Kategoriarkiv: Feminism

Olivia Bergdahls Sonnetkrans och Alan Kurdi På Kultur-Wknd

Olivia Bergdahl. Foto och montage Ordfronts förlag.

Poeten Olivia Bergdahl framförde i Helsingborg under Kultur-Wknd på Konsul Perssons villa sin egen Augustprisnominerade och hyllade ”Barnet. En sonettekrans”.

Med lekfull precision läste hon i lätt poetry slam-stil (hon har ju varit svensk mästare i genren) både sin sonettkrans och några andra egna dikter – för att avrunda i bästa karaoke-stil så att den gamla konsulvillan piggnade till och mindes tiden som kårhus för de helsingborgska studenterna.

Olivia Bergdahl demonstrerar sonettkransens 15-strofiga rimmönster under Kultur-WKND.

En sonettkrans hör till det mest komplicerade en poet kan ge sig i kast med. Olivia Bergdahls ”Barnet” består av 15 vardera 14-radiga sonetter. Slutraden i varje sonett blir förstaraden i nästa. Och alla förstaraderna bildar tillsammans den avslutande femtonde ”mästarsonetten”.

Till det kommer att ringen i en så kallad Petrarca-sonett följer strikta rimmönster, då det gäller vilka rader som ska ha rimmande slutord, så här:

ABBA CDE CDE, dvs att slutordet i rad A rimmar med nästa rad A:s slutord, slutordet i rad B rimmar med nästa rad B:s slutord etc.

En mästare på sonettkransens konst var danska nu bortgångna Inger Christensen, ofta nämnd som Nobelpriskandidat. Vid ett tillfälle besökte hon Nordiska Bokdagarna på Helsingborgs stadsteater och läste där sitt mästerverk Sommerfugledalen. Et requiem (1991), som också finns i en svensk version, med titeln Fjärilsdalen i Sven Christer Swahns tolkning.

Tyvärr hände det som inte fick ske. Kvällens moderator tyckte att uppläsningen tog för lång tid och avbröt henne mitt i, vilket är en dödssynd då det gäller sonettkransuppläsning.

Minns hur jag senare den kvällen talade med henne och hon berättade om sin bostad i händelsernas centrum, i konfrontationszonen mellan den amerikanska och den ryska ambassaden i Köpenhamn.

Olivia Bergdahl läser ”Barnet” utan att bli avbruten. Sviten är ett mästerverk, som av förlaget Ordfront presenteras som en … ”… feministisk utvecklingsroman i kortformat. En text som vill berätta om hur det är att växa upp, men också att möta en värld som inte låter alla infria sina drömmar, som att bli: sjöman och cowboy, musiker, artist!”

Om det ibland finns ett lättjefullt anslag i reflexioner om att vara barn och kvinna så mörknar tonen i den. Av de fjorton ”förstarader” som innan levt i ett annat sammanhang träder – liksom i flydda tiders fotografiska mörkrum – fram den ikoniska bilden av den döde treåriga flyktingpojken Alan Kurdi, som spreds över världen. Treåringen låg drunknad på en strand i Turkiet och blev en symbol för hur utsatta flyktingar och migranter på väg mot Europa är. 

Världen skakades av att se den lilla pojken i röd tröja, blå kortbyxor och små skor, liggandes som en ilandfluten livlös kropp i havskanten på stranden.

Många fylldes den gången av empati för Alan Kurdi och för de desperata människor som över haven sökte ett bättre liv i Europa. I dag är den känsla bortdunstad och ersatt av grumligt tänkt motvilja och oengagemang. Men i Olivia Bergdahls dikt lever den, som i de allra sista tre raderna:

Det dånar runt omkring oss, detta dånande hav / med barnet som ett facit. Det säger bara det: / En människa är en människa – och det är allt.

Bilden av den döda treåriga flyktingpojken Alan Kurdi spreds 2015 över världen. Han låg drunknad på en strand i Turkiet och blev en symbol för hur utsatta flyktingar och migranter på väg mot Europa är. Bilden påverkade både beslutsfattare och privatpersoner:

Ett broderat solsystem med komet från 1876

Ellen Harding Bakers broderade täcke från 1876 med en bild av solsystemet.

