Kategoriarkiv: Joe Biden

Hot mot rösträtten får Texas lagstiftare att fly. Kings rösträttslag rivs upp

Rep. Chris Turner, chairman of the Texas House Democratic Caucus, speaks during a news conference outside the U.S. Capitol on Tuesday. (Jabin Botsford/The Washington Post)

Texas har kommit i fokus för en bisarr kamp om den allmänna och för alla lika rösträtten i USA. Häromdagen flydde den amerikanska delstatens lagstiftande valda demokrater från både delstatens senat och representanthus. De tog sig till Washington i två privathyrda 30-personers flygplan. I tisdags (13/7) hade över 46 Texas-demokrater tagit sig till huvudstaden.

Genom att hålla sig undan i där hoppas de kunna förhindra att nya delstatslagar klubbas. För att de ska vinna laga kraft krävs att två tredjedelar av ledamöterna är på plats.

Texas republikanske guvernör har hotat de flyende demokraterna med att de kommer att arresteras.

New York Times låter en röst säga att att de republikanska lagstiftarna kommer att få vad de vill, trots protesterna. ”Det kommer bara att ta lite längre tid”.

För snart 56 år sedan undertecknades den rösträttslag som republikaner i den ena amerikanska delstaten efter den andra nu hotar att riva upp, med Trumps lögnaktiga påståenden om valfusk vid förra pårets presidentval som svepskäl.

Den 6 augusti 1965 undertecknades Voting Rights Act av USA:s dåvarande president Lyndon Johnson i närvaro av bl a Martin Luther King. Rösträttslagen har nämnts som Kings och Medborgarrättsrörelsens största framgång.

Nu rivs den i bitar i den ena republikanskt styrda delstaten efter den andra. USA:s högsta domstol (Supreme Court) har i ett domslut tidigare i år godkänt liknande lagförändringar i likaså republikanskt styrda Arizona.

Kampen om rösträtt fördes 1965 särskilt i delstaten Alabama och den lilla staden Selma, där den brutale polischefen Jim Clark arresterade tvåhundrasextio deltagare i en manifestation för rösträtt, däribland King.

Domaren Hare hade då utfärdat nya lagar. Grupper med mer än tre personer förklarades olagliga ”för att förhindra agitatorer utifrån”. Hare anklagade aktivisterna för att vara kommunistiska infiltratörer. Han menade att svarta var underlägsna människor som inte kan fungera i en demokrati, lika lite som det går att ”spänna en zebra framför en plog”.

Den vita makteliten i Selma var lierad med de båda vitmaktorganisationerna i Selma, White Citizens’ Council och Ku Klux Klan.

Liknande saker inträffar 2021 som 1965, om än med anpassade argument. Nu heter det att nya vallagar i 14 republikanskt styrda delstater ska ”förhindra valfusk”, när de i själva verket är utformade för att försvåra för afroamerikaner och andra minoriteter (som ofta röstar demokratiskt) att rösta. Argumenteringen bygger på Trumps lögner.

Trumps smutsiga sorti från Vita Huset var insvept i den avgående presidentens grova lögner om utbrett valfusk, påståendet att han själv var den rättmätige presidenten. Samma lögner har nu fått rader av delstater att instifta nya vallagar.

Det har hetat att det skulle göra valen skyddade för fusk. I själva verket handlar det om totalt odemokratiska attacker på grundprinciperna i Voting Rights Act, det som var Martin Luther Kings kanske största framgång.

De nya lagarna i Texas innebär bland annat försämrade möjligheter att poströsta och förbjuder dygnetruntöppna vallokaler och drive-in-röstning, vilket användes av miljoner väljare under presidentvalet i november.

Enligt konstitutionen hålls val alltid på tisdagar. Det innebär att lågavlönade grupper ofta måste ta ledigt från jobbet för att först registrera sig, sedan skaffa ett id-kort och så på själva valdagen. Det kan innebär rejäla ekonomiska uppoffringar.

Bland afroamerikaner finns en tradition ”souls-to-poll”, där man först gått i kyrkan och sedan gemensamt till vallokalen. I många delstater vill man förhindra detta genom att inte hålla vallokaler öppna på söndagar. Jag har själv sätt hur ”valsedlar” utformats som häften, med mängder av beslut som ska kryssas för i vallokalen, vilket skapat flertimslånga köer på många ställen – och skapat risker för fel och underkända röster.

När många republikanskt styrda delstater nu går in för att försvåra röstandet bland stora grupper väljare är det förstås mot alla demokratiska grundprinciper.

Joe Biden har i dagarna hållit ett känslosamt och laddat tal mot det pågående undermineringsarbetet av Voting Rights Act i många delar av USA. Men, menar kritiker, han har inte gått tillräckligt långt för att försöka göra om vallagar till en nationell fråga, lika överallt.

