Kategoriarkiv: SR

Demokratin och Bonniers växande tidningsiperium

Bonnier stärker sin makt över svenska medier genom köpet av Skånska Dagbladet och kontrollerar efter affären med Gota Media 57 svenska lokaltidningar och ytterligare en mängd gratistidningar. Samt förstås Dagens Nyheter och Expressen.Bilden: Dagens ETC.

Bonniers förstärker sin makt över det svenska medielandskapet. Nyligen kom Bonnier News överens med Gota Media om att samarbeta i ett korsvist ägande. Bonniers tar 30 procent av Gota och Gota 20 procent av Bonnier News Local. ”Jätten sväljer den mindre konkurrenten”, skriver Gunnar Wesslén i en kommentar i Dagens Etc.

För bara ett decennium sedan såg det svenska medielandskapet helt annorlunda ut, med en mångfald lokalt ägda tidningar. Under en tid därefter har det funnits ett dussintal ägare. I dag återstår i princip bara tre, med ett fåtal undantag.

I torsdags avslöjades att Bonniers köpt ytterligare två skånska tidningar, Skånska Dagbladet och Norra Skåne. Det innebär att Bonniers efter affären med Gota Media kontrollerar 57 svenska lokaltidningar och ytterligare en mängd gratistidningar. Samt förstås Dagens Nyheter och Expressen.

Dagens Etc intervjuar Jan Scherman, före detta vd för tidigare Bonnierägda TV4, numera ägt av Telia.

Scherman tror att Bonniers ambition varit att utnyttja stordriftsfördelarna. Det innebär också att den lokala journalistiken minimeras.

– Det är ytterst oroväckande ur alla tänkbara perspektiv, men framförallt likriktning av både nyhetsförmedling och opinionsbildning. Bonnier äger snart allt i dagspress. En gång monopolist alltid monopolist. De tre koncernerna som nu äger de svenska tidningar kan förväntas att till stor del inom varje koncern ha en stor del gemensamt redaktionellt innehåll. Till det kommer stora annonspaket och samordnad distribution.

Mer än tio procent av Gota Medias intäkter kommer från samhällsstöd, skriver Etc. Koncernens hela årsvinst på över 100 miljoner har betalts av skattebetalarna. För Bonnier News Local är förhållandet detsamma. Miljonvinsterna kommer från skattebetalarna.

Ur ett demokratiskt perspektiv är den nya situationen bedrövlig. Väl fungerande medier är grunden för en levande demokrati. Digitaliseringen medför lägre intäkter för de flesta mediehus – och därmed färre journalister. Allt fler delar av Sverige hamnar i medieskugga. Och i större delen av Sverige råder näst intill tidningsmonopol.

Public Service – SVT och SR – är fortfarande en garant för kvalitetsjournalistik, men hotas av de högernationalistiska partierna, sverigedemokraterna, moderaterna och kristdemokraterna.

Tar NENT och Paradise Hotel över från SVT/SR i M-SD-KD-L-styrt Sverige?

Paradise Hotel är i blåsväder. Anders Jensen, vd på Nent, svarar inte på frågor. Programledaren Nicole Falciani kritiserar produktionen. Foto: Nent, Facebook, Karin Törnblom/TT/SvD.

”Statliga medier är ett kännetecken på diktaturer och auktoritära samhällen”, skrev Lars Anders Johansson i en ledare i Timbros nättidning Smedjan, den 19 maj 2019, några dagar efter det att moderaterna i Stockholm beslutat avskaffa public service, Sveriges television och Sveriges Radio.

Moderaterna som parti och partiledaren Ulf Kristersson har vad jag vet – ännu – inte gått fullt så långt

Ebba Busch, KD, har under våren flera gånger markerat att hennes parti vill avskaffa public service i sin nuvarande form. SVT skulle rensas från sådant som sport och nöjen och bli en smal kulturkanal.

Sverigedemokraternas fixering vid public servicemedierna är väl dokumenterad. Partiledare Åkesson har ju sagt att han gärna skulle ha blivit journalist eller programledare – för att sprida ”sina sanningar” medialt.

SR och SVT – är de kännetecken på diktatur i Sverige, som Johansson menar – eller är de omistliga fundament i ett demokratiskt samhälle?

Skulle de tre högernationalistiska partierna med stöd av liberalerna bilda regering efter valet 2022 kan vi räkna med att SR och SVT blir måltavlor för hårda politiska attacker från de här fyra partierna, så som skett i Danmark och än värre i länder som Polen och Ungern.

