Kategoriarkiv: Skolan

I skolans ojämlika värld byggs ett segregerat samhälle

Ersättningsnivån för skolorna har ändrats förr och den måste kunna ändras igen, skriver debattörerna. Foto: Alexander Olivera/TT

Runt om i landet tvingas kommunerna skära ner inom sin skolverksamhet samtidigt som skolkoncernerna kan plocka ut mångmiljonvinster, skriver Boel Vallgårda och Johan Enfeldt från Nätverket för en likvärdig skola i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

De båda artikelförfattarna har i sin rapport ”Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” kommit fram till att fristående skolor överkompenseras med cirka 20 procent jämfört med kommunala skolor.

De slår fast det självklara att ”dessa orimligheter måste rättas till” och har kommit fram till att den nuvarande lagstiftningen ger nuvarande lagstiftningen ger ”olikvärdiga villkor mellan offentligt drivna skolor och vinstdrivna skolor”.

Följden av det har blivit att kommunerna runtom i landet måste skära ner inom sin skolverksamhet samtidigt som skolkoncernerna kan plocka ut mångmiljonvinster. 

Friskolesystemet infördes av Bildtregeringen 1992. Den gången fick friskolorna 85 procent av kommunernas ersättning. En utredning några år senare fastslog sedan att en rimligare nivå vore 75 procent. Trots detta är ersättningen i dag höjd till 100 procent.

Detta trots att den kommunala skolan har ett ansvar att se till att det finns skolor för alla, också i utsatta områden. Friskolorna kan däremot bedriva skolor enbart där det lönar sig för dem och se till att klasserna alltid är fulla.

Fristående skolor i allmänhet och koncerner som Internationella engelska skolan (IES) i synnerhet, kan för sig skapa en gynnsammare elevsammansättning. Kommunala skolor får i stället en ökad koncentration av elever med behov av stöd. Vinstsyftande skolor behöver bara ta emot elever som aktivt valt deras skola och därmed accepterat ett specifikt koncept, till skillnad från de kommunala som måste vara till för alla. 

Det har därmed blivit mycket lönsamt att bedriva friskolor, vilket har lett till att utvecklingen mot koncernskolor, riskkapital och börsnoteringar tagit fart. I utredningen heter det:

”Att stora belopp av skattemedel överlåts till privata utförare utan närmare preciserade krav på vad som ska göras för pengarna är inte möjligt inom andra områden är skolan.” 

För att förstå hur samhället ser ut måste vi se skolans roll. Rapportens författare skriver:

Skolan är också en mötesplats för unga och deras föräldrar vilken kan bidrar till sammanhållning förståelse och tolerans i samhället. Skolan har ett centralt uppdrag i att upprätthålla det civiliserade samhället som uttrycks i FN:s mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Att upprätthålla denna centrala uppgift försvåras när skolan fragmentiseras.

Rapporten är högintressant läsning. De högljudda debattörer som vill lösa sociala problem med fler poliser och hårdare straff bör särskilt studera den. I skolans ojämlika värd byggs ett segregerat samhälle – med skattepengar. Det är fullständigt horribelt.

Den 25-sidiga rapporten kan laddas ner gratis här.

Sveriges värsta välfärdsplundrare

Aktuellt Foto listar de största Välfärdsplundrarna i Sverige. Bild: Aktuellt Fokus.

Det svenska världsunika systemet med fria vinstuttag i skolor, sjukvård, flyktingmottagande och äldreomsorg har skapat en ny förmögen klass, skriver tidskriften Aktuellt Fokus, som listat Sveriges värsta välfärdsplundrare. Här uppgifter om några ur den här ”smarta” kretsen.

Björn Savén. Bild: Aktuellt Fokus.

Högst upp på listan står Björn Savén, som genom sitt bolag tjänat miljarder på att köpa och sälja välfärdsbolag som Patena, Carema och Attendo. 2016 uppgick hans personliga förmögenhet till 2,8 miljarder kronor.

Förra året krävde Skatteverket Savén på 1,8 miljarder, en skuld han valt att överklaga. Alltsedan starten har Carema, som nu heter Vardaga, och Attendos verksamhet kantats av skandaler med vanvård och underbemanning.

Anders Jultin. Bild: Aktuellt Fokus.

