Etikettarkiv: Aftonbladet

Äldre har diskriminerats grovt under pandemin

FOTO: UMEÅ UNIVERSITET
”Jag tycker det är väldigt uppenbart att äldre har diskriminerats på grund av sin ålder under pandemin”, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet.

I Sverige har total 14 000 personer avlidit med covid-19 fram till den 26 april 2021. Av dem var 12 614 – eller 90 procent –70+, skriver Aftonbladet, vars siffror bygger på uppgifter från Folkhälsomyndigheten.

”Äldre har diskrimerats på grund av sin ålder under pandemin”, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, i en intervju med Aftonbladet.

Värst var det i början av pandemin – och allra värst i Stockholm, enligt professorn. ”Där var det väsentligt många gamla” som inte fick någon individuell bedömning vid misstanke om covid-19, utan fick en ”generell ordination om palliativ vård”, ”vilket i praktiken innebär att de dör inom några dygn”.

Många äldre på boenden fick inte träffa en läkare. De ordinerades ofta palliativ vård per telefon vid feber och andra symptom på infektion, utan att läkaren visste om tillståndet berodde på covid eller inte.

– För mig är det oerhört skrämmande och ett hot mot läkaretiken.

Han nämner särskilt den läkare på en vårdcentral i Lomma som i april förra året beslutade att ingen av 180 äldre patienter skulle få sjukhusvård vid misstänkt covid. Läkare ordinerade generellt palliativ vård på distans i alla journaler – utan att patienterna visste någonting.

– Det var nästan som att döma 180 personer till döden, säger Yngve Gustafson, som hänvisar till ett avslöjande i HD/Sydsvenskan i december 2020.

– I början av pandemin var det nästan ingen över 80 som lades in på sjukhus. Man valde också bort att erbjuda dem intensivvård.

Var femte person på ett äldreboende fick under pandemin inte någon individuell läkarbedömning, skriver Aftonbladet i en annan artikel där man utgår från IVO:s granskning förra året av särskilt äldre på SÄBO, särskilda boenden.

Totalt inspekterades 1 700 äldreboenden, varav 98 granskades djupare.
Ivo konstaterar allvarliga brister hos regionerna vad gäller medicinsk vård och behandling av äldre på SÄBO under pandemin.

  • Ingen region har tagit sitt fulla ansvar för att säkerställa en behovsanpassad medicinsk vård och behandling av dessa patienter.
  • Ingen region har heller uppnått kvalitetskraven som ställs på brytpunktssamtal, som läkaren ska ha med patienten och med närstående inför vård i livets slutskede (palliativ vård).

– Alla som behöver ska få en god vård och omsorg. Även i kristider, säger Sofia Wallström, generaldirektör för Ivo.

Ivo konstaterade stora brister i vården inom samtliga regioner. För Regin Skåne blev omdömet allvarligt:

  • Äldre som bor på särskilt boende har inte fått vård och behandling utifrån den enskildes behov vid misstänkt eller konstaterad covid-19. 
  • Äldre som bor på särskilt boende och deras närstående har inte fått information och gjorts delaktiga vad gäller vård och behandling vid misstänkt eller konstaterad covid-19. 
  • Ställningstagande om och genomförande av vård i livets slutskede har inte skett i enlighet med gällande regelverk under covid-19 pandemin för äldre som bor på särskilt boende. 
  • Det går inte att följa vården och behandlingen till äldre som bor på särskilt boende som haft misstänkt eller konstaterad smitta av covid-19 pga. brister i primärvårdens patientjournaler.

Aftonbladet har inlett en reportageserie för att ta ett helhetsgrepp om ”ålderismen” i Sverige, särskilt i pandemisammanhanget.

– Det är jätteviktigt att ni skriver om detta. Vi måste se till alla människors lika värde och att inte äldre diskrimineras, säger Yngve Gustafson.

