Kategoriarkiv: Sverige

VÄLFÄRDSJÄTTARNAS Chefer och Riskkapitalbolag i skatteparadis får Miljoner

Fredrik Gren, vd Ambea. Årsinkomst 2020: 9,2 miljoner kronor, Rasmus Nerman, vd Humana. Årsinkomst under 2020: 7,7 miljoner kronor, Marcus Strömberg, vd Academedia. Årsinkomst 2020: 10,3 miljoner.

Betrakta de tre männen. De har vd-tjänster i tre välfärdsjättar, företag som hör till pandemins mångmiljonvinnare 2020-21 inte minst genom statligt coronastöd. De tre har fått stora lönehöjningar. Företagens vinster har till stor del hamnat hos riskkapitalföretag också i skatteparadis.

T v: Fredrik Gren, vd Ambea. Årsinkomst 2020: 9,2 miljoner kronor (inklusive lön, bonus och pension). Motsvarar: 26 undersköterskelöner. Ökning grundlön: 1 miljon. Aktieägande i Ambea: 31 miljoner kronor (aktiekurs på 79,50 kronor).

Ambea är en börsnoterad vård- och omsorgskoncern med 26 000 anställda. Största ägare: Riskkapitalbolagen Triton (registrerat på lågskatteön Jersey) och KKR (USA).

I mitten: Rasmus Nerman, vd Humana. Årsinkomst under 2020: 7,7 miljoner kronor. Löneökning: 2,2 miljoner. Motsvarar: 22 undersköterskelöner. Aktieägande i Humana: 13,3 miljoner kronor (aktiekurs på 76,70 kronor). Därutöver också optioner.

Humana är en börsnoterad nordisk omsorgsjätte aktiv inom individ- och familjeomsorg samt personlig assistans. Största ägare: Riskkapitalbolaget Impilo (registrerat i Sverige).

T h: Marcus Strömberg, vd Academedia. Årsinkomst 2020: 10,3 miljoner kronor. Motsvarar: 24 lärarlöner. Löneökning under 2020: 5 miljoner. Aktieägande i Academedia: 13,5 miljoner kronor (aktiekurs på 88,10 kronor). Därutöver också syntetiska optioner.

Academia är Sveriges största friskolekoncern. 60 000 förskolebarn och elever samt cirka 80 000 vuxenstuderande. Största ägare ärMellby gård (Sverige).

Coronaepidemin och de stora statliga stöden till pandemiutsatta företag har blottlagd riktigt obehagliga missförhållanden vid de så kallade ”privata välfärdsföretagen”.

Var det verkligen meningen att skattemedel som var avsedda för vård och skola skulle ge vinster åt riskkapitalbolag registrerade i skatteparadis, att skatter skulle användas till grovt skattefusk??

Länge fördes en politisk debatt om ”vinster i välfärden”. De debattörer som menade att skattemedel inte skulle användas till vinstutdelningar inom vård och skolsektorn stämplades ofta som nära nog vänsterextremister.

Genom pandemin ser vi bedrövliga konsekvenserna av den svenska politiska modellen. Det här borde inte få fortsätta. Men var finns de politiker som har mod och röstunderlag för att riva upp och göra om på ett anständigt vis?

Var det verkligen meningen att samma företags koncernchefer skulle får löner som motsvarade 26 undersköterskelöner eller 24 lärarlöner – och att samma personers ersättningar skulle höjas samtidigt som staten ger ekonomiskt stöd i pandemikrisen?

De privata största välfärdsföretagen granskas i Dagens Etc.

Trots rekordvinsterna har Academedia nyligen sagt upp personal på 60 skolor. Detta kritiseras av Lärarnas riksförbund som menar att de medel som är avsedda för skolan ska behållas i skolan.
– Vinstutdelning är med andra ord inte acceptabel och därmed är aktiebolagsformen olämplig för skolan. Det är självklart så att man kan behöva minska på personalstyrkan om man får färre elever men det går inte att göra under pågående läsår, säger ordförande Åsa Fahlén, ordförande i Läsarnas Riksförbund..

Bolaget delade ut 158 miljoner till ägarna, vad tycker du om den prioriteringen?, frågar Etc.

– Nej, men det visar ju att det uppenbarligen finns mycket pengar som istället borde återinvesteras i skolan.

Academedia vill inte kommentera optionsaffärerna eller vad som motiverar vd:ns höga ersättningar. Men i ett mejl skriver kommunikationsdirektör Paula Hammerskog att på grund av ett uppskjutet styrelsebeslut fick vd:n dubbel bonusutbetalning under 2020 vilket förklarar den kraftiga inkomstökningen.

 Ambea dominerar tillsammans med det i dagarna skandaliserade Attendo totalt den privata äldrevården. Attendo hotade visselblåsare som slog larm om missförhållanden och det prövas nu om åtal kommer att väckas.

Ambea i sin tur dubblades vinsten, och tack vare extra ”stödåtgärder från myndigheterna”, skriver vd Fredrik Gren i en delårsrapport. De nordiska länderna förmedlade stöd på 113 miljoner till företaget.

Företaget håller bolagsstämma den 12 maj. Styrelsen föreslår att 108 miljoner kronor ska föras över till aktieägarna. Det innebär att mer än hela bolagets rekordvinst går till bolagets ägare och den största delen (16,4 miljoner) går till riskkapitalbolaget Triton med kontor i skatteparadiset Jersey.