Under tretton år har amerikanska Maria Popova på sin blogg Brain Pickings lagt ut originella och djupt personliga texter om litteraturen, universum och människan.

I det nya årets första inlägg handlar det bland annat om ”kosmiska trådar” med en bild av ett solsystem broderat på ett täcke eller överkast från 1876.

Ellen Hardin Baker.  (Smithsonian)

Det tog Ellen Harding Baker (8 juni 1847 – 30 mars 1886), sju år att brodera täcket. Hon undervisade i naturvetenskap på landsbygden, i en tid när det mesta av högre utbildning var stängt för kvinnor. Samtidigt uppfostrade hon sina fem i delstaten Iowa. Täcket med solsystemet använde hon pedagogiskt på sina lektioner i astronomi.

Baker var seriöst intresserad av astronomi och besökte observatoriet i Chicago, där hon genom ett professionellt teleskop kunde se solfläckar men också en komet, troligen den Stora kometen 1882, som hade blivit en nationell angelägenhet.

Ellen Baker föddes samma år som den då 29-åriga Maria Mitchell gjorde den kometupptäckt som etablerade henne som USA:s första kvinnliga astronom. Kometen C/1847 T1, kallas i dag Miss Mitchells komet. Upptäckten ledde till att hon fick den danske kungens guldmedalj och att hon invaldes i USA:s vetenskapsakademi.

För Maria Popova gav kunskapen om Maria Mitchell inspiration till essäboken ”Figuring”, utgiven 2018. I boken utforskar hon sådant som människans sökan efter sanning och mening och kärlekens komplexitet.

Hennes reflexioner utgår från pionjärer från fyra sekler, med astronomen Johannes Kepler som den förste och biologen Rachel Carson som den sista. Kvinnor som Maria Mitchell spelar en särskild roll, liksom skulptören Harriet Hosmer, journalisten och kritikern Margaret Fuller, som var en av de första feministerna och poeten Emily Dickenson.

Porträtt av Maria Mitchell (Maria Mitchell Museum). Foto: Maria Popova.

Efter 50 år av segregering åter tjejfotboll i HIF

Foto: Johan Lilja.

Det är i år hundra år sedan den kvinnliga rösträtten infördes. Men kvinnors och tjejers rätt att spela fotboll har tagit ännu längre tid att garantera. I en machograbbig stad som Helsingborg har de styrande accepterat att tjejerna stängts ute från spela i HIF, som fått massivt miljonstöd under många år, trots segregeringen.

Sedan april har stadens kommunala energibolag Öresundskraft fört förhandlingar med Helsingborgs IF, ja HIF, så att fotbollsklubben kan anställa en verksamhetsansvarig och med det satsa brett på flick- och damfotbollen i alla åldrar, heter det i ett pressmeddelande som energiföretaget sände ut i veckan. Man betonar hållbarhetsbegreppet:

”Social hållbarhet är extremt viktigt för oss på Öresundskraft. I ett socialt hållbart Helsingborg finns gemenskap, jämlikhet och tolerans. Satsningen på flick- och damfotboll är ett av våra sätt att bygga detta på.”

Vad som är häpnadsväckande är att fotbollsklubben inte insett detta för länge sedan. För att inte tala om Helsingborgs kommun, som för åravis sedan borde ställt krav på HIF, som att utan tjejfotboll ingen halv miljard från Dunkersfonderna till en ombyggd fotbollsarena, med mera. Men inte.

Nu är hurusom HIF till slut med på noterna. På klubbens hemsida säger HIF:s klubbdirektör Joel Sandborg:

– Vi har inte haft flick-/damfotboll i vår verksamhet sedan 70-talet och jag vill med gott samvete kunna se min dotter i ögonen när hon undrar om hon kan spela fotboll i sin favoritklubb när hon blir stor. Därför är det med stor glädje och stolthet vi kan presentera samarbetet med Wihlborgs Fastigheter och Öresundskraft. Det gör att vi kan rekrytera en verksamhetsansvarig och ha organiserad fotbollsträning för flickor redan till säsongen 2020.