”En slagen armé”: USA flyr Afghanistan när talibanerna tar över

En afghansk regeringssoldat håller vakt vid flygbasen Bagram i Kabul efter att de amerikanska soldaterna dragit sig tillbaka.Foto: Wakil Kohsar/AFP/DN.

Den 30 april 1975 rullade nordvietnamesiska stridsvagnar in i Sydvietnams huvudstad Saigon, i dag Ho Chi Minh-staden. Ett utdraget brutalt kolonialkrig med miljoner döda tog slut – under för USA förödmjukande former, med panikartade när scener när de sista amerikanerna evakuerades från staden.

Kommer USA:s ”längsta krig” i Afghanistan att sluta på liknande vis? Dessa sommardagar flyr amerikanska soldater Afghanistan samtidigt som talibanerna är på väg att ta över, skriver Erik Ohlsson i Dagens Nyheter:

”De amerikanska soldaterna smög iväg som tjuvar om natten. På fredagen för drygt en vecka sedan, klockan 3 på morgonen, släckte de lyset på den gigantiska flygbasen Bagram och åkte ut genom grindarna.

Den afghanska arméns befälhavare visste inget i förväg om den snabba reträtten, har de berättat för utländska journalister. De möttes av en övergiven militäranläggning med tomma fordon parkerade på måfå – en del med startnyckeln i – och livsmedelsförråd som kan föda flera städer: tiotusentals vattenflaskor, portioner med inplastad färdigmat, burkar med jordnötssmör.”

USA:s klenmodiga uttåg från Bagrambasen ger bilden av en slagen armé som inte fort nog kan ge sig iväg, konstaterar Erik Ohlsson. ”Inte riktigt den bild som president Joe Biden tidigare velat visa av den amerikanska reträtten från Afghanistan.”

För tio år sedan fanns 130 000 soldater från 50 länder i Afghanistan, också svenska, i den Natoledda styrkan Isaf.

Också Sverige bär ett tungt ansvar för kriget som kostat tiotals miljarder – och mest vållat stort lidande och död.

Den amerikanska ambassaden i Kabul är ett av världens största ambassadkomplex. Sedan 2001 har USA spenderat 2,2 biljoner dollar på militära och civila projekt i ett skoningslöst krig som nya alltså tycks leda till att talibanerna återtar makten i landet.

Talibanernas ledare hävdade nyligen att de redan kontrollerar 85 procent av landet.

Krigsförbrytarpresidenten George W Bush angrep Afghanistan för att hämnas efter elfte september. Bush borde enligt internationell lag snarast sändas till krigsförbrytartribunalen i Haag för att ställas till svars för ett krig som lett till miljoner människor död.

George W Bush ombord på ett amerikanskt örlogsfartyg förklarar Irakkriget framgångsrikt avslutat. Mission Accomplished. Så var knappast fallet.

Beatrice Fihn: ”Biden och Putin kan utplåna världen sådan vi känner den”

Beatrice Fihn, svensk director för ICAN, organisationen som ledde arbetet med att få FN att förklara kärnvapen för olagliga, vilket blev fallet i januari i år. Nu vädjar hon till Rysslands och USA:s ledare att vid onsdagens möte i Genève skära ner sina kärnvapeninnehav.

Joe Biden och Vladimir Putin möttes på onsdagen i denna vecka i Genève. De hade då stora möjligheter att att komma överens om att ömsesidigt minska sina kärnvapenarsenaler, säger Beatrice Fihn, director för ICAN i Genève inför mötet den stad där organisationen har sitt högkvarter.

Ett sådant steg från amerikansk och rysk sida skulle också fungera som en påtryckning på Kina för att lämna den nuvarande kapprustningen på kärnvapen, sa chefen för den Nobelprisbelönade organisationen vidare i en intervju gjord av Retuters.

Det fanns möjligheter att hejda den för mänskligheten kusliga kärnvapenkapprustningen som nog aldrig har varit mera kusligt ödesdiger och fasansfull än i vår tid. När jag skriver detta på onsdagen vet jag ännu inte om något framsteg gjordes i frågan.

Beatrice Fihn säger i intervjun med Reuters vidare att de båda världsledarna trots den frostiga stämningen dem emellan kunde ha utnyttjat sitt möte och gjort det till en vändpunkt som ledde till nya samtal om nukleär nedrustning.

I februari i år förlängde USA och Ryssland START vapenkontrollen för fem år. Därmed lever det sista avtalet mellan de båda kärnvapenländerna, som tillsammans svarar för 90 procent av världens kärnvapen vidare.

