Frälsarkransen i Mariakyrkan

gudsparlan_0530

Frälsarkransen – ett radband för protestanter och en meditationsvandring i Helsingborgs Mariakyrka. Bilden Gudspärlan.

När Martin Lönnebo 1995 gick i pension från sin biskopstjänst i Linköpings Stift, beslöt han sig för att öluffa som backpacker i den grekiska övärlden. Under ett oväder tvingades han gå i land på en ö där det bara bodde ett femtiotal personer.

På ön såg Lönnebo hur byns män och några inblåsta resenärer hängde på platsens enda café och pillade på sina radband, sina komboloi, och väntade på att stormen skulle bedarra. Han hyrde ett rum och började skissa på ett radband för protestanter, berättar Karin Thunberg i en artikel i Svenska Dagbladet 2015.

Så föddes det som nu kallas ”frälsarkransen”. Den består av 18 glaspärlor, förenade till en ring och bärs som armband/radband av bortåt en miljon människor runtom i världen. Varje pärla har ett namn: Gudspärlan, Jagpärlan, Doppärlan, Ökenpärlan, Bekymmerslöshetspärlan, de två Kärlekspärlorna, de tre Hemlighetspärlorna, Nattens pärla, Uppståndelsepärlan och de sex Tystnadspärlorna.

I intervjun får Lönnebo frågan om han själv bär en Frälsarkrans. ”Lite generat säger han att han har den i byxfickan. Kommer man från en västerbottnisk småbondesläkt, som han gör, är man inte van att karlar har armband.”

Frälsarkransen tillverkas enligt Fair Trade-bestämmelser i den lilla byn Purdilur utanför New Delhi där den försörjer 45-50 familjer och därtill har bekostat byns skola.

bekymmerslo%cc%88shetspa%cc%88rlan-kopia

I Mariakyrkan i Helsingborg finns en frälsarkrans utlagd som en meditationsvandring genom kyrkan. På olika platser längs sidoskeppen och koromgången finns stora ”pärlor” av stengods, framställda 2010 av konstnären Katarina Gustafsson från Sireköpinge, med radbandet som förebild. De inbjuder till en meditativ rundgång i kyrkorummet, lätt att följa med en liten folder eller genom uppsatta texter vid varje pärla – och kan också ses som en ovanlig och tankeväckande utsmyckning av kyrkorummet.

Bilden  i texten: Bekymmerslöshetspärlan.

Fotnot: På Wikipedia finns beskrivning av de olika pärlornas utseende och innebörd.

Attentatet mot Nimis

fibxiaynxdhs_vaaeisfdzt2eko

En fjärdedel av Lars Vilks Nimis brann upp på torsdagskvällen. ”En lite brutal form av konstkritik”, säger Vilks själv.

Lars Vilks unika träskulptur Nimis på Kullabergs strand eldhärjades på torsdagskvällen i en brand som av allt att döma var anlagd. Enligt de första rapporterna hade 25 procent av Nimis förstörts. Tornet närmast havet skulle vara helt nedbrunnet, skadorna på verket i övrigt verkar vara begränsade.

Vilks började bygga Nimis 1980 av främst drivved från havet. Verkets tillkomst följdes av decennier av rättsprocesser, främst därför att det klassificerades som en byggnad utan bygglov.

Med åren blev Nimis en av Kullabygdens största turistattraktioner, som årligen besöktes av uppemot 30 000 personer.

Samtidigt blev Nimis och själva platsen magisk, en fantasins fantastiska konstruktion, ett verk som hela tiden förändrades och utvecklades i och med att Lars Vilks återkommande snickrade, reparerade och la till på verket. Eller med andra ord, Nimis är (var?) en av de mest härliga trähyddor man kan tänka sig på en speciell plats där hav och berg tar varandra i hand.

Branden är ett obehagligt attentat mot ett offentligt konstverk och all den skaparglädje som finns uttryckt i Nimis.

Nimis har brunnit flera gånger tidigare. På 80-talet brann två tredjedelar ner och på 90-talet förstördes ett stort torn. Men skadorna reparerades och Nimis överlevde.

Stranden med Nimis utropades 1996 av Lars Vilks till den självständig staten Ladonien, vars yta är 1 km². ”Staten har inga bofasta invånare men en drottning och många ministrar”, heter det på Wikipedia.

HD intervjuade Lars Vilks på torsdagskvällen:

– Jag har varit med förr, man har tänt eld flera gånger på det här och det är en del av själva verkets utveckling också. En lite brutal form av konstkritik kan man kanske kalla det.

Bilden ovan med Lars Vilks framför Nimis togs 1999 av Stefan Lindblom/TT. Jag gissar att den togs den 2 juni under firandet av Ladoniens nationaldag och att jag var där då, en eftermiddag med musik och picknick som kulminerade med Ladoniens nationalsång, ljudet av en sten kastad i havet.

Sedan dess har mycket hänt, men Nimis är/var en bejakande frihetsdröm. Jag hoppas att verket, trots mordbrännarnas attentat, återuppstår som Fågel Fenix, ännu vackrare än innan.

I en extrasändning på SR sa Lars Vilks också att han hoppades kunna bygga upp Nimis igen, ”även om svårigheterna nu är större än tidigare”.

Folkets Fredspris på Orust. Krigsförbrytaren Kissinger till Oslo

mbt

Maj Britt Theorin tilldelas Folkets fredspris av fredsrörelsen på Orust . Till fredsprisutdelningen i Oslo en vecka senare har Nobelkommittén inbjudit krigsförbrytaren Henry Kissinger, som fick fredspriset under Vietnamkriget 1973. Fortsätt läsa Folkets Fredspris på Orust. Krigsförbrytaren Kissinger till Oslo

Sea U: Icke-plats eller champagnekylare?

52kyi5bnx2wa4smirnceoshicmk

sea-u

sea-u-vattenverkstad

Ska området kring Hamntorget verkligen kallas Sea U och förvandlas till en icke-plats? Namnet finns redan på två ställen i Malmö. Och på arkitektskissen ser ordet ut som franska ”seau”, som bland annat betyder champagnekylare och som på skånska väl uttalas ”sau”. Fortsätt läsa Sea U: Icke-plats eller champagnekylare?