Etikettarkiv: Offentlighetsprincipen

COVID-19 TAR INTE SEMESTER: IVO BEGÄR ATT FÅ VETA MER Helsingborg får bakläxa Men Thunberg semestrar

Lars Thunberg (KD) är ordförande för vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg. Vi vill vara transparenta och jag välkomnar granskningar, säger han – men tänker inte svara snabbt på IVO:s begäran om kompletterande uppgifter om Helsingborgs svårt drabbade äldreboenden.
Bild: Tom Wall/HD.

”Det känns inte märkligt att IVO begär kompletterande uppgifter, det som är märkligt är att de gör det mitt i de mest frekventa semesterveckorna”, säger Lars Thunberg

Thunberg (KD) är ordförande för Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, den stad i Skåne där äldreboendena drabbats värst av covid-19-pandemin. Nu har IVO, Inspektionen för vård och omsorg, begärt komplettering på 15 punkter av de uppgifter som nämnden lämnat den 22 juni. Myndigheten anser att redogörelsen ”ger för lite underlag för att ligga till grund för en exakt bedömning”, skriver Helsingborgs Dagblad.

Viruset tar inte semester. USA upplever nu vad som i CNN i veckan beskrevs som en apokalyptisk utveckling med snabb spridning av smittan också bland yngre i pandemins andra våg. I Houston Texas är intensivvårdsplatserna fullbelagda, den situation som svenska myndigheter hela tiden varnat för.

Covid-19 tar inte semester.

Det gör inte heller IVO, som trots midsommar och ett ansvar för hela landet reagerar på Helsingborgs otillräckliga svar på myndighetens frågor.

Myndighetens brådska är självklar. Det handlar om de äldres liv, att kunna få klarhet i vilka missförhållanden som ledde till så många döda på äldreboendena i Helsingborg. Och i förlängningen att säkra att brister åtgärdats, om pandemin skulle spridas i en andra våg.

– De har svarat på våra frågor men vi tycker att det finns vissa oklarheter och det saknas fördjupningar och analyser, säger till HD Lars Rahm som är enhetschef på Ivo.

Myndigheten anser att kommunen inom vissa områden inte har redogjort tillräckligt för vilka åtgärder som har tagits, hur rutinerna har sett ut och vilka konsekvenser det har medfört. Det gäller bland annat områden kring rutiner, bemanning, chefskap och hygien.

– I yttrandet har man skrivit att området som cheferna har haft ansvar för har varit för stort. Men vi saknar en större analys kring det. Vilka åtgärder har vidtagits och vad blev konsekvenserna för smittspridningen av det? säger Lars Rahm.

Ivo önskar också kompletteringar kring följsamhet av beslut när det gäller bemanning och rutiner, det vill säga hur väl beslut som har tagits har efterföljts på verksamheterna.

– Där saknar vi information om vilka beslut man har tagit och vilka konsekvenser det har medfört.

Thunberg har ju tidigare gjort anmärkningsvärda uttalanden till HD, vägrat lämna ut uppgifter om antal smittade och döda på äldreboendena och hänvisat till ”patientsekretessen”. 

Helsingborg har inte varit ensamt med den strategin. Grävande Journalisters nya nummer av tidningen Scoop granskar just den sortens beteende i ett temanummer om ”Kommunal mörkläggning” och om att ”I pandemitider prövas offentlighetsprincipen”.

Men Lars Thunberg tycks inte förstå sitt ansvar för många människors liv i sammanhanget. Han viftar bort IVO:s begäran som en irriterande mygga:

– Jag utgår från att vi kommer att begära anstånd och ser spontant ingen anledning att kalla in en extra nämnd för detta. Vi vill vara transparenta och jag välkomnar därför externa granskningar, säger Thunberg.

Häpnadsväckande attityd.

Respekten för alla de som arbetar på äldreboendena i staden, för alla de som dött i pandemin och deras anhöriga och för dagens boende inom äldreomsorgen kräver en annan och ödmjukare hållning.

IVO begär nu att få ut alla Lex Sarah-rapporter och rapporterade avvikelser under perioden 15 februari till 1 juli för boendena Bergaliden, Elinebo, Stattenahemmet och Valltorp. För samma boenden begär man även ut den första samt den sista riskbedömningen som gjorts för verksamheterna. Man efterfrågar också den specifika handlingsplan som enligt kommunen har upprättats för Valltorp, men tydligen inte vidarebefordrats till IVO.

Helsingborgs svar ska vara IVO tillhanda senast den 7 augusti.

Eleverna Skolföretagens ”affärshemligheter”

Detalj jur Peter Tillbergs målning ”Blir du lönsam lille vän?”.

När det nya skolåret börjar efter sommaren kommer Högsta förvaltningsdomstolens syn på skolorna att i realiteten omdefiniera vad en skola är, vad som är skolornas roll i samhället.

Den nämnda domstolen har nämligen fastslagit att ”uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg [är] affärshemligheter som inte ska lämnas ut”, skriver Svenska Dagbladet.