Bolagets agerande är ”oerhört provocerande”, tycker Sanna Tefke som är ordförande för fackförbundet Kommunals sektion på Ambea. Hon är även ersättare i distriktsstyrelsen för Vänsterpartiet i Storstockholm.

– Välfärden skriker efter mer resurser. Vi behöver fler kollegor, bättre scheman och löner och pensioner som går att leva på. Tänk vilka förbättringar det skulle innebära om de skattepengar som nu försvinner till obegränsade vinster och skatteparadis faktiskt gick till det de är avsedda för. Det verkar viktigare att se till att aktieägarna får sitt än att ge kompensation till den som gått till jobbet med livet som insats under pandemin.

I en ledare i Dagens ETC skriver Ulrika Lindahl bland annat:

”Vad ska vi ha privat vård och marknadsstyrd skola till över huvud taget om den inte gör vården och skolan bättre. Varför ska vi låta skattepengar försvinna iväg i aktieutdelningar och feta bonusar? Varför?

För att göra ett antal rika män, ja framför allt män, ännu rikare? Är det vad välfärden ska vara till för Magdalena Andersson?”

Ta Hem de svenska IS-barnen och deras mammor! Om Finland kan bör vi kunna

Skärmdump Dagens Nyheter. Bilden från 2019.

Svenska medborgare sitter nu frihetsberövade i läger i kurdiskt kontrollerade nordöstra Syrien. Det rör sig om 25 svenska kvinnor med trettiotalet barn. Situationen är så allvarlig att FN upprättat en ”skammens lista” över de länder som inte tagit hem sina medborgare, däribland Sverige, skriver Jan-Olov Karlsson Fält och Klas Corbelius, båda aktiva i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, tidigare Broderskapsrörelsen i en debattartikel i socialdemokratiska Aktuellt i Politiken 15/21.

Barnen far väldigt illa i lägren. De har inte tillgång till sjukvård, , utbildning och näringsrik mat. De kan inte leka och får inget som helst stöd i sin totala utsatthet, trots att de skulle behöva rehabilitering för att bearbeta sina trauman.

I lägren kan en del av de svenskor som varit anknutna till IS misstänkas för allvarlig brottslighet. Det är skälet till att Sverige inte velat ta hem någon av dem.

Men, skriver de båda författarna. Barnkonventionens artikel nio omöjliggör att barnen separeras från sina mammor. Enda möjligheter är att mammorna får följa med sina barn hit för att i Sverige få individuell och rättssäker prövning av expertmyndigheter.

Det kurdiska självstyret har upprepade gånger uppmanat länderna att ta hem sina medborgare. Att inte göra det innebär bara att problemen skjuts på framtiden, skriver Karlsson Fält och Corbelius. När barnen blir äldre utan att få någon hjälp riskerar de försvårad rehabilitering och bestående skador. Samtidigt kan lägren ”på samma sätt som Guantánamo bli verktyg i extremisternas propaganda”.

Sanna Marins socialdemokratiskt ledda regering i Finland har valt en annan linje än den svenska genom att ta hem barnen och om så varit nödvändigt också deras mammor. Debattartikeln avslutas med uppmaningen: ”Om Finland kan, så bör vi kunna”.

Kritik mot språk- och medborgarskapsprov

Sveriges nationaldag firas i Lund 2019. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT.

Regeringen och flera andra partier vill att medborgarskapsprov, språk- och samhällskunskaper, ska införas som en förutsättning för svenskt medborgarskap Men förslagen har mötts med allvarlig kritik från flera instanser, rapporterar Peter Wallberg och Tea Oscarsson/TT i bland annat Svenska Dagbladet.

Skolverket skulle ha ansvaret för att utforma proven. Men verket säger att man saknar kompetens för att ”indirekt sätta normen vad som krävs för svenskt medborgarskap” står det i remissyttrandet.

– Vi kan inte se att det här är ett uppdrag som ska ligga på Skolverket, det är väldigt svårt att relatera till det vi förväntas ta ansvar för, säger generaldirektör Peter Fredriksson.

Tanken är att Universitets- och högskolerådet (UHR) tillsammans med universitet och högskolor ska arrangera provens genomförande. UHR påpekar att medborgarskapsprov är något helt annat än högskoleprov. Bland annat eftersom mycket står på spel för den som ska göra provet.

– Vi är en utbildningsmyndighet och det här handlar om andra frågor kopplat till medborgarskap och den kompetensen finns inte på myndigheten, säger vikarierande generaldirektör Maria Linna Angestav.

Flera universitet avstyrker också att de ska arrangera proven.

Frågor om flyktingars integration har blivit politiskt laddade inför nästa års val. SD:s flyktingfientliga politik har i det närmsta blivit norm för de andra högernationalistiska partierna. M och Sd och även liberalerna har hakat på. 

Många andra partier har sökt snabba och ”enkla” quick-fix-lösningar på komplicerade problem. De kritiska reaktioner som kommit nu är positiva. Verkligheten är komplex. Dåliga lagförslag kan bidra till att många människor far rejält illa och kan också skapa dåliga system med låg rättssäkerhet – och i längden ett icke-inkluderande samhälle.