Jag tycker att det vore kusligt.

När jag läser om vårens stora medieskandal, Paradise Hotel, tycker jag mig få en inblick i hur den hur kommersiellt styrda medievärlden kan komma att se ut i det nya Sverige som kan skapas av M-SD-KD-L.

Paradise Hotel, som jag aldrig sett, beskrivs i ett reportage i Svenska Dagbladet som ”kronjuvelen i mediebolaget Nents onlineutbud – en mångmiljonaffär”.

Dokusåpan Paradise Hotel, där ett antal unga personer filmas dygnet runt på ett lyxhotell i Mexiko, har sänts i 14 säsonger i Sverige. Kring årets säsong har det stormat rejält sedan det i veckan blev känt att två av de kvinnliga deltagarna under en och samma kväll misstänkts ha utsatts för sexuella övergrepp”. Plötsligt har hela säsongens inspelade program dragits in från streamingtjänsterna Viafree och Viaplay, som ägs av mediebolaget Nent. 

Anledningen är att två kvinnliga deltagare utsatts för sexuella övergrepp under inspelningarna för ett halvår sedan. Nent har låtit allt bero till nu. Skälet är pengar. Programmet har Nents högsta tittarsiffror, upp till 295 000 startade strömmar per avsnitt och reklamintäkter på 400 000 till 500 000 kronor likaså per avsnitt.

Nent står för Nordic Entertainment Group, som i Sverige bland annat äger TV3, TV6, TV8 och TV10. Till det kommer radiostationerna Rix FM, Star FM, Bandit Rock och Power Hit Radio.

Internationellt består Nent av 32 produktionsbolag i 17 länder, bland annat Strix TelevisionBaluba, Nice Drama, Paprika Studios, Novemberfilm, DRG, Monster, Playroom, Rakett, Moskito och Strong. I gruppen ingår även Splay One, resultatet av en sammanslagning mellan Nice One och Splay, det största svenska MCN (”Multi Channel-Network”) på YouTube, enligt Wikipedia.

Gissningsvis är det företag av typ Nent och liknande som kommer att skära guld om M-SD-KD-L sätter igång med den av somliga utlovade slakten på SVT och SR. Företagets ägare kommer att tjäna en hel del på det. Förlorare är det svenska folket och demokratin i Sverige.

Vinnare är också dumhetens och inskränkthetens kategorier.

Nent och dotterbolaget Mastiff som producerar Paradise Hotel vägrar svara på kritiken mot företagen. Claes Leinstedt, exekutiv producent på Mastiff säger så här:

”Vi är medvetna om detta, men i det läge som vi är i just nu, måste vi fokusera på det interna arbetet. I det jobbet ingår självklart framtida produktioner. Vi tar kritiken på allvar, fokuserar på deltagarna och drar slutsatser inför framtiden. Det är vår högsta prioritering just nu”.

Goddag Yxskaft.

Nent noterades på börsen för 200 kronor i maj 2020. Kursen var nyligen uppe i 500 kr. Paradise Hotel-skandalen har lett till en viss nedgång.

Paradise Hotel spelas in pop ett lyxhotell i Mexiko. Från Paradise Hotels Facebooksida

Vem tjänar på att slå sönder Public Service?

Fem myror är fler än fyra elefanter, en Public Sevice-produktion är i dag en del av svenska folkets kollektiva minne. Den kan för övrigt ses på SVT-Play.

Allt fler röster höjs nu för att innehållet i Sveriges Radio och SVT ska slimmad och styras. Tidigare har det framförallt handlat om sverigedemokraterna, men under hösten har liknande tongångar hörts både från moderaterna och kristdemokraterna, de tre högernationalistiska partier som siktar efter att bilda regeringen efter valet 2022 – och har en god teoretisk möjlighet att göra det.

Under hösten har återkommande höjts röster för ”ett avsmalnat uppdrag för public service”, inte minst från politiskt håll. ”Ut med underhållning och sport, in med kultur och samhällsnyttig journalistik”, har det hetat.

I fredags gick Eva Beckman, programdirektör på SVT, och Jan Helin, mediedirektör på SVT, till försvar för SVT mot de attackerna i en debattartikel på DN kultur.

De båda debattörerna slår fast att ”Public service finns till för att fylla demokratiska, kulturella och sociala behov. Det uppdraget är inte begränsat till någon särskild genre. Många av SVT:s underhållningsprogram bidrar till kunskap under lättsamma former …”

Man kan givetvis ha olika åsikt om SVT. Men att förvandla SVT till någon slags smal seriös public service-variant och lägga sport, underhållning, melodifestivaler och annat som betraktas som ”brett” i en reklamfinansierad TV3-TV4-lik kanal vore förfärligt.

