Etikettarkiv: ETC

Flyktingar förstärkte välfärden

Vårdcentralen Vår Vårdcentral Katrineholm Bilden från 1915.

Är kostnaderna för flyktingmottagandet i Sverige något som hotar välfärden, som nationalistiskt högerpopulistiska sverigedemokraterna envist gapar om, men också andra partier i deras efterföljd, både moderaterna och så klart kristdemokraterna, dessvärre också socialdemokraterna?

Eller är välfärden i Sverige möjlig endast tack vare alla de migranter och flyktingar som kommit hit och som i mycket bemannat sociala hörnpelare som sjukvård och äldreomsorg i det här landet? 30 procent av de svenska läkarna har utländsk bakgrund, många av dem har kommit hit som flyktingar.

Den senare tesen driver Peo Hansen, professor i statsvetenskap i Linköping vid institutionen för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Han ger exempel i sin essä ”Vem pratar om flyktingarna i Verklighetens Sverige”, publicerad i fredags i Magasinet Etc nr 32/2020 och behandlad i en tidigare blogg.

Flyktingar har varit Socialdemokraternas paradgren de senaste fem åren, skriver Peo Hansen. I S-sammanhang har det, fortsätter Hansen, hetat att: ”Vi har inte råd med flyktingar; det är inte finansiellt hållbart.” Under åren 2015 och 2016 hade regeringen nästan hela den ekonomiska expertisen att luta sig mot: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Finanspolitiska rådet, EU-kommissionen samt raden av enskilda ekonomer.

Så här har det ofta låtit på den kanten: Flyktingmottagandet innebär ”en ofantlig kostnad som skapar stora underskott, tar pengar från välfärden, tvingar staten att låna och tvingar fram skattehöjningar.

Men regeringen och ekonomerna har fel, fortsätter Hansen: ”Statens flyktingspenderande bidrog tvärtom till att öka tillväxten, och med den ökade skatteintäkterna lavinartat, vilket i sin tur genererade överskott. Åren då staten flyktingspenderade som allra mest, 2016 och 2017, blev därför också åren med de största överskotten på ett decennium.”

Statens utgifter blev inkomster i den icke-statliga sektorn, hos kommunerna, företagen och hushållen.

När regeringen ströp flyktingmottagandet minskade kommunernas intäkter. Det är inte flyktingkostnaderna som drabbar kommunerna utan statens oansvariga finansiella neddragningar, fortsätter Hansen.

Sverige har brist på vad Hansen kallar reella resurser, som personal i vård och omsorg. Personalbehoven i sektorn kommer att öka drastiskt framöver, inte minst därför att den svenska befolkningen åldras och därigenom blir mer vårdkrävande.

Genom flyktinginvandringen har Sverige fått ett stort tillskott av människor i arbetsför ålder samt av barn, konstaterar Hansen:

”Enligt Arbetsförmedlingen gick 80 procent av alla jobb som tillkom 2017 till de utlandsfödda. Mellan 2008 och 2018 fanns det bara ett enda land i EU och OECD som inte ökade sin medianålder: Sverige. Flyktinginvandringen har bromsat åldrandet.”

I en skrivelse från 2018 om framtidens äldreomsorg noterade regeringen att ”Antalet personer i befolkningen i den mest arbetsaktiva åldern väntas öka från 5,7 miljoner år 2015 till 6,3 miljoner år 2035. Det är de utrikes födda som beräknas stå för hela ökningen av personer i yrkesaktiv ålder”.

I samma skrivelse tillstår regeringen även följande: ”Utan utlandsfödda kvinnor och män skulle äldreomsorgen få stora problem att klara sitt uppdrag.”

Ändå vill Stefan Löfven dra ner på det svenska flyktingmottagandet: ”Vi ska visa att antalet asylsökande blir färre – rejält många färre”. Varför då? Jo, sa statsministern, så att vi ”klarar det här med äldreomsorgen och allt detta”. Dessutom, om vi tar emot ”rejält många färre”, ja ”då ser människor att de som kommer hit också går till jobbet och bidrar.”

Men Löfven har fel skriver Peo Hansen. Flyktinginvandringen har aldrig kostat Sverige. något. Tvärtom har den bidragit med åtskilliga reella och samhällsbärande resurser i form av hårt arbetande människor. Detta går till och med att utläsa ur regeringens egna skrivelser. Men Stefan Löfven vill inte veta av verkligheten. Hans socialdemokrati har sedan länge redan bestämt sig.

Hur gick det till att det politiska parti som en gång byggde folkhemmet på solid demokratisk grund år 2020 vill att nyanlända flyktingar bara ska få tillfälliga uppehållstillstånd och att anhöriginvandring ska nedprioriteras?

Bådadera djupt inhumana åtgärder mot människor som flytt hit från krigens helvete.

Fotnot: En tidigare blogg utifrån Peo Hansens essä finner du här: nyakultursoren.se/?p=12797

Postnord saboterar Demokratin – och eTC

Postnords dåliga utdelning omöjliggör för tidningar och tidskrifter att fortsätta med postdistribuerad utdelning.

Tidningen ETC:s Johan Ehrenberg gick fredag den 10 maj till ett generalangrepp mot Postnord som sviker Sverige, ”ett bolag i fritt fall”.

Ehrenbergs utgångspunkt var förståeligt nog ETC egenintresse att få tidningen utdelad till prenumeranterna dagligen, det som man betalar Postnord för. Det är posten allt mindre intresserad av. Man ska ”testa utdelning” av post och tidningar varannan dag från i höst för att sedan införa det över hela landet.

Utrotningshotat art: Brevlådorna. Teckning ETC.

I praktiken har det försöket redan inletts. Jag får numera allt mera sällan mitt prenumerade ex av tidningen på utgivningsdagen. I torsdags, för att ta ett exempel, kom tisdags- och onsdagsnumren. På fredagen fick jag torsdagstidningen men ingen fredagstidning och ingen helgtidning som jag betalar speciellt för. Visst, jag kan läsa tidningen digitalt. Men jag vill läsa på papper, jag vill begränsa min egen redan alltför omfattande skärmtid.

ETC är för övrigt bara ett exempel på hur ett bolag i fritt fall totalt sviker sina kunder – och med det också sitt demokratiska uppdrag att fullgöra en samhällstjänst, genom att leverera infrastruktur som är grundläggande i ett demokratiskt samhälle.

Det som sker med Postnord handlar, skriver Johan Ehrenberg, om ett ”låtsasföretagande, där de som fattar besluten agerar utifrån en ideologi om privatisering och vinstjakt som självklart inte har med postens uppgift att göra”.

Förra året gjorde Postnord en förlust på 855 miljoner. Det ledde till att VD:n Håkan Henricsson fick lämna sin post – med en fallskärm på 14 miljoner kronor.

I en artikel över två uppslag i samma nummer skriver Ulrika Lindahl om ”Postens sista suck”. Här berättas om hur Carl Bildts borgerliga regering 1993 avreglerade både posten och skolan, som marknadsutsattes. I dag konkurrerar ett 30-tal olika företag om att bära ut posten.

Postnords så kallade ”samhällsuppdrag” innebär att företaget har ett ansvar att dela ut posten på platser där inga privata företag är intresserade. Följden har blivit att privata företag främst etablerat sig i storstäder där det är lättast att tjäna snabba pengar.

I Sverige är förtroendet för Postnord i botten, bara 14 procent. Skillnaden är stor mot USA, där posten är den myndighet som har största förtroende, 88 procent, med utdelning sex dagar i veckan till landets alla 157 miljoner adresser.