Anders Jultin skrev friskolereformen som antogs 1992 av regeringen Bildt. Jultin lämnade politiken och blev i stället VD för privata Kunskapsskolan. Därefter ledde han John Bauer Education i konkurs med miljarder i skulder.

Några dagar före konkursen la Hultin på sin Facebooksida upp en bild av sig själv där han korkar upp dyr champagne, med texten ”because im worth it”. Efter konkursen köpte Hultin upp de fyra mest lönsamma skolorna som han fortfarande driver.

Gustaf Douglas. Bild: Aktuellt Fokus.

Adelsmannen Gustaf Archibald Douglas tjänade 2005 650 miljoner kronor i reavinst på försäljningen av Attendo Care. Douglas är en av Sveriges rikaste personer och hade i maj 2015 en personlig förmögenhet på 4,4 miljarder US dollar, enligt amerikanska tidningen ”The Richest”. Gustaf Douglas satt i Moderaternas partistyrelse mellan 2002 och 2014.

Rune Tedfors. Bild: Aktuellt Fokus.

Rune Tedfors startade år 2000 John Bauer-gymnasierna och kunde 2005 – 08 ta ut 90 miljoner i vinst på dem. Han tjänade 200 miljoner på att sälja skolkoncernen till sitt eget moderbolag innan det såldes vidare till riskkapitalbolaget Axcell. 2013 gick John Bauer-gymnasierna i konkurs och lämnade tusentals gymnasister utan skola.

Tedfors har genom avancerad skatteplanering under lång tid bara betalt 15 procent i inkonstskatt, motsvarande hälften av vad en städerska eller undersköterska betalar.

Barbara Bergström. Bild: Aktuellt Fokus.

Barbara Bergström grundade Internationella Engelska skolan 1993., en elitskola med fokus på disciplin. 2012 sålde Bergström skolkoncernen för 691 miljoner kronor till det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates. Samma år var hon med på listan över Sveriges mest förmögna.

Filippa Reinfeldt. Bild: Aktuellt Fokus.

När Filippa Reinfeldt var Sjukvårdslandstingsråd och gift med Sveriges dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) drev hon en aggressiv privatiserings- och avknoppningspolitik i Stockholm. 

Hon är ansvarig för byggandet av sjukhuset Nya Karolinska, som kostade Stockholms skattebetalare mångmiljarder. Den absoluta merparten av dessa pengar hamnade i privata företagares fickor.

2014 lämnade Fillipa Reinfeldt politiken för ett välbetalt chefsjobb på det privata vårdföretaget Aleris.

Hur har dessa svindlande affärer blivit möjliga? Varför har politikerna inte satt upp rimliga regler från att låta giriga personer plundra välfärdsbolag för miljarder? Och nu när vi vet, hur kan det komma sig att inte ett finger höjs för att få slut på förskingrandet av skattepengar?

Skolverket vill stryka undervisning om Norden

Skolplansch. Karta över Norden. Skolverket vill plocka ner den och inte längre undervisa om Norden på Mellan- och Högstadiet.

”Du gamla, du fria, du fjällhöga nord …” / ”Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden …”

Norden? Vaddå?

Skolverket vill i sitt förslag till nya kursplaner slopa begreppet Norden. Man vill också stryka undervisning om nordiskt samarbete i olika avseenden. Av bara farten vill samma myndighet ta bort kunskap om urfolket samerna och de nationella minoriteterna från historieundervisningen.

Förslaget vill bland annat att ordet Noreden och den nordiska namngeografin tas bort i ämnet geografi på mellanstadiet. Alltså inte ett ord om Helsingör eller Köpenhamn för att inte tala om så avlägsna ort som Odense eller Aarhus.

I ämnet historia på högstadiet föreslås vidare att undervisning om det nordiska samarbetet ska utgå.

I ett remissvar till Skolverket, publicerat i Nordens Tidning #4-19 reagerar Föreningen Norden genom sin generalsekreterare Bo Andersson. Han presenterar flera olika argument. Förslaget strider exempelvis mot artikel 8 i Helsingforsavtalet, där det heter att eleverna i de nordiska länderna ska ges kunskap om ”de nordiska språken, om kulturen och om sociala förhållanden i Norden”.

