Etikettarkiv: Dagens Samhälle

Blir SD största svenska parti i valet 2022?

Många reflekterar dessa höstdagar på det ödesmättade valet den 11 september 2022 och vad det kommer att innebära om en M-SD-KD-regering kommer till makten, både för det Sverige vi vant oss vid att leva vid och för de demokratiska principer som vi fortfarande tar för givna.

I Dagens Samhälle (30/9) skriver tidningen om ”Så ska SD ta över i kommunerna”.

I kommunvalet 2018 fick SD sitt genombrott och blev störta parti i tolv kommuner och ingår nu i styret i sex. I 38 kommuner blev SD näst störst.

Inför nästa års kommunala val förbereder partiet sig för en betydligt mera omfattande valseger, skriver DS, som intervjuat partisekreteraren Richard Jomshof.

– I vårt mest optimistiska scenario är vi uppe i 80–90 kommuner där vi efter valet styr på ett eller annat sätt. Och tittar man på var vi kan få posten som kommunstyrelsens ordförande så bedömer jag att de kan ske i 25–30 kommuner, säger partisekreteraren Richard Jomshof.

Jomshof berättar att förberedelserna inför den tänkta nya situationen har börjat genom omfattande utbildning av lokalpolitiker i vad som krävs för att kunna styra en kommun. Det har varit si och så med den saken på många håll. Enligt valmyndigheten finns i Sverige 31 obesatta fullmäktigeplatser i landet, 29 av dem tillhör SD.

Jomshof är inte blygsam.

– Jag tror faktiskt att vi kan bli största parti i Sverige.

Fram till den nuvarande mandatperioden styrde inte SD i en enda kommun. Nu styr man i Sölvesborg med M och KD. I Bjuv och Hörby har SD ordförandeposten i kommunstyrelsen. I Svalöv har SD ordförande i kommunstyrelsen och styr kommunen med M och KD. I Staffanstorp styr SD med M som har ordförandeposten. I Surahammar ingår SD i en koalition med M, KD, L och C.

I tolv kommuner blev SD största parti. Alla ligger i Skåne utan Munkedal.

Moderaternas ändrade inställning till sverigedemokraterna på riksnivå kommer att innebära en omvälvning på kommunal nivå tror Jomshof.

I en ledare i Aftonbladet i söndags reflekterade tidningens politiske chefredaktör Anders Lindberg över tänkbara konsekvenser på det nationella planet om moderaterna 2022 bildar regering tillsammans med KD och SD. Han utgår från händelser efter sprängningen på Övre Husargatan i Göteborg.

På nätet var man snabb med att utpeka den skyldige. Det handlade förstås om en invandrare och om ”mångkultur” i allmänhet, förutom på regeringen.

Jimmy Åkesson reagerade med ryggmärgen och krävde att regeringen skulle utlysa undantagstillstånd. Hans andra krav var att militära styrkor skulle sättas in i det drabbade området i Göteborg.

Ingetdera är möjligt i det demokratiska Sverige. Dessbättre kom polisen snabbt med besked om att den huvudmisstänkte var en enskild rättshaverist.

Men vad hade hänt om SD haft inflytande på regeringen, undrar Lindberg oroligt, eller om polisen inte varit så snabb med beskedet om den misstänktes bakgrund?

Mönstret inför den politik en M-SD-KD-regering kan förväntas driva är redan tydligt, tror Anders Lindberg. Det blir ”SD:s invandringspolitik och angrepp på public service, fri forskning och kulturliv, tillsammans med moderaternas skattesänkningar och privatiseringar”.

Mycket står på spel i valet 2022. Från en dag till nästa kan stora delar av förutsättningarna för det demokratiska samhälle vi sedan lång tid tagit för självklart var satta ur spel.

Slut med buskörning och fulparkering med nya regler för elsparkcyklar?

Felparkeringar på trottoarer, buskörning och alldeles för höga hastigheter på gångstråk är problem kopplade till fordonen i huvudstaden.
Foto: Veronica Johansson/SvD/TT

Flera städer tar nu krafttag mot elsparkcyklarna. skriver Dagens Samhälle. I Malmö finns nu 2.500 av dessa, de flesta i stadens centrala delar. De kommer nu att beläggas med en kommunal avgift på fem kronor per dag, motsvarande 1 825 kronor per år och elsparkcykel från bolagen.  

