Etikettarkiv: Magdalena Andersson

Om bara män fick rösta blev SD det största partiet

Kvinnor röstar oftast vänster och män höger. Foto: Stina Stjernkvist/TT.

Det är i år hundra år sedan Sverige fick kvinnlig rösträtt. Ändå har hittills ingen kvinna varit regeringschef. I det avseendet ligger Sverige långt efter många andra europeiska länder.

I en ledare i Aftonbladet konstaterar Anders Lindberg att i ett Sverige som 2021 fortfarande hade saknat kvinnlig rösträtt hade M, KD och SD samlat 203 av riksdagens 349 mandat, alltså stark egen majoritet. SD hade blivit riksdagens största parti och kunnat ställa krav på att få tillsätta statsminister, och oavsett det fått en dominerande roll när det gäller utformningen av en tänkt borgerlig regerings politik.

Aftonbladet vänder också på resonemanget. Om inte männen fick rösta skulle de rödgröna och centern få 212 mandat. SD skulle bli mindre än vänsterpartiet. Siffrorna bygger på uträkningar gjorda av Dagens Nyheter.

Till DN säger professor Maria Oskarson vid Valforskningsprogrammet på Göteborgs universitet:

– En hel del av könsskillnaderna kan man förklara med yrke eller att vi börjar få ett utbildningsgap där kvinnor är högre utbildade än män. Men när vi kontrollerar för det här i våra statistiska modeller så är det inte så att könsskillnaderna försvinner. Det finns något mer som inte kan förklaras bort.

Anders Lindberg skriver vidare:

”I en demokrati måste både kvinnors och mäns erfarenheter spela roll, både kvinnors och mäns kompetens tas till vara och både kvinnor och män ha samma makt.

Det Socialdemokraterna behöver fundera på nu är om man tänker leva som man lär. Svaret borde vara enkelt.

Magdalena Andersson är landets näst tyngsta politiker, ingen ifrågasätter hennes kompetens.

Men som min kollega Jonna Sima skrev i veckan: ”Frågan är inte om Magdalena Andersson ska utses bara för att hon är kvinna. Frågan är om hon ska bli omsprungen av en mindre kvalificerad man, just eftersom hon är kvinna.”

Att kompetenta kvinnor blir åsidosatta till förmån för manliga medelmåttor är ju inte direkt något nytt fenomen. Och tro inget annat – många känner sig kallade.

Kvinnor röstar 1921. Bilden: Hallwylska museet.

De superrika ökar mest i Ryssland och i Sverige

Financial Times publicerade i maj en uppseendeväckande artikel under rubriken ”Miljardär-boom: Hur de superrika bälgade i sig Covid-19-pengarna”. Det handlades alltså om hur olika länders dollarmiljardärer berikat sig under pandemin, sannolikt till stor del på statliga pandemistöd.

Artikeln illustrerades av ett diagram där man jämförde dollarmiljardärernas samlade tillgångar i olika länder i procent av BNP, bruttonationalprodukten – och som en jämförelse mellan 2020 och 2021. Som källa till diagrammet hänvisade man till Forbe’s lista över världens dollarmiljardärer.

Överst på listan ligger föga förvånande Ryssland. Landets oligarker har skamlöst roffat åt sig av satsningarna för covid-19-sjuka. Deras samlade förmögenheter uppgår till bortåt 35 procent av Rysslands BNP, en kraftig ökning från 23 procent året innan.

Vladimir Putin lär tillhöra den här gruppen och har i det mesta säkerligen sett till så att den och han själv gynnats. Därmed också sagt att Ryssland är ett korrupt samhälle där det är fritt fram för de allra rikaste att ta för sig än mer.

På andra plats ligger – Sverige!

Sveriges superrika dollarmiljardärer har gynnas av pandemin och kunnat öka sina sammanlagda förmögenheter från strax under 20 % av svensk BNP (2020) till nära 30% (2021).

Men vad är detta? Ligger Sverige i samma klass som Ryssland? Vad håller våra oligarker på med??

Detta sker under en socialdemokratiskt ledd regering. Hur är det möjligt, måste man fråga sig? Hur har det Sverige som under hela efterkrigstiden ansetts som ett av världens mest jämlika länder i dag blivit ett av de mest ojämlika?

I dagarna presenterades en modest ökning av beskattningen av de superrika av finansminister Magdalena Andersson, som talade om en ”miljonärsskatt”.

Dagens Nyheter attackerade finansministern grovt på ledarplats, där det talades nedsättande om ett populistiskt utspel. SVT:s Aktuellt tyckte att det var kul att sätta Magdalena Andersson i debatt med SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt. Därmed omöjliggjordes varje slags seriös debatt om den viktiga frågan, Sveriges monumentalt ökade ojämlikhet.