Fihn betonade att det inte inför mötet fanns stora förhoppningar på radikala insatser. Ändå, menar hon, skulle mötet kunna leda till initiativ till nya nedrustningsförhandlingar, en ödesfråga för världen.

Genom det ännu gällande 2010 New START-avtalet reduceras de båda ländernas strategiska kärnvapeninnehav till 1550 vardera. Dessutom innehåller avtalet restriktioner då det gäller både fast baserade kärnvapenbaser och nukleära ubåtar, liksom på kärnvapenbärande bombplan.

– Dessa två länder, dessa två ledare, har möjligheten att utplåna världen sådan vi känner den, sa Beatrice Fihn.

Det senaste decenniet har medfört väldiga moderniseringar och utvidgningar av såväl de amerikanska som ryska kärnvapenprogrammen.

I mars har Storbritannien aviserat att man tänker utöka sin kärnvapenarsenal med 40 procent. Kina har också gått samma väg, även om deras innehav fortfarande är litet jämfört med de två ledande kärnvapenmakterna.

2020 spenderade kärnvapenstaterna 72.6 miljarder dollar på sådana vapen, enligt en ICAN-report publicerad förra veckan. USA svarade för över hälften härav.

så börjar ett krig: Breaking news från Haaretz

Brittiska The Guardian ger bilder från kriget i Israel tidigt torsdag morgon.

Breaking News från den israeliska tidningen Haaretz, på torsdagen:

11.51: Myndigheterna i Gaza uppskattar antalet döda i Gaza till 83, däribland 19 barn. Sju dödade i Israel.

A wounded Palestinian girl is being brought to receive medical treatment at Shifa hospital after Israeli airstrikes hit various parts of Gaza Strip on 11 May. Photograph: Anadolu Agency/Getty Images

11.06: Brittiska Airways och flera andra flygbolag ställer in flygningarna till flygplatsen i Tel Aviv som en följd av kriget.

10.57: USA:s försvarsminister säger att Israel har en legitim rätt att försvara sig.

10.50: Israeliska trupper samlas vid gränsen till Gaza. Sju dödade i Israel. Israel har genomfört hundratals anfall inne i Gaza. Palestinska militanta har avfyrat mer än tusen raketer mot södra Israel sedan måndag.

Rubrik till ledare i Haaretz, onsdag: Netanyahu leder Israel in i ett inbördeskrig mellan judar och palestinier.

* **

Många civila i israeliska städer med blandad judisk-palestinsk befolkning har dödats. New York Times lägger ut en bild (här under) som visar en högerextrem israelisk mobb som attackerat och misshandlat en arabisk man i kuststaden Acre. Mannen lämnades på gatan i ett kritiskt tillstånd. Bilden från en video.

An image taken from video showing a right-wing Israeli mob attacking an Arab man in Bat Yam.Credit…Kan 11 Public Broadcaster/New York Times.

Det som sker nu är brott mot krigets lagar både från den israeliska armén och från Hamas. Båda attackerar urskiljningslöst civila mål.

Men konflikten är inte symmetrisk. Det går inte att jämföra Hamas lokalt tillverkade raketer med de sofistikerade vapen som Israel använder, merparten från USA.

Alla förlorar på det som sker nu, utom Hamas, utom Israels cyniske premiärminister Netanyahu som bär ett stort ansvar för det som sker och borde skickas till en krigsförbrytartribunal.

FN:s generalsekreterare har vädjat till återhållsamhet. USA:s president har gjort ett bedrövligt uttalande, som inte sätter någon press på Israel, som inte gör något försök att gå in med medling och press på parterna, för att få ett slut på våldet.

Om israeliska trupper går in i Gaza, vilket kan ske redan i dag, är konsekvenserna fullständigt oförutsägbara. Gazas bortåt två miljoner invånare har under den långa blockaden levt i en ohygglig misär. En militär israelisk ockupation därtill var fasansfullt.

Här under en av The Guardians journalister rapporterar i direktsändning när israeliskt artilleri träffar och förstår en av Gazas största byggnader just bredvid henne.

Och till allra sist BBC:s knappt tio minuter långa sammanfattning av läget under onsdagen.

Fotnot: NyaKultursören gör med denna text ett tillfälligt uppehåll i bloggandet.

Ge amnesti åt unga afghaner i Sverige! Sverige har en humanitär skuld till följd av deltagandet i kriget. fred råder inte

Afghanska ensamkommande ungdomar sittstrejkar på Mynttorget nära riksdagshuset i Stockholm. Bild: Stina Stjernkvist/GP.

För sex år sedan kom många ensamkommande afghanska ungdomar till Sverige på flykt undan USA:s krig, som Sverige bär ett ansvar för efter ett mångårigt och kostsamma engagemang i kriget, på tunt eller inget FN-mandat.

