carl Nyréns sista verk, Vitlyckemuseet över Tanums hällristningar och Världskulturarv, en träbyggnad med ett formspråk som knyter an både till naturens former och hällristningarnas språk.

Fotnot: ”Det krokiga och det raka” visas på långfredagen kl 20.00 på SVT 2 som K-special. Den kan redan nu och ett helt år framöver ses på SVT Play

Vitlycke museum öv er Tanums hällristningar och världskultirarv .

En människa kan mördas men inte hans idéer. OLOF PALME sköts för 35 år SEDAN

Utdrag från en valdebatt i Västerås den 28 augusti 1985, ett halvår före mordet. Olof Palme talar om privatiseringar och vinstdrivande företag inom vård och skola.

En människa kan mördas men inte hans idéer”, sa Anna Lindh. I dag är det 35 år sedan Olof Palme mördades på Sveavägen i Stockholm efter ett biobesök. Mycket av det offentliga samtalet om Olof Palme har handlat just om mordet och om jakten på mördaren, mindre tyvärr om de idéer han hela sitt politiska liv pläderade för med engagerad talekonst, som vi varken förr eller senare hört i svensk politik. Idéer som dessvärre inte är särskilt framträdande i dagens politiska samtal.

På nätet och i synnerhet på Youtube finns mängder av Olof Palmes tal bevarade, både genom korta utdrag och genom filmade längre tal och debatter. Jag söker mig fram, lyssnar på vad jag hör Palme säga och förundras över hur det han säger så självklart kan tolkas som en röst i dagens politiska debatt.

De senaste decenniernas hejdlösa privatiseringar av det svenska samhället har omvandlat skola, sjukvård, äldreomsorg och mycket annat från grunden. Skattemedel går direkt till privata skolor som gör mångmiljonutdelningar till de ägare som efter några köp- och sälj-turer ofta kan sitta i länder som USA. Engelska skolan är ett exempel.

I Västerås deltog Olof Palme på dagen ett halvår före sin död, den 28 augusti 1985, i en debatt i Västerås med dåvarande moderatledaren Ulf Adelsohn. Utsnittet i bifogade film handlar om vinstdrivande företag inom offentlig verksamhet, något som Palme avvisar med hetta. Han säger bland annat:

– Den amerikanska privatiserade sjukvården är dyrare och sämre på väsentliga punkter än den svenska.

I dag 35 år senare ökar privatiseringen av vården snabbt i Sverige. Turerna kring hur det privata nätbolaget skulle ta över 1177 i Stockholm är ett fullständigt bisarrt exempel på detta. Palme skulle gått i taket om han levat. Men åter till talet.

”Jag släppt gärna fram alla möjliga privata initiativ, som kollektiv och ideella föreningar”, fortsatte Palme. Men när de stora företagen ger sig in för att tjäna pengar till exempel på barnomsorgen där blir vinsten det viktiga och barnen kommer i kläm.”

Lägger också ut en film från ett helt annat sammanhang, där Mikael Wiehe presenterar ”en av landets största artister”.

Olof Palme.Bild: PAOLO RODRIGUEZ / TT

För fem år sedan på morddagen skrev på Helsingborgs Dagblads kultursida Palmes utbildningsminister Bengt Göransson om ”vad som gjorde Palme till en stor ledare”, Göransson var under en följd av år regelbunden medarbetare på kultursidan. Han skrev bland annat:

”Olof Palme hänvisade som politiker ofta till moraliska värderingar för sina ställningstaganden. Han skilde sig från de flesta av de ledare som framträtt på den politiska arenan senare – med Göran Persson och Fredrik Reinfeldt som de tydligaste exemplen – genom att inte bygga sitt ledarskap på beslutsförmåga och handlingskraft, utan just på värderingar.”

Ett tydligt exempel på den saken berättar Thage G Peterson, som bland annat var Palmes försvarsminister, om i sin bok ”Olof Palme som jag minns honom” (Bonniers). Han nämner att Ragnar Thoursie var en av Olof Palmes favoritförfattare och att Palme gärna citerade och läste hans dikt ”Sundbybergsprologen”, som handlar om framtidens samhälle, ”framtidens stad”.

… från nöd / till frihet från fruktan den strävan / som är lika för oss alla. En öppen stad, / ej en befästad, bygger vi gemensamt. / – Dess ljus slår upp mot rymdens ensamhet.