Varken DN eller SVT presenterade den uppseendeväckande bakgrunden, att Sverige har blivit ett av världens mest ojämlika länder. Dessa tongivande medier tog inte den svenska ojämlikheten på allvar – av bristande intresse eller djup okunnighet, undrar jag.

På listan ligger Modis Indien på tredje plats. Där har de superrika under pandemiåret fördubblat sin andel av BNP till 20 procent, vilket känns vedervärdigt.

Att USA ligger på fjärdeplats förvånar inte, i all synnerhet inte efter fyra år med Trump som president.

Fotnot: Mera om Financial Times artikel och om The Billionaire Boom i en följande blogg.

On the 2021 Forbes list, the billionaire population rose nearly 700 to a record total of more than 2700. Shutterstock/Financial Times.

VÄLFÄRDSJÄTTARNAS Chefer och Riskkapitalbolag i skatteparadis får Miljoner

Fredrik Gren, vd Ambea. Årsinkomst 2020: 9,2 miljoner kronor, Rasmus Nerman, vd Humana. Årsinkomst under 2020: 7,7 miljoner kronor, Marcus Strömberg, vd Academedia. Årsinkomst 2020: 10,3 miljoner.

Betrakta de tre männen. De har vd-tjänster i tre välfärdsjättar, företag som hör till pandemins mångmiljonvinnare 2020-21 inte minst genom statligt coronastöd. De tre har fått stora lönehöjningar. Företagens vinster har till stor del hamnat hos riskkapitalföretag också i skatteparadis.

T v: Fredrik Gren, vd Ambea. Årsinkomst 2020: 9,2 miljoner kronor (inklusive lön, bonus och pension). Motsvarar: 26 undersköterskelöner. Ökning grundlön: 1 miljon. Aktieägande i Ambea: 31 miljoner kronor (aktiekurs på 79,50 kronor).

Ambea är en börsnoterad vård- och omsorgskoncern med 26 000 anställda. Största ägare: Riskkapitalbolagen Triton (registrerat på lågskatteön Jersey) och KKR (USA).

I mitten: Rasmus Nerman, vd Humana. Årsinkomst under 2020: 7,7 miljoner kronor. Löneökning: 2,2 miljoner. Motsvarar: 22 undersköterskelöner. Aktieägande i Humana: 13,3 miljoner kronor (aktiekurs på 76,70 kronor). Därutöver också optioner.

Humana är en börsnoterad nordisk omsorgsjätte aktiv inom individ- och familjeomsorg samt personlig assistans. Största ägare: Riskkapitalbolaget Impilo (registrerat i Sverige).

T h: Marcus Strömberg, vd Academedia. Årsinkomst 2020: 10,3 miljoner kronor. Motsvarar: 24 lärarlöner. Löneökning under 2020: 5 miljoner. Aktieägande i Academedia: 13,5 miljoner kronor (aktiekurs på 88,10 kronor). Därutöver också syntetiska optioner.

Academia är Sveriges största friskolekoncern. 60 000 förskolebarn och elever samt cirka 80 000 vuxenstuderande. Största ägare ärMellby gård (Sverige).

Coronaepidemin och de stora statliga stöden till pandemiutsatta företag har blottlagd riktigt obehagliga missförhållanden vid de så kallade ”privata välfärdsföretagen”.

Var det verkligen meningen att skattemedel som var avsedda för vård och skola skulle ge vinster åt riskkapitalbolag registrerade i skatteparadis, att skatter skulle användas till grovt skattefusk??

Länge fördes en politisk debatt om ”vinster i välfärden”. De debattörer som menade att skattemedel inte skulle användas till vinstutdelningar inom vård och skolsektorn stämplades ofta som nära nog vänsterextremister.

Genom pandemin ser vi bedrövliga konsekvenserna av den svenska politiska modellen. Det här borde inte få fortsätta. Men var finns de politiker som har mod och röstunderlag för att riva upp och göra om på ett anständigt vis?

Var det verkligen meningen att samma företags koncernchefer skulle får löner som motsvarade 26 undersköterskelöner eller 24 lärarlöner – och att samma personers ersättningar skulle höjas samtidigt som staten ger ekonomiskt stöd i pandemikrisen?

De privata största välfärdsföretagen granskas i Dagens Etc.

Trots rekordvinsterna har Academedia nyligen sagt upp personal på 60 skolor. Detta kritiseras av Lärarnas riksförbund som menar att de medel som är avsedda för skolan ska behållas i skolan.
– Vinstutdelning är med andra ord inte acceptabel och därmed är aktiebolagsformen olämplig för skolan. Det är självklart så att man kan behöva minska på personalstyrkan om man får färre elever men det går inte att göra under pågående läsår, säger ordförande Åsa Fahlén, ordförande i Läsarnas Riksförbund..

Bolaget delade ut 158 miljoner till ägarna, vad tycker du om den prioriteringen?, frågar Etc.