Efter Joe Bidens besked om att amerikanska trupper ska lämna Afghanistan, senast den elfte september i höst, följde yrvaket Nato och också Sverige USA:s politiska beslut och drar i år tillbaka sina trupper. Men så sent som i december 2020 förlängde riksdagsmajoriteten rutinmässigt och utan diskussion Sveriges deltagande i det orättfärdiga kriget i Afghanistan ett år.

Detta trots att regeringens utredare om Sveriges deltagande i kriget 2012 – 14 kom till slutsatsen att inget av de viktigaste målen som motiverade insatsen, om fred och kvinnors rättigheter, fattigdomsbekämpning och demokrati, hade uppnåtts. Den militära insatsens påtagligaste effekt var att den underströk vår lojalitet med Nato och Pentagon.  

I en viktig debattartikel i söndagens Svenska Dagbladet under rubriken ”Ge amnesti till unga afghaner i Sverige” (på nätet) och ”Sverige har en humanitär skuld efter kriget” (i papperstidningen), vill fyra debattörer, Helle Klein, Pierre Schori, Maud Edgren-Shori och Carl Tham, att Sverige ska ta ett ansvar för de afghanska flyktingbarnen i Sverige, som under åren blivit vuxna och nu hotas av utvisning, till följd av den förhärdade nya asylpolitiken. Vi har en medmänsklig skyldighet gentemot de unga afghaner som redan finns i vårt land.

Fram till i årsskiftet fanns det cirka 2, 5 miljoner internflyktingar 
i landet och över tre miljoner andra krigsflyktingar i grannländerna och Europa.  

De fyra skriver vidare:

” … vi har en humanitär skuld att betala till följd av kriget i Afghanistan. Precis som det talas om vårdskuld under pandemin, måste vi inse att vi har en medmänsklig skyldighet gentemot de unga afghaner som redan finns i vårt land. Det är idag mera uppenbart än någonsin att det är totalt omöjligt att sända tillbaka asylsökande till ”säkra områden” 
i Afghanistan.

Afghanistan har varit ett land till vilket man inte kan utvisa människor, menade Internationella Rödakorskommittén redan 2017. Samma syn har Svenska Afghanistankommittén: ”Det är orimligt att återsända familjer, ensamkommande unga vuxna eller barn med svagt socialt nätverk i dagens Afghanistan”.

De afghanska flyktingungdomarna lever i byråkratisk limbo under psykisk och pekuniär stress på grund av i praktiken inhumana regler och beslut. Somliga sitter sedan länge i förvar för att förpassas:

”Vi har sänt soldater för att kriga i Afghanistan. Skulle vi nu i detta nya läge fortsätta att utvisa dessa unga som flytt undan dem vi har bekrigat?”

”USA:s invasion av Afghanistan i oktober 2001 var kriminell”, skriver Noam Chomsky och Vijay Prashad i CounterPunch den 7 maj. ”Den var kriminell därför att man använda extremt mycket våld för att förstöra Afghanistans fysiska infrastruktur och samtidigt bröt sönder landets sociala band.”

Kriget pågick under nära nog tjugo år. Minst 71 344 civila dödades under denna period. Finns det några förutsättningar för fred nu?

Den 14 april varnade talmannen i Afghanistans parlament, Mir Rahman Rahmani, för att hans land stod ”på gränsen till inbördeskrig”.

Det har rått inbördeskrig i landet under femtio år skriver Chomsky/Prashad. ”Inbördeskriget intensifierades när USA gav sitt stöd åt de mest konservativa och högerextrema grupperna i landet, grupper som senare blev delar av Al Qajda, Talibanerna och andra islamistiska grupper. Inte en enda gång under denna period har USA erbjudit en väg till fred.”

”USA kommer att ’dra sig tillbaka’, men kommer också att se till att Kinas och Rysslands ambitioner att få inflytande i Afghanistan omintetgörs. Dessa geopolitiska överväganden överskuggar helt viljan att på något vis bidra till att det afghanska folket får det bättre”, skriver Chomsky/Prashad slutligen.

Photograph Source: Captain Brian Harris, U.S. Army – Public Domain.

Folkmorden på armenierna och på USA:s indianer

This picture, The Trail of Tears, was painted by Robert Lindneux in 1942. It commemorates the suffering of the Cherokee people under forced removal. If any depictions of the ”Trail of Tears” were created at the time of the march, they have not survived.  

Joe Biden blev i slutet av april den första amerikanska presidenten som officiellt erkände det osmanska imperiets folkmord på armeniska folket 1915. I ett tal sa Biden:

”Det amerikanska folket hedrar alla de armenier som gick under i det folkmord som inleddes i dag för 106 år sedan.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har tidigare föreslagit att han i utbyte skulle kunna tänka sig att erkänna USA:s folkmord på ursprungsbefolkningen, indianerna, de folk som i indianböckerna nedsättande kallades ”rödskinnen”.