Till saken hör också att det i Sverige bor cirka 240 000 utrikesfödda första generationen med nordisk bakgrund.

Våra nordiska statsministrar har en annan vision än Skolverket och vill att Norden ska vara världens mest integrerade region år 2030.

Nordiska Rådets president Hans Wallmark gillar inte heller Skolverkets förslag och skriver att det ”finns en fara om vi tar bort Norden och den nordiska språkförståelsen att vi därmed också tar bort rottrådarna till vår egen kultur”.

Fotnot: ”Värna Norden och det nordiska samarbetet i läro- och kursplanerna” är titeln på Föreningen Nordens remissvar till Skolverket, publicerat i Nordens tidning #4-19. Följ länken och gå till sidan 13.

Fotograf
 Ane Cecilie Blichfeldt

Svenska skolan bygger ett nytt klassamhälle

Grafik: Elin Lindwall Källa: OECD, PISA 2018. 

För sju år sedan drabbades Sverige av en PISA-chock. Den stora internationella undersökningen av kvaliteten på skolorna i olika ämnen visade att de svenska elevernas resultat 2012 försämrats mer än i något annat OECD-land.

Svenska politikers okunniga och destruktiva hantering av skolan var en avgörande orsak till fiaskot. Den svenska självbilden raserades. Vårt samhälle hade inte längre en fungerande skola som gav alla ungdomar en möjlighet till ett välfungerande vuxenliv. Det knakade i fogarna på bilden av Sverige som ett jämlikt samhälle.

Den senaste PISA-undersökningen gjordes 2018 och presenterades i veckan. Den har genomfört i 79 länder, varav 37 är OECD-länder, och visade att de svenska 15-åringarna (niondeklassarna) presterade bättre i matematik, läsförståelse och naturvetenskap än vad de gjorde för tre år sedan. Sverige ligger åter något över genomsnittet för OECD i de nämnda ämnena. Dock är resultaten inom felmarginalen.

Men det svenska skolsystemet har också lett till att skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever fortsätter att öka i Sverige. När skolor kommer över ett visst tröskelvärde, det brukar vara runt 35–40 procent elever med en utländsk bakgrund är sannolikheten för att du ska prestera bra mycket mindre, säger Andreas Schleicher, OECD:s utbildningschef och högsta ansvarige för Pisaundersökningarna, till Dagens Nyheter.

I Dagens Samhälle skriver tidningens inrikespolitiska kommentator Cecilia Garme om hur likvärdigheten i skolan kraftigt försämrats.

Hon pekar på att det också finns uppseendeväckande stora skillnader i skolkvalitet mellan städer och landsbygd. Barn i stora städer får en betydligt bättre skola än barn på landsbygden. Skillnaderna har dessutom tilltagit över tiden, vilket har drivit isär skolresultaten mellan stad och land.

För inte länge sedan var Sverige ett land där skolan gav möjligheter till klassresor. I dag tycks den möjligheten inte längre finnas. Det är bedrövligt och ett resultat av politikens misslyckande eller snarare haveri i en av de helt avgörande frågorna.

Dagens skola bygger ett nytt klassamhälle. Hur blev det så?

Fotnot: Helsingborg tycks inte prioritera stödet till utsatta elever. Helsingborgs Dagblad kunde i veckan berätta om hur staden drastiskt skär ner på det så kallade Närvaroteamet, från sju tjänster till två.

Enligt en utredning har teamets insatser kraftigt minskat elevfrånvaron på flera skolor: ”I sitt fördjupande arbete med eleverna har 26 av 34 högre närvaro. 14 har fler och/eller högre betyg.

”Marknadens välsignelse”, friskolereformen och den kvaddade skolan

Svenska elevers studieresultat försämrades dramatiskt under åren 2006 – 2012, enligt PISA.

1992 klubbade riksdagen den så kallade friskolereformen, framtagen av den dåvarande borgerliga regeringen under ledning av Carl Bildt

Skolministern Beatrice Ask ville skapa ”ökad valfrihet” för eleverna. Ingenting blev sagt om att aktiebolag skulle få skattepengar för att driva skolor och för risken för att segregationen skulle öka, när ”marknaden” tog över.