Efter femtio år av segregerad fotboll släpps till slut tjejerna tillbaka in på Olympia. Ännu en inskränkthetens mur har fallit.

Var sjätte pensionär räknas som fattig

”Dagens pensionssystem ger oacceptabelt låga pensioner, att det omfördelar från låginkomsttagare till höginkomsttagare och att det helt saknar demokratisk legitimitet”, skriver Elisabeth Lindberg i sin ”Pensionssveket”, en rapport för det fackliga idéinstitutet Katalys.

Dagens svenska pensionssystem bygger på inkomster utifrån inkomsten under ett helt yrkesliv. Det gynnar heltidsarbetande män och missgynnar kvinnor som varit barnlediga eller arbetat deltid, skriver Anna-Maria Carnhede i en artikel i Dagens ETC, under rubriken ”Det borde bråkas mer om fattigpensionärerna”.

För några decennier sedan grundade sig pensionen på de 15 bästa åren i yrkeslivet. Det skapade andra förutsättningar särskilt för kvinnor, men också för andra kategorier, som invandrare och för de som vidareutbildat sig.

Frågan om en återgång till det gamla systemet diskuteras inte i dag, skriver Carnhede, utom av Feministiskt Initiativ och av sporadiska V-sympatisörer. Hennes konklusion är given: ”Vi feminister bör ge frågan den prioritet den förtjänar”.

Den nuvarande pensionssystemet är ett haveri. I välfärdsstaten Sverige får var sjätte pensionär – eller 16,2 procent – så lite pengar att de räknas som fattiga. Snittet för EU är 14,2 procent (enligt Eurostat). Den svenska siffran kan jämföras med Frankrike, vars pensionssystem är mest jämlikt i Europa med en siffra på sju procent fattiga pensionärer.

Till saken hör att ungefär två tredjedelar av de 320 000 svenska fattigpensionärerna är kvinnor.

Sverige har störst andel fattigpensionärer i Norden. Det beror på att pensionssystemet är utformat på ett sätt som särskilt missgynnar kvinnor i låglöneyrken och de som jobbat deltid under perioder i livet, säger till ETC Eva Eriksson, ordförande för SPF-seniorerna.

Dagens ETC lyfter fram pensionären Birgitta Ljungkvists (bilden) ekonomiska villkor som ett exempel. Hon har arbetat heltid som undersköterska i 25 år och varit hemma med barnen under tio år (en period då hon under sex år också var dagmamma).

Som undersköterska tjänade hon 23000. Nu får hon 12 000 i pension.

Elisabeth Lindberg har skrivit en rapport för det fackliga idéinstitutet Katalys, Pensionssveket. En rapport om ett ohållbart pensionssystem.Där betonar hon att  ”dagens pensionssystem ger oacceptabelt låga pensioner, att det omfördelar från låginkomsttagare till höginkomsttagare och att det helt saknar demokratisk legitimitet”.

Hennes rapport kan nedleddas gratis här.

I år har skatten på pension sänkts. Den med en pension på 20 000 i månaden får ungefär 200 kronor mindre i skatt.

Därtill har inkomst- och tilläggspensionen höjts med 1,4 procent. I snitt innebär det att en pensionär får mellan 100 och 260 kr mer före skatt än tidigare.

Birgitta Ljungqvist har arbetat heltid i ungefär 25 år. Och trots att lönen aldrig varit hög blev skillnaden stor när hon blev pensionär. 
Bild: Malin Beeck.

Ester Blenda Nordström första grävande journalisten 1914

Ester Blenda Nordström, Sveriges första grävande journalist, arbetade 1914 som ”förklädd” bondpiga på en gård i Sörmland. I förgrunden Fatima Bremmer. Fortsätt läsa Ester Blenda Nordström första grävande journalisten 1914

Svetlana Aleksejivitj på Louisiana dagen när AKB avgår

Efter att ha lyssnat på Nobelpristagaren Svetlana Aleksejivitj på Louisiana Litterature om hur en militaristisk manlig kultur skapar krig tycker jag att de moderater som vill fördubbla försvarsanslagen borde ha något att lära sig. Fortsätt läsa Svetlana Aleksejivitj på Louisiana dagen när AKB avgår