Jag hör till de TV-tittare som inte står ut med reklamavbrott och därför aldrig tittar på de kanalerna. Däremot använder jag dagligen SVT-Play med ett otroligt bra och mångskiftande utbud, att slå sönder det vore ett kulturmord ingenting annat.

Pandemin har varit och är ett bevis för hur viktigt public service är i kristider. Både SR och SVT har informerat utförligt och trovärdigt – och gett den trygghet med tillförlitlig information som är nödvändig för att uthärda och överleva.

Beckman/Helin skriver:

Under hela pandemin har SVT försökt att på bästa sätt möta svenska folkets behov av snabb och saklig information och granskning, men också av kultur, gemenskap och avkoppling. Från skarpa utfrågningar i Aktuellt till Hemmagympa för de äldre. Glädjande nog har det bidragit till att SVT, enligt SOM-institutets specialmätning om corona, har det högsta förtroende som någonsin uppmätts för ett medieföretag – 81 procent.”

SVT och SR har ett demokratiskt uppdrag som är avgörande viktigt för ett fungerande samhälle. Om SVT inte erbjöd program inom alla genrer skulle detta demokratiska uppdrag inte skapa värde för publiken i samma utsträckning som i dag. Bara informerade medborgare kan delta i en levande samhällsdebatt.

Exempel från USA förfärar. Varför röstade 70 miljoner människor på Donald Trump i valet den 3 november? Jag kan bara se ett rimligt svar på frågan, att det berodde på den amerikanska mediesituationen.

Ett fåtal i dagens USA läser dagstidningar. Man får merparten av sin information från extremt profilerade TV-sändningar, med högerextrema och i det längsta Trump-vänliga Fox News som största nyhetskanal. Fox News har länge spridit presidentens lögner och gjort allt för att få upp profitabla tittarsiffror. På köpet har man sått okunnighet och skördat hat.

Om Public Service skulle malas sönder av M+KD+SD kan det på kort tid skapas en mediesituation liknande den i dagens USA också här i Sverige.

Till saken hör också att de flesta svenskar är positiva till public service. Beckman/Helin avrundar sin viktiga artikel så här:

”Så, vad handlar de alltmer högröstade kraven på ett avsmalnat uppdrag om egentligen? När vi ställde frågan till publiken med hjälp av Norstat så var majoriteten, tre av fyra, positiva till det breda uppdrag SVT har i dag. I den pågående debatten försöker en del aktörer nu frammana bilden av att den breda uppfattningen om public service i Sverige är den rakt motsatta. Varför? Vem tjänar på ett försvagat public service utan folkligt stöd?”

Mörkläggning och grundlagsbrott I Sverige och i Helsingborg

Vilka brister finns det när det gäller bemanning, utbildning och skyddsutrustning som påverkar vården av de sjuka? Det är en av de frågor som medier ställt och som i alltför många fall aldrig fått svar, skriver artikelförfattarna. Foto: Magnus Andersson/TT

Kommunala politiker i Helsingborg har på senare år börjat tillämpa en mörkläggningspolicy, där allmänheten inte informerats i avgörande frågor. Den skandalösa hanteringen av frågan om Öresundskrafts försäljning innehöll en rad grova övertramp mot demokratiska grundprinciper, inklusive försök att hejda en extern granskning av sitt eget agerande.

Kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson (M) stod i spetsen för en i sammanhanget trogen krets av ledande politiker, i vilken bland andra ingick Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, politiskt ansvarig för äldreomsorgen i Helsingborg. 

Den senare har under våren fortsatt på samma linje när det gäller information om det katastrofala coronasmittoläget på äldreboendena i Helsingborg. Därigenom har Thunberg försvårat massmedial granskning av den politik han själv och hans nämnd beslutat om – och i förlängningen agerat ansvarslöst på ett sätt som kan ha kostat människoliv och som definitivt strider mot offentlighetsprincipen.

Politikerna i Helsingborg är dessvärre inte ensamma i sina försök att förhindra medierna att rapportera om covid-19-smittans härjningar. På DN-debatt skriver på tisdagen 24 publicister, som tillsammans utgör styrelsen för Utgivarna, en intresseorganisation för svenska publicister under rubriken ”Varför hindras medier att granska coronaepidemin?”.