Ärligt talat är det ingen dålig idé, skriver Hay Brown i sin analys på MSNBC Daily:

”Den amerikanska regeringens behandling av de infödda indianerna är ett skamligt inslag i USA:s historia, en fråga som vi borde diskutera mycket mer öppet om vi i framtiden ska kunna uppträda i världen med någon som helst moralisk trovärdighet, skriver Brown.

Amerikaner var under 1800-talet knappast återhållsamma med sina ambitioner att kuva olika indianstammar för att komma över deras mark, som staten och de europeiska kolonisatörerna betraktade som sin egen.

”Trail of tears” innebar att 4000 av 15000 cherokes som 1838 och 39 flydde västerut omkom, av köld, svält, sjukdomar och andra umbäranden. President Jackson hade beslutat att de måste ge upp allt land öster om Mississippi. Detta öppnade väldiga områden för vita nybyggare och för slaveriet.

Tjugo år senare meddelade Kaliforninens förste guvernör Peter Burnett, att ”ett utrotningskrig kommer att drivas till dess den indianska rasen är fullständigt utrotad”.

Vid folkräkningen 2010 identifierade sig 5.2 miljoner amerikaner som ”amerikanska indianer” eller ”indianer från Alaska”. De är inte ”utrotade” men termen ”folkmord” är ändå tillämplig enligt Raphael Lemkin, som var den som började använda begreppet. 

– Det tar tusentals år att forma en kultur, har Lemkin sagt. Men ett folkmord kan på en timme slå en kultur i spillror, på samma sätt som en eldsvåda bränner upp ett hus.

Under decennier av påtvingade förflyttningar, med avtal som den vita staten ständigt bröt mot skapades en policy för etnisk rensning och kulturell minnesförlust som pågick långt in på 1900-talet. I dag finns det nästan inga kvarlevor av indiansk kultur i USA:s kultur.

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom uttryckte sig så här 2019:

”Indianerna utsattes för ett folkmord. Det finns inget annat sätt att beskriva det som skedde och det måste också beskrivas tydligt i historieböckerna. Jag är ledsen på delstaten Kaliforniens vägnar för det.”

Nyligen har Joe Biden utsett den första ministern någonsin med rötter i den indianska ursprungsbefolkningen, inrikesminister Deb Haaland, som också är ansvarig för the ”Bureau of Indian Affairs”. Frågan återstår nu om minister Halland kommer att erkänna behandlingen av ursprungsbefolkningen som ett folkmord. Artikeförfattaren, MSNBC:s Hayes Brown, skriver att hon hoppas att så sker – och att Joe Biden accepterar och fullföljer beslutet.

Det var rätt att erkänna osmanernas folkmord på den armeniska befolkningen i nuvarande Turkiet, understryker Hayes Brown. Men USA måste också våga börja tala öppet och sanningsenligt om folkmord begångna i den amerikanska statens namn, om inte annat så för amerikanernas kollektiva samvetes skull. 

Deb Haaland, USA:s inrikesminister och den första ministern i USA:s historia med rötter i den indianska ursprungsbefokningen.

UNDERTECKNAr USA nu förbudet mot minor?

People gather at the scene of an explosion that targeted a police vehicle in Jalalabad in eastern Afghanistan on April 7.Ghulamullah Habibi/EPA, via Shutterstock. NYT.

Trump fortsätter att spöka i USA trots att snart tre månader gått sedan han lämnade posten. Det senaste är en skandal om landminor, rapporterar New York Times, speciella krönika ”At War”, skriven av John Ismay, som är tidningen Pentagonkorrespondent, i Washington.

Måndagen den 5 april presenterade utrikesdepartementet en årlig rapport med titeln “To Walk the Earth in Safety, (Att vandra säkert på jorden), som dokumenterar USA:s globala ansträngningar att finna och förstör explosiva ämnen som inte detonerat, också personminor.

Men, men. Påföljande dag kom USA:s försvarsdepartement med ett motstridigt besked som gick ut på att militären fortsätter Trumpadministrationens policy som tillåter befälhavare att använda de av FN som förbjudna vapen klassade landminorna – utanför Koreahalvön.

Senare samma dag drogs Pentagons skrivelse snabbt tillbaka med ett besked från utrkesdepartementets talesman John Kirby, som påpekade att den tidigare administrationens policy höll på att revideras.