– Det principiella skälet är att alla som bedriver verksamhet på offentlig mark ska betala en markupplåtelsetaxa, säger Olof Rabe, projektansvarig på Malmö Kommun. Rabe fortsätter:

– Elsparkcyklar är ett jättebra alternativ som vi absolut vill främja, men det är stora problem med parkeringen och att man framför fordonet på körbanor som inte är lämpade för det.

Kommunen uppmanar bolagen att ställa ut cyklarna på ett 60-tal platser som anses lämpliga, förutom i anslutning till cykelställ. Just nu pågår ett test med 20 stycken fysiska parkeringszoner. Tanken är att det ska ge en beteendeförändring så att användarna väljer att parkera där.  

I Stockholm finns  i dag 16 000 elsparkcyklar fördelade på sju bolag.

– Efter vad jag har hört är det fler elsparkcyklar i Stockholm än i Paris och fler per capita än i de flesta städer i Västeuropa. I Stockholm är elsparkcyklarna flest i augusti och september så vi kan anta att det blir en ökning även i år, säger Johan Sundman, projektledare på Trafikkontoret.  

Felparkeringar på trottoarer, buskörning och alldeles för höga hastigheter på gångstråk är problem kopplade till fordonen i – men också på många andra håll i landet. I förra veckan begränsades hastigheten till 6 km/timmen  i ytterligare ett par centrala delar av Stockholm. 

Elsparkcyklarna har säkert kommit för att stanna – och utgör säkert i många sammanhang ett bekvämt och ofta lättillgängligt nytt sätt att ta sig fram i städerna. Men alla parter skulle ha mycket att vinna på också dessa fortskaffningsmedels framfart reglerades av tydliga trafikregler.

Sjukt: Ska privata Kry köpa region Stockholms 1177?

”1177 är för de allra flesta den primära ingången till sjukvården,” skriver Jonas Lindberg. Foto: Maxim Thoré/Bildbyrån/Dagens Samhälle.

Ska privata nätvårdbolaget Kry få ta över hela rådgivnings- och hänvisningstjänsten 1177 i Region Stockholm? Regionens borgerliga majoritet ville till en början att en frågan skulle avgöras på tjänstemannanivå. Efter kritik ändrade man sig.

Sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L) har överfört beslutet att godkänna Krys köp av 1177 till ett demokratiskt organ.

Frågan har flera dimensioner. Är 1177 överhuvud en verksamhet som lämpar sig för privata vinstgivande verksamhet? 1177 har blivit en hörnpelare i det svenska vårdsystemet.Ska ett privat företag, som själv är en stor aktör i regionen kunna ta över verksamheten?

Till råga på allt är valet av just Kry till ny ägare av 1177 minst sagt tvivelaktigt. I en debattartikel av senaste numret av Dagens Samhälle /#2/2021) skriver Jonas Lindberg, sjukvårspolitisk talesman för vänsterpartiet, bland annat:

”Kry har konsekvent och tydligt utnyttjat kryphålen i systemet, ägnat sig åt fulspel och vilselett många patienter till att lista sig på deras mottagningar.”

Lindberg slår fast det självklara att det är ”viktigt att det inte finns möjligheter för ett bolag att bedriva rådgivning och hänvisning samtidigt som det bedriver vårdverksamheter i regionen”. Han skriver vidare:

1177 är för de allra flesta den primära ingången till sjukvården. Det är där vi letar information, får råd och stöd och kan samtala med sjuksköterskor som stöttar oss och vid behov hänvisar oss vidare ut i sjukvårdssystemet i Region Stockholm.

Tilliten till denna tjänst är A och O, och det är därför viktigt att det inte finns möjligheter för ett bolag att bedriva rådgivning och hänvisning samtidigt som det bedriver vårdverksamheter i regionen.”

Kommer Stockholmarna att kunna lita på 1177 om Kry tar över verksamheten? Är det rimligt att Kry genom 1177 får kvalificerad information om hur vården i regionen fungerar?

Den här sortens bedrövliga privatiseringar borde självklart inte ligga i regionpolitikens händer utan vara lagligt reglerade.

I förlängningen ligger också en gradvis mer och mer privatiserad vård, som ingen har något att vinna på utom de privata vårdföretagen, Kry och andra.