Lärarnas roll riskerar att bli oklar ,ed ett indirekt ansvar för medborgarskap eller inte. Den som har godkänt betyg i svenska för invandrare (SFI) i kurs D eller godkänt betyg i svenska, svenska som andraspråk, samhällskunskap samt samhällsorienterade ämnen i årskurs 9 ska kunna slippa medborgarskapsprovet.

Lärarnas Riksförbund ser en potentiell risk för att den betygssättande läraren ska hamna i en pressad situation när ett medborgarskap står på spel.

Monica Sonde, avdelningschef för utbildning och arbetsmarknad på SKR, jämför med situationen för ensamkommande, vars möjlighet att få stanna hänger på att de klarar gymnasiestudierna.

– Vår erfarenhet efter att gymnasielagen infördes var att vissa lärare kände att den enskilda unga nyanlända eleven plötsligt hamnade i deras händer beroende på deras bedömning, säger Sonde.

Proven skulle inte bara handla om medborgarskap utan också bygga en grund för bättre integration av de flyktingar som kommit till Sverige.

Delegationen för migrationsstudier (Delmi), anser att medborgarskapsprov ”riskerar medföra negativa konsekvenser för invandrare från länder med större kulturell och språklig distans till Sverige”. Delmi pekar på att färre kan komma att ansöka om medborgarskap.

Det finns fler invändningar. Malmö universitet tycker att provet framstår som överdrivet omfattande. Stockholms universitet ställer sig frågande till vilka språkfärdigheter språkprovet testar. Umeå universitet tycker inte att prov i samhällskunskap fyller ett tydligt syfte och varnar för att språkkravet gör det svårare för människor som tillhör vissa sociala kategorier och som härstammar från vissa länder att bli medborgare.

Fotnot: Utredningens förslag presenteras i SOU 2021:2 och kan sammanfattas så här:

• Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap införs för alla som fyllt 16 men inte 67 år.

• Kunskaperna föreslås kunna visas på olika sätt.

• Ett sätt är godkänt resultat på ett särskilt framtaget prov.

• Ett annat sätt är godkänt betyg på till exempel komvux eller avklarad kurs i SFI på viss nivå.

• Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

• Syftet är att stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle.

Om Carl Nyrén: Filmaren söker en morfar och finner en arkitekt

Trappa i Handelshögskolan i Göteborg. Foto: Carl Nyrén. Skärmdump.

Carl Nyrén (1917 – 2011), ansedd som en av Sveriges mest betydelsefulla arkitekter, porträtteras i morgon på långfredagen i den starkt personliga dokumentären ”Det krokiga och det raka”, som visas på SVT 2 kl 20.00 som K-special. Filmen har gjorts av Sven Blume, Carl Nyréns barnbarn, som söker minnet av en älskad morfar och hittar den unike arkitekt, som han inte såg som barn. 

Via morfars alla byggnader runt om i Sverige upptäcker han nya sidor hos sin morfar, som  han som liten mest upplevde som en man som älskade fester, att klä ut sig och att dansa. ”Husen han ritat brydde jag mig inte om”, säger Sven Blume som i sin film är en sökande röst.

Carl Nyrén.

Ett av Carl Nyréns mest kända verk är Västerortskyrkan i Vällingby, hans allra första kyrka färdig 1957, där han också ligger begravd.

Arkitekten Le Corbusier har en gång sagt att ”Om ni ska se vackra kyrkor i Europa finns det tre som ni inte får missa, Peterskyrkan i Rom, Notre Dame i Paris – Carl Nyréns Västerortskyrkan i Vällingby.

” Det fanns en arkitekt som skickligare än någon annan förstod att vårda det nordiska ljuset,” skrev Gert Wingårdh i Svenska Dagbladet i november 2011 efter Carl Nyréns död. ” För Nyrén var ljuset mer än en praktikalitet. Det var en egenskap att gestalta.” Wingårdh skrev vidare att ”Nyrén inte bara var den sista av det senare 1900-talets dominerande arkitekter utan även den mest inflytelserike. Nivån på Carl Nyréns breda verksamhet var däremot så hög och jämn att den under lång tid definierade svensk arkitektur.”

Immanuelskyrkan, Jönköping.

I filmen får Carl Nyrén frågan hur man kan se vad det är som gör ett hus vackert?

– En arkitekt tittar ofta väldigt mycket på detaljer. Sedan handlar det också om hur man rör sig i huset, hur rummen ligger, liksom om kontakten mellan huset och omgivningen.

I en annan del av filmen säger Nyrén att han gärna arbetar med trä.

– För mig kan trä i en byggnad få något av heligt liv.

Carl Nyrén byggde många skolor, ofta med böjda korridorer, nog för att han mindes obehaget att gå längs raka korridorer i sin barndoms skolor i Jönköpingstrakten.

Han växte upp i en religiös miljö och ritade under sitt liv många kyrkor. Förutom den nämnda i Vällingby skildras också den frireligiösa Immanuelskyrkan i Jönköping, byggd i trä, ”denna himmelska lada”, med fönster högt upp och speciellt ljusfall.

”Det krokiga och det raka” är inte bara en essäfilm om en spännande arkitekt och en film som väcker tankar om arkitekturens många språk. Det är också en film om att se och upptäcka nya sidor hos en nära släkting, med filmens medel. Själv idén till filmen uppkom när Sven Blume hittade 8 mm-filmer, VHS-band och en påbörjad dokumentärfilm i den av Carl Nyrén ritade Villa Nyrén i Äppelviken.