OECD varnade den svenska regeringen för konsekvenserna av reformen. I rapporten ”Review Of Education Policy in Sweden: Examiners Report and Questions” (1992) undrade man varför Sverige ville genomföra så drastiska förändringar av den svenska skolan, på den tiden präglad av goda resultat och likvärdighet.

OECD:s kritik pekade särskilt på att den långtgående reformen genomfördes utan grundliga utredningar, utan konsekvensanalyser och utan någon form av praktiska tester. Men rapporten ”försvann” och diariefördes inte ens, än mindre vållade den debatt och eftertanke.

I år har LO-utredaren Mattias Samuelsson ur OECD:s arkiv grävt fram rapporten, som byggde på en lång rad intervjuer med svenska skolforskare och företrädare för myndigheter och kommuner.

Reformen, rapporten och konsekvenserna för den svenska skolan har i våras debatterats i en ledare i Dagens Arena, skriven av Mats Wingborg.

Wingborg konstaterar att det dröjde femton år innan systemskiftet inom skolan slog igenom med full kraft. Han skriver:

”Först i Pisa-testet 2006 börjar kunskaperna hos de svenska eleverna i läsning, matematik och naturvetenskap att tydligt sjunka. I testet 2009 kommer nästa nedgång, Sverige förvandlas till ett genomsnittligt OECD-land. I testet 2012 kommer den mest dramatiska försämringen. De svenska eleverna presterar klart under genomsnittet inom OECD inom samtliga ämnen och likvärdigheten sjunker som en sten.”

Han konstaterar vidare: 

”Krisen inom den svenska skolan är självförvållad. Politiska beslut har banat väg för det katastrofala systemskiftet. Motiven var ideologiskt grundade, en naiv tro på marknadens välsignelse.”

Hur kunde det gå så illa? Marknadens välsignelse??

Liknande resonemang skulle kunna föras då det gäller sjukvård, äldreomsorg och apoteksverksamhet, liksom järnväg och annan infrastruktur.

Men kanske är skolan det område där utvecklingen varit allra värst och priset högst, försämrade skolor för generationer unga människor.

Peter Tillbergs målning ”Blir du lönsam lille vän?” (1972). Foto: Åsa Lundén/Moderna Museet.

SD: ”Bara svenska på skolrasterna i skurup”

Romsk modersmålsundervisning i Malmö 2013. Foto: Drago Prvulovic/TT

Sverigedemokraterna har fått maktpositioner i flera sydsvenska samhällen – och visar där vilken unken politik man står för. Senast handlar det om Hörby, där SD är med och styr, där man vill halvera anslagen för modersmålsundervisning med kravet att minst en vårdnadshavare ska tala språket. Det innebär i praktiken att många ensamkommande kan bli utan modersmålsundervisning, skriver Svenska Dagbladet.

Man tänker också införa ett språktest som ska avgöra vem som har rätt till undervisning i ämnet.

– Exakt hur provet ska se ut har vi inte bestämt än. Förvaltningen får titta på det. Vi tänker oss att det ska göras av en extern instans. För modersmål i gymnasiet ska man ha C i betyg i ämnet och för yngre elever gäller E, säger Cecilia Bladh in Zito (SD), kommunstyrelsens ordförande i Hörby.

Sverigedemokraterna drar ner på modersmålsundervisningen även på annat håll. I Bromölla och Sölvesborg sitter SD i kommunstyrelsen. Där har anslagen för undervisningen reducerats – i Sölvesborg med 25 procent, enligt Lärarnas tidning. Och i Skurup vill partiet förbjuda att tala andra språk än svenska i skolan. Bara svenska ska få talas i klassrummet och på rasterna, från förskolan till gymnasiet.

Det är inte bara SD:s kommunpolitiker som driver den diskriminerande politiken. Inför valet krävde partiledaren Jimmie Åkesson att modersmålsundervisning ska bedrivas i hemmet och att den inte borde få något ekonomiskt stöd.

Skolverket anser att modersmålsundervisningen är positiv för eleverna.

– Det ursprungliga syftet med ämnet är möjligheten att fortsätta utveckla sitt förstaspråk. Sedan handlar det också om identiteten, att de kunskaper man har är något som anses som värdefullt. Men vi ser också att även kunskaperna i andra språk utvecklas i positiv riktning, säger Anna Österlund till Svenska Dagbladet.