– Nej, men det visar ju att det uppenbarligen finns mycket pengar som istället borde återinvesteras i skolan.

Academedia vill inte kommentera optionsaffärerna eller vad som motiverar vd:ns höga ersättningar. Men i ett mejl skriver kommunikationsdirektör Paula Hammerskog att på grund av ett uppskjutet styrelsebeslut fick vd:n dubbel bonusutbetalning under 2020 vilket förklarar den kraftiga inkomstökningen.

 Ambea dominerar tillsammans med det i dagarna skandaliserade Attendo totalt den privata äldrevården. Attendo hotade visselblåsare som slog larm om missförhållanden och det prövas nu om åtal kommer att väckas.

Ambea i sin tur dubblades vinsten, och tack vare extra ”stödåtgärder från myndigheterna”, skriver vd Fredrik Gren i en delårsrapport. De nordiska länderna förmedlade stöd på 113 miljoner till företaget.

Företaget håller bolagsstämma den 12 maj. Styrelsen föreslår att 108 miljoner kronor ska föras över till aktieägarna. Det innebär att mer än hela bolagets rekordvinst går till bolagets ägare och den största delen (16,4 miljoner) går till riskkapitalbolaget Triton med kontor i skatteparadiset Jersey.

Bolagets agerande är ”oerhört provocerande”, tycker Sanna Tefke som är ordförande för fackförbundet Kommunals sektion på Ambea. Hon är även ersättare i distriktsstyrelsen för Vänsterpartiet i Storstockholm.

– Välfärden skriker efter mer resurser. Vi behöver fler kollegor, bättre scheman och löner och pensioner som går att leva på. Tänk vilka förbättringar det skulle innebära om de skattepengar som nu försvinner till obegränsade vinster och skatteparadis faktiskt gick till det de är avsedda för. Det verkar viktigare att se till att aktieägarna får sitt än att ge kompensation till den som gått till jobbet med livet som insats under pandemin.

I en ledare i Dagens ETC skriver Ulrika Lindahl bland annat:

”Vad ska vi ha privat vård och marknadsstyrd skola till över huvud taget om den inte gör vården och skolan bättre. Varför ska vi låta skattepengar försvinna iväg i aktieutdelningar och feta bonusar? Varför?

För att göra ett antal rika män, ja framför allt män, ännu rikare? Är det vad välfärden ska vara till för Magdalena Andersson?”

EU listar 10 nya skatteparadis

Bilden från tidskriften Business Leader.

EU har börjat lista länder vas skattesystem har gjort att många företag utnyttjar dem som skatteparadis. Den förskönande termen gör det lätt att bortse från att både företagen och länderna ifråga gör sig skyldig till grov kriminalitet som utarmar andra länders välfärdssystem.

Sedan tidigare finns fem länder på listan: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, Guam, Samoa samt Trinidad och Tobago. Jungfruöarna, det var där Findus och Bjuvs öde avgjordes i och med att huvudägaren till Bjuvsföretaget, den amerikanske dollarmiljardären Noam Gottesmann, registrerat Findus moderbolag Nomad Foods där.

Nu har EU:s finansministrar beslutat att öka listan med Aruba, Barbados, Belize, Bermuda, Dominica, Fiji, Marshallöarna, Oman, Förenade Arabemiraten och Vanuatu

– Vi ska inte ha länder som gömmer skattepengar. De skatteregler vi har, har vi för att barnen ska ha skolor och för att vi ska kunna transportera oss på vägar och järnvägar, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till SVT Nyheter. Hon har deltagit i beslutet.

92 länder har granskats.33 av dem kommer att fortsatt undersökas vidare för sin skattelagstiftning.

I Svenska Dagbladet skriver Robert Höglund, kommunikationschef för Oxfam Sverige, om hur både rika och fattiga länder drabbas av det här. Värst slår systemet mot de fattiga, utvecklingsländerna, som förlorar kring 100 miljarder dollar årligen på storföretagens skattesvindel.

Skatteflykten drabbar såväl rika som fattiga länder men konsekvenserna är allvarligast i utvecklingsländerna då de i många fall redan saknar de resurser som behövs för att lyfta sina medborgare ur fattigdom.

Utvecklingsländer förlorar minst 100 miljarder dollar per år på grund av företags skatteflykt.

Enligt en uppskattning av ekonomen Gabriel Zucman flyttas nära 40 procent av multinationella bolags vinster från det land det genererats i till skatteparadis.

Höglund är kritisk mot att EU absurt nog plockat bort två av de värsta länderna i sammanhanget från listan, Panama och Jersey. Han vill också reformera EU:s granskningsmetoder:

”För att listan ska kunna behålla sin trovärdighet behöver skarpare kriterier införas där EU bland annat tittar på var skatteflykt faktiskt förekommer och inte bara på hur länder uppfyller formella kriterier.”