Olika filmiska genrer blandas kreativt och ohögtidligt, med ett personligt tilltal från filmaren både till den morfar han håller på att upptäcka och till oss som ser filmen.

Dokumentären börjar med en familjefest med glada danser. Lite längre fram filmar regissören Sven som barn sin morfar och mormor. I en lång tagning går han in i deras hus, säger att han tänker ställa några frågor och inleder karskt:

– Tror ni att det finns liv i rymden?

Själv minns jag alldeles särskilt ett av Carl Nyréns sista verk, Vitlyckemuseet över Tanums hällristningar och Världskulturarv, en träbyggnad med ett formspråk som knyter an både till naturens former och hällristningarnas språk.

Fotnot: ”Det krokiga och det raka” visas på långfredagen kl 20.00 på SVT 2 som K-special. Den kan redan nu och ett helt år framöver ses på SVT Play

Vitlycke museum öv er Tanums hällristningar och världskultirarv .

Saudiske kronprinsen måste dömas för mordet

Donald Trump ignorerade under två år mordanklagelserna mot den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman för mordet och styckningen av den regimkritiske journalisten Jamal Khashoggi. Foto: CNN.

Jamal Khashoggi,saudisk-amerikanske journalist, besökte den 2 oktober 2018 Saudiarabiens konsulat i Istanbul. Han skulle hämta nödvändiga dokument för sitt stundande bröllop. Hans fästmö Hatice Cengiz, väntade utanför medan han gick han in på konsulatet – för att aldrig komma ut. 

Inne på det saudiska konsulatet väntade en grupp mördare på honom. Khashoggi slaktades. Hans kropp styckades och bars ut i mindre delar av en grupp män med portföljer. De färdades i ett privatflygplan till Saudiarabien. Planets ägare var den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman. Ingen tullkontroll.

Redan den 16 november samma år rapporterade Washington Post att CIA hade kommit fram till att kronprinsen Mohammed bin Salman hade ”beordrat mordet på Jamal Khashoggi i Istanbul”.

Journalisten Jamal Khashoggi mördades och styckades på det saudiska konsulatet i Istanbul.
Bild: TT/AP/Hasan Jamali/Dagens ETC.

Två dagar därefter, den 20.11.18 utfärdade Donald Trump ett dokument om ”den tragiska händelsen”. Trump slätade över. ”Efter storartade oberoende undersökningar vet vi nu mycket om detta förfärliga brott. … Det kan mycket väl vara så att kronprinsen kände till denna tragiska händelse – kanske gjorde han det eller också gjorde han det inte”. Vid ett annat tillfälle noterade Trump att CIA ”inte kom till någon slutsats om kronprinsens inblandning i mordet, de har vissa känslor, men jag har rapporten”.

De män som verkställde mordet tillhörde kronprinsens krets. Tidigt framkom liknande uppgifter. Men Donald Trump såg till att uppgifter hemlighölls och att det avskyvärda brottet aldrig fördes till domstol, trots att allt pekade på att det utfört på beställning av kronprinsen, som i realiteten är den person som styr Saudiarabien.

I förra veckan publicerade Joe Bidens administration en icke-sekretessbelagd underrättelserapport om mordet på Khashoggi. 

USA:s regering bekräftade kronprinsens roll i mordet. Men man gick inte vidare. 

I tidningen Dagens ETC publicerades på tisdagen ett inlägg av Amrit Singh, jurist vid Open Society Justice Initiative. Hon kräver där att den saudiske kronprinsen måste ställas till svars för det ohyggliga mordet.

 Amrit Singhs organisation uppmanar nu ”EU och andra länder världen över att sluta sälja vapen och militär utrustning till Saudiarabien och att belägga kronprinsen, och alla andra som bär ansvar för mordet, med finansiella sanktioner och reseförbud. Att inte följa upp med dessa åtgärder vore samvetslöst. … kränkningar av mänskliga rättigheter kommer inte längre att ignoreras för att möjliggöra vapenaffärer på mångmiljardbelopp.”

USA, Storbritannien och Frankrike är tre av de största vapenexportörerna till Saudiarabien. Men också Sverige har en betydande vapenexport till Saudiarabien. Denna vapenexport möjliggör att av vår tids värsta brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt: bombandet av civila mål i grannlandet Jemen.

Salem, six, sits on a bed at a malnutrition intensive care unit at a hospital in the Red Sea port city of Hodaida in Yemen. Bilden från 2016.

Jemen hotas nu av en massiv hungersnöd till följd av Saudiarabiens skoningslösa krig. Miljoner människor hotas av svält, skriver The Guardian. Redan lever två av tre jemeniter under svältliknande omständigheter. Kriget har slagit sönder ekonomin och all offentlig service. 

Värst drabbas barnen. Hälften av alla barn under fem år står inför akut undernäring. Många kommer utan behandling att dö. De som överlever får skador för livet. Sjukdomar som kolera, difteri och mässling dödar ett barn var tionde minut i Jemen. FN-talesmän säger att svälten i Jemen ser ut att bli den värsta för mänskligheten på decennier.

Som en kontrast till rapporteringen av den saudivållade svälten i Jemen står uppgifterna om den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman. Ska han få fortsätta att resa till sitt 300-miljonerdollar slott i Frankrike, som om inget hänt? Det franska 1700-talsslottet nära Versailles har kallats för ”världens dyraste privathem”.