Redan i mars 2020 gick dåvarande presidentkandidaten Joe Biden ut med ett löfte att han som president skulle förbjuda landminor och alla minor för bekämpning av levande mål. Detta ska nu ske genom att USA till slut skriver under Ottawa-traktatet, vilket 164 länder redan gjort. Människorättsorganisationer i USA jublade över Pentagons nya besked på tisdagen. 

– Vi hoppas att president Biden snarast undertecknar Ottawatraktat med förbud mot minor, sa Jeff Abramson från U.S. Campaign to Ban Landmines. Liknande budskap förmedlades av Amnesty International, Human Wrights Watch och andra grupper.

På torsdagsmorgonen sa USA:s FN-ambassadör, Linda Thomas-Greenfield, att Biden-administration håller på med att arbeta om Trumpregimens omänskliga och folkrättsstridiga minstrategi.

Förra året använda USA $ 250 miljoner för att förstöra konventionella vapen 49 länder. Man finansierar nu elva minröjargrupper som arbetar med att förstöra minor enbart i Sinjardistriktet i Irak, där minor efter IS-tiden utgör ett överhängande hot.

Enbart under de första tio dagarna i april har i Afghanistan 64 soldater på regeringssidan och 17 civila dödats av minor.

För mig blir påminnelsen om Trumps policy vad gäller minor en påminnelse om den förre presidentens fullständigt hänsynslösa och människolivsföraktande hållning, en vidrig egouppfylld uppblåst maffiatyp av värsta slag. Som bekant är han fortfarande förebild hos många sverigedemokrater.

Antipersonnel land mines, small explosive weapons that are buried underground or laid on the surface and meant to kill or maim people, can remain deadly for many decades.Louai Beshara/Agence France-Presse — Getty Images/NYT.

ultramiljonärsskatten populär bland väljarna I kampen mot fattigdomen

NEW YORK, NY: A homeless man sleeps under an American Flag blanket on a park bench on September 10, 2013 in the Brooklyn borough of New York City. As of June 2013, there were an all-time record of 50,900 homeless people, including 12,100 homeless families with 21,300 homeless children homeless in New York City. (Photo by Spencer Platt/Hufington Post

Elizabeth Warren, ledande senator i Washington, har tillsammans med en grupp andra demokrater i den amerikanska kongressen föreslagit en ny förmögenhetsskatt , skriver Dagens ETC och New York Times. Skatten riktar sig mot de allra rikaste i USA och kallas av Warren för ”en ultramiljonärsskatt”. Syftet är att hjälpa USA:s växande antal extremt fattiga.

Senator Elizabeth Warren’s wealth-tax proposal has been a focus of economic debate.Credit…Jordan Gale for The New York Times.

Under Trumps fyra kusliga år vid makten ägnade sig sig presidenten och fastighetsmagnaten åt en skattepolitik som var helt inriktad på att med otroliga skattelättnader gynna sådana som honom själv i USA:s allra rikaste grupp.

Framförallt drabbade Trumps skattepolitik landets låginkomsttagare, många av dem nu arbetslösa, till följd av coronan. Sedan pandemin började härja i USA har 75 miljoner mist sina jobb och i januari rapporterades det att 24 miljoner människor levde i svält, därför att de inte hade råd att köpa mat. Bortåt en halv miljon har dött av den dåligt hanterade smittan.

Samtidigt har dollarmiljardärerna kunnat se sina förmögenheter växa med 36 procent under samma tid.

Joe Bidens stora coronapaket, som jag skrivit om i en tidigare blogg, var den nye presidentens första stora satsning på att med barnbidrag och nödhjälp göra något åt den utbredd misären bland USA:s många miljoner utfattiga, särskilt barnfamiljerna.

Elizabeth Warrens förslag följer nu som en andra liknande stor satsning. Det går ut på att beskatta förmögenheter på över 50 miljoner dollar (420 miljoner SEK) med två procent. Förmögenheter på över en miljard dollar (8,4 miljoner SEK) ska beskattas med ”hela” tre procent.

USA:s rikaste person, Amazons ägare Jeff Bezos, får en extraskatt på över 45 miljarder SEK om förslaget blir lag.

– Det här är pengar som borde investeras i barnomsorg och tidig utbildning, skolor och infrastruktur, frågor som president Biden och demokraterna i kongressen prioriterar, sa Elizabeth Warren när förslaget presenterades.

Över sextio procent av väljarna stöder förslaget till förmögensskatt, visar opinionsundersökningar, också en majoritet av republikanska väljare, enligt New York Times.

Enligt förslaget ska den nya skatten införas 2023 och basera sig på förmögenheter året dessförinnan. En uträkning gjord av Bloomberg News visar att ungefär 100 000 familjer skulle få betala den nya skatten med tillsammans 650 miljarder kronor per år.