2010-talet och den urholkade demokratin

Skärmdump från Dagens Samhälle#45/2019.

Nyåret 2019 innebär både ett årsslut och finalen för 2010-talet. Nu väntar ett nytt 20-tals första år 2020. Många medier har inför ”skiftet” försökt förstå vilka händelser och trender som format 2010-talet.

Dagens Samhälle, som för kort tid sedan dessvärre köptes av Bonniers, har valt tio trender som inte särskilt präglat enstaka år utan mera spelat en roll under det snart avslutade decenniet.

Det är intressant läsning. Men jag saknar en viktig trend, de tryckta mediernas dramatiska tillbakagång, särskilt dagstidningarnas. Deras traditionella affärsmodell med intäkter från både läsare (cirka 1/3) och annonsörer (ungefär 2/3) rasade ihop under tiotalets första hälft.

Digitala intäkter har börjat ge viss kompensation, men ändå inte gett jämförbara intäkter med hur tidningarna finansierades för bara ett decennium sedan. Dessutom är nästan allt deras nyhetsmaterial inlåst, av ekonomisk nödvändighet. Det innebär också att de många (särskilt i yngre generationer) som inte prenumererar är hänvisade till Public Service (SVT och SR) samt till nyheter förmedlade av sociala medier. Google och Facebooks algoritmer styr nyhetsflödet.

I förlängningen innebär detta ett hittills alltför lite uppmärksammat hot mot demokratin i det här landet. Någon ny statlig mediepolitik som skulle kunnat bli en motkraft har heller inte formats. Samtidigt angrips Public Service av det nya högerblocket, M, KD och SD, med grova och osakliga påhopp. Fungerande och självständiga Public Service-företag är i rådande tider livsviktiga för den svenska demokratin.

En av trenderna i Dagens Samhälles spaning handlar om ”SD – från utanförskap till makt”. Partiet blev i en av årets sista opinionsundersökningar Sveriges största politiska parti (visserligen inom felmarginalen, men ändå). Det är lätt att bli mörkrädd inför utvecklingen de närmaste åren och konsekvenserna i valet 2022. Kommer Sverige då att politiskt likna länder som Polen och Ungern?

Till det kommer att SD blev störst i tolv svenska kommuner och i fyra av dem har utsett kommunstyrelsens ordförande. Sölvesborg, där Jimmy Åkesson gjorde politisk karriär, visar hur det kan gå för resten av landet om SD:s framgångar bara fortsätter.

Vid det stundande årsskiftet kommer det traditionellt socialdemokratiska Bjuv att få en kommunfullmäktigeordförande från SD, med stöd från moderaterna, på ett sätt som obehagligt påminner om vad som skedde i Tyskland i början av 1930-talet.

Danielssons odemokratiska manipulationer uppmärksammas nationellt

Under en namninsamling lyckades kampanjen ”Rädda Öresundskraft” samla in över 14 000 namnunderskrifter för en folkomröstning om den av de borgerliga partierna planerade utförsäljningen av det kommunala energibolaget.

En folkomröstning kommer att genomföras. Men kommunstyrelseordföranden Peter Danielsson, djupt engagerad i projektet, har ingen tanke på att genomföra omröstningen under justa demokratiska förutsättningar.

Oppositionen protesterar mot en vilseledande text på valsedeln. Dessutom anser man – med all rätt – att valet av dag för omröstningen, första söndagen efter julhelgen, den 12 januari, försämrar möjligheterna för offentlig debatt.

I Helsingborgs Dagblad har protesterna på kultur-, debatt- och insändarsidorna varit många under de senaste veckorna. Den gångna veckan uppmärksammades frågan också nationellt, i Dagens Samhälle #35/2019 under rubriken ”Oppositionen i Helsingborg: Det blir en riggad valrörelse”.

Till saken hör att frågan hölls hemlig för väljarna under förra årets valrörelse, trots att tjänstemän på kommunen redan då lagt ner mycken tid på att förbereda en försäljning av Öresundskraft, vilket mig veterligt skulle bli den största affären i stadens historia.

Socialdemokraterna i kommunen är upprörda. Texten på valsedeln är missvisande eller med Jan Björklunds formulering ”oärlig argumentation”.

Själva försäljningen leder sannolikt inte bara till högre elpriser för helsingborgarna och andra, den innebär också att kommunen gör sig av med det viktigaste instrumentet i kommunens klimatarbete.