I artikeln ges en lång rad exempel på hur kommuner, regioner och myndigheterna vägrat att besvara frågor från medier om smittan ofta (liksom ovan nämnde Thunberg) med hänvisning till ”patientsekretessen”, ”trots att det inte handlat om att få uppgifter om enskilda personer”, som det formuleras i DN-debattartikeln.

En rad kommuner har utöver det ”försökt hindra medarbetare att prata med medier, trots att meddelarfriheten stadgas i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, två grundlagar som självklart omfattar alla offentliganställda”.

Bortförklaringarna kunde ibland vara ännu mer anmärkningsvärda:

När Sveriges Radios Ekoredaktion begärde ut uppgifter om beställningar av andningsskydd från en av landets regioner, nekades man detta med hänvisning till rikets säkerhet.

Nu utgår Utgivarna från att regeringen i sina direktiv till den utlovade coronakommissionen inkluderar frågan om hur kommuner, regioner och myndigheter hanterat offentlighetsprincipen under krisen.

Man ser det som skett på senare tid som ”mycket oroande” och påminner om att Utgivarna ända sedan starten varit att ”värna den sedan 1766 grundlagsfästa tryck- och yttrandefriheten. Med den följer en långtgående rättighet för alla att i medier med ansvariga utgivare få framföra åsikter, beröm och kritik – men också en skyldighet för tjänstemän och politiker i offentlig förvaltning att följa samma grundlagar”.

Svensk offentlig förvaltning behöver tydligen påminnas om värdet av offentlighetsprincipen. ”När kommuner, regioner och myndigheter inte följer våra grundlagar måste detta prövas juridiskt. Utgivarna uppmanar därför publicister att driva eventuella underlåtelser mot offentlighetsprincipen vidare i rättsliga instanser.”

Jag hoppas verkligen att så blir fallet i Helsingborg, både när det gäller desinformation och märkläggning i frågan om Öresundskraft och vårens bortförklaringar och grundlagsbrott när det gäller information om coronasmittan på våra äldreboenden.

I båda dessa fall handlar det, med Utgivarnas avslutande ord om …

”… medborgarnas rätt att kunna ta del av information om och få inblick i den gemensamt finansierade verksamheten. Utan publicistiska mediers genomlysning av det allmänna ökar risken både för att falska rykten sprids och att den nödvändiga kontrollen av makthavare uteblir.”

Utgivarnas styrelse som står bakom debattartikeln, består av:

Christofer Ahlqvist, chefredaktör Göteborgs-Posten, Casten Almqvist, vd, TV4, Andreas Bedinger, divisionschef programdivisionen, SVT, Cilla Benkö, vd Sveriges Radio, Anna Careborg, vd och chefredaktör, SvD, Unn Edberg, publisher, Vi Media, Jan Fager, jurist, TU-Medier i Sverige, Charlotta Friborg, programchef, SVT nyheters riksredaktion, Viveka Hansson, programdirektör nyheter och allmän-tv, TV4, Mimmi Karlsson-Bernfalk, chefredaktör Blekinge Läns Tidning, Helle Klein, chefredaktör och vd, Dagens Arbete, Anna Körnung, ordförande, Utgivarna, Anne Lagercrantz, divisionschef nyheter och sport, SVT, Björn Löfdahl, programdirektör, Sveriges Radio, Thomas Mattsson, senior advisor, Bonnier News, Kerstin Neld, vd, Sveriges Tidskrifter, Mikael Nestius, affärsområdeschef Bonnier News Local, Anna Rastner, utbudschef, UR, Åsa Sjöberg, innehållsdirektör, TV4, Hanna Stjärne, vd, SVT, Johan Taubert, förlagsdirektör, Egmont Publishing, Ewa Thorslund, vd TU-Medier i Sverige, Johanna Thulin, programchef TV4 och Jessica Wennberg, chefredaktör Västerbottens-Kuriren.

Jan Helin: Public service och Oberoende medier är demokratiska fundament

Jan Helin, till 2016 chefredaktör på Aftonbladet, nu mediedirektör på SVT.. Foto: Scanpix.

”Hur ser framtiden ut för Public Service? var titeln på ett av flera angelägna samtal om medier under förra veckans Kultur-WKND. Inbjuden gäst var SVT:s mediedirektör Jan Helin som 2016 efter många år lämnade tjänsten som chefredaktör på Aftonbladet och flyttade in i TV-huset, där han nu är mediedirektör. Samtalet leddes av Anneli Sjöborg, kulturchef i Höganäs.