Trots det starka opinionsmässiga stödet är det inte säkert att det antas som lag. Joe Biden har ännu inte tagit ställning till lagförslaget, men min gissning är att han gör det helhjärtat. Men det finns svårigheter. Många av kongressens politiker har fått kampanjbidrag från stora företag, bidrag förenade med löften. Sådana är de smutsiga spelreglerna i det politiska livet i USA.

Stödet för Elizabeth Warrens förmögenhetsskatt är stort också bland republikaner, med ett undantag, manliga universitetsutbildade republikaner är bara till 41,5 procent för förslaget. Diagrammet från New York Times.

Hög tid efter 19 år att stänga Guantánamo

Den 11 januari 2002 anlände de första fångarna till det amerikanska fängelset Guantánamo på Kuba, skriver Ulf B Andersson, redaktör för Amnesty Press i tidskriftens första nr för året 2021/1. Hans utgångspunkt är den högst rimliga att ”Biden måste stänga Guantánamo”. 

Det var precis vad Barack Obama hade som högsta prioritet den första dagen efter sin presidentinstallation den 20 januari 2009. Under åtta år förmådde han inte verkställa beslutet. Naturligtvis upphävde Donald Trump Obamas exekutiva order.

Det enda som bekymrade Trump var kostnaderna för lägret, som bevakas av 1800 soldater eller 45 man per fånge, enligt en artikel i New York Times från september 2019. Det motsvarar en kostnad per år och fånge på dryga 100 miljoner SEK. Som jämförelse nämner NYT kostnaden 1985 för ensamfången Rudolf Hess i Spandaufängelset i Berlin, vilken uppgick till 12 milj SEK/år med dagens växlingskurs.

Under det så kallade kriget mot terrorismen fördes människor som USA ansåg vara terrorister till lägret genom olagliga överföringar från anda länder. 

Bushadministrationen spärrade in 780 män och pojkar i lägret, för att längre fram överföra 540 till andra länder. Obamaadministrationen lyckades minska antalet fångar med ytterligare 200 genom att sända dem till andra länder, fortsätter Ulf B Andersson:

”Många av fångarna hade först hållits fängslade i det system av hemliga fängelser runt om i världen som CIA drev och där tortyr var vanligt förekommande.”

I dag finns 40 fångar i lägret. För en månad sedan publicerade Amnesty Internationell en rapportUSA: Right the Wrong, Decision Time on Guantanamo”. Human Rights Watch (HRW) har vidare krävt att hemligstämpeln kring CIA:s tortyrprogram ska upphävas, med undantag av sådant som rör överenskommelser mellan stater. 

I HRW:s rapport nämner man att de torterade fångarna hållits inspärrade i en del av lägret, för ”särskilt viktiga fångar”, med starkt begränsad tillgång till advokater och medicinsk personal. Det enda skälet, skriver HRW, är att fångarna skulle bekräfta vad alla redan vet, att de torterats. Och att man inte velat att torterarnas namn och de ansvariga skulle offentliggöras.

Några av torterarna fick efter tjänsten på Guantánamo framträdande positioner i den amerikanska regeringens administration. I rapporten nämns dessa så här: ”De vandrar i regeringsbyggnadernas korridorer, de undervisar i juridik, de lever sina liv som om den tortyr de utövat ”bara var en dålig dag på jobbet”.

Senatens underrättelsekommitté presenterade 2012 en rapport på 6 000 sidor om CIA:s kidnappningar, tortyr, sexuella övergrepp och andra brott. Ett sammandrag publicerades i december 2014. Viktiga delar av senatsrapporten är fortfarande hemligstämplade.

Att Guantánamo fortfarande håller människor inspärrade under vidriga förhållande, högst osäkra juridiska förutsättningar, acceptans av tortyr med mera är förstås en skam för USA utan like.

Joe Biden uttalade sig som Obamas vicepresident redan 2009 för att lägret skulle stängas. Som president har Biden deklarerat att han tänker förnya Obamas ansträngningar för att till slut kunna stänga lägret, i samarbete med kongressen, försvars-, utrikes och justitiedepartementen.

Men, skriver New York Times för en månad sedan kritiskt, fortfarande saknas både detaljer och de nyckelpersoner i administrationen som skulle kunna genomföra beslutet. 

Fotnot: Spelfilmen ”The Mauritanian”, regisserad av Kevin Macdonald, med svensk premiär i dagarna, kan skapa ny uppmärksamhet kring Guantánamo. 

Filmen baseras på mauretaniern Mohamedou Ould Salahis bok från 2015, som gavs ut av Norstedts med den svenska titeln ”Guantánamo – En dagbok”. Mohamedou Ould Salahi satt fängslad på Guantánamo utan rättegång 2002-2016.