Helsingborgs kommun har länge varit toppstyrd av Peter Danielsson och en liten krets runt honom. De kommunala chefer som inte underordnat sig utan efter sin kompetens drivit egna projekt har snabbt blivit sparkade och (dyrt) utköpta. Det har skapat en obehaglig tystnadens kultur i staden.

Folkligt engagemang i en rad kommunala frågor har inte välkomnats utan motarbetats med politiskt fulspel. Flera namninsamlingar i angelägna frågor som engagerat många har bara viftats bort av formella skäl.

Toppstyrningen av kommunen har också lett till fokusering på en rad kommunala ”monument” i halvmiljardklassen, som läktaren på fotbollsplatsen Olympia, för ett HIF med dyrt köpta spelare men helt utan tjejfotboll.

Det har också lett till att Helsingborg blivit en stor förlorare i konkurrensen med Malmö, där det finns ett levande kulturliv och ett annars företagsklimat än i detta Helsingsorg. Ikea och Allers är bara två av de företag som dragit till Malmö.

Men nu gäller det Öresundskraft och folkomröstningen. Den får inte fuskas bort.

Bilderna: Kollage av Helsingborgs Dagblad.

Bjuv efter Findus nedläggning

Sverigedemokraterna blev efter valet i höstas det största partiet i tolv svenska kommuner, varav elva i Skåne. I Bjuv blev SD inte störst, men partiets ökning var dramatisk, från 12,8 procent 2014 till 33,5 procent 2018. Det är den näst högsta siffran i Sverige, bara Höör har större andel SD-are, 35,4 procent. Följden i Bjuv blev sociala problem, som kommunen försöker möta med nya metoder.

Under den förra mandatperioden drabbades Bjuv av nedläggningen av Findus. Noam Gottesman, en av USA:s rikaste miljardärer och huvudägare till Nomads Foods, knäppte med fingrarna. Det lönsamma Findus, under generationer ett mönsterföretag, utplånades – och Bjuv drabbades av arbetslöshet och sociala problem.

I dag tillhör Bjuv de mest brottsdrabbade kommunerna i Skåne, skriver Dagens Samhälle #5/2019 i ett stort reportage. Hälsoläget för Bjuvs barn och ungdomar är värre än snittet för Skåne. Här finns en hög andel barn med upplevd psykisk ohälsa. Vart åttonde barn har haft kontakt med socialtjänsten.

Skolresultaten ligger under riksgenomsnittet. Utbildningsnivån i kommunen är låg.

– Vi har haft problem med ungdomar som sysslar med droghandel och skadegörelse i centrum, men det har blivit bättre, säger Åsa Malmström, verksamhetschef för barn och och unga på socialtjänsten i Bjuv.

– Jag kan känna sorg när jag ser killar i centrum som jag försökt hjälpa och som jag vet har fastnat i kriminalitet,. fortsätter Helena Gunnarsson, familjebehandlare på socialtjänsten i kommunen.

Dagens Samhälles reportage är trots det som sagts präglat av försiktig optimism. Man har valt att berätta om Bjuv just därför att kommunen genom samverkan mellan skola och socialtjänst haft framgångar. Metoden brygger på den så kallade ”Skottlandsmodellen” och erfarenheter från skotska Inverness.

Samarbetet har skolan som nav och inkluderar också ungdomspsykiatrin. Barn och föräldrar möter olika myndigheter – men hela tiden i skolans lokaler, vilket också underlättar samarbete mellan olika aktörer.

Bjuv är inte ensamt i Sverige med arbetet utifrån Skottlandsmodellen. Utvärderingar visar att nio av tio barn och föräldrar är nöjda, att fler utsatta barn upptäcks och får stöd, att antalet ungdomsbrottslingar minskar, att färre barn använder droger och att klyftorna i barns levnadsvillkor mellan stadsdelar minskar.

Forfarande är det som skedde i Bjuv svårt att ta in, att en amerikansk miljardär ostraffat kan bete sig så hänsynslöst mot ett samhälle i en annan del av världen. Nu ser vi vilka som fått betala priset, utsatta unga och marginaliserade familjer.

Ändå inger reportaget i Dagens Samhälle hopp, det är inte omöjligt att mobilisera sociala motkrafter.