Jan Helin slog snabbt fast att vi lever i en historisk tid, också för medier. Han skissade på tre övergripande avgörande processer:

– Teknikutvecklingen, ja digitaliseringen, innebär att särskilt lokaltidningarnas länge så framgångsrika annonsaffärsmodell har slagits sönder. Många tidningar har redan försvunnit. Andra kommer inte att klara sig. Google och Facebook har tagit över annonsaffären.

En annan avgörande förändring gäller den politiska synen på Public service.

– Mediekritiken har i vår tid blivit populistisk politiskt formulerad. Det är ingen tillfällighet att Donald Trump på inrådan av Steve Bannon utsåg medierna till sin ”opposition” och fiende, som han attackerat i ständiga angrepp mot vad han ensidigt betecknat som Fake News.

Public service har länge haft ett djupt förankrat förtroende både hos allmänheten och över de partipolitiska gränserna. Nu ser vi allt oftare grova attacker mot både SVT och SR från i synnerhet högerpopulistiskt håll. Public Service ska bara ägna sig åt sådant som inte de kommersiella kanalerna kan hantera. De kan ta hand om sådant som sport och melodifestivaler, brukar det heta.

Hur ska Public Service oberoende kunna skyddas från klåfingriga politikers påhopp?

Jan Helin betonar att masspublik är nödvändigt för SVT, också lägereldsprogram som Melodifestivalen och exempelvis sändningarna från Nobelprisutdelningen.

De sociala mediernas nya positioner har förändrat det mesta.

– De sociala medierna har tillgång till en masspublik – utan att det finns någon medietik som styrverksamheten.

Anneli Sjöborg undrar hur SVT i framtiden ska kunna nå yngre generationer?

– Rapport, SVT:s största program har 1.2 miljoner tittare. Deras medelålder är 65 år. De unga vuxna (16 – 29 år) har ingen relation till lineär TV. 70 procent av SVT:s tittare är över 60 år. Därför hänger allt mer på att SVTPlay-funktionen fungerar.

Jan Helin betonar att oberoende medier är ett fundament i demokratin. Därför är det viktigt att finna ny former för arbetet och vara lyhörd för förändringar i tittarnas beteenden.

– Många ser nu SVTPlay via Apple-TV:s app. Det är en nödvändig väg för SVT för att vi ska nå våra tittare. Få är medvetna om att förfarandet också medför att Apple vet allt om våra TV-vanor.

I Danmark har högerpopulistiska Dansk Folkeparti fått igenom 25-procentiga nedskärningar av anslagen till DR:s radio och TV-sändningar. Flera kanaler har lagts ner, som kulturkanalen DRK. Utbudets profil har förändrats, mera danska färre ”utländska filmer och kulturprogram.

För mig verkar det som om Danmark slagit in på en väg som påminner om utvecklingen i Ungern och Polen.

Kommer Sverige att följa samma väg? Det vore kusligt.

svek när SR lägger ner P2 Världen och P2 klassiskt

När Sveriges Radio snart stänger sin webbkanal P2 Världen minskar utbudet av musik från världens hörn dramatiskt. Här ses två medlemmar i den iranska ensemblen Negar Ezazi.

Måndag 1 juli lägger Sverige radio ner tre webbkanaler, P2 Klassiskt, P2 Världen och P3 Star.

Nedläggningen av P2 Världen krymper dramatiskt SR:s musikutbud till att i huvudsak inriktas på den västerländska kultursfären. Det påminner om den usla ledarartikeln i GP nyligen som klagade över för mycket ”utländsk mat” på restaurangerna. Och för den delen om nedläggningen av Internationella biblioteket i Stockholm, vars blågröna majoritet vill lägga ner Sveriges största nationella centrum för mångspråkig litteratur och ett av de största mångspråkiga folkbiblioteken i Europa, med en unik samling om 200 000 böcker på över 100 språk. Det ger service till alla svenska bibliotek med litteratur på många språk. 

När både P2 Världen och Internationella biblioteket försvinner är det kulturpolitiska beslut i samma nationalistisk inskränkt anda, SD- och M-politik av sämsta och mest obehagliga slag.

Jag har svårt att förstå anledningen till slakten på PS Världen och P2 Klassiskt. Det kan knappast handla om pengar.

P2 Klassiskt har i alla år fyllt en viktig funktion med enbart musik utan distraherande prat. Nu försvinner den möjligheten.

Därmed aktualiseras också den absurda ordningen att P2 musik via radionätet enbart sänds dygnet runt till Stockholm, medan övriga Sverige har stora mörka hål i tablåerna, för sändningar på minoritets- och invandrarspråk, som förstås borde fått en egen kanal.