Den saudiske prinsen och härskaren Mohammed bin Salman och hans 1700-talsslott nära Versaille, vilket har betecknats som världens dyraste privata bostad.

En människa kan mördas men inte hans idéer. OLOF PALME sköts för 35 år SEDAN

Utdrag från en valdebatt i Västerås den 28 augusti 1985, ett halvår före mordet. Olof Palme talar om privatiseringar och vinstdrivande företag inom vård och skola.

En människa kan mördas men inte hans idéer”, sa Anna Lindh. I dag är det 35 år sedan Olof Palme mördades på Sveavägen i Stockholm efter ett biobesök. Mycket av det offentliga samtalet om Olof Palme har handlat just om mordet och om jakten på mördaren, mindre tyvärr om de idéer han hela sitt politiska liv pläderade för med engagerad talekonst, som vi varken förr eller senare hört i svensk politik. Idéer som dessvärre inte är särskilt framträdande i dagens politiska samtal.

På nätet och i synnerhet på Youtube finns mängder av Olof Palmes tal bevarade, både genom korta utdrag och genom filmade längre tal och debatter. Jag söker mig fram, lyssnar på vad jag hör Palme säga och förundras över hur det han säger så självklart kan tolkas som en röst i dagens politiska debatt.

De senaste decenniernas hejdlösa privatiseringar av det svenska samhället har omvandlat skola, sjukvård, äldreomsorg och mycket annat från grunden. Skattemedel går direkt till privata skolor som gör mångmiljonutdelningar till de ägare som efter några köp- och sälj-turer ofta kan sitta i länder som USA. Engelska skolan är ett exempel.

I Västerås deltog Olof Palme på dagen ett halvår före sin död, den 28 augusti 1985, i en debatt i Västerås med dåvarande moderatledaren Ulf Adelsohn. Utsnittet i bifogade film handlar om vinstdrivande företag inom offentlig verksamhet, något som Palme avvisar med hetta. Han säger bland annat:

– Den amerikanska privatiserade sjukvården är dyrare och sämre på väsentliga punkter än den svenska.

I dag 35 år senare ökar privatiseringen av vården snabbt i Sverige. Turerna kring hur det privata nätbolaget skulle ta över 1177 i Stockholm är ett fullständigt bisarrt exempel på detta. Palme skulle gått i taket om han levat. Men åter till talet.

”Jag släppt gärna fram alla möjliga privata initiativ, som kollektiv och ideella föreningar”, fortsatte Palme. Men när de stora företagen ger sig in för att tjäna pengar till exempel på barnomsorgen där blir vinsten det viktiga och barnen kommer i kläm.”

Lägger också ut en film från ett helt annat sammanhang, där Mikael Wiehe presenterar ”en av landets största artister”.

Olof Palme.Bild: PAOLO RODRIGUEZ / TT

För fem år sedan på morddagen skrev på Helsingborgs Dagblads kultursida Palmes utbildningsminister Bengt Göransson om ”vad som gjorde Palme till en stor ledare”, Göransson var under en följd av år regelbunden medarbetare på kultursidan. Han skrev bland annat:

”Olof Palme hänvisade som politiker ofta till moraliska värderingar för sina ställningstaganden. Han skilde sig från de flesta av de ledare som framträtt på den politiska arenan senare – med Göran Persson och Fredrik Reinfeldt som de tydligaste exemplen – genom att inte bygga sitt ledarskap på beslutsförmåga och handlingskraft, utan just på värderingar.”

Ett tydligt exempel på den saken berättar Thage G Peterson, som bland annat var Palmes försvarsminister, om i sin bok ”Olof Palme som jag minns honom” (Bonniers). Han nämner att Ragnar Thoursie var en av Olof Palmes favoritförfattare och att Palme gärna citerade och läste hans dikt ”Sundbybergsprologen”, som handlar om framtidens samhälle, ”framtidens stad”.

… från nöd / till frihet från fruktan den strävan / som är lika för oss alla. En öppen stad, / ej en befästad, bygger vi gemensamt. / – Dess ljus slår upp mot rymdens ensamhet.

Frige Nelson Mandela! Mikael Wiehe presenterar ”en av landets främsta artister”.

Ett splittrat Libyen efter ett decennium av kaos

Martyrs’ Square in the center of Libya’s capital, Tripoli, days ahead of commemorations of the 10th anniversary of the uprising that toppled the regime of Col. Muammar el-Qaddafi.Credit…Mahmud Turkia/Agence France-Presse — Getty Images

Tio år har gått sedan Nato 2011 bombade Libyen sönder och samman med god hjälp av Sverige. Landets enväldige ledare Muammar Khadaffi störtades och mördades. Den svenska insatsen bestod i spaningsinsatser med JAS-plan och psykologiska påverkansoperationer.

I huvudstaden Tripoli har man satt upp flaggor och speciella lampor för att fira tioårsminnet av upproret som störtade landets diktator, skriver New York Times. En ny interrimregering har bildats och utlovat att efter ett decennium av krig och instabilitet ska landet nu enas och demokratiska val genomföras mot slutet av året.

Utanför bankerna köar kunder sex timmar för att försöka få ut sina löner. På bensinstationer finns bränsle att köpa bara ibland. Förorter till huvudstaden har inte haft el på två månader.