Skolföretagen är tydligen först och främst affärsföretag med affärshemligheter. Det gäller också sådant som andel behöriga lärare och antal elever. En elev är inte en lärande människa i utveckling utan en affärshemlighet.

All den statistik som finns om varje enskild skola idag kommer inte längre att visas: antal elever, betygsresultat, resultat på nationella prov, andel behöriga lärare, hur många som arbetar på skolan, och en rad andra uppgifter.

Skolorna befinner sig på en marknad, de konkurrerar om eleverna för att kunna få in pengar, och att publicera siffrorna skulle kunna skada friskolorna ekonomiskt. Därför ska siffrorna inte publiceras, enligt SCB.

Till saken hör att riksdagen 2013 beslöt att införa offentlighetsprincipen även för fristående skolor.

Sedan dess har bland annat centerpartiet ändrat sig i frågan, noterar Helsingborgs Dagblad. Men riksdagsbeslutet från 2013 måste ju vara giltigt tills riksdagen ändrat på det.

All statistik på skol- och huvudmannanivå kommer att tas bort från Skolverkets hemsida från 1 september. Beslutet gäller samtliga skolor, inte bara de kommersiella och vinstdrivna.

SCB har drivit kravet på sekretess om skolorna, därför att en del uppgifter skulle ”kunna skada friskolorna ekonomiskt”.

Nu är det inte säkert att sekretessen blir långvarig. Både politiker, Friskolornas riksförbund och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har uttalat att de är emot att statistik av detta slag ska hemlighållas. Nyligen gav regeringen i uppdrag till Skolinspektionen, Skolverket och SCB att kartlägga vilka författningsändringar som behövs för att statistiken återigen ska kunna publiceras.

Det låter lite förhoppningsfullt. Men hur kan Högsta förvaltningsdomstolen överhuvud slå fast att de så kallade friskolorna (fria i vilken mening, undrar jag) ska omgärdas av sekretess och att det hemlighetsmakeriet skulle kunna bedömas som viktigare än att exempelvis medier får granska skolors förhållanden förutsättningslöst.

Det svenska skolsystemet lär vara i det närmaste unikt i värden (skolorna i fascismens Chile har nämnts som något liknande). Vi har de senaste decennierna sett hur den svenska skolans kvalitet har rasat samtidigt som många privata skolor tar ut växande vinster och en del också delat ut uppiffade betyg för att locka fler elever.

På Facebook kommenterar S-politikern Jan Andersson domstolsbeslutet:

”Utvecklingen efter de privata skolornas inträde har varit negativ. Svensk skola har sedan 90- talet rasat i de internationella jämförelserna och segregationen har ökat. Inget annat land i hela världen vill följa i Sveriges spår.”

Det är sannerligen dags att låta staten återfå ansvaret för skolorna  – och att granska de besynnerliga kriterier som styr Högsta förvaltningsdomstolens verksamhet när det gäller vad som är skolornas viktigaste uppgifter.

När jag läser om skolsekretessen tänker jag direkt på Peter Tillbergs målning ”Blir du lönsam lille vän?”. Bilden här en detalj.

Fotnot: I Helsingborg vill det lokala moderatledda alliansstyret sälja ut den kommunala Norrehedsskolan, vilket skapat debatt. Mer om detta i en följande blogg.

”Katastrofer speglar samhällets ojämlikhet”

Graffitimålning i London. Foto: Rouzbeh Fouladi

”Kriser gör samhället synligt”, skriver idéhistorikern Anders Ekström på fredagens DN Kultur i en angelägen essä.

”I undantagstillståndet släpper politiken sina masker”, menar Ekström och ger belysande exempel från bland annat Ungern, Storbritannien och USA där ledande populistiska politiker cyniskt utnyttjat pandemin för att stärka den egna makten.

”Pandemin som nu löper som ett eldklot genom världens alla nät av sociala och materiella förbindelser ingår också i en kedja av kriser. Den blev snabbt en global ekonomisk kris och hotar i många delar av världen att slå ut i en politisk kris. 

Katastrofer speglar varje samhälles ojämlikhet och världens fördelning av välstånd. Principen är enkel: den som har minst och lever i störst osäkerhet drabbas hårdast. Länder som oftare utsätts för väderkatastrofer blir också mer sårbara för andra kriser.”

Vi kan övertydligt se detta i USA, där de fattigaste, ofta minoriteter, drabbas värst till följd av eländiga löner, ingen social trygghet, ingen sjukförsäkring. Och i Indien, där miljoner migrantarbetare vandrat från städerna tillbaka till sina hembyar, ofta över enorma avstånd.

Varje kris behöver sin berättelse, betonar Anders Ekström:

Varje kris skapar ett oavvisligt behov av jämförelser, sammanhang och mening. Att kollektivt minnas och berätta krisen är avgörande för återhämtningsarbetet. 