Ystad Allehandas kulturredaktör Sune Johannesson skriver engagerat om nedläggningen av P2 Världen:

”I en tid av ökad rörlighet och med ett allt kraftigare behov av förståelse, insikter och kunskap om världens alla kulturer är den här webbkanalen inte bara bra, jag ser den som helt nödvändig. 

Istället för att lägga ner skulle ytterligare liknande universella musikkanaler startas. ”

Också Patrik Lindgren, chefredaktör för Lira Musikmagasin är kritisk till nedläggningen. Han menar att med rätt person vid rodret, som radioproducenten Lennart Wretlind och programledaren Per Gulbrandsen, har P2 Världen varit en pärla och ett fint komplement till det mer nyhetsbaserade Klingan, som han tror tyvärr ofta gått under radarn för många intresserade.

– Det är trist att en så enkel och billig form av radio inte kan få fortleva.

DR slaktas: Mindre utländsk film, ”Kristna värderingar”, Dansk kultur och musik

Danmarks radio (DR) Foto: Tor Johnsson

DR, som står för både Danmarks radio och för dansk TV anpassas nu efter Dansk Folkepartis nationalistiska krav. Kunde samma sak hänt i Sverige om kakelmannen blivit statsminister?

En femtedel av DR:s budget och 382 jobb försvinner nu från DR efter den borgerliga regeringens uppgörelse med högerpopulistiska och främlingsfientliga Dansk Folkeparti.

2020 går DR från sex till tre marksända TV-kanaler och från åtta till fem radiokanaler.

Samtidigt omformuleras DRs uppdrag. Nu ska danska public service sprida dansk kultur och kristna traditioner. Det är ett förödande slag mot demokratin i vårt grannland.

DR får inte längre publicera fördjupande längre artiklar på sina sajter. Krav ställs på radion att ha en högre andel dansk musik i programutbudet. ”Utländskt drama” (som väl också omfattar film) ska skäras ner, liksom sport och underhållning.

I en gedigen och fyllig artikel i tidningen Journalisten redogör Hanna Lundquist för det som hänt. Särskilt obehaglig är den roll som de danska dagstidningarna spelat. Både enskilt och via branschorganisationen Danske Medier har de lobbat för att krympa public services digitala nyhetsförmedling.

 ”En krigisk retorik”, säger DRs generaldirektör Maria Rørbye Rønn till Journalisten om den danska debatten. Enligt henne var Danske Medier först med att föreslå en 25-procentig nedskärning, en siffra som Dansk Folkeparti sedan drev i förhandlingarna med regeringen.

Något liknande har också skett i Sverige, där tidningsutgivare i missriktat egenintresse hävdat att SR och SVT haft konkurrensfördelar mot dagstidningarna, utsatta för tidningskrisens hårda press.

Ur ett demokratiskt perspektiv gäller det rakt motsatta, menar jag. Med dagstidningarnas krympande redaktioner och deras bakom betalväggar inlåsta material är det än viktigare att public service svarar för en öppet tillgänglig nyhetsrapportering.

Slakten av DR är djupt obehaglig. I sammanhanget är det dessbättre längre än fyra kilometer över till det Danmark där naken högerpopulism får ett så stort genomslag – skriver jag.

Men så är det ju inte. Om kakelmannen, ja moderaternas Ulf Kristersson alltså, denne figur, fått bilda regering tillsammans med KD och med stöd av Sverigedemokraterna kunde vi hamnat i en dansk situation fortare än vad någon kunnat föreställa sig.

Skrota SVT och SR. Inget stöd till kulturen

Informerade medborgare är en demokratisk grundförutsättning. I vår tid har därför public service en viktigare funktion än någonsin. De flesta inser det, utom Timbro-liberalen Carl Rudbeck. För honom är SVT och SR ”de styrandes redskap för att kontrollera och övervaka oss”. Fortsätt läsa Skrota SVT och SR. Inget stöd till kulturen

Kammarmusikfestival med Good old Ludwig van och moderna ljud

På måndag inleds den 23:e kammarmusikfestivalen i Båstad, en av  årets återkommande kulturella höjdpunkter. I år har festivalen fått en ny konstnärlig ledare, pianisten Roland Pöntinen. Festivalen presenterar också en serie med nio radiopoddar om kammarmusik.
Fortsätt läsa Kammarmusikfestival med Good old Ludwig van och moderna ljud