A communal cellblock for some of the 40 prisoners who are detained at Guantánamo Bay.Credit…Doug Mills/The New York Times.

Saudiske kronprinsen måste dömas för mordet

Donald Trump ignorerade under två år mordanklagelserna mot den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman för mordet och styckningen av den regimkritiske journalisten Jamal Khashoggi. Foto: CNN.

Jamal Khashoggi,saudisk-amerikanske journalist, besökte den 2 oktober 2018 Saudiarabiens konsulat i Istanbul. Han skulle hämta nödvändiga dokument för sitt stundande bröllop. Hans fästmö Hatice Cengiz, väntade utanför medan han gick han in på konsulatet – för att aldrig komma ut. 

Inne på det saudiska konsulatet väntade en grupp mördare på honom. Khashoggi slaktades. Hans kropp styckades och bars ut i mindre delar av en grupp män med portföljer. De färdades i ett privatflygplan till Saudiarabien. Planets ägare var den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman. Ingen tullkontroll.

Redan den 16 november samma år rapporterade Washington Post att CIA hade kommit fram till att kronprinsen Mohammed bin Salman hade ”beordrat mordet på Jamal Khashoggi i Istanbul”.

Journalisten Jamal Khashoggi mördades och styckades på det saudiska konsulatet i Istanbul.
Bild: TT/AP/Hasan Jamali/Dagens ETC.

Två dagar därefter, den 20.11.18 utfärdade Donald Trump ett dokument om ”den tragiska händelsen”. Trump slätade över. ”Efter storartade oberoende undersökningar vet vi nu mycket om detta förfärliga brott. … Det kan mycket väl vara så att kronprinsen kände till denna tragiska händelse – kanske gjorde han det eller också gjorde han det inte”. Vid ett annat tillfälle noterade Trump att CIA ”inte kom till någon slutsats om kronprinsens inblandning i mordet, de har vissa känslor, men jag har rapporten”.

De män som verkställde mordet tillhörde kronprinsens krets. Tidigt framkom liknande uppgifter. Men Donald Trump såg till att uppgifter hemlighölls och att det avskyvärda brottet aldrig fördes till domstol, trots att allt pekade på att det utfört på beställning av kronprinsen, som i realiteten är den person som styr Saudiarabien.

I förra veckan publicerade Joe Bidens administration en icke-sekretessbelagd underrättelserapport om mordet på Khashoggi. 

USA:s regering bekräftade kronprinsens roll i mordet. Men man gick inte vidare. 

I tidningen Dagens ETC publicerades på tisdagen ett inlägg av Amrit Singh, jurist vid Open Society Justice Initiative. Hon kräver där att den saudiske kronprinsen måste ställas till svars för det ohyggliga mordet.

 Amrit Singhs organisation uppmanar nu ”EU och andra länder världen över att sluta sälja vapen och militär utrustning till Saudiarabien och att belägga kronprinsen, och alla andra som bär ansvar för mordet, med finansiella sanktioner och reseförbud. Att inte följa upp med dessa åtgärder vore samvetslöst. … kränkningar av mänskliga rättigheter kommer inte längre att ignoreras för att möjliggöra vapenaffärer på mångmiljardbelopp.”

USA, Storbritannien och Frankrike är tre av de största vapenexportörerna till Saudiarabien. Men också Sverige har en betydande vapenexport till Saudiarabien. Denna vapenexport möjliggör att av vår tids värsta brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt: bombandet av civila mål i grannlandet Jemen.

Salem, six, sits on a bed at a malnutrition intensive care unit at a hospital in the Red Sea port city of Hodaida in Yemen. Bilden från 2016.

Jemen hotas nu av en massiv hungersnöd till följd av Saudiarabiens skoningslösa krig. Miljoner människor hotas av svält, skriver The Guardian. Redan lever två av tre jemeniter under svältliknande omständigheter. Kriget har slagit sönder ekonomin och all offentlig service. 

Värst drabbas barnen. Hälften av alla barn under fem år står inför akut undernäring. Många kommer utan behandling att dö. De som överlever får skador för livet. Sjukdomar som kolera, difteri och mässling dödar ett barn var tionde minut i Jemen. FN-talesmän säger att svälten i Jemen ser ut att bli den värsta för mänskligheten på decennier.

Som en kontrast till rapporteringen av den saudivållade svälten i Jemen står uppgifterna om den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman. Ska han få fortsätta att resa till sitt 300-miljonerdollar slott i Frankrike, som om inget hänt? Det franska 1700-talsslottet nära Versailles har kallats för ”världens dyraste privathem”.

Den saudiske prinsen och härskaren Mohammed bin Salman och hans 1700-talsslott nära Versaille, vilket har betecknats som världens dyraste privata bostad.