I det arbetet spelar historien och kulturen en viktig roll. Den fungerar som ett förråd av erfarenheter och samlad förståelse. 

Vi kommer att förändras av krisen, samhället kommer att förändrats, konstaterar Ekström: ”Kriser som mobiliserar hela samhället öppnar också ett fönster av hopp och framtida möjligheter.”

I Sverige har utsatta grupper drabbats värst. Allra värst och dödligt drabbade är de äldre-äldre på de svenska äldreboendena. Det beror inte bara på pandemin som sådan utan på decennier av drastiska nedskärningar. I städer som Stockholm och Helsingborg har ansvariga politiker både mörklagt upplysningar om smittospridning och antalet dödsfall på äldreboenden, som om de höga dödstalen där vore något normalt som vi får acceptera.

I Helsingborg är det den kristdemokratiske politikern Lars Thunberg, ordförande  i Vård- och omsorgsnämnden, som kommit att personifiera denna hållning. Genom att inte redovisa omständigheter på liv och död öppet försvårar han granskningen av det som skett och beskär möjligheterna för att krisens lokala berättelse i Helsingborg blir meningsfull.

Ytterst handlar det i hög grad om synen på de äldre i samhället, respekten för de äldre-äldres människovärde och samhälleliga rättigheter. Och om offentlighetsprincipen, fastställd i svensk grundlag.

Lars Thunberg (KD), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg.

Nytt äldreboende drabbat: 10 döda. Helsingborg tiger om uppgifterna

Bild: Sven-Erik Svensson/HD.

Tio boende på Stattenahemmet i Helsingborg kan ha avlidit med covid-19. rapporterar Helsingborgs Dagblad.

Tidigare har HD skrivit om Valltorps äldreboende där 20 personer dött av covid-19. Det har då nämnts att smittan fanns på ytterligare två boenden, Stattenahemmet, med 87 lägenheter, och Elinebo. Vidare har avlastningshemmet Villa Louise stängts utan att skälen redovisats mer än i allmänna ordalag, det går inte att utesluta att kommunen har mörklagt orsakerna.

Stadens omsorgsdirektör, Annika Andersson, vill varken bekräfta eller dementera uppgifterna om de tio dödsfallen på Stattenahemmet:

– Av hänsyn till våra hyresgäster och våra medarbetare kommenterar vi inte siffror om antalet smittade och döda. Vi har tagit det beslutet utifrån patientsekretessen, säger hon.

Vad i helvete, säger jag bara. Mörkläggning igen. Varför??

Lars Thunberg (KD) är ordförande i vård- och omsorgsnämnden. Han säger till HD att han löpande får information om sjuka och misstänkta covid-relaterade dödsfall på stans vårdboenden av förvaltningen. Även han hänvisar dock till patientsekretessen.

– Så det är inget jag vill gå in på, säger han om uppgifterna gällande Stattenahemmet.

Makalöst. Så obehagligt. Det handlar om människor liv och överlevnad. Och de två ytterst ansvariga tiger. Deras agerande kan inte granskas. Helsingborgarna och särskilt de äldre-äldre har ingen möjlighet att själva ta ställning till livsavgörande beslut. Det är så här man bäddar för ryktesspridning och misstroende.

Jag utgår från att Andersson/Thunbergs tigande är sanktionerat av stadens ledning, ytterst av kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson (M). Han har ju god träning i mörkläggningsfrågor efter Örersundskraftsturerena.

Så här kan det ju inte fortsätta. I en demokratisk stad är öppenhet från de som styr grundläggande för att medborgarna ska kunna förhålla sig till avgörande frågor. När tjänstemän och politiker begår grundlagsbrott mot offentlighetsprincipen är det riktigt illa ställt. Helsingborg är dessvärre inte ensamt.

Helena Giertta, chefredaktör för tidningen Journalisten, skriver i en ledare (nr 6/2020) under rubriken ”Skamligt av mörkande kommuner” bland annat:

”Kommuner och regioner har vägrat följa offentlighetsprincipen under coronakrisen. Flera medier har hindrats att bevaka vår tids största händelse. Skamligt är bara förnamnet.”

Giertta konstaterar att medierna avslöjat grundlagsbrott i bl a Västerås, Eskilstuna, Örebro, Nyköping, regionerna Sörmland och Västmanland, där man uppmanat personalen att inte parata med medier eller vägrat lämna ut offentliga handlingar.

Hon citerar fem upprörda kommentarer i samma fråga i olika tidningar, däribland Eva Burman som skrivit i Eskilstuna-Kuriren:

”Äldreomsorgen i Sörmland är mest drabbad i landet. Frågan vi måste ställa oss – gör våra myndigheter sitt yttersta för att förhindra att smittan löper amok? … Insynen är just nu noll. … Att aktivt undanhålla uppgiften trots att man rutinmässigt både sammanställer den och rapporterar den vidare är ett brott mott offentlighetsprincipen. … Det handlar om förtroende. Skämmes.”