Frige Nelson Mandela! Mikael Wiehe presenterar ”en av landets främsta artister”.

Alla svenska skolor måste ha bemannat bibliotek

Gustav Fridolin överlämnar coronasäkert sin utredning Skolbibliotek för bildning och utbildning till utbildningsminister Anna Ekström. Foto: Biblioteksbladet.

Bara två av tio fjärdeklassare tycker mycket om att läsa, enligt en stor undersökning. Det är hälften så många som genomsnittet i EU. I början av 2000-talet svarade en majoritet av eleverna i samma undersökning att de i vart fall tyckte om att läsa, idag är det färre än hälften.

Några år senare i livet för skolungdomarna är det ännu sämre. Enligt den stora undersökningen PISA är det en majoritet av de svenska 15-åringarna, som säger att de ”bara läser om de måste”. Och andelen som inte alls läser skönlitteratur minskar snabbare i Sverige än i andra OECD-länder.

I längden är det här ohållbart, skriver Gustav Fridolin, i dag folkhögskollärare, tillsammans med juristen Anna Medin och undervisningsrådet Tove Mejer i en debattartikel i onsdagens Aftonbladet. Där presenterar de sitt betänkande Skolbibliotek för bildning och utbildning, SOU 2021:3, vilket de på tisdagen överlämnade till utbildningsminister Anna Ekström och regeringen.

Uppgifterna om det sjunkande läsandet i tonårens formativa år är djupt sorgligt. Barn som växer upp utan ett levande förhållande till läsning förlorar så mycket. En anledning är säkert den digitala världens expansion. Även om de smarta telefonerna och läsplattorna till en del bygger på läsningen är det ofta av ett annat slag än det traditionella bokläsandet, e-böckerna undantagna.

Skolornas ansvar för att stimulera till läsning är avgörande. Då tänker jag inte bara på läs- och pluggläsning utan på läsning i vidare mening, inte minst av skönlitteratur.  I den nämnda artikeln heter det bland annat:

” När vi läser längre texter övar vi oss i att försöka förstå det svåra och sammansatta. Vi stannar upp och koncentrerar oss, i stället för att swipa till nästa budskap. Med all information tillgänglig i fickan hela tiden, blir de långa resonemangen som är skrivna för att hålla över tid ännu viktigare. 

När vi läser skönlitteratur sätter vi oss in i andras sammanhang, vi stärker vår förmåga att se andra människor och livsvillkor.”

I privatskolornas tid har hela skolsektorn utsatts för en osund ekonomisk konkurrens. Många friskolor har lägre lärarlöner. Skolbibliotek och matsalar har ofta sparats bort.

Den nämnda utredningen syftar mycket vällovligt till en ny skärpt skollag som gör som gör skolbibliotek av hög klass obligatoriska:

”Vi har haft regeringens uppdrag att ta fram förslag på en ny lagstiftning som garanterar alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek av hög kvalitet. I dag lämnar vi vårt förslag på skärpningar i skollagen och läroplanerna.

Vi vill att det uttryckligen ska framgå av skollagen att alla skolor ska ha ett skolbibliotek med både tryckta böcker och digitala medier. 

Det räcker inte med några spridda hyllor, utan utbudet ska vara samlat och hålla hög kvalitet. Det innebär till exempel att det behöver finnas både sakprosa och skönlitteratur, och böcker för olika åldrar och på olika språk.”

Man kräver vidare att skolbiblioteken ska vara bemannade, i första hand av personer med examen inom biblioteks- och informationsvetenskap. Det i sin tur kräver förstärkta högskoleutbildningar och möjligheter till vidareutbildning.

Artikelförfattarnas viktiga slutsats är att skolans uppdrag är mer än bara kunskapsförmedling:

”Skolbiblioteket är det fysiska uttrycket för skolans bildningsuppdrag, större och bredare än enbart kunskapskraven. Här växer elever till demokratiska medborgare med en vilja att förstå världen och verktyg att förändra den.”