SD-politiker hävdar ofta att undervisning i nyanländas första språk skulle hindra elevers utveckling av svenska. 

I en tidigare debattartikel i Svenskan skrev 22 språkforskare med anledning av Internationella modersmålsdagen, den 21 februari, att forskning visar att möjligheterna att utveckla ett starkt modersmål snarare främjar utvecklingen av andra språk.

Det påverkar i sin tur elevers  personliga utveckling och deras framtidsmöjligheter. Undervisningen innebär för många elever tillgång till fler och mer avancerade textvärldar även på ett annat modersmål än svenska; ”en typ av skolrelaterad språkanvändning som inte nödvändigtvis utvecklas i en hemmiljö”.

Det är otäcka inskränkningar av nyanländas framtidsmöjligheter som SD – och andra partier – vill genomföra, en diskriminering av barns och ungdomars framtida liv i Sverige.

Förslaget i Skurup, att förbjuda alla andra språk än svenska i klassrummen och på rasterna – inklusive engelska förmodar jag – förutsätter något slags avlyssnare som rör sig bland eleverna och ser till att att den som bryter mot förbudet straffas.

Moderaterna och Kristdemokraterna tycks inte utesluta att bilda regering baserad på stöd från eller rentav tillsammans med SD. Det sänder kalla kårar att försöka föreställa sig vad en framtida SD-skolminister skulle kunna göra med den svenska skolan.

ORDNINGSBETYG I SKOLAN??

Ordning och reda. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Jan Björklund vill ha ordningsbetyg i skolan. Signal- och utspelspolitik har varit hans starka sida i politiken. Björklund har nu fått Alliansen med sig på förslaget, som därmed har majoritet i riksdagen.

Medierna har hakat på och gjort det till en dominerande politisk fråga.

Häromdagen träffade jag en lärare som arbetar med en sjätteklass i ett utanförskapsområde i en av våra tre största städer. Hon har haft barnen i tre år. Alla utom en i klassen har utländsk bakgrund. Hon är djupt fäst vid dem, har följt deras utveckling, sett hur de växt och mognat och trivs själv med sitt jobb.

– Visst har det varit problem. Men vi har löst dem. Många har på lektionerna fått berätta vad de varit med om, om kusliga krigshändelser, några har sett människor dö, om den svåra flykten, om väntan på beskedet om att få stanna i Sverige.

Skolan är ett slags centrum i området, dess roll kan inte underskattas.

– Tyvärr har våldet i området ökat. Vi skulle behöva fler som arbetade med barn och föräldrar i samhället.

Men något sådant vill inte politikerna i det alliansstyrda området.

– Vi har fått sparkrav på tio miljoner. Det kommer att leda till avskedanden i en skola som redan är hårt pressad. Vi har talat om att demonstrera eller rentav strejka. Men då säger rektorn att om vi gör det, då kommer inga fler barn att vilja studera här. Det så kallade fria skolvalet får sådana konsekvenser.

Jag undrar vad Björklunds krav på ordningsbetyg skulle medföra. Hon slår ut med armarna.

– Inte ett enda dugg.

Mot en asiatisk värld

Foto: Heiko Junge/TT

Redan år 2025 beräknas halva världsekonomin häröra från länder i Asien, skriver fyra forskare på DN Debatt, Henrik Chetan Aspengren, Björn Jerdén, Andreas Johansson och Marina Svensson.

De utgår från Utrikesdepartementets globala analys Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld?, där det bland annat heter:

”Asiens ökande betydelse i den globala politiska ekonomin är en av de mest grundläggande och snabba förändringarna sedan millennieskiftet. Asiens andel av global BNP har ökat från 31,9 % 2000 till 42,6 % 2013. Enligt den senaste prognosen från Inter- nationella valutafonden (IMF) kommer Asiens andel att ligga runt 47 % 2019. 2025 kommer Asiens sammanlagda BNP att överstiga hälften av världens totala BNP, samtidigt som regionen då har cirka 59 % av världens befolkning (FN).”