– Jag har hört talas om val nu i åtta år, men ingenting har hänt, säger till NYT den 31-årige al-Gammoudi, som arbetar 14-timmarspass på ett café i Triplois centrum för att få pengar till att reparera sitt hus, som skadades under det libyska inbördeskriget för tio år sedan.

– Varje år har situationen bara blivit värre med nya krig, fortsätter han.

Security forces at the main coastal road connecting the eastern and western regions of Libya, in Khums, in January. Credit…Ayman Al-Sahili/Reuters

Vad uppnådde Nato med kriget? Man störtade en diktator. Men i Libyen byggdes knappas välstånd och demokrati. Snarare tvärtom. Och varför stred Sverige med Nato?

Försvarsmakten tycker fortfarande att insatsen var lyckad, skriver Pär Salander, professor i socialt arbete vid Uppsala universitet i en artikel nyligen i Nyhetsmagasinet ETC (12 feb).

Man talade om ett ”mycket bra resultat” för Sveriges deltagande i kriget.

En av Jaspiloterna som deltog i Libyenaktionerna har stolt berättat att man spanade på bombmål åt Nato i Libyen så skickligt att man hamnade i Natos ”finrum”. (P1 26/1 2020). 

Natos danske generalsekreterare Fogh Rasmussen tog i än mer och utvärderade insatsen som ”en succé”. Han hävdade också att ”ett nytt Libyen” fått frihet, mänskliga rättigheter, demokrati.

I dag vet vi att inga av dessa hyllningar av Natos krig i Libyen stämde, fortsätter Pär Salander. Man kan inte ”införa demokrati” genom att mörda en ledare.

Det blev ett blodigt inbördeskrig mellan den mer arabiska och muslimska delen i öster, som fick stöd från Nato, och den mer afrikanska Khadaffilojala västra delen av landet. 

Bengazi i östra Libyen hotades av ett blodbad hette det, liksom att Khadaffi urskiljningslöst dödade civila.

Det fanns ingen täckning för något av dessa påståenden. 

Efter några dagars bomber över främst huvudstaden Tripoli dominerade Nato helt krigszonen och kunde införa flygförbud. Ändå fortsatta bombningarna i ytterligare sju månader. Khadaffi mördades och ett regimskifte kunde genomföras.

Därmed blev interventionen ett brott mot FN-mandatet, FN-stadgan och Genèvekonventionen, skriver Salander.

Horace Campbell, professor i afroamerikanska studier i New York, har utvärderat insatsen som ett ”katastrofalt misslyckande”. 

FN:s människorättsråd har rest frågan om inte Nato för kriget mot Libyen borde ställas inför krigsförbrytardomstolen i Haag.

Libyen är i dag ett sönderslaget land med två stridande regeringar och okontrollerade milisgrupper med inslag av radikal islamism. Kaos råder i landet och utnyttjas av andra länder. FN räknar med att det i landet finns 20 000 utländska soldater. 

Pär Salanders avslutande omdöme om den svenska insatsen i Libyen är förödande. ”Det som skedde var ett politiskt och militärt haveri: operationen var lyckad men patienten dog.”

Security forces at the main coastal road connecting the eastern and western regions of Libya, in Khums, in January. Credit…Ayman Al-Sahili/Reuters.

Finntopia – Finland världens lyckligaste land

Ledarna för de fem finska koalitionspartier som styr Finland sedan december 2019. Centerpartiets Katri Kulmuni lämnade sin post som biträdande statsminister i juni 2000, men ersattes då av Annika Saarikko, i trettioårsåldern. Collage Thomas Niskakangas.

Finntopia är rubriken på en åttasidig artikel i nya numret (jan/feb 2021) av New Internationalist, en tidskrift med fokus på sådant som ekologi, hållbarhet och biodiversitet. Artikeln jag syftar på är en presentation av FN:s nya ”The World Happiness Report”, som utifrån en rad noga specificerade kriterier väljer ut ”de ”lyckligaste” länderna i världen. 

Och Finland leder klart – före Danmark, Norge och Island. Finland tog förstaplatsen från Norge 2018, trots att BNP per capita var en tredjedel lägre i Finland än i Norge. Sverige ligger på en sjundeplats, klart sämst av de nordiska länderna och efter Holland och Schweiz.

Det som räknas i indexet är sådant som inkomstnivå, förväntad livslängd och nivån på social trygghet och korruption.

Exemplet Finland visar att ”lycka” inte är detsamma som ständig ekonomisk tillväxt, skriver New Internationalist.

Forskare har slagit fast att Finland har skapat sociala välfärdsstrukturer som gör att människor ”mår bra”. Viktigt i sammanhanget är hur landets immigranter uppfattar sin situation. Redan 2028 blev Finland det land i världen som kunde uppvisa högst välmående bland sina invandrare.

”Lyckan” i ett land hänger inte minst samman med den politiska stabiliteten. Finland och rankas högst av världens 178 länder vad gäller politisk stabilitet – i The Fragile State Index.

”Det är lättare för ett folk att vara ”lyckligt” om deras stat är stabil, om press och medier är fria och ansvarstagande, om skolorna är välfungerande, barnens hälsa är god – liksom befolkningens.

Finland är faktiskt ett av få områden på jorden där förhållandena är sådana att människor blir nöjda, när man ”bryr sig om varandra” mer än konkurrerar.