Bild från Biblioteksbladet, om skolors nedskärningar av skolbibliotek.

försäljningen av Engelska skolan gav miljardvinst – en klass ger 300 000 i vinst

Den svensk-tyske finansmannen Jan Hummel är vd och grundare av den Luxemburgbaserade fonden Paradigm Capital, som nu för tre miljarder blivit ny huvudägare av den svenska friskolekoncernen Engelska Skolan.Foto:Press/Di.

Den Luxemburgregistrerade fonden Paradigm Capital har under december köpt ut Internationella Engelska skolan från börsen till ett värde av över tre miljarder kronor, rapporterar SVT.

Den förre huvudägaren, det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates, har enligt SVT:s beräkningar tjänat drygt en miljard på sitt ägande i Engelska skolan.

Enligt SVT:s beräkningar har TA totalt tjänat drygt en miljard kronor på sitt åttaåriga ägande i Engelska skolan, och har därmed fått tre gånger sina satsade pengar.

Engelska Skolan har snabbt vuxit till en av landets största friskolekoncerner, skriver SVT. I dag finns 39 skolor med 28 000 elever och 220 000 elever i kö. Även ekonomiskt är företaget framgångsrikt. Senaste året gjordes en rekordvinst på en kvarts miljard kronor. Enligt årsredovisningen har intäkterna per elev ökat och senaste året genererade varje elev 10 000 kronor i vinst – varje klass ger 300 000.

Planen är att starta tolv nya skolor 2020-2023 säger Jan Hummel, som styr den nya ägaren Paradigm Capital, till SVT.

Grundaren Barbara Bergström tjänade själv över 500 miljoner kronor när hon 2012 sålde delar av sitt livsverk till amerikanska TA. Hon har sedan dess sålt flera poster, men har kvar 13,9 procent av aktierna, via en amerikansk stiftelse, i dag värderade till runt 400 miljoner kronor.

Engelska skolan äger i dag förutom de 39 svenska skolorna sju skolor i Spanien och en i Storbritannien. Dess huvudinriktning är årskurserna 4 – 9.

Engelska skolan gör miljardvinst men anklagas samtidigt för att öka segregationen. – Jag bryr mig om människor mer än någonting annat, säger grundaren Barbara Bergström. Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT, Pontus Lundahl/TT.

Varför satsar inte Helsingborg på skolorna?

Olympiaskolan i Helsingborg. Foto: Wikipedia.

Helsingborg är bland de sämsta kommunerna i Sverige på lärartäthet och resurser till skolan, enligt Lärarförbundets årliga rankning, rapporterad av Helsingborgs Dagblad.

Från förra året har staden halkat ner 30 platser bland de 290 svenska kommunerna.

Allra sämst ställt är det när det gäller kommunens tilldelning av resurser till skolan, där Helsingborg ligger på 254:e plats. Det får till följd en låg lärartäthet, där staden ligger på 240:e plats.

– Det har skett nerdragningar och det ger utslag, det är tydligt, säger Maria Ward (S), 2:e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

– Om vi tittar på budgeten för år 2019-20 så hade det behövts 100 miljoner till för att behålla personaltätheten, säger Maria Winberg Nordström (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Hon hade gärna velat satsa mer på skolan, men Liberalerna har svårt att få gehör för sina ambitioner, menar hon.

– Man kan säga att vi levererar en väldigt kostnadseffektiv utbildning, säger Tony Mufic, utbildningsdirektör i Helsingborg. Foto: Sven-Erik Svensson.

Tony Mufic, utbildningsdirektör i Helsingborg, pekar på att Helsingborg ligger bra till när det gäller andel godkända elever (84 plats) och andel fullföljt gymnasieutbildningen (83 plats) och drar slutsatsen att utbildningen trots Helsingborgs svaga placering när det gäller resurser och lärartäthet .är ”kostnadseffektiv”:

– Man kan säga att vi levererar en väldigt kostnadseffektiv utbildning. Hade det funnits ett kriterium som varit hur mycket bra utbildning man får sett till kostnaderna så hade Helsingborg rankats mycket högre.

Resonemanget är underligt. Logiken blir att ju färre lärare och ju färre behöriga lärare desto högre ”kostnadseffektivitet”.

Men om det saknas 100 miljoner ”för att behålla personaltätheten” är det inte kostnadseffektivt utan ett problem som kommer att leda till sämre studieresultat. Skolorna kan inte jämföras med industriell verksamhet. När man betraktar elever som råvaror och vill att skolans kostnader ska minimeras är något fel.