Redan nu kommer världens bäst presterande skolelever från asiatiska länder, slår artikelskribenterna fast. I länder som Kina, Japan, Sydkorea och Singapore ägnas varje vaken stund till studier när gymnasiet går mot sitt slut. I Kina tar varje år nio miljoner elever inträdesprovet till universitetet.

Hur ska vi förhålla oss i en förändrad värld? I artikeln pekar författarna på bättre kunskaper om Asiens språk, samhällen och politiska system som en nödvändig förutsättning.

Men i dag behandlas de asiatiska länderna inom forskningsvärlden som kuriosa, bara två procent av svensk forskningsfinansiering inom humaniora och samhällsvetenskap går till Asieninriktade projekt.

Detsamma gäller studier i asiatiska språk och kulturer. Antalet studenter som läser kinesiska har sjunkit med nästan en tredjedel sedan toppåret 2012. För hindi har studentantalet halverats från en redan låg nivå.

Ekonomiskt är förändringarna i Sverige redan påtagliga. Svenska företag har stor och ökande närvaro i Asien. Ericsson sysselsätter i dag fler människor i Indien än i Sverige. Intresset är ömsesidigt. Antalet anställda vid asiatiskt ägda företag i Sverige ökade med nästan 350 procent mellan år 2000 och 2017.

Bjuv efter Findus nedläggning

Sverigedemokraterna blev efter valet i höstas det största partiet i tolv svenska kommuner, varav elva i Skåne. I Bjuv blev SD inte störst, men partiets ökning var dramatisk, från 12,8 procent 2014 till 33,5 procent 2018. Det är den näst högsta siffran i Sverige, bara Höör har större andel SD-are, 35,4 procent. Följden i Bjuv blev sociala problem, som kommunen försöker möta med nya metoder.

Under den förra mandatperioden drabbades Bjuv av nedläggningen av Findus. Noam Gottesman, en av USA:s rikaste miljardärer och huvudägare till Nomads Foods, knäppte med fingrarna. Det lönsamma Findus, under generationer ett mönsterföretag, utplånades – och Bjuv drabbades av arbetslöshet och sociala problem.

I dag tillhör Bjuv de mest brottsdrabbade kommunerna i Skåne, skriver Dagens Samhälle #5/2019 i ett stort reportage. Hälsoläget för Bjuvs barn och ungdomar är värre än snittet för Skåne. Här finns en hög andel barn med upplevd psykisk ohälsa. Vart åttonde barn har haft kontakt med socialtjänsten.

Skolresultaten ligger under riksgenomsnittet. Utbildningsnivån i kommunen är låg.

– Vi har haft problem med ungdomar som sysslar med droghandel och skadegörelse i centrum, men det har blivit bättre, säger Åsa Malmström, verksamhetschef för barn och och unga på socialtjänsten i Bjuv.

– Jag kan känna sorg när jag ser killar i centrum som jag försökt hjälpa och som jag vet har fastnat i kriminalitet,. fortsätter Helena Gunnarsson, familjebehandlare på socialtjänsten i kommunen.

Dagens Samhälles reportage är trots det som sagts präglat av försiktig optimism. Man har valt att berätta om Bjuv just därför att kommunen genom samverkan mellan skola och socialtjänst haft framgångar. Metoden brygger på den så kallade ”Skottlandsmodellen” och erfarenheter från skotska Inverness.

Samarbetet har skolan som nav och inkluderar också ungdomspsykiatrin. Barn och föräldrar möter olika myndigheter – men hela tiden i skolans lokaler, vilket också underlättar samarbete mellan olika aktörer.

Bjuv är inte ensamt i Sverige med arbetet utifrån Skottlandsmodellen. Utvärderingar visar att nio av tio barn och föräldrar är nöjda, att fler utsatta barn upptäcks och får stöd, att antalet ungdomsbrottslingar minskar, att färre barn använder droger och att klyftorna i barns levnadsvillkor mellan stadsdelar minskar.

Forfarande är det som skedde i Bjuv svårt att ta in, att en amerikansk miljardär ostraffat kan bete sig så hänsynslöst mot ett samhälle i en annan del av världen. Nu ser vi vilka som fått betala priset, utsatta unga och marginaliserade familjer.

Ändå inger reportaget i Dagens Samhälle hopp, det är inte omöjligt att mobilisera sociala motkrafter.