I många avseenden i dag är Finland motsatsen till Storbritannien, där antalet hemlösa mellan 2009 och 2018 har stigit med 169 procent. I Finland har under samma tid den långvariga hemlösheten sjunkit med 35 procent och i Helsinki återstår nu bara ett enda härbärge med 50 bäddar.

Tidskriften diskuterar förstås vad det betytt för Finland att landet i december   2019 fick en ung kvinnlig statsminister, Sanna Marin, i en regering där fyra centrala ministerposter innehas av kvinnor i den ”tidiga 30-årsåldern”. Man slår fast att dagens finska regering bygger Finland till ett land med ökande jämlikhet.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt den finska debatten om Universal Basic Income (UBI), som skulle kunna innebära en helt ny välfärdsmodell. På World Economic Forum för två år sedan i Davis sa den holländske historikern Rutger Bregman att UBI är ”en fråga om frihet”.

2016 genomförde den finska regeringen ett försök där 2000 personer, alla arbetslösa när studien inleddes, fick en grundlön på  bortåt 6000 svenska kronor per månad under två år, oavsett andra inkomster och utan att ta hänsyn till om man sökte jobb eller inte. Syftet med studien var att reflektera om det nuvarande socialförsäkringssystemet kunde förenklas.

Liknande pilotstudier har utförts i amerikanska Seattle och i den kanadensiska provinsen Ontario.

”Många använde den garanterade basinkomsten till att förbättra sin livskvalitet och som ett skäl till att inte lönearbeta”, säger författaren Tuomas Muraja.

Om folk i Europa ska lära sig att konsumera mindre och förorena mindre, då måste de också producera mindre, skriver New Internationalist.

Finlands historia de senaste åren kan ge oss alla hopp, även om Finland inte är en utopi utan ett land där mycket kan förbättras.

Tidskriften citerar skotske Robert Owens, som på nyårsdagen 1816 talade till invånarna i skotska New Lanark:

– Jag vet att det går att bygga samhällen utan brottslighet, utan fattigdom och med betydligt förbättrad hälsa, samhällen nästan utan nöd och misär och med människors förnuft och glädje hundrafalt förbättrade. 

Fotnot: New Internationalists skribenter är Danny Dorling, professor i human geografi vid universitetet i Oxford och Annika Koljonen som disputerat vid Cambridge i internationella relationer och bor i Helsinki. Texten är ett sammandrag från deras gemensamma bok ”Finntopia: What we can learn from the world’s happiest country” (2020).

Två finska affischer. Den vänstra avser att locka turister. Den högra är snarare ironisk och satirisk.

Sverige 2019: De 1000 rikaste och de absolut fattigaste

De superrika drar ifrån. Inkomsterna för de tusen svenskar som tjänar mest har fördubblats sedan finanskrisen 2008. I genomsnitt ökade toppinkomsterna med 100 procent mellan 2008 och 2019 – eller från 30 miljoner per år till över 60 miljoner per år. Bild: Stina Stjernkvist/TT/ETC.

Sverige slår rekord i antalet dollarmiljonärer. De tusen rikaste svenskarna har tjänat 54 miljarder på ett år, vilket är mer än alla invånare i Västerås tillsammans. Sedan finanskrisen har de absolut rikaste 0,01 % av befolkningen fördubblat sina inkomster.

Dagen före julafton har tidningen Dagens ETC granskat de tusen rikaste svenskarna. Det är lätt att bli beklämd. Internationellt sett är Sverige fortfarande ett relativ jämlikt samhälle. Men påståendet säger mer om omvärlden än om Sverige, som halkat ner till åttondeplats på listan över de mest jämlika länderna i OECD, samtidigt om inkomstskillnaderna i Sverige fortsätter att öka.

I år har 100 000 svenskar förlorat jobbet, mycket till följd av pandemin. Ändå har Stockholmsbörsen vuxit rejält, liksom 2019 då börsen steg med 30 procent.

Lars Ahland, doktor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och medlem i S-föreningen Reformisterna säger till ETC:

– Det är helt rätt att stötta det privata näringslivet, staten måste se till att folk har jobb. Men i grunden ligger ett strukturellt problem där man har minskat den offentliga sektorn. För det bär både S-ledda och alliansregeringar ansvaret. Men den akuta krisen i vården idag hänger ihop med Fredrik Reinfeldts extrema skattesänkningar. I den meningen har skattesänkningarna lett till massdöd, om man ska uttryckas sig drastiskt.

Den fattigaste delen av befolkningen har samtidigt blivit fattigare, till följd av sådant som långtidsarbetslöshet , sänkt a-kassa och sänkt sjukförsäkring. Andelen svenskar som har låg ekonomisk standard eller definitionsmässigt är fattiga enligt SCB:s definition har ökat kraftigt.

1981 var åtta procent av svenskarna ”fattiga” enligt SCB:s kriterier. Tjugo år senare har gruppen nästan fördubblats, till 14 procent.

Hur gick det till? Hur kan det komma sig att sådant som fattigdom på svenska sällan eller aldrig diskuteras i offentliga sammanhang, som i SVT:s Agenda?