Frågan som blir hängande i luften är allvarlig. Varför satsar inte Helsingborg på skolorna?

”affärshemligheter” styr nu den svenska skolan

Foto: Pontus Orre

Från och med i dag den 1 september sekretessbeläggs alla svenska skolors statistik efter en dom i Kammarrätten. Friskolorna, som Kammarrätten bedömer som normgivande, är affärsdrivande menar domstolen. Och då är sådant som antalet behöriga lärare, betygsnivån och annat ”affärshemligheter”, eftersom skolorna konkurrerar med varandra, heter det. Skolverket menar att villkoren för kommunala och fristående skolor måste vara likadana. Alltså är de kommunala skolorna nu lika hemliga!!!

Det ”fria skolvalet” har i stället blivit en ”affärshemlighet”. Hoppsan. Ut med offentlighetsprincipen för skolorna in med en ”hemlighetsprincip”, skriver sexton upprörda forskare på Svenska Dagbladets debattsida. Deras slutsats är förödande:

”Absurditeten att skolor sköts som vinstdrivande bolag har nu nått vägs ände och vi kan bara hoppas att detta är sista spiken i den kommersialiserade skolans kista.”

De sexton sätter in dagens förändrade förutsättningar för landets skolor i ett historiskt sammanhang, som vägs ände för en utveckling som lett till försämrade skolor och ökad segregation då det gäller skolvalen.

På 1980-talet ville man politiskt skapa förutsättningar för föräldrar att välja skola åt sina barn. Konsekvenserna blev destruktiva.

Skolmarknaden bygger på idén om konkurrens – tanken är att de skolor som hade de mest effektiva metoderna ska slå ut mindre effektiva skolor. Marknadens ”kunder” är föräldrarna, och skolvalen är tänkta att fungera som ”informerade konsumentval” – stöttade av offentlig statistik på bland annat elevresultat och andel behöriga lärare. Sverige skulle genom konkurrens och företagsamhet få Europas, ja till och med ”världens bästa skola”.

Idag vet vi att denna omläggning ledde till helt andra konsekvenser i form av ökad segregation och försämrade resultat. En ojämlikhet skola med sämre kvalitet.

Den svenska skolan blev en lönsam mångmiljardindustri, där riskkapitalister etablerade sig, skolor börsnoterades och säkrade stora vinstuttag.

Om det som sker nu inte drabbade alla svenska gymnasielever skulle man lätt kunna betrakta de senaste fyrtio årens svenska skolpolitik som en nattsvart fars, som ett stort bedrägeri mot de grundläggande förutsättningarna för en skola som är bra både för den enskilde och för samhället.

Marknadsförutsättningarna har förvandlat utbildning till en handelsvara. På många friskolor har man ägnat sig åt betygsinflation, eftersom låga betyg ju inte lockar kunder, förlåt elever.

Genom de nya reglerna om ”affärshemligheter” kan varken, elever, journalister eller forskare granska skolornas pedagogiska verksamhet.

”Hur kan samhället kräva en skola på vetenskaplig grund samtidigt som forskare hindras i sitt arbete?”, undrar de sexton forskarna.

De pekar också på att det allvarligaste akuta problemet nu är att skolorna allt mer styrs av affärslogik. Elever blir handelsvaror och föräldrar kunder.  

När skolan styrs av marknadens principer snarare än mot allmänna demokratiska idéer om en likvärdig skola blir lärare och rektorer i det närmaste försäljare med vinstkrav snarare än att se till att den uppväxande generationen förbereds för vuxenlivet som medborgare och på arbetsmarknaden.”

Eller med andra ord: Systemet har fallerat. Det är akut att skapa nya förutsättningar för dagens och framtidens skola! Forskarna slutar sin debattartikel med att formulera fem grundläggande åtgärdsförslag:

  • Gör skolstatistiken offentlig igen, men inte i syfte att marknadsföra skolor utan för att ge insyn i en av den offentliga sektorns viktigaste verksamheter. 
  • Slopa skolvalet. System som bygger på konkurrens kommer alltid att skapa vinnare och förlorare.
  • Stoppa möjligheten till vinstuttag i friskolor så att marknaden kan regleras mot kvalitet snarare än mot effektivitet. 
  • Skapa ett policy-rådgivande nationellt centrum för utvärdering av skolreformer. 
  • Förtydliga skollagens moraliska, pedagogiska och demokratiska portaler – skolan är ingen marknad utan en bärande samhällsinstitution.