FOTO: ANDERS WIKLUND/TT/Aftonbladet.
Sofia Wallström, generaldirektör för Ivo.

kvällstidningarna blir dagen-innan tryckta – En epok går i graven

Aftonbladets redaktion. Foto: Tor Johnsson

Expressen och Aftonbladet tidigarelägger nu sin pressläggning till 18-tiden för papperstidningen och redigerarna övergår till kontorstider, när distributionen slås ihop med morgontidningarnas, skriver tidningen Journalisten 3/2021. Samtidigt blir det för första gången möjligt att prenumerera på tidningarnas printupplagor.

– Det är en epok för svensk nyhetsmedia som går i graven, säger Jan Spångberg, journalistklubbens ordförande på Expressen.

De båda tidigare kvällstidningarna kommer framöver att trycka tidningarna tidigare än morgontidningarna. Syftet är att kunna använda morgontidningarnas distributionsnät – och samma tryckpressar förstås, Bonniers och Schibsteds.

Expressens redaktionschef Magnus Alserlind betonar tidningens sänkta kostnader genom smartare transporter och distribution tillsammans med morgontidningarna. De kommer att finnas i butik tidigt på morgonen.

På Aftonbladet gäller nyordningen från och med i dag onsdag i stora delar av landet. Mellansverige är först ut. Expressen gick över till de nya trycktiderna redan i förra veckan.

Redigerarna kommer företrädesvis att arbeta kontorstider, med viss schemaläggning på helger. 

– När redigerarna är färdiga och har skickat tidningarna är man i stort sett klar, vi kommer få jobba med mer framförhållning och inte så mycket breaking news såklart, säger Magnus Fristedt, en av två printchefer på Aftonbladet.

Både Aftonbladet och Expressen har länge levt med sjunkande printupplagor. Allt fler läsare har gått över till digital läsning på läsplattor och mobiler. Men de digitala utgåvorna ger lägre annonsintäkter för tidningarna. Därav denna satsning på dagen-innan- tryckta tidningar, som genom omläggningen missar det mesta av sin sportbevakning, allt vad sena nyheter heter och också rapporter från melodifestivaler och annat.

Förhoppningsvis kan man hitta smarta sätt att förnya sin journalistik. Kvällstidningarna med sitt annorlunda tilltal och sitt ofta vassa nyhetsarbete behövs. Det blir en omställningens och nyordningens tid för tidningarna och deras redaktioner, där det gäller för dem att hitta ett nytt existensberättigande i sin journalistik.

Har shopping gjort helsingborg till ett av de värsta områdena i Europa?

Från Helsingborgs Dagblad.

”Coronasmittan skenar i Hesingborg: Liknar värsta områden i Europa”, skrev Aftonbladet på måndagen.

AB citerade kommunens samhällsanalytiker Henrik Persson, som vid en presskonferens samma dag jämförde antalet smittade i Skåne med det i Europas mest drabbade land Belgien. Vissa dagar har Belgien noterat över 20 000 nya coronafall, vilket kan jämföras med Skånes 2522 i fredags.

Belgien har tio gånger fler invånare än Skåne. Med den jämförelsen och med tanke på att Helsingborgs smittsiffror just nu är högst i Skåne för närvarande är det lätt att bli oroad. Helsingborgs smittospridning hör f n till den högsta i Sverige.

När det är sagt, det handlar inte om exakta siffror. Det enda vi säkert kan veta är att rekordsiffrorna för Hesingborg är synnerligen alarmerande.

Frågan om vad den snabba ökningen kan bero på berördes enbart av Henrik Persson:

– Vi vet ju att när folk trängs på arbetsplatser och i kollektivtrafik, på restauranger eller ute i butiker så påverkas smittospridningen.

Henrik Person visade en särskilt intressanta kurva från Google Mobility som visar hur vi har rört oss i Helsingborg (se grafen här under). Av den framgår att kategorin ”shopping och nöje” (den näst översta kurvan) nu bara ligger 6 procent under ett givet medelvärdevärde (0) , med en snabb ökning under de senaste veckorna. Eftersom också ”Station i kollektivtrafik” (understa kurvan) vänt uppåt under samma tid är det lätt att tolka grafen som en indikation på att Väla kan vara en plats för smittspridning. Mycket tyder på att dessa dagars superspridning i Helsingborg stavas framförallt VÄLA och för den delen Black Friday.

Det är förstås lovvärt att Helsingborgs kommun markerar situationens allvar med den här informationen, eller med kommunstyrelseordförande Peter Danielssons ord:

– Det är under de kommande veckorna det avgöras hur vi kan se tillbaka på pandemin och också vända utvecklingen i Helsingborg.

På en punkt fann jag informationen direkt otillräcklig. Det handlar om situationen inom äldreomsorgen. Omsorgsdirektör Annika Andersson gav inga alls konkreta uppgifter om smittospridningen, med antalet sjuka och eventuella dödsfall inom äldreomsorgen.

Under vårens pandemi var just det smärtpunkten, hur pandemin slog till i Helsingborgs äldreomsorg med så många smittade och döda, med alla bortförklaringar om att det ”bara” handlade om väldigt gamla personer som nog hade dött i alla fall.

Äldreomsorgens villkor handlar ju både om de boende, om de som får hjälp av hemtjänsten, om personal och om anhöriga, många tusen personer gissar jag. Är förutsättningarna bättre nu än i våras? Jag tvivlar – men får inget veta.

Den andra vågen drabbar nu Skåne med full kraft. Det verkar som om Region Skånes ledning riktigt dåligt är förberedd på det som händer. Trots flera månaders lägre smittspridning tycks man dåligt ha förberett sig för det som sker nu. Har man utbildat smittspridare. Har man byggt ut testkapaciteten? Vad slags worst case-plan har Region Skåne haft? Ingen?

Förra veckans olustiga konflikt mellan Regions Skånes högste chef Alf Jönsson och Regionens största labb, lundensiska Klinisk mikrobiologi, tyder på extremt dålig förhandsplanering. När labbet arbetar till midnatt alla dagar i veckan och ändå inte hinner med – är det ju ett katastrofalt misslyckande för regionens planerare och ledning.

Alf Jönsson och regionen hanterar yrvaket den kris där Helsingborg och Skåne nu nu hamnat i orkanens öga som det värst pandemidrabbade området i Sverige.

Arne Ruth och sveket mot Julian Assange

Arne Ruth i sitt stora “boktempel”, ett före detta missionshus som blivit hans bibliotek. Foto: Knut Lindelöf.

Visselblåsaren Julian Assange fyller år i dag. Anhängare från när och fjärran skickar bilder av sig själv och bilder på blommor till honom, som en påminnelse om att han inte är bortglömd, att vi är många som är engagerade för att han efter år av trakasserier ska bli en fri man – och framförallt inte riskera att utlämnas till det rättsosäkra USA.

I sommarnumret 2020 av FiB/Kulturfront intervjuas Arne Ruth, som var chefredaktör och kulturchef på Dagens Nyheter under 16 år, av Knut Lindelöf. Utgångspunkten är Arne Ruths initiativ till ett upprop i våras för att få Julian Assange villkorslöst frigiven från det brittiska säkerhetsfängelse där han nu sitter inspärrad, ett fängelse som jämförts med ökända Guantánamo.

Ruth är upprörd över att det finns ett så svagt intresse i Sverige för Julian Assanges öde.

– I Tyskland till exempel finns en omfattande rörelse för att få Assange fri, men i Sverige intresserar man sig inte! Min gode vän Günter Wallraff kan inte förstå att det kan vara så i Sverige. Dagens Nyheter, Aftonbladet och UD avfärdar Assangefrågan med en häpnadsväckande arrogans.

– Men frågan är i högsta grad relevant, slår Arne Ruth fast. Med hjälp av Chelsea Manning och fyra stora tidningar, bland annat brittiska The Guardian, såg Julian Assange till att USA:s mycket allvarliga krigsbrott i Afghanistan och Irak kom ut till offentligheten. Det avgörande är inte – som i Sverige – om Assange är en god människa. Nej, det är att han gjort någonting av universellt intresse, han har blottlagt USA:s krigsbrott. Det kommer att gå till historien. Men i Sverige ägnar man sig hellre åt skvaller än åt begångna krigsbrott. Det är för mig den avgörande punkten.

Arne Ruth, född 1943 i Tyskland, förlorade sin far 1945 i Berlin, kom till Sverige med sin svenska mamma via de vita bussarna, först till Bengtsfors och senare till Göteborg, vilket för övrigt hörs tydligt på hans tal. Han började sin journalistiska bana på legendariska Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT).

Han leveri dag i norduppländska Mehedeby, ett litet samhälle med drygt 400 invånare. 

Arne Ruth är besviken på journalisterna och medierna, särskilt sin gamla tidning DN och Aftonbladet. Båda vägrade att publicera Assangeuppropet.

– Svenska journalister har inte gått in och kollat vad Assange har gjort. Och det har inte förts någon diskussion i Sverige om värdet av de uppgifter som Assange har fått fram.

– FN har en speciellt tillsatt rapportör om tortyr och våldsutövning, Nils Metzler, som råkar vara gift med en svenska och talar svenska. Han har, tack vare den unika svenska offentlighetsprincipen, gjort det som svenska journalister inte har gjort, gått till källorna. I sin rapport kom han fram till att Sverige har brutit mot FN-konventioner mot våld och tortyr – som man själv skrivit under.

I maj 2019 skickade Metzler ett brev till svenska UD, som besvarades i juni, men som enligt Metzlers och Arne Ruths uppfattning inte ger några svar på de avgörande konstitutionella frågorna, de som alltså handlar om huruvida Sverige har följt FN-konventionerna.

– Metzler skriver därför i mitten av september en ny inlaga och begär svar på de avgörande punkterna, de som UD alltså glidit förbi i sitt junibrev. På det svarade UD i ett nytt mycket kort brev att de redan har besvarat vad de anser sig behöva besvara, punkt slut. Detta ger mig kalla kårar. Läs själv breven, de ligger på uppropets hemsida.

Arne Ruth är djup besviken på Dagens Nyheter.

– Bemötandet i min egen gamla tidning Dagens Nyheter gör att jag inte kommer att skriva en rad där mer. Aldrig, inte i hela mitt liv! Det finns en likhet här med IB-affären och det är därför jag tycker det finns en poäng att ställa upp för FiB/Kulturfront. För mig är det avgörande att bli publicerad på en plattform, som inte tar in det för att de är tvungna, utan för att de tycker det är meningsfullt. Om det är stor upplaga spelar ingen roll.

UI och häxjakten på Aftonbladet Kultur

Aftonbladet Kultur sprider ”putinism” menar två skribenter på Utrikespolitiska institutet i bästa McCarthyistiska anda. Fortsätt läsa UI och häxjakten på Aftonbladet Kultur

Finns Aftonbladet 2016?

aftonbladet-expressen

De tryckta kvällstidningarnas kris djupnar, skriver Dagens Media. Kvällstidningarnas annonsintäkter har bara i år minskat med nästan 35 procent jämfört med förra året.

– Den tryckta kvällspressen är nu i fritt fall, annonsköpen har halverats på två år, säger Jochum Forsell, vice vd på IUM.

Bortfallet kompenseras till viss del av ökade digitala intäkter. Ändå måste man fråga sig hur länge Aftonbladet, Expressen och Kvällsposten kommer att finns kvar som tryckta papperstidningar? Kommer de att överleva årsskiftet? Kommer medieföretagen att leva vidare digitalt?

Mediebarometern för 2014 publicerades på måndagen. Vi använder medier dryga sex timmar varje dag, skriver Journalisten. 24 procent av tiden tittar vi på TV och 20 procent av tiden lyssnar vi på radio. Radio och TV på nätet är fortfarande marginella, Tiden för TV och radio på internet, sammanlagt 2 procent av medietiden.

Morgontidningen spelar fortfarande en viktig roll med fem procent av den dagliga medietiden. Den tryckta boken håller sin ställning. Vi läser böcker 22 minuter om dagen, kvinnor mycket mer än män. (Se illustrationen nedan från Nordicom, som sammanställer den årliga Mediebarometern.

Medietid2014