Det mesta talar för att pandemin driver på ojämlikheten. Fattiga grupper får i kriser som denna nästan alltid bära de tyngsta bördorna. Och ojämlikheten är inte bara ett moraliskt problem, fortsätter Lars Ahnland:

– Ojämlikheten skapar en massa sociala problem och förklarar högerpopulismens uppkomst. Stora inkomstklyftor är också en av de största faktorerna till kriminalitet,

För de 1000 rikaste svenskarna ökade inkomsterna i snitt från strax under 30 miljoner per år till nära 50 miljoner per år – eller från i snitt 99 arbetarlöner till 159 arbetarlöner.30

De allra rikaste svenskarna tjänar allt mer och betalar allt mindre i skatt. Häromåret publicerade lokaltidningen Mitt i en artikel om en Djursholmsbo som berättade: ”Så enkelt är det att ha egen helikopter.”

Högst upp på årets lista över svenska dollarmiljonärer är den svenske spelentreprenören Patrick Söderlund, 47 år.

De 25 svenskar som tjänade mest 2019 finner du här.

Spelentreprenören Patrick Söderlund tjänade mest i Sverige 2019.Foto: MAGNUS LIAM KARLSSON.

Fortsatt majoritet i riksdagen mot svenskt Natomedlemskap

Dagens Industri 9/12, skärmdump.

I förra veckan väckte SD stort jubel bland Nato-vänliga politiska partier och tongivande Natovänliga medier. ”SD svänger – majoritet för att närma sig Nato” hette det till exempel i Sveriges Radio. Och Dagens Industri (se bild) drog till med ”SD backar upp borgerligt krav om Nato”. Särskilt det senare påståendet var rejält missvisande.

Men SD är fortsatt negativt inställt till ett svenskt Natomedlemskap, liksom därmed också majoriteten i riksdagen (S, V och SD). I verkligheten var det inte så enkelt, skriver Utgivarna för sajten ”Bevara alliansfriheten. Nej till Natomedlemskap”. De fortsätter:

”Sverigedemokraterna har justerat sin linje och förespråkar nu öppet en så kallad Nato-option för Sverige. Vad den skulle innebära är oklart. ”

I en debattartikelAftonbladet (9/12) skrev företrädare för SD själva:

”Genom att Sverige uttalar en så kallad Natooption, likt Finland, stärker vi säkerheten i vårt närområde. Sakpolitiskt innebär inte detta någon avgörande förändring i vår politik. Det innebär inte att vi ändrat uppfattning i frågan om ett svenskt medlemskap i Nato.”

Riksdagens sammansatta försvars- och utrikesutskott beslöt i onsdags att regeringen ska uppmanas att införa en Nato-option i Sveriges säkerhetspolitiska linje. Bakom förslaget om tillkännagivande står Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Riksdagen kommer i samband med behandlingen av propositionen om totalförsvaret den 15 december att ta ställning till utskottets förslag till skrivning.

Här är det snabba puckar. Ska så stora och för framtiden avgörande frågor avgöras utan fördjupad diskussion och med en kanske bara veckogammal majoritet?

Utrikesminister Ann Linde reagerade direkt och sa till Svenska Dagbladet 9/12:

”Detta är en betydelsefull negativ händelse för säkerheten för oss i Sverige. Sådana här beslut ska diskuteras gemensamt, det ska tas med stora majoriteter”.

Vidare säger utrikesministern att Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast och att en Nato-option inte kommer att finnas i utrikesdeklarationen i februari.

I Finland finns en så kallad ”Nato-option” utan att den är klart definierad, annat än som en deklaration att ett Natomedlemskap kan komma att bli aktuellt under speciella omständigheter. I Finland finns, till skillnad mot i Sverige, ett starkt nationellt försvar som bygger på allmän värnplikt, en traditionsenlig mångårig dialog med mäktiga grannen Ryssland och en uttalad säkerhetspolitisk deklaration därman slagit fast att landets territorium inte får användas av främmande makt:

”Finland godtar inte att dess territorium utnyttjas i fientliga syften mot andra stater.”

 Till det kommer att det finns ett starkt stöd bland den finska befolkningen för fortsatt alliansfrihet. I opinionsundersökningar brukar endast cirka 20 procent av den finska befolkningen vara för finskt Nato-medlemskap.

Det folkliga motståndet mot svenskt Natomedlemskap har också länge haft en tydlig majoritet.

Trots det har det alliansfria Sverige gått en annan väg än Finland. Nyligen övade stora amerikanska flygförband på och över svenskt territorium, ett klart brott mot svensk långvarig neutralitet.

I den inledningsvis nämnda texten från ”Bevara alliansfriheten” heter det vidare:

”I oträngt läge finns ingen anledning att börja tala om medlemskap i en militärallians styrd av en stormakt. En option är inget man behöver besluta om. Den kräver inga förhandsåtaganden. Det är ett politiskt avgörande som statsledningen har att fatta i ett synnerligen kritiskt läge där i bästa fall flera rationella valmöjligheter står oss till buds. Och självbestämmandet och vår territoriella integritet säkras sannolikt bäst även i sådana lägen genom fortsatt alliansfrihet. SD:s optionsutspel handlar knappast om säkerhetspolitik i nationens intresse utan om kortsiktigt taktiserande.”

Natos AWACS-plan har normalt en besättning om 16 personer. Flygplan av denna typ, Boeing E-3A-Sentry, har använts av USA iSverige sedan 2014. Foto: MINDAUGAS KULBIS/AP