De sexton forskarna är:

Malin Ideland
professor i utbildningsvetenskap, Malmö universitet
Magnus Hultén
professor i naturvetenskapernas didaktik, Linköpings universitet
Petra Angervall 
professor i pedagogiskt arbete Högskolan i Borås
Thom Axelsson
docent i utbildningsvetenskap, Malmö universitet
Dennis Beach 
professor i pedagogik Högskolan i Borås och Göteborgs universitet
Magnus Dahlstedt
professor i socialt arbete, Linköpings universitet
Marianne Dovemark
senior forskare/professor emerita, Göteborgs universitet
Magnus Erlandsson
fil dr i statsvetenskap, lektor i ledarskap, Malmö universitet
Martin Harling 
doktor i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Anna Jobér
lektor i utbildningsvetenskap, Malmö universitet
Janna Lundberg
adjunkt i samhällskunskap, Malmö universitet
Catarina Player-Koro
docent i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Eva Reimers
professor i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Hanna Sjögren
biträdande lektor i pedagogik, Malmö universitet
Ola Strandler 
doktor i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Susanne Urban
universitetslektor i bostads- och urbansociologi, Uppsala universitet

Academia, Liljeholmen i Stockholm. Foto: Lasse Allard.

Ska ännu en kommunal skola i Helsingborg hyras ut till privat aktör?

Norrehedskolan i Helsingborg, som stadens moderatledda styre vill hyra ut till en privat aktör. Foto: Wikipedia.

Helsingborgs moderatledda styre misslyckades i början av året med att sälja ut kommunalt ägda energibolaget Öresundskraft. I en kommunal folkomröstning sa medborgarna ett rungade nej, med 96 procent mot försäljningen och ynkliga fyra för politikernas förslag.

För tre år sedan hyrdes den kommunalt ägda GA-skolan efter en rejäl renovering ut till börsnoterade Engelska skolan, som fick ett förmånligt 18-årigt hyreskontrakt. Staden fick bygga nytt till den kommunala skolan.

Helsingborgs stad växer och därmed växer behovet av förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. 

I sommar vill samma moderatledda styre hyra ut en annan skola i staden, Norrehedsskolan, till en privat aktör. I Kvällsposten protesterar två socialdemokratiska politiker under rubriken ”Ofattbart att Helsingborg hyr ut kommunal skola” mot planerna, My Rosell, Vice ordförande i Helsingborgs fastighetsnämnd, och Maria Ward, 2:e vice ordförande i Helsingborgs barn- och utbildningsnämnd.

I området där skolan ligger i området kring gamla spårvagnshallarna byggs nu 700 nya lägenheter. Behoven av samhällsservice och skolor kommer att öka, skriver Rosell och Ward. 

De understryker att det i ekonomiskt utsatta tider, som nu efter coronans påfrestningar,  är viktigt att använda befintliga kommunalt ägda byggnader på ett smart och hållbart sätt. Det gäller särskilt skolsatsningar:

”Det absolut viktigaste uppdrag vi som kommunpolitiker har är att rusta våra barn och unga för framtiden. Det är vår uppgift att ge dem verktygen för att så småningom etablera sig på arbetsmarknaden eller ta sig vidare till högre studier. Oansvariga uthyrningar av befintliga skollokaler, först GA-skolan och nu Norredhedskolan måste därför upphöra. För oss socialdemokrater är det aldrig acceptabelt med detta resursslöseri som missgynnar oss helsingborgare.”

Skolväsendet i Helsingborg hör redan till det mest privatiserade i Sverige, med exempelvis hela 18 fristående aktörer i gymnasieskolan, vilket ligger betydligt över genomsnittet. 

Med de nya begränsningarna i offentlig insyn i skolorna (se min tidigare blogg här) blir det än mer obegripligt med politiker som missgynnar den kommunalt ägda skolan för privata aktörer. 

GA-skolan i Helsingborg renoverades och hyrdes för tre år sedan ut till börsnoterade Engelska skolan på ett förmånligt kontrakt. Foto: